2016-11-16 11:12

Riksbanken överväger införa Swish-konkurrent

Riksbanken överväger att skapa vad som enklast kan sägas vara en Swish-konkurrent. I praktiken innebär det antagligen att de så efterfrågade privata riksbankskontona införs där man kan deponera pengar hos den helt riskfria Riksbanken som privatperson istället för en riskfylld bank. Dock utan ränta, eftersom detta ska motsvara "kontanter".
Riksbanken säger sig överväga något man kallar e-kronor. Elektroniska kontanter som inte behöver sitta på ett bankkonto hos en bank. Detta då det används allt mindre kontanter.

Fast idag finns det redan ett i praktiken kontantsystem som heter Swish och e-kronor skulle alltså vara en konkurrent till detta. Samtidigt behöver det vara ett onlinesystem för att verifiera giltligheten och är ändå lika Internetberoende som Swish.

I praktiken kommer det innebära att man inför ett riksbankskonto där privatpersoner alltså kan deponera svenska kronor ("växla dem till e-kronor") hos Riksbanken. Något som efterfrågats av många, eftersom Riksbanken inte kan gå i konkurs. Samtidigt ska desssa e-kronor vara "kontanter", dvs inte ge någon ränta.

Skillnaden mot Swish och vanligt bankkonto är minimal, annat än att pengarna är säkra hos Riskbanken i händelse av en finanskris.

Om privatpersoner börjar deponera sina likvider hos Riksbanken som "e-kronor" kommer räntorna att pressas uppåt för att locka in pengar till bankerna igen.

Jag ser ärligt talat inte behovet alls. Swish fungerar och används redan idag av hälften av befolkningen. Att införa någon separat hårdvara folk ska bära omkring på och separata system och appar för detta är knappast vare sig önskvärt eller nödvändigt, och kommer inte slå igenom. Marknaden har redan löst detta utan statlig inblandning.

Däremot välkomnar jag riksbankskonton för privatpersoner. Det kommer säkra likvider vid kris och driva upp räntorna redan till vardags, inklusive bolåneräntorna för speciellt rörliga 3-månadersräntor. Den som råkar bo kommer alltså få se höjda hyror (vid högre ränteläge kommer hyrorna höjas mer än annars) och höjda räntor på sitt lån om systemet införs. Endast den som är skuldfri kommer slippa högre boendekostnader, men kommer få betala indirekt ändå.

74 kommentarer:

  1. Precis min tanke när jag läste om detta igår.
    Redan på idéstadiet är det ett fall för slöseriombudsmannen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer personligen inte att börja använda Swish förrän de börjar ta betalt för tjänsten. Nuvarande lösning är inte hållbar.

      Radera
    2. Du kanske har missat att både föreningar och företag får betala för varje transaktion. Visserligen mindre än för kortbetalningar men runt 2:- per transaktion.

      Radera
    3. Jepp, det hade jag missat, inte oviktigt i sammahanget.

      Någon som har fått se vad den långsiktiga strategin för Swish är. I vilket fall som helst kanske det krävs att systemet säljs innan någon vill håva in de stora pengarna.

      1) Riskkapitalbolag köper Swish
      2) Börjar ta betalt av alla
      3) Säljer vidare med ny värdering baserat på senaste årets vinst

      Radera
  2. "Endast den som är skuldfri kommer slippa högre boendekostnader, men kommer få betala indirekt ändå"

    Vad menar du med indirekt?
    I princip allt inom drift kommer att gå upp i pris:
    Tex fastighetsavgift, elnät samt skatt på el, vatten och sopor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Folk ser bara räntan på banklånet och tror att inget annat blir dyrare när räntan stiger.

      Det är vad jag menar med indirekt.

      Radera
  3. Synd att allt går mer och mer mot fiatvalutor.

    Tänk om Riksbanken spontant vände riktning och började mynta svenska guld och silvermynt igen, med låg premie? Då skulle man ju bli glad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Näh,allt i svärje är bara hittepå redan innan.
      Finns det något där politiker varit o bestämt som blivit bättre dom sista åren?
      Förrresten så finns mynten redan idag,utan att blanda in åsanisse.

      Radera
    2. Precis, det finns inget egenvärde i att det står "riksbanken" på mynten. Ett normalt guldmynt har ju sitt värde i mängden guld och inte så mycket i vem som präglat det.

      Radera
    3. Jo. Om de görs till legala betalningsmedel kan man betala skatt med dem - det yttersta värdet på svenska kronor idag. Staten lovar att acceptera svenska kronor för att jämna ut din skatteskuld (och ja, du kan gå till en bank och sätta in kontanter på ditt skattekonto).

      Radera
    4. Svenska kronor är en garant för att våldsmonpolet inte ska komma och kasta dig i fängelse för att du inte betalat din skatt.

      Radera
    5. Cornu: men då kommer de ju att ges ut till et nominellt värde högre än guldvärdet i dem. Sådana mynt har redan givits ut, men det sker inte till så låg premie som efterfrågades det sker ju till och med en premie mot nominellt värde också. Och framförallt man kan då ifrågasätta egenvärde i det hela - det går ju precis lika bra att använda riksbankens papperskorgar (som ges ut utan nominell premie).

      Radera
  4. Swish kommer i en inte alltför avlägsen framtid med allra största sannolikhet att införa någon form av avgifter. De kanske låter det gå ett år till eller så för att alla först skall bli riktigt beroende av Swish och sen kommer avgift. Det anges dessutom i villkor för Swish att tjänsten "för närvarande" är gratis.

    E-krona är definitivt bra och en del av framtiden. Valet är egentligen om Sverige skall fara snabba på bollen eller komma senare. De länder som först går på denna boll kommer att ta bort onödiga transaktionskostnadet (vilket är ineffektiviteter i ekonomin). Att förenkla och ta bort onödig waste i samhället är alltid bra. Kanske mindre bra för bankerna då det eroderar deras bas för intjäning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. E-krona kommer vara behäftat med transaktionskostnader. Vem tror du ska betala för teknik, hårdvara, infrastruktur?

      Radera
    2. Ska inte detta bäras av skatterna? Hur finansierar man framtagning av kontanterna idag? Det är minst lika mycket(säkert mer än en e-tjänst) arbetskraft som går åt det. Designa, printa, hantera, byta ut trasiga mot nya osv, osv. Tror starkt att några servrar och ett par-tio tekniker som sköter det hela är klart billigare än att hantera den mängden kontanter vi har idag.

      Radera
    3. Skattebetalarna såklart precis som de står för kostnad av att ge ut mynt och sedlar. E-kronor är sannolikt billigare än mynt och sedlar så blir billigare för skattebetalare med e-kronor än nuvarande mynt och sedlar. Sannolikt betydligt billigare än nuvarande lösning för elektroniska transaktioner där avsevärda belopp går till aktörer som Nordea, SEB, Swedbank, Visa och Mastercard.

      Att genomföra transaktioner kommer sannolikt alltid att vara behäftat med en kostnad. Samhället vinner på att ha denna transaktionskostnad så låg som möjligt. E-krona har potential i att minska transaktionskostnader.

      Hos Nordea kan man läsa att kostnad för Swish är "Tjänsten är kostnadsfri tills vidare."

      Radera
    4. För privatpersoner ja. Hos Nordea kan man också läsa att företag betalar 500:-/år samt 2:- per transaktion. Så visst drar det in pengar.

      Radera
  5. Korrekt att detta konkurrerar med Swish, inte med kryptografiska alernativ.

    Däremot är det så att ni som inte förstod att Trump skulle vinna och inte förstod att SD skulle rusa upp över 10% inte heller verkar förstå att folket inte gillar banker. Det kommer ni förstå om några år.

    Att kunna ha pengar hos Riksbanken är ett helt enormt steg i folkets riktning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det?
      Bankerna framstår ju nästan som Messias i jämförelse med riksbanken.

      Radera
    2. Folk röstade ju på galne Trump bara för att slippa etablissemanget.

      Finns det någon som är nöjd med sin bank?

      Radera
    3. Ja, jag är nöjd.
      Varför skulle jag inte vara det?

      Radera
    4. Det monopolistiska företaget Riksbanken börjar kräla sig ur sitt dike som vilken slamkrypare som helst som är i behov av en ny göl. Det fina med kryptovaluor är att vi kan bygga bort den dyra mellanhanden Riksbanken. Dö riksbanken dö!



      Radera
    5. Jag vet i alla fall att om jag fick chansen så skulle jag direkt göra mig av med den onödiga mellanhanden banken. Tror det är många fler än ni anar som gärna skulle se en socialisering av de samhällskritiska systemen för betalning.

      Radera
    6. Märklig situation detta nu när man läst på lite mer.
      Verkar som att riksbanken stör sig på att bankerna inte tillhandahåller kontanter i tillräcklig omfattning.

      Radera
  6. Jag tror att syftet är att förhindra bankerna att börja införa negativ ränta på sparkonton, vilket defintivt är deflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men herregud.
      Det är ju riksbanken som tvingar in bankerna i denna sits.

      Radera
    2. Riksbanken gör ju allt för att bankerna ska expandera krediten i högre takt med bördan av negativa räntor. Bankerna agerar därefter. Det är med andra ord en skadlig myndighet.

      Jag tror hela grejen med "E-pengar" är ett steg mot ett kontantlöst samhälle där transaktioner lättare kan övervakas. Likt alla andra monopol kommer deras pengar vara till lägre kvalitet och högre pris än på den fria marknaden.

      Radera
    3. Har jag påstått att Riskbanken agerar rationellt?

      Radera
    4. Sorry. Feltolkning av mig.

      Radera
  7. Micke är lite sur nu på Cornu: https://parasitstopp.wordpress.com/2016/11/16/riksbankens-inforande-av-e-kronan-kommer-satta-bankerna-i-konkurs-och-ploppa-bobubblan/

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du inser att banker är parasiter?

      Radera
    2. Banker i sig är inte parasiter. Problemet är att bankerna inte agerar på en frimarknad utan är socialiserade. Staten skyddar dem med insättningsgarantier och riksbanken genom nödlån etc. På en frimarknad skulle bankerna behöva stå på egna ben som alla andra företag och därmed förmodligen ha 100% kassareserver.

      Radera
    3. @D: som andra bolag? Nu är det så att i stort sett inget företag har 100% reserver, än mindre krav på det...

      Radera
    4. Med 100 % reserver menar jag att löptiden på in- och utlåning matchas vid varje givet ögonblick. Annars är man per definition insolvent.

      Eller menar du att det finns andra företag som lånar upp pengar utan att kunna betala tillbaka enligt avtalad tid och inte gå i konkurs?

      Med det sagt menar jag inte att det ska finnas ett formellt krav på 100 % reserver. Min övertygelse är dock att de banker som vill överleva blir tvungna att ha det om de överhuvudtaget ska kunna attrahera några kunder. De som inte har det kommer drabbas av bank-runs och försvinna hastigt från marknaden.

      Detta ska dock inte blandas ihop med kapitalkrav som handlar om soliditet. Där kommer det antagligen finnas olika banker med olika riskprofil. Inget man behöver reglera heller.

      Radera
    5. Titta på vilket fastighetsbolag som helst t.ex. De har ju massa skulder men ingen nämnvärd utlåning. Enligt din teori skulle dessa vara insolvens, men de är inte det - insolvens handlar om att kunna betala sina skulder i tid och inte varifrån man får pengar till att göra det.

      Radera
    6. Nej, det är inte min teori. Som jag nämnde ovan handlar det inte om soliditet. Huruvida företaget väljer att finansiera sig med belåning eller ej har inte med saken att göra.

      Ett fastighetsbolag har ingen avistainlåning där långivarna kan lösa in lånen när som helst via en bankomat. De har en löptid att förhålla sig till.
      Banker kan däremot ta väldigt stora likviditetsrisker pga staten och centralbanken. De kan låna upp kort (artificiellt billigt) och låna ut långt. Om bara en liten del av kunderna valde att ta ut pengarna skulle konkursen vara ett faktum utan nödlån, garantier etc därav insolvensen.

      Radera
  8. Jag förstår inte ihopblandningen med Swish alls faktiskt.

    Swish är en tjänst för att möjliggöra direktöverföring mellan bankkunder som har bankkonton på olika banker. Swish är i sig inget bankkonto eller någon bank. Det är bara en betalningsförmedlingstjänst som ägs av bankgirocentralen (inte en bank).

    Det finns redan andra tjänster på området, tex trustly som expanderar friskt nu. Trustly är inte heller en bank.

    Riksbankens e-krona skulle kräva lika mycket extra hårdvara hos kunderna som skatteverkets skattekonton. Dvs ingen alls (mobilt bank id).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbanken är ju lika luddig som alltid.
      Vad är tanken?
      Ska e-kronan vara en egen valuta som man växlar till sig?
      Tror inte de har en susning själva vad detta kommer att innebära.
      Bara dimridåer precis som vanligt.

      Radera
    2. Ska e-kronan vara en egen valuta som man växlar till sig?

      Det verkar som det i alla fall.

      https://coinmarketcap.com/currencies/ekrona/

      Radera
    3. https://bitcointalk.org/index.php?topic=421376.0

      Radera
    4. Lol någon hann före riksbanken :)

      Radera
    5. http://www.di.se/play/nyheter/sverige-kan-bli-forst-med-e-valuta/

      Radera
    6. De skulle tagit hjälp av onecoin bedragarna inför presentationen. Var är energin liksom? https://youtu.be/WI6l4N4MQaE?t=56m12s

      Radera
    7. Luddigt ja. Ännu luddigare hur man kan tolka hela soppan som en swish-konkurrent.

      Får aftonbladet-vibbar av det hela...
      "Riksbanken har sagt nåt om nåt med data och pengar, fan vet vad de snackar om... Kan vi göra nåt på detta?"
      "Swish är väl på data och har med pengar att göra?"
      "Vi toppar med det! Dödschocken mot SWISH - Så här vet du om du påverkas!"

      Radera
    8. Kanske e-kronan blir en underavdelning till onecoin fast utan festen?

      Radera
    9. Nej nu känner jag att jag var lite väl sarkastisk.
      Man ska ju vara snäll nuförtiden på denna site.

      Radera
    10. Hehe.

      Men det ligger något i det. Det hela känns mer som en filial av onecoin än en riktig kryptovaluta.

      Radera
  9. Det handlar väl om att ge förtroende för en e-valuta och samtidigt ha kontroll. Om då Riksbanken och ytterst staten garanterar denna så får man ett tidigt momentum. Egentligen skulle man i en kontantlös framtid använda vilken valuta som helst så länge det är tillräckligt många som accepterar den och det är väl det som man är rädd för. D.v.s kronan tynar bort helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att kronan tynar är bort är riksbankens verk.

      Radera
    2. Nej det är nog mer andra aktörers verk...

      Radera
    3. Just det. Kronförsvagningen är ju Trumps fel.

      Radera
    4. Jag missuppfattade grovt här: det jag menade kontanterna tynande tillvaro.

      Radera
  10. Först i världen? Haha. Noll koll.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Mondex

    Mondex fanns på 90-talet. Har fortfarande kvar ett Mondex-kort med några pund på. Jobbade med ett utvecklingsprojekt där Mondex användes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ledsen om jag sabbar ditt garv, men det där är inte alls samma sak. Det där påminner om cashcard som vi hade här i Sverige tidigare.

      Radera
  11. Boktips till de som verkar ha en förvirrad bild över vad centralbanken har för funktion:

    https://mises.org/library/what-has-government-done-our-money

    SvaraRadera
  12. Eftersom det inte finns något färdigt förslag än så kan vi ju bara diskutera våra fantasibilder om vad förslaget, ifall det läggs fram, kommer att har för tekniska egenskaper.

    Men utfrån vad jag förstått finns några väsentliga skillnader jfm. ex.v. Swisch.

    1) E-krona ska inte vara beroende av uppkoppling. Transaktionen är alltså lokal mellan köpare och säljare och ej beroende av fungerande internet eller telekomnät. Perfekt för alla framtida off-griddare.

    2) E-krona beteer som en riktig peng. Alltså tappar du den fysiska bäraren av E-kronan så försvinner också E-kronan. Perfekt en mässpojke på jakt efter Long John Silver's mobil.

    Listan över fördelar kan så klart göras ännu längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din beskrivning av e-krona innebär exakt noll fördelar mot kontanter. Om man inte använder kontanter kommer man knappast använda e-krona heller.

      Radera
    2. Man kanske personligen kan hämta ut riksbankens egna sedlar och e-krona på plats hos självaste riksbanken. Verkar ju högtidligt.
      Seriöst, deras svammel idag slog nog nytt rekord trots att man redan hört det mesta.

      Radera
    3. @Stridspitt

      1)Om det är off-grid hur har de löst dubbelspenderingsproblemet? Den enda lösningen över ett nät är blockkedjan, vad jag känner till. Nu har riksbanken löst detta problem offline med digitala pengar.... tillåt mig tvivla.
      2)Vi kan vara säkra på att riksbanken kommer ha full kontroll över pengarna eftersom inget digitalt ägande kan existera utanför blockkedjan.

      Radera
    4. Varför ska de hålla på med en blockedja? Eftersom man ändå är online och ett centraliserat statligt system räcker det med en vanlig helig kassabok centralt. Finns ingen anledning att göra något onödigt komplicerat som kräver en massa processorkraft och feta överföringar av data.

      Radera
    5. De ska inte hålla på med blockkedjan. De ska dö som dinosaurierna gjorde. Blockkedjan är till för att bygga bort den dyra mellanhanden riksbanken.

      Radera
    6. Jag gissar att många i godtycklig ilska missar det Tjuvstarten skriver här: nej, de ska inte hålla på med blockkedjor. De enda som tror att bank och stat ska hålla på med blockkedjor är inkompetenta banker (och kanske stater.. men de verkar inte riktigt lika förvirrade).

      Oavsett den där godtyckliga ilskan finns det mycket pengar i att förstå det. Fritt agerande jättebolag lägger en väldigt massa pengar på något som är (trivialt) tekniskt inkompetent.

      Radera
  13. Är det inte en konkurrent till Insättningsgarantin i första hand? Om denna sedan begränsas och likvida medel tvingas in på e-sek kontot kan Rb sänka räntan, bestraffa sparare och urholka förtroendet för kronan så mycket man behagar.

    SvaraRadera
  14. Ett enormt framsteg.. om man samtidigt sätter stopp för bankernas påhitt.
    Skulle vara katastrof för bankerna då de inte kan suga ut befolkningen längre.. så oerhört tveksamt om det går att genomföra.

    SvaraRadera
  15. Ett annat sätt att köpa och sälja fordringar på bankerna allså. Vi svenskar behöver använda mer kontanter innan dom tar ifrån oss det helt och hållet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt!
      Gärna kontanter i valutor som är värdesäkra...!
      CHF exv.

      Radera
  16. En fördel kan vara att dessa blir lagligt betalmedel med allt vad det innebär:

    1) man köper ett hus för 5 mille och ni glömmer reglera det i avtalet och säljaren kör partytricket att han vill ha kontakt betalt (alternativt vill ha skadeståndet kontant). Med elektroniskt legalt betalmedel kan man lösa det genom att helt enkelt föra över pengarna till säljarens RB-konto (man blir lika skyldig att ta mot pengar där som man är skyldig att ta emot kontanter).

    2) Eftersom man är skyldig att ta emot e-kronor så har alla ett RB-konto och staten kan göra utbetalningar till medborgare utan att behöva skicka inbetalningskort. SKV kan sätta in skatteåterbäring även om du inte föranmäler ett bankkonto.

    3) RB kan göra mer direkt penningpolitik med helikopterpengar istf att fippla med räntan. Man kan koppla räntan fri från penningpolitiken med andra ord (eller rättare sagt räntan blir en mer indirekt effekt av penningpolitiken än den är idag).

    4) Som påpekat så blir insättningsgarantin redundant ifall man har ett system där folk inte längre är "tvingade" till att ta kreditrisk (som staten tar över). Visserligen är vi tvugna att ha bankgaranti, men det tvånget kan ju hävas om systemet blir mer spritt i EU.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är hög tid att separera staten och pengar.

      Radera
    2. Det skulle nog inte funka så bra i Sverige...

      Radera
  17. En FÖRBEREDD "Prepper" använder KONTANTER...
    Elektroniska "plastpengar" är alldeles för beroende av system som måste strömförsörjas och av fungerande dito kommunikationer..

    SvaraRadera
  18. Detta är ett mycket bra förslag. Det ska vara möjligt att sköta sin privatekonomi med monetär bas, utan att beblanda sig med bankerna om man inte vill det. Med ett praktiskt alternativ till "pengar i madrassen" kan man också fasa ut insättargarantin, som är ett löfte från staten att betala bankers skulder, om banken skulle gå omkull. Jag har inget sådant löfte från staten.

    Iom att det idag endast är storbankerna som kan äga monetär bas elektroniskt, så äger de i praktiken betalningssystemet. Vi andra tvugna att använda låna ut våra pengar gratis till bankerna, och betala för deras tjänster, för att kunna sköta vår privatekonomi.

    Så detta är ett bra initiativ: centralbankskonto, med internet/betaltjänst, betalkort etc. Jag betalar gärna en avift för detta. Om banken lånar ut til mig för 1.5%, men betalar noll för min inlåning, och 0.25% för bostadsobligationer, då ska jag inte låna ut minapengar till dem. Då har jag hellre pengarna på centralbankskontot. På detta sätt kommer bankerna tvingas börja betala marknadspris för vår inlåning. Av detta skäl är det också principiellt viktigt att avskaffa insättargarantin. Bankerna ska betala ett marknadsmässigt pris för sin kreditrisk.

    SvaraRadera
  19. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...