2016-11-08 13:14

Över 200 000 företag drabbas av de massivt höjda skatterna

De massivt höjda skatterna mot egna företagare, som regeringens utredning föreslår, slår hårdast mot fåmansbolag. De minsta fåmansbolagen med 1 - 4 anställda var 2015 över 224 000 stycken och i gruppen 5 - 9 anställda hittas över 43 000 bolag. Effekterna kommer vara enorma, speciellt på vissa branscher med hög egenföretagartäthet, t ex inom byggindustri, handel och åkerier, men också de så hyllade tillväxt- och jobbskapande fintech-bolagen inom ekonomi, vetenskap och teknik där nästan 45 000 drabbas. Nedan följer en översikt över hur olika näringar drabbas.

Tittar man på fåmansbolag med 1 - 4 anställda ser det ut som nedan.

Inom det redan hårt ansatta näringarna inom jordbruk, skogsbruk och fiske berörs 9 538 företag. För tillverkningsindustri omfattas 11 252 företag.

I den för svenskt bostadsbyggande så viktiga byggindustrin berörs 30 535 företag.

Hos handeln och serviceverkstäder för fordon hittas 34 297 bolag.

Åkerier är en klassisk egenföretagarbransch, som redan tidigare är hårt pressad av trafikfarliga utländska åkare utan svenska skatteregler och som skiter i svenska regelverk. Inom transport och magasinering berörs 10 245 företag.

Hotell och restaurang har 11 657 företag i storleksintervallet.

Journalisternas och PR-personernas informations- och kommunikationsföretag omfattar 14 046 småmansbolag.

Hos små fastighetsägare och fastighetsförvaltare finns 12 491 företag, som samtidigt på grund av hyresregleringarna inte har möjlighet att höja priserna för att kompensera skattehöjningarna.

Den största gruppen finns dock inom det så hyllade tillväxt- och jobbskapande miraklet fintech, där 44 997 bolag berörs, varav 4 368 renodlade IT-konsulter.

Inom vård och omsorg drabbas 8 692 företagare.

Hos kultureliten inom kultur, nöje och fritid slår skattehöjningarna mot 8 256 företag. Specifikt drabbas 1 189 enskilda artister, författare och journalister (SNI 90.030) av skattehöjningarna i intervallet 17 - 42%.

De branscher som idag är utsatta för internationell konkurrens, utan möjlighet till högre produktivitet men med svenska regler och skatter, kommer drabbas mycket hårt. Åkerier och jordbruk är de första jag tänker på.

Jag har sökt oppositionens ekonomisk-politiska talesmän för kommentarer kring den massiva höjningen av skatten för egenföretagarna och än så länge fått svar från ett parti. Återkommer när fler har svarat.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

26 kommentarer:

  1. Allt mer av folks/samhällets energi kommer gå till att försöka komma undan skatter.

    SvaraRadera
  2. Enkelt, arbeta mindre, tjäna mindre skatta mindre...

    SvaraRadera
    Svar
    1. A-kassan är ju höjd till 25.000:- i månaden, bra betalt för att peta navelludd! Sedan så kan man ju beklaga sig över att det är synd om en som fattig arbetslös också, ingen tycker synd om en småföretagare!

      Radera
    2. Mer tid över för att jaga, fiska, plocka bär och svamp, odla på kolonilotten...

      Radera
    3. Precis, nu är det färdigskattat för i år. Tar tjänstledigt och drar jorden runt. Utan att klimatkompensera. Svejs på er !

      Radera
  3. Jag antar att det är jordbrukare som inte har någon sidoinkomst som drabbas hårdast?
    Som till exempel större gris och mjölkgårdar.
    Sen får du inte glömma kilometerskatten.
    Den kan ju ses som ett extra "bonus" för heltidsbönder och åkerier.

    SvaraRadera
  4. Journalisterna och artisterna vill självklart jublande betala för sina öppna hjärtan 😄

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes! Dom kan väl göra såhär. Dra ner på "två quattro stagionis, en stor Fanta och ett Netflix-abonnemang"
      Då löser sig allt!

      Radera
  5. Smart att lansera detta idag, allt drunknar i USA-valet och inga av de stora nyhetssajterna verkar ha uppmärksammat detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådana fenomen är oerhört vanliga i USA.

      Radera
    2. Utredningen kom i torsdags förra veckan, det är Cornu som har behövt några dagar för att läsa igenom 550 sidor svammel!

      Radera
  6. Men vad är egentligen så viktigt med 3:12-reglerna?

    Om ett bolag först betalar 22% i vinstskatt och utdelningsmottagaren sedan 30% så blir det tillsammans 45,4% i skatt.

    Om vi antar att jag inte tar ut någon lön överhuvudtaget utan endast utdelning så kan jag heller inte få arbetslöshetsersättning och inte heller sjukersättning, föräldraledighet, pension och andra förmåner som är knutna till lönen, åtminstone inte på några nivåer som är betydelsefulla.

    Alltså erhåller staten 45,4% i skatt vid endast utdelning och får dessutom väsentligt mindre av åtaganden. Borde detta sammantaget inte vara tillräckligt?

    Vi företagare tar ju ändå en större risk och vi bereder dessutom ofta andra (som får lön!) arbete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Utdelning utanför 3:12 ska klassas som inkomst av tjänst och beskattas som inkomst av tjänst. Inte som i ditt exempel.

      Radera
    2. Men min tanke är, även om jag kanske uttryckte mig lite luddigt, att betrakta en möjlig (revolutionär!) ny situation.

      Om man fimpar allt vad 3:12-regler heter så skulle väl effekten bli den jag beskriver och min undran är om inte en sammantagen beskattning om 45,4% tillsammans med de beskrivna negativa effekterna på förmåner vore en tillräcklig beskattning.

      Radera
    3. Den vore ju mer än tillräcklig med tanke på att man ju inte får något för de extra procent skatt man betalar. Det får man ju iofs inte heller ifall man kommer över brytgränsen för statlig skatt (vare sig för statliga skatten eller arbetsgivaravgiften).

      Det som man inte tar hänsyn till är att företagare till stor utsträckning är förvisade till att sköta sitt ekonomiska skyddsnät själv. Med detta försvinner möjligheten att på ett rimligt sätt buffra upp för framtida behov vid sämre tider.

      Radera
    4. Förutom att det väl knappt finns någon som betalar 30% skatt på utdelningar idag, finns väl ingen anledning att ha aktier i något annat än ISK?

      Så även utan 3:12 begränsningarna så hade småföretagare varit kraftigt överbeskattade.

      Radera
    5. Håller med, men de vore i sådana fall "underbeskattade" jämfört med löntagare, främst på grund av att vi har en progressiv inkomstbeskattning men proportionell kapitalskatt.

      Radera
  7. Betänk att borgarna idag hade kunnat regera med stöd av sd, och förhindra detta. Men de vägrar, ivrigt påhejade av sd-fobiker som ägaren till den här bloggen. Skyll er själva!

    SvaraRadera
  8. Det är fel att se det som att man straffas med skatt, se det hellre som en gest att låta fler nya medborgare har en chans att få del av vårt välstånd. Det kommer ju kännas skönare då att veta att man hjälpt en stackare till ett nytt liv istället för att slösa bort pengar på en semesterresa man ändå kommer att vara besviken på i efterhand. Jag tycker att man kunde låta några nya krafter hitta på områden som kan beskattas för att utöka skattebasen, varför inte badskatt? Ett bra sätt att finansiera rena sjöar och hav, vem vill inte bada i rent vatten? Alla som inte badar slipper skatten och kan istället jobba som badpolis! Nyanlända kvinnor kan härmed få jobb.

    SvaraRadera
  9. Sålänge man klarar håller sig undan statlig skatt så kommer man relativt lindrigt undan. Jag kommer maxa lönen i år för att bygga upp utdelningbufferten och pss skjuta upp statlig skatt längre fram i tiden. Detta mot bekostnad av några procent högre skatt på utdelningen. Annars kan man ju alltid periodisera, sätta av till pension eller jobba mindre för att komma undan den statliga skatten. Men det är ju som sagt vid den vidrigt höga statliga skatten det smäller till ordentligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet med "periodiseringen" är ju att de mer eller mindre vill strypa möjligheten till att ta ut pengarna som utdelning.

      Då kvarstår ju alternativet att först skatta vinsten och sedan använda redan beskattade pengar att betala ut lön med. Väljer man att spara en hundralapp till framtiden så försvinner alltså först 22kr i bolagsskatt, sen skall man (pga begränsade utdelningsutrymmet) betalas arbetsgivaravgift på 18kr och slutligen så ryker ytterligare 18kr i skatt. Kvar av hundralappen får man alltså bara 42kr.

      Att kalla det för att komma relativt lindrigt undan att man inte ens får behålla hälften visar snarare på att man är en groda som blir levande kokt ("relativt" innebär ju iofs bara att man konstaterar att det finns de som har det värre, men det är ändå inte OK).

      Radera
    2. Nja...stämmer det verkligen? Om vinsten skjuts upp, betalas bolagsskatt först det år den återförs. Vilket i praktiken betyder att bolagsskatt inte betalas på de pengarna som används för löneuttag då dettar minskar vinsten. Lön tas därmed aldrig ut med bolagsskattade pengar. Periodisering används som en ekonomisk trygghet för "sämre" år då man alltid fyller upp lönen till brytpunkten. Detta blir då en sorts minimilön. Men som du antyder så finns det små möjligheter att periodisera för att senarelägga utdelning.

      Med lindrigt menade jag inte att det är en rimligt men att förändringarna i regelverket inte påverkar så våldsamt mycket så länge man lyckas hålla sig under brytpunkten.

      Om man betraktar avsättning till allmän pension (dvs de 18.5% som avsätts från löneskatt och arb avg) som kostnadsnuetral så är ju faktiskt utdelning med 20 % skatt inte extremt lönsamt. Huruvida man ska betrakta allmänna pensionen som kostnadsnuetral är en helt annan diskussion :)

      Men ett litet räkneexempel på 131.42 kr i intäkt med marginalskatt på 32% ger:
      Alt 1 LÖN:
      Lön 100 kr
      Arb avg 31.42 kr
      Disponibelt efter skatt 68 kr
      Allmän pension: 18.5 kr
      Allmän pension efter skatt: 18.5*0.68 = 12.58 kr ( natruligtvis inte uppräknat för avkastning för en rättvis jämförelse)
      Tillgodo totalt: 68+12.58 = 80.58 kr (av 131.42 kr)

      Alt 2 UTDELNING
      Tillgodo totalt: 131.42*0.8*0.78 = 82 kr

      Radera
    3. Endast 25% av resultatet får periodiseras som "obeskattade reserver". På vilka man får betala ränta till staten, bör tilläggas.

      Radera
    4. Sant! Å andra sidan finns möjlighet att få avkastning på pengarna under tiden.

      Radera
  10. Men rent logiskt är reglerna i rätt riktning om man ställer upp på idéen att inkomst av arbete ska beskattas som tjänsteinkomst, och kapitalavkastning som inkomst av kapital. Varför ska ex. en fastighetsmäklare som arbetar på 100 % provision och hög inkomst beskattas med högsta marginalskatt, samtidigt som konsulten i eget AB med endast 50 000 kr i satsat kapital kan lyfta en större utdelning?

    Med det sagt, problemet är de höga marginalskatterna på arbetsinkomster. Det anser inte jag att man löser genom att för företagare flytta arbetsinkomster till kapitalinkomster.

    SvaraRadera
  11. Det är härligt att redovisnings/revisionsbyråer samt advokatbyråer etc. Alltså bolag med ett stort antal anställda med flera delägare faktiskt gynnas av förslaget. Detta då 4% spärren försvinner och lönekravet baseras på ägarandel. På flera byråer innebär detta att man kan bibehålla nuvarande lönenivåer med ett högre utdelningsutrymme.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...