Cornucopia?

2016-11-19 15:16

Nollinflationsperioden över - osannolikt med ytterligare räntesänkningar

Det är nu snart ett år sedan den officiella KPI-inflationen låg runt nollan. Tvärt om har vi under året haft en stabil och stigande KPI-inflation, vilket gör det osannolikt att Riksbanken genomför ytterligare räntesänkningar. Tvärt om är det dags att förbereda sig på räntehöjningar även för de rörliga bolånen, även om det kanske ligger ett år framåt i tiden.
Rullande 12-månaders KPI-inflation enligt SCB.
Den stigande inflationen kan efter tio månader väsentligt över nollan knappast sägas vara noll längre. Uppgången är inte någon tillfällig avvikelse, utan KPI-inflationen är tillbaka för att stanna.

Det går också att se en stigande trend för prisökningarna och med fortsatt försvagad krona lär detta inte upphöra.

Sannolikheten för att Riksbanken ska sänka räntan ytterligare får betraktas som låg, men "experterna" på Riksbanken har gjort konstigheter förr. Samtidigt kommer en höjning av räntan få KPI att skjuta iväg, eftersom det därmed blir dyrare att bo. Med rörliga räntor på förhandlade nivåer runt 1.50% skulle en höjning med 0.25 procentenheter betyda att ränteutgifterna stiger med 17% för hushåll med rörlig ränta.

Samtidigt har nu de långa räntorna börjat sticka iväg. SBAB höjde sina långa räntor på bostadslånen i veckan, även om man sänkte till ett lockpris på 2-årsräntorna som nu kan låsas hos denna statliga bank i två år på ungefär samma nivå som rörlig ränta. Återstår att se om övriga banker hänger på. Swedbank har t ex inte uppdaterat sin listade bolåneränta sedan i maj, även om förhandlade räntor för kreditvärdiga bostadskarriärister ligger lägre än listat.

Oavsett så känns nollinflationsperioden över.

Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

70 kommentarer:

  1. Dagens dos från Cervenka:

    "Storbanken JP Morgan har räknat ut att världens 50 största centralbanker sedan 2008 sänkt räntan sammanlagt över 670 gånger och samtidigt pumpat ut 24 000 miljarder nyskapade dollar i ekonomin.

    Resultatet av denna stimulanschock? Skrämmande magert. Tillväxten har varit en besvikelse, ojämlikheten har ökat och finansmarknaderna börjat bete sig på ett sätt som för tankarna till hallucinogena droger. 24 000 miljarder dollar motsvarar i dagens penningvärde 200 Marshallplaner eller nästan 30 000 kronor för varje invånare på jorden."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wow. Hälften av världens befolkning skulle kunna göra väldigt mycket för de pengarna. Den fattigare hälften då menat.

      Radera
    2. Problemet är bara att man inte kan lyfta sig själv i håret. Värden kan inte trollas fram av en centralbank.

      Värde i en ekonomi skapas genom ökad produktion. Det spelar ingen roll hur många nollor vi har på sedlarna. Ökad produktion uppnås genom en effektivare resursallokering. Onaturligt låga räntor hjälper inte till med en mer effektiv resursallokering. Snarare tvärtom då det leder till felinvesteringar och konstgjord andning till företag som borde gå i putten.

      Det här är inget nytt. Japan har kört med räntor nära noll i över 20 år utan effekt. Det funkar så klart lika uselt här. Sorgligt att man inte kan lära sig av andra eller historien.

      Radera
    3. KPI är inte en ekonomisk variabel. Det är en statistik som i bästa fall ger en felaktig bild av ett ekonomiskt fenomen: inflation. Förändringar i metodik, politisk påverkan och förändringar i konsumenternas beteende är några faktorer som gör KPI statistik otjänligt som underlag för ekonomisk styrning.

      Dessutom är KPI inte rustat för framtiden där alla troligen kommer använda kryptovalutor som Bitcoin. Bitcoin har en genereringsalgoritm som definierar i förväg hur penningmängden kommer att skapas och i vilken takt. Behovet att behöva uppskatta inflation i med statistik i framtiden är alltså = 0.

      Radera
    4. Vad grundar du på att "alla troligen kommer använda kryptovalutor som Bitcoin."?

      Radera
    5. Det grundar sig teknologiers tour de force. Kryptovalutor är lika omöjliga att stoppa tillbaka i sin ask som Internet självt.

      Radera
    6. Det bestrider jag inte, men det är rätt krånglig att hantera i vardagen. För att alla skall ha den krävs spridning och acceptans.

      Radera
    7. Om man jämför Bitcoin med Internet så är vi någonstans år 1992 utvecklingsmässigt sett. Mycket ska till för att spridning och acceptans ska öka. Inte bara när det gäller användarvänlighet. Men samma sätt som att internet inte var redo för någon mass acceptans i början av 90-talet, än mindre redo för streaming av filmer i HD kvalitet, så är inte Bitcoin redo för transaktionsmängder av Visa storlek. Men det kommer, var så säker.

      Radera
    8. Påfallande dåligt resultat eftersom det mesta av det hamnat som överskotts-reserver i samma centralbanker. En del har bankerna använt för egen spekulation. En annan del av USA´s QE lånades ut till Asien. Hur som helst har fallande räntor minskat bankernas marginaler. Amerikanska bankaktier(inte Europa) är därför ett säkert kort när räntorna vänder upp.

      Tänk istället om bara hälften använts som direkta efterfrågestimulanser? QE har mest handlat om likvidisering(dollar mot dollar) samt hantering av räntekurvan. Förutom när det gäller nya(netto) statslån.

      Radera
  2. Det verkar inte bättre. Det har varit mycket goda tider på både börsen och arbetsmarknaden under låginflationsperioden. Låt oss se om det vänder, skjuter inflationen fart pga den svaga kronan eller någon annan faktor så blir det reallöneminskningar eftersom löneavtalen ser ut att bli ganska låga i år också.

    Det har varit bra prispress i alla fall för många varor och tjänster, som till exempel mat och hyra eller för den delen möbler och elektronik.

    SvaraRadera
  3. Japp, du har rätt. Samtidigt har ju exempelvis Japan haft problem i 20-år, minst.

    SvaraRadera
  4. Varför skulle RB höja räntan när inte inflationsmålet är nått? Återstår att se om kronförsvagningen börjar trycka upp inflationen snart. Personligen tror jag att Trump-effekten kommer hålla emot. Bara för att avkastningstokiga aktieägare väljer att skita i riskerna/multiplarna för att räntan är låg betyder det inte att inflation kommer som ett brev på posten.

    Pratade nyligen med en person som jobbar hyfsat högt uppsatt på en av Sveriges storbankers valutakontor, hen är övertygad om att RB kommer tvingas sänka ännu mer framöver. Knappast någon sanning men ändå intressant i sammanhanget då jag själv trott tvärt om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev så bör det i första hand vara slut på sänkningarna och att en höjning kanske ligger ett år framåt.

      Radera
    2. Jo är med på att förutsättningarna för en höjning har ökat.

      Annars är det som sagt intressant att boräntorna klättrar uppåt i takt med att FED verkar vara på g att höja. Mycket av den internationella finansieringen kommer ganska troligt från amerikanska institut. Är det så att boräntor kommer tryckas uppåt kommer det naturligtvis få digra konsekvenser för svenska ekonomin när hushållens köpkraft urholkas. Längre fram tror jag RB kommer tvingas köpa bostadsbackade obligationer när utländska intressen börjar dumpa. Det finns inget annat alternativ om man vill indvika total systemkollapps i Sverige. Det känns som kronan kommer åka på stryk hur man än vänder och vrider på det.

      Radera
    3. "Längre fram tror jag RB kommer tvingas köpa bostadsbackade obligationer när utländska intressen börjar dumpa"

      Hur undviker man drabbas av den här skiten? Jag tror det också är troligt att det blir så här nämligen.

      Radera
    4. Nyans

      Det blir mycket svårt eftersom förlusterna socialiseras på hela befolkningen, även de som inte jobbar med 8x hävstång på bomarknaden.

      Skuldminimering och placeringar i USD, CHF och guld hjälper dock.

      Radera
    5. @ SiWotI

      Har inga skulder. Funderar bara vad man gör med tillgångar. Jag håller med det du listat. Ser att du utelämnat EURO. Antar att du tror att USA och Schweiz kommer klara sig mycket bättre än EU i skuldkrisen?

      Radera
    6. Nyans

      Efter folkomröstningen i Italien den 6/12 så vet vi mer, men räntan har ju stuckit iväg där rejält. USD har sina problem på sikt, men EUR har större problem på kortare sikt.

      Radera
    7. Fed höjer .25 såklart,signaler är viktiga.
      Sedan kan man nästa gång sänka .25 eller mer.
      Svärje går som en Tesla enligt vinmaggan,hur går en Tesla då?

      Radera
  5. Lite OT men ändå...Har det också gått inflation i Natos kränkningar av Svenskt luftrum? Av tolv kränkningar i år är 11 gjorda av Nato och en av Ryssland enligt Svt. Den ryska kränkningen kan inte nog fördömas - eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men NATO kränker väl inte :)

      Och nej den ryska kan inte nog fördömas, fram till 1989 hade dom ju ockuperat halva europa och det vill vi ju inte se igen.

      Radera
    2. "Lite" off topic?

      Vad har det med saken att göra? Är det långtråkigt i trollfabriken?

      Radera
    3. Väldigt OT, men ingen kan väl påstå att hotet kommer från Danmark baserat på 3 kränkningar och inte från Ryssland?

      Radera
  6. Något som kan tyckas märkligt är den väldigt senfärdiga och svaga inflationsökning vi nu ser. Hur är det möjligt? Kronan har tappat 10% mot euron och 30% mot dollarn de senaste åren, det är ju skitmärkligt att inflationen inte drar i väg mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur har dina "varor" du köper ändrat sig i kronor o ören då?
      Den angivna inflationen kan ju vara helt olik den egna.
      Själv har jag över 3% på många av mina inköp.

      Radera
    2. Kolla upp olika livsmedelsförpackningar. Priset mer eller mindre oförändrat per förpackning, men innehållet har minskats, dvs kilopriset höjts.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Det jag handlar har definitivt inte haft noll prisökning de senaste åren. Snarare har det mesta haft små men regelbundna ökningar. Men inget som kan kompensera de kraftiga valutasvängningarna.
      Vad en "riktig" inflationssiffra skulle vara är ju en annan intressant fråga. Jag har intrycket att det som jag spenderar absolut mest på är olika slags service och avgifter av diverse slag. Dessa har en tendens, tror jag, att mer följa något lönekostnadsindex, och ökar flera procent per år. Kommunal service och hantverkare är sådant som jag tycker verkar öka rätt snabbt. I någon mån kompenseras det av energipriserna, som är lägre eller på samma nivå som för tio år sedan.
      Den fantastiska nollinflationen kräver en plattteve i månaden - gammalt djungelordspråk.

      Radera
    5. Ja, det är främst på varor vi har mycket låg inflation. Vi får se om detta ändrar sig nu med försvagad krona och därmed ökande importpriser.

      Radera
    6. Köper man mycket i utländsk valuta som vissa gör,vad blir prisökningen då?
      En liter julskåne för 18€ det är 10% dyrare cirkus sedan förra året då..
      Sedan har vi shrinkflationen som nämnts innan,inte sällan 10% mindre innehåll.

      Radera
    7. @GS, redan på 70-talet så läste jag om den krympande chokladkakan. Krympflation som det heter idag. (Shrinkflation.) När den efter x antal år ska återställas till "normal portionsförpackning", så annonserar man NU ÄNNU STÖRRE. Aldrig ser man NU ÄNNU MINDRE! Marabou lanserade den nya större kakan ofta i januari och alla pengarna tillbaka, om man skickade in omslagen. Säkert för att knäcka oss som gav nyårslöfte att minska konsumtionen.

      Radera
  7. Exportföretagen tjänar pengar när dollarn blir dyr. Sedan har konsumtionsmönstret säkert ändrats. Basnyttigheter som belysning har blivit mycket billigare genom allt fler och allt effektivare Led. Mer av vår tillvaro tillbringas på nätet och även allt digitalt har fallit starkt i pris.

    På en del områden äter sig digitaliseringen in (nästan alla) och gör tillverkning effektivare vilket möjliggör lägre pris för mycket. Även många tjänster blir effektivare och får därmed ett lägre pris.

    Men nog kommer det en inflation med tiden.


    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns väl dock en minimimängd energi (el) som både vårt och övriga energiinfrastruktursystem måste producera, och då blir användningen (förbrukningen) av tex belysning dyrare istället.
      Kärnkraftverken är ju designade att ha en minimieffekt, och de kan inte bara stå still heller.

      Radera
    2. Teheimar: Du behöver nog inte oroa dig för att det skall förbrukas för lite energi. Det är nog rätt hypotetiskt scenario du beskriver, men slutsatsen är nog rätt felaktig. Elen skulle inte bli dyrare för att man förbrukar mindre, snarare tvärtom. Någon relevant minimieffekt för kärnkraftverken finns mig veterligen inte, att låta dem stå still ser jag inga tekniska hinder till egentligen.

      Nanotec: Visst LED är effektivare ifall ens enda önskemål är att få ljus. Dock vad som ofta missas är att ineffektiviteten hos glödlampor tar sig uttryck i att de producerar värme för den energin som inte blir ljus (precis som vilken annan ljuskälla som helst). Så länge man behöver energi för uppvärmning så är det inte fullt så uppenbart att LED är effektivare än glödlampor.

      Radera
    3. @Anonym. Jovisst är scenariot nog rätt hypotetiskt, men det beror väl på dels vad som händer med de äldsta reaktorerna och vem som betalar för kalaset, dels vart elen som vi producerar säljs istället och hur priset påverkas(EU marknad). Vad jag hört från rätt säker källa så har vi idag inte behov av tex 2 av 10 kärnkraftverk efter att basindustrierna flyttat och förbrukningen minskat. Sen hur staten förlust i domstol mot elbolagen påverkar vet jag inte.
      Juste och med pris på el menar jag inte bara själva elpriset utan den resulterande totalsumman man betalar som blir rätt mycket högre.

      Radera
    4. Vindkraften på Jylland producerar mycket nu. Pris på el nära 0 och Sverige importerar så ledningarna glöder. Vår egen vindkraft står bara för 15% och vattenkraften sparas mest till priset går upp.

      Jo visst fick vi mycket värme från de gamla glödlamporna och de var mer tända på vintern när värmebehovet är större. Intressant är dock att vår elektronik i hemmen ökat kraftigt och genomsnittsytan för Sveriges invånare ökat samt att vi blivit fler sedan 1990 men använder totalt lite mindre el för hushåll och butiker. Ca 19 TWh.

      Basindustrierna för skor, kläder, varv har sedan länge flyttat och efterfrågan på tidningspapper sjunker så några bruk har upphört men inte stål eller järngruvor. Basindustrin för serverhallar ökar kraftigt.

      Ett annat skäl till lägre elpris är att just vindkraften tillkommit och det blåser minst på sommaren. Snart blåser det mer här.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Teheimar: saken med en låg efterfråga är att det vid en överetablering inte finns någon möjlighet att vältra över kapitalförlusten på konsumenterna. Iaf sker detta inte genom en fungerande marknad utan isf genom att staten t.ex. går in och täcker förlusten genom skatter.

      Nanotec: intresseklubben antecknar säkert dina siffror om nuvarande produktion (kanske de är intresserade av vår du hittar siffrorna så de kan anteckna hela dagarna utan att du postar dem regelbundet när du inte har något bättre att komma med). Att vindkraften (eventuellt) sänker elpriserna tyder på att de (kanske) utgör en överetablering. Som sagt inte nödvändigtvis ett problem för oss andra, men när det sker mha subventionera (påhejade av dig och andra) så är det ju oroande - risken blir ju att man får betala notan via skattsedeln istället...

      Radera
  8. Skulle vara intressant att se "igelkottsgrafen" översamplad mot inflationen om det går.

    SvaraRadera
  9. Hej

    Men "herregud" om jag som ateist kan säga så: vid kommande räntehöjningar så kommer många i kläm.
    Klart att man måste ta det varsamt.

    Men, eller och, blir det för många så betyder det att hela samhället kommer i kläm.

    Fast visst, Lars har påpekat detta tillräckligt ofta och länge...so, suit yourself.

    SvaraRadera
  10. Struntprat jag tycker jag ser fler och gler nollor hela tiden, t.ex på den här bloggen. ☺

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är du i så fall "inklusive" eller "ex"?

      Radera
  11. Att prata om "KPI inflation" är bättre än att bara säga inflation som Ingves och ekonomijournalister gör, men helst skulle jag se att man slutar använda ordet inflation öht., om man inte pratar ökande penningmängd. Första meningen skulle kunna formuleras så här:

    "Det är nu snart ett år sedan den KPI-ökningen låg runt nollan. Tvärt om har vi under året haft en stabil och stigande KPI, vilket gör det osannolikt att Riksbanken genomför ytterligare räntesänkningar"

    Så länge sammanblandningen mellan KPI och inflation fortsätter så kommer folk inte förstå hur vi ska komma tillrätta med dagens situation. Riksbankens uppgift är att "upprätthålla ett fast penningvärde", vilket man misslyckas med. Bostadspriserna rusar och kronan försvagas (pga att det strömmar ut krediter) men det vägrar man inse då man har definierat inflation som KPI vilket är helt felaktigt.

    Fallande penningmängd (deflation) är skadligt för ekonomin och det var vad som skedde på 30-talet och under finanskrisen. Fallande KPI däremot är inget att oroa sig över. Tvärtom, det är bra när saker blir billigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. SöS, jag håller med dig och funderar hur man kan dra nytta av denna cirkus. Har du tankar kring hur man ska placera sig i denna dysfunktionella ekonomi?

      Radera
    2. Fallande penningmängd (deflation) är skadligt för ekonomin och det var vad som skedde på 30-talet och under finanskrisen.


      En del av var denna rädsla för deflation kommer från, historiskt sett, det samband det har med mycket dåliga ekonomier. Baksmällan efter The Roaring Twenties, som var en period med hög inflation och statliga stimulanser (inte helt olikt idag, fast värre idag), ledde till den stora depressionen på 30-talet och till att priser föll. Och det finns andra perioder där priserna föll när det var dåligt, men jag skulle vilja påstå att kausaliteten var tvärtom. Delvis vad som pågick var att folk var oroliga eftersom det ekonomiska läget var så fruktansvärt. Vad gör folk när de blir rädda? De blir mer ovilliga att investera i företag och utveckling och sådant. Folk rusa till likviditet. Du rusa till hårda pengar. Det är därför du ofta ser perioder av panik när folk kommer att rusa till pengar, vilket leder till att priserna på allt annat som anges i pengar faller. Så det är inte att de fallande priserna orsakade den dåliga ekonomin. Det är tvärtom. Så i kontexten -skulddriven ekonomi, stora stater och dåliga investeringar- så är deflation skadligt. Men deflation i sunda ekonomier är inte skadligt.

      Det har också funnits perioder i historien där konsumentpriser har sjunkit under tider av välstånd. Ett exempel på det skulle kunna vara den tid i världshistorien som brukar kallas den långa depressionen. Även om priserna sjönk under dessa år, så pekar andra mätningar på att den ekonomiska aktiviteten verkade vara på väg i rätt riktning.

      När det gäller Bitcoin kan vi konstatera att deflation kommer vara den ekonomiska framtiden. Även om det inte är sant just nu när inflationen är hög, så kommer det en brytpunkt där fler bitcoins tappas bort än skapas och då uppstår fenomenet: deflation. Enligt min ringa mening så måste det vara så eftersom pengar är till för att simulera den ultimata resursen: Tid. Och som vi alla vet får vi inte mer tid - utan tid är i en konstant deflation.

      Radera
    3. "Och som vi alla vet får vi inte mer tid - utan tid är i en konstant deflation."

      Det stämmer ju inte helt. Den genomsnittliga levnadsåldern ökar ju hela tiden. Det finns dessutom många "framtidsforskare", och liknande, som tror att för vissa människor som föds idag så kommer tekniken utvecklas på ett sätt som gör den första människan att leva i 500 år kan vara född idag. Detta sker då genom att när den personen är 80 år, så utförs ingrepp som lägger på 30 år, och när personen är runt 110 så läggs 40 år på. När den personen är 130 så läggs kanske ytterligare 40 år på osv.

      Radera
    4. Skatt är stöld: jasså är det fler ord som du inte vill att man skall använda för vad de faktiskt betyder? Skall vi påtvingas dit nyspråk? I så fall varför?

      Radera
  12. Intressant att inflationen harvat runt nollan hela 2015 för att därefter ta ett resolut steg upp mot 1% vid 2016's begynnelse. Utan att vara insatt i storheten KPI undrar jag om man börjat mäta lite annorlunda vid årsskiftet? Eller finns det någon annan enkel förklaring till steget?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade det inte varit kul att se mer exakt hur dom räknat,VAD vissa av sakerna faktiskt kostar i deras värld.

      Radera
    2. KPIF har legat omkring 1% ett tag.

      Men visst, man kan titta på enskilda grupper i tex januari 2014, januari 2015 och januari 2016. Några exempel:

      Livsmedel:
      jan 2014: 297,08
      jan 2015: 299,38 (+0,8%)
      jan 2016: 306,67 (+2,4%)

      Kläder:
      jan 2014: 172,93
      jan 2015: 171,90 (-0,6%)
      jan 2016: 175,38 (+2,0%)

      Skor:
      jan 2014: 132,93
      jan 2015: 138,57 (+4,2%)
      jan 2016: 144,33 (+4,2%)

      El:
      jan 2014: 602,47
      jan 2015: 591,54 (-1,8%)
      jan 2016: 591,55 (+/- 0%)

      Hyra:
      jan 2014: 570,23
      jan 2015: 580,66 (+1,8%)
      jan 2016: 586,77 (+1,1%)

      Möbler:
      jan 2014: 215,27
      jan 2015: 215,88 (+0,3%)
      jan 2016: 217,27 (+0,6%)

      Drivmedel till fordon:
      jan 2014: 515,73
      jan 2015: 451,10 (-12,5%)
      jan 2016: 462,97 (+2,6%)

      Restauranger:
      jan 2014: 485,62
      jan 2015: 495,87 (+2,1%)
      jan 2016: 510,92 (+3,0%)

      ... där finns alltså en hel del som tyder på att priserna ökar snabbare nu i olika grupper av olika skäl.

      Radera
    3. Joakim: ja? Det ligger ju i sakens (läs: medelvärdets) natur - vissa ligger över medel och andra ligger under. Att lyfta fram anekdoter som ligger över/undet medel visar ju ingenting (mer än kanske att man missförstått det här med medelvärde).

      Radera
    4. Joakim, har du en länk till datat?

      Radera
    5. Absolut, det mesta går att gräva fram hos SCB. Kolla om följande länk fungerar: Statistikdatabasen, priser.

      Tyvärr hittar jag inte längre beskrivningen av statistiken ("KPI-handboken") på nätet som berättar hur man går tillväga för att fastställa indexen. Det går dock att gräva fram om man har ordentligt med tid och verkligen vill förstå hur man beräknar prisförändringar.

      Radera
  13. Skor kan man köpa för 100 spänn och kebab"kött" kostar ingenting i malmö.
    Skitmätningar,mina Redwing och min eko oxfile har tamejfan ökat mycket mer.
    Näh,varorna ska vara diffust specade och tas som en sanning.

    SvaraRadera
  14. Köpte dollar 8/6-16 upp mer än 12 5 på mindre än 6 månader.

    SvaraRadera
  15. Årets roligaste artikel. Några härliga citat följer:

    "Riksbanken fruktar att en snabbt stigande kronkurs kan bli en senkommen Trumpeffekt. Motåtgärder förbereds. "Vi kan sänka räntan på nytt. Vi kan köpa mer statspapper. Vi kan köpa kommun- och företagsobligationer", säger vice riksbankschef Per Jansson."

    "– Kronan kan snabbt bli farligt stark. Vi är oroliga för kronan i ett läge där vi ser ständiga kraftiga svängningar i valutakurserna, säger Per Jansson."

    "En allt för stark krona vore av ondo för Sverige. Det försvårar exporten, sänker inflationstakten och ökar arbetslösheten. Det kan skynda på en kris på den svenska bostadsmarknaden."

    http://www.sydsvenskan.se/2016-11-17/riksbanken-varnar-trumpeffekten-kan-ge-stigande-kronkurs

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sedan valresultatet i USA stod klart har kronan tappat i värde. Just nu är euron rekordstark"

      "Vårt skräckscenario är att de placerare som nu överger dollarn "upptäcker" Sverige."

      Mycket ska man behöva läsa. Får man överhuvudtaget ljuga på detta sätt?
      Eller är det reportern som inte vet vad han skriver eller förstår varför?

      F.ö. har kronan alltid varit en spekk-valuta med högst volatilitet i dollar-korgen. Som man bäddar får man ligga heter det ju.

      Radera
    2. Har svårt att sluta garva, fullständigt absurd artikel.

      Radera
    3. I just det här läget är jag glad över att vi har Andersson och inte Kristersson som finansminister. Tror verkligen inte Kristersson skulle bli en bra finansminister.

      https://www.avanza.se/placera/telegram/2016/11/21/andersson-ekonomin-kan-bromsa-behover-ej-krascha-ny.html

      Radera
  16. Själv anser jag att den "nya penningpolitiken" saknar grund eftersom den ursprungliga penningpolitiken utgår från att förhindra för hög inflation, inte för låg(efterkonstruktion). En för låg inflation har aldrig funnits på kartan för Sveriges del sett till omvärldens. Riksbanken har dock själva ansett att de självsvåldigt utan anvisningar från riksdagen har rätt att t.ex bedriva QE eller ha minusränta trots att tillväxten, t.ex mätt som BNP, är mycket hög inte minst sett till omvärlden. Därför ska också kronan enligt min mening värderas högre än de relativa valutorna.

    Riksbanken bedriver i princip finanspolitik(utan att ha målen) vilket förstås inte är deras område. Politikerna tycker dock det är skönt att slippa ta ansvar för finansiella risker(via finansdepartement). Inte konstigt att t.ex amorterings-reglerna kunde införas först när Riksbanken flyttat ut sitt ansvar(nytt namn = makroansvar)till FI. Det allvarligaste tycker jag är att hanteringen av risker inte diskuteras öppet i riksdagen utan i "hemlighet" hos FI(med regeringen?) som själva förefaller att sätta ramarna istället för tvärtom. FI har aldrig kunnat förhindra en kris. Glöm inte det.

    Dollar-rekyl och en relativt starkare krona ett tag nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag ser det är det i princip riskfritt att gå emot kronan då riksbanken har bestämt sig för denna policy.

      Radera
    2. Ja men självklart. Däremot den dagen som man refererar till (Herr Jansson)då får man tillbaka sin politik i arschlet.........

      Jansson är förstås rädd nu när dollarn nått upp till ett stort motstånd vid 101-102. Euron rekordstark :).....på egna meriter va?


      Radera
    3. En börs-rekyl signaleras av valuta-marknaden. Jag tror som tidigare på eur/usd 1,085 -:). Långräntorna bör gå ned lite grann.

      Som jag sagt tidigare. Börsen sidledes fram till Italien-valet och FED möte december.


      Radera
    4. Har du kollat på Train Alliance på Pepins?
      Är i valet och kvalet och har ännu inte bestämt mig.

      Radera
    5. Inte tittat närmare. Är inte med i Pepins. Finns det tillgängligt info om emissions-historik om man går med?

      Radera
    6. Det är gratis att gå med så gör det för skojs skull om inte annat.
      Tycker det är ett mycket bra initiativ av Pepins.
      Skönt att slippa gå via de stora drakarna (banker osv).
      Det snackades en hel del inför Paradox intro hur tokigt det var att inte blanda in bankerna. Med facit i hand var det helt rätt väg att gå. Alla nöjda och glada :)

      Radera
    7. Den stora fördelen med Pepins kontra vanliga börsintroduktioner är att via Pepins får du det antal aktier du vill ha.
      De traditionella börsintroduktionerna via bank ger numera en spottstyver av vad man tecknar för. Engelska skolan gav tex alla privata investerare 60 aktier oavsett teckningsorder.
      THQ var övertecknad 19 ggr, intro imorgon, tilldelningen kommer garanterat bli skral.

      Radera
    8. Bra att kundlojalitet, storlek etc inte ger förtur.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...