2016-11-02 12:26

Får underleverantörer till välfärden göra vinst?

Nu när vinster ska förbjudas eller socialistiskt regleras för välfärdsutövande företag, så är frågan varför inte underleverantörer ska omfattas? Tydligen är det okej att göra vinst på en vuxenblöja, men inte göra en vinst på att byta sagda blöja på en åldring. Svaret stavas förstås historiska kunskaper om vad socialism leder till.
Sovjetisk kö efter färskt bröd år 1956. Så går det när man inte får göra vinst.
Ska vinster i välfärden förbjudas måste det förstås även gälla alla underleverantörer. Inte bara de som utför själva välfärdstjänsterna.

Det betyder att fastighetsägare, mjukvaruleverantörer, datorleverantörer, blöjleverantörer, läromedelsleverantörer, städfirmor mm inte heller får gå med vinst. Kort sagt att vi inför total statssocialism. Det är en beprövad metod, som leder till misär, brist och stagnerad utveckling.

Kanske är det därför bara blöjbytaren inte får visa vinst, medan SCA får tjäna pengar på att sälja sagda blöjor till blöjbytaren.

Därmed är det också mycket enkelt att runda "inga vinster i välfärden". Lämpligen lägger man t ex all sin personal i ett bemanningsbolag, ägd av samma ägare som själva välfärdsbolaget. Välfärdsbolaget gör ingen vinst, men bemanningsbolaget kan göra vinst. På samma sätt kan man lägga ägandet av en skolfastighet i ett separat bolag med samma ägare som skolföretaget, som likt kommunerna kan dränera skolpengen på vinst. 

Detta är ju väl beprövat och används t ex av socialdemokratiska Göteborgs SDN Majorna som tog ut 19 - 29% i vinst på sina skolor för att använda skolpengen till annat.

Tas incitamentet att göra vinst bort så stoppar utvecklingen upp. Tillverkning går ner, brist uppstår och med det misär. Konceptet har testats mycket pedagogiskt i t ex Sovjetunionen, där många ex-Sovjetrepubliker fortfarande lider svårt av sviterna av 73 års socialism, trots att det gått 25 år sedan Sovjetunionen upplöstes. 

Marknadsekonomi, egenintresse och möjligheten att privat äga produktionsmedel samt göra vinst på detta ägande fungerar. Det ger oss alla läkemdel, välstånd och utveckling. Det ger oss en bättre värld.

Att bara kräva förbud mot vinster för utförare av välfärdstjänster tyder på antingen populism, frånvaro av analysförmåga eller ett erkännande att utan vinstmöjligheter så blir det inga respiratorer, inga nya behandlingar och inga läkemedel. Och inga skolböcker heller.

När vinstintresse fungerar för att leverera bästa tänkbara utveckling, varför vill man inte se denna utveckling inom välfärdsutövandet?

Om en kulturelitperson håller en föreläsning i en skola, får vederbörande då som underleverantör gå med vinst på den föreläsningen? Om en vårdinrättning tar sina anställda på ett kulturevenemang, kanske en krogshow, vid t ex jul, får den krogshowen då gå med vinst?

44 kommentarer:

  1. Om man övergår till att stat , landsting och kommun svarade för uppställande av behovskraven från väljarna/innevånarna så hade det blivit mer raka rör mellan utförare och brukare.
    Som det nu är lever vi i halvsocialism. Staten ställer krav men svarar även för en del av servicen. Offentliga sektorn saknar incitament till förbättring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Definiera "halvsocialism". Man är inte "halvsocialist" för att man anser att det ska finnas en offentlig sektor.

      Radera
    2. Incitamenten försvann när man bytte ansvaret för att göra ett bra jobb till enkelt mätbara, men ofta irrelevanta, mål som tid, antal och kronor. NPM förstörde hela systemet.

      Radera
    3. Ett bra exempel från senaste dagarna är att regeringen ger Försäkringskassan order att minska de skenande kostnaderna för assistans i hemmet. Man har rätt till assistans om man inte kan äta själv utan behöver hjälp. Försäkringskassan beslutar att sondmatning inte längre är "att äta" och därför inte berättigar till assistans. Genom att ändra ordval rundar man sitt eget regelverk och väljer bort "kunden". Kostnaden har minskat. Försäkringskassans chefer får löneförhöjning. Den sjuke får söka hjälp någon annanstans.

      Radera
    4. Halvsocialism = Två fingrar Moutai och två fingrar Jack Daniels

      Radera
    5. Varför skall det finnas någon offentlig sektor?
      Skall vi ha offentliga affärer för mat?

      Vi kan ha offentligt finansierad sektor utan att blanda in offentligt utförande.
      SL är ett bra exempel. De ställer upp med spår men låter andra köra.

      Radera
    6. Drack äkta socialism igår, Ron Pampero Venezuela.
      Vad gör man inte för att stödja kampen.

      Radera
    7. Du kan asfaltera om garageuppfarten Stefan. Nynas får sin råolja från Venezuela.

      Radera
    8. Bra skrivit Oppti! Jag ifrågasätter också offentlig sektor. Sådan som domstol och försvarsmakt bör definitivt läggas ut på entreprenad. Gärna i kombination, och gärna till mig. Ned med den offentliga sektorn.

      Radera
    9. "Ät brunsås kvinna" (Illa dold sexualsymbolik)

      Radera
    10. Tack för tipset.
      Får jag inte äkta socialistolja från Venezuela eller äkta kapitalistolja från Lundin under det Sudanska folkets förtryck får det vara.

      Radera
    11. Bara om det är äkta Caj Pes givetvis.

      Radera
  2. Underleverantörerna gör vinst vare sig "välfärdstjänsten" är privat eller statlig så frågan gäller om vi skall stoppa in ännu en mellanhand som tar från själva slutprodukten eller inte. Det är ideologiskt snarare än faktagrundat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de rödgröna höjer skatten på ALLT till 93% så är problemet löst och vallöftet uppfyllt...

      Radera
  3. Ännu smartare är det väl att låta de anställda arbeta i "Vårdföretaget AB" medan man hyr in sig hos "Vårdlokaler AB" och bara köper utrustning och förbrukningsmaterial hos "Vårdlogistik AB". Alla har samma ägare, men två av dem tar ut överpriser så att den tredje aldrig kan gå med vinst. Företag som inte går med vinst har inte heller utrymme att höja löner eller annat. På så sätt håller man en tumme på personalen också. Om någon tycker detta låter inhumant och superkapitalistiskt, så är det väl precis så här som den kommunala verksamheten fungerar?

    SvaraRadera
  4. När jag diskuterar fråga brukar jag ändra på frågan. Har vi råd med att inte ha vinster i välfärden?

    Jag har exempel från VGR där man konkurrensutsatte offentlig verksamhet i det som brukar kallas för Vårdval. Har fanns det offentliga enheter som var tvungen att fyrdubbla sin vårdproduktion för att gå runt. Dvs ta emot, tex 8 patienter per dag istället för 2. Har vi råd med den ineffektiviteten?

    Sedan borde vi istället ställa krav på vad som "välfärden" ska leverera. På kvaliteten och mängden. Ge incitament till att erbjuda bra "välfärd" och belöna detta. Sedan får de ta ut hur mycket vinst som helst. Det är först då vi kommer få bättre metoder.

    Men att begränsa vinsten i välfärden är ett enkelt sätt att glädja väljarna istället för att lösa problemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra skrivet! Dock håller jag inte helt med men grundfrågan är
      "Tror du att det blir bättre välfärdstjänster med vinster?"

      Radera
    2. Man optimerar också i rapporteringsändan. Det finns färdiga blanketter som ska fyllas i efter patientbesöket är avslutat med förtryckta KVÅ-koder och kryssrutor. Givetvis är det bara lönsamma KVÅ-koder som finns med.

      Radera
    3. Patienten är:
      [ ] död (inkassera begravningsavgift)
      [ ] bög (inkassera mångfaldsbidrag)
      [x] övrigt (ej lönsam)

      Radera
    4. @Bosse.
      Nej. Men har vinster någon påverkan alls på kvaliteten? Svaret är nej. Inom VGR (där jag har insyn, säkert lika i andra landsting) har man fokuserat på kvalitet och försökt förstå varför vissa är bättre än andra och vad de gör för att sprida detta. Vad man har kommit fram till är att driftform inte har någon betydelse alls. Varken på upplevd kvalitet eller mätt kvalitet. I alla områden är de bästa och de sämsta en blandning av privata och offentliga enheter.

      När det gäller upplevd kvalitet beror det på om man har springläkare eller inte. Och det drabbar främst glesbygden. Offentliga drabbas värst av detta pga kollektivavtal och för stor region.
      När det gäller olika grupper tex diabetes eller Kol så är det främst dedikerade läkare som avgör, och de jobbar både på offentliga och privata vårdcentraler.

      Statistik finns att begrunda (om dock svårhittad och svårnavigerad) på:
      munin.vgregion.se

      @Sjunkbomend. Helt korrekt. Olika modeller skapar olika beteenden. VGR har försökt skapa en modell där besök inte ger pengar utan antalet listade. Tanken är att om man tar hand om patienter så listar de sig hos dig och om du håller dem friska så skapar de inte kostnader hos dig.
      Detta har skapat andra problem men du har åtminstone en ekonomisk incitament till att ta hand om patienter medan KVÅ-modellen vill att du ska komma så ofta som möjligt.

      Radera
  5. Det man kan anföra mot vinster I välfärden är väl att det krävs att det finns en riktig marknad. Om brukaren inte har några riktiga val så kvittar det ganska lika vem som är utförare,offentlig eller privat sektor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra skrivit, men du glömmer en sak.

      Det är brist på speicalistläkare. Det tar typ 12 år att utbilda en sådan i den offentliga sektorn. Men, om man privatiserar och marknaden kräver det, kommer sådana resurser automagiskt att materialisera sig ur tomma intet.

      Radera
    2. Precis marknaden rules.

      (Förresten, var automagiskt en medveten felskrivning?)

      Radera
    3. Fortsätter Ben så här kommer han få Nobelpriset i litteratur.

      Radera
    4. Lyckas vi sedan få rättigheterna till "the best of Ben and Bob" på ljudbok med originalröster är vi hemma.

      Radera
    5. Kanske vi kan överträffa Bergman och Tarkovskij i inbördes beundran här? "Du är bäst!" "Nej du är bättre!" "Jag vill föda ditt barn!"

      Eventuell ljudbok får läsas in av Stefan&Krister.

      Radera
    6. Craig Cobb för den engelska versionen, så att vi får med minoriteterna?

      Radera
  6. Det intressanta är att få reda på vad politikerna tänker sig ett steg längre fram?
    Man blandar bort korten rätt ordentligt när man säger sig vilja begränsa enligt avkastning på investerat kapital och inte på rörelsemarginalen.

    Om nu företagen bedriver sin verksamhet effektivt, vad ska då hända med överskottet? Enda lösningen blir att ineffektivisera sin verksamhet så att kostnadsmassan ökar och rörelsemarginalen sjunker (ink. skatt till staten).

    DRG styr ersättning för utförd behandling och det har inget att göra med hur utföraren bedriver sin verksamhet.

    Den lösning som skulle fungera är att förbjuda privata aktörer men det vill nästan ingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hela debatten är så sjukt felvinklad pga att man inte vet vart man vill komma med de föreslagna åtgärderna. Svenska politiker spelar som vanligt blinda apor som kastar pill.

      Sanningen är väl att Alliansen öppnade upp den nyliberala maskburken som tillät privata aktörer bedriva sedvanligt skattefinansierade verksamheter såsom skola, vård och omsorg, men med facit i hand (det var alltför länge sen, men ni kanske kommer ihåg John Bauer-gymnasiet?) konstaterade man suckandes att de privata tjänsteutförarna oftast är mindre kostnadseffektiva, dvs erbjuder samma eller lägre kvalitet till samma eller högre priser, om man ser till helheten och slutkundsnyttan. Notan får som alltid skatteslaven Svenne Banan stå för.

      Dock är det tyvärr liiite för sent för att ångra sig nu och rulla tillbaka "reformerna" utan att förarga det nyliberala Imperiets hövdingar, så att svenska fullmaktshavare gör nu ett desperat försök i att rädda sitt kollektiva ansikte (både gentemot skatteslavar och hövdingar) genom att hitta en "mellanväg" som ska vara precis 'lagom' i ren svensk anda.

      Förvisso brukar mellanlösningar aldrig fungera som tänkt (se t.ex. SBABs uttalande om amorteringskravets oväntade konsekvenser), så att det enda alternativet som svenska skattebetalare har (utöver att be Gud om att inte drabbas av någon allvarligare sjukdom) är att bunkra upp med popcorn och låta även detta fiasko gå sin väg...

      Radera
  7. Du skulle kunna börja skriva åt Poitism eller ETC

    SvaraRadera
  8. Det har aldrig varit förbjudet med vinster i välfärden, tex privata skolor och sjukvård har alltid funnits. Men ett företag som är skattefinansierat existerar inte direkt på några marknadsvillkor. I Sverige har det tex bara funnits utrymme för tex Grennaskolan och Lundsberg. Vi är helt enkelt ett för litet land och har för bra offentlig skola. Jag begriper inte hur en kombination av skattefinansierad verksamhet och börsnoterade bolag är bra på något sätt. Känns mest som en utsugande verksamhet. Precis som att staten varken skall äga telia eller vattenfall så skall staten ej heller ösa skattepengar på bolag som vill bedriva välfärd. Låt företag bedriva sjukvård och skola på marknadens villkor utan att mjölka skattebetalare. Kvaliten blir inte mycket bättre och korruptionen är i dom lägena alltid garanterad. Valfrihet är något jag tänker på med privata aktörer men precis som att internationella företag kör tåg på enkelspåren genom landet och tex attendos verksamhet på småorterna skulle ge något, det är bara löjeväckande. Jippi jag skickar iväg pengarna till nån utomlands som har monopol på en verksamhet som ingen kan välja bort men som alla behöver och dessutom gör dom vinst. Woho! På senaste tiden har även en för mig obegriplig diskussion förekommit i media om privata religösa friskolor. Det känns ju jävligt bra att betala kristna och judiska och muslimska skolor pengar för att hjärntvätta småbarn under skolplikt och sen dessutom göra pengar på skiten. Trams! Vad är nästa grejj, värnplikt? njaee vi skall nog utöka försvaret med privata aktörer, varför inte? Historien upprepar sig, idiotin vet inga gränser.

    SvaraRadera
  9. Har inte hunnit läsa alla kommentarerna ännu men måste ändå svara.

    Nu gick du väl ändå på en logisk felslutning Cornu? Underleverantörer gör ju redan vinst när dom säljer till staten, varför skulle underleverantörers (till privata välfärdsaktörer) vinst behöva begränsas ens med regeringens logik? Dom har ju inte snackat nåt om vinsten till underleverantörer till statliga välfärdsaktörer.

    Cornucopia aka Mr Straw man :). Nej då, bara lite.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl det som är hela poängen med blogginlägget - att någonstans i kedjan kommer det ändå finnas företag som gör vinster på välfärden. Enda sättet att undvika detta är 100% sociaslism.

      Radera
    2. För att det annars blir pinsamt enkelt att runda vinstförbud. Antag att Sjukhuset AB riskerar att göra en vinst på 1mille för mycket (som ägaren vill ha ut). Lösningen är busenkel: ägaren startar Sjukhustrasor AB som säljer en disktrasa till Sjukhuset AB för en mille. Det blir lysande affärer för Sjukhustrasor AB som gör en vinst på en mille och Sjukhuset AB får lägre vinst så man uppfyller kraven.

      I praktiken har man alltså kunnat plocka ut högre vinst från sjukhuset än tillåtet pga att underleverantörer tillåts göra vinst.

      Radera
    3. Oenig ErikG, jag tror inte att Cornucopias poäng med blogginlägget var det. Annars hade han ju inte i slutet skrivit detta: "Om en kulturelitperson håller en föreläsning i en skola, får vederbörande då som underleverantör gå med vinst på den föreläsningen?", och i början detta: "Nu när vinster ska förbjudas eller socialistiskt regleras för välfärdsutövande företag, så är frågan varför inte underleverantörer ska omfattas?"
      Tycker att det tydligt framgår att han klagar på bristen i logik i regeringens förslag om att begränsa just privata välfärdaktörers vinst men att inte begränsa underleverantörers vinst.

      Tycker att det är brisfällig logik från Cornu då regeringen inte klagat på underleverantörer till statliga välfärdsinstutiotioner.

      Anynom, av enkla bokförings- och redovisningsregler så är det olagligt att sälja en disktrasa för 1 miljon.

      Radera
    4. Det var ett exempel för att göra det lite mer uppenbart. Lite mer sofistikerade exempel gör att man kan åstadkomma samma exempel med mindre uppenbara grepp.

      Radera
  10. Denna artikel var ett lågvattenmärke. Problemet är att välfärdssektorn inte liknar en fri marknad alls. Adam Smith skulle vrida sig i sin grav om han hörde oss säga att välfärdssekteron är "konkurrensutsatt". Sanningen är ju den att informationsassymetrin är total mellan brukare, privat utförare och skattebetalarna som betalar kalaset. Några lämpliga artiklar som bevisar eländet:

    https://www.gp.se/nyheter/sverige/bidragsh%C3%A4rva-i-kyrka-ger-f%C3%A4ngelse-1.2498374

    http://www.dn.se/sthlm/ett-ar-efter-skandalen-pa-koppargarden/

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12598398.ab

    Problemet är inte att det fuskas, för det gör det överallt. Problemet är att ingen har kunnat ge ett tillfredställande svar på hur fusket systematiskt och effektivt ska bekämpas.

    Det talas ibland om skärpta kontroller men ingen berättar konkret hur det hela ska gå till.

    Jag påstår inte att offentligt finansierad verksamhet alltid fungerar bra, men nuvarfande modell med välfärdsbolag är som att låta en hel förskoleklass husera utan övervakning i en godisbutik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är också att vinstbegränsningar inte förändrar problemet i sig. Man slänger bara fram någon populistisk voodoo för att det skall se ut som att man gör något åt problemen...

      Radera
  11. Vad man missar i debatten är att den som ska ett starta ålderdomshem måste gör investeringar, t.ex. köpa in en lokal, renovera den, betala ut löner personal innan man fått full beläggning mm.

    Här behövs kapital. Vem ska skjuta till detta kapital om man inte kan få vinst senare?

    När kommunen driver verksamheten så tas dessa pengar av skattebetalarna i ett initialt skede*. När en privat aktör driver verksamheten tas det ut i form av vinst. Skillnad här är att om verksamheten går i förlust så får kapitalisten stå för hela kostnaden. Drivs det av kommunen får skattebetalarna betala kalaset.

    * Kommunen kan ta ett lån i en bank och betala ränta, men då kommer några procent behöva tas ut kontinuerligt och det blir exakt likadant som när en kapitalist driver det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har aldrig varit något problem att starta ett bolag som sysslar med välfärd. Det finns sjukhus och skolor som vart igång i över hundra år. De flesta privata sjukhus och skolor med anor fyller en efterfrågan på en marknad. Dom lipar ofta inte för att dom inte får stålars ifrån skattebetalarna. Däremot att strö skattepengar på investmentföretag som inte klarar av att driva verksamheten med eget kapital är ytterst tveksamt. Investerare ser verksamheten snarare mer som en garanterad inkomst (kosing ifrån staten i en monopolställning) snarare än att fylla efterfrågan på en marknad. Att köpa upp ett ålderdomshem i glesbygd och tjäna pengar på det är ungefär lika svårt som att sno godis ifrån ett barn. Få in pengarna, dra ner lite här o där på personal och luta sig tillbaka.

      Radera
  12. Det här är sista skriet från skatteplundrarna. Som skattebetalare har jag rätt att ha en åsikt om hur mina pengar används. Nu ska vi komma ihåg att Sverige är extremt. Den privata verksamheten i omvärlden har inte sådana förmåner som i Sverige även om det också finns ett offentligt understöd till många av dessa verksamheter så kan man säga nej till sådana avarter som vi har upplevt. Här i Sverige har man öppnat alla portar för att utplundra skattebetalarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det vore kul ifall man som skattebetalare fick vederbörligt inflytande hur ens skattepengar används. Hur vore det att man fick inflytande över det i förhållande till hur mycket skatt man betalar?

      Radera
    2. Det är bra att vi är överens om att som medborgare ska inflytande hur våra skattepengar används. Själv anser jag att det bör ligga hos varje medborgare i egenskap av fri och jämställd människa. Du antyder att de som har högst inkomst ska ha större inflytande. Alla sådana dumheter övergavs efter första världskriget; dessförinnan var de regel.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...