2016-10-31 17:43

Stort strömavbrott i Australien förvärrades av vindkraft

I slutet av september drabbades den australiensiska delstaten South Australia av ett massivt strömavbrott i samband med en storm. Hela 1.7 miljoner personer blev av med strömmen och incidenten förvärrades av att vindkraftverken inte kunde köra när det blåser för mycket.
South Australia har satsat stort på vindkraft och solkraft, vilket i sig inte är ett problem normalt. Baskraften tillhandahålls förstås av kolkraftverk, främst i granndelstaten Victoria.

I slutet av september orsakade en storm att hela delstaten, mer än dubbelt så stor som Sverige, släcktes ner. 1.7 miljoner invånare blev utan el och stora gruvföretag som BHP Billiton drabbades. Regnet under stormen gjorde också att solkraften inte fungerade.

Som bekant stänger vindkraft ner vid för höga vindstyrkor, för att inte kraftverken ska förstöras. Detta sammanföll i incidenten i Australien med att stormen skadade högspänningskablarna över till Victoria, och därmed fanns det inte kraft att tillgå utan den vindkraft som South Australia gjort sig så pass beroende av. Man kunde helt enkelt inte producera tillräckligt med elkraft, utan nätet stängde ner sig själv för att inte några skador skulle uppstå.

Incidenten har satt fingret på att man inte kan göra sig beroende av import av kraft för ett vindkraftberoende område. Det måste finnas lokal kraftproduktion, som täcker upp när vindkraften inte fungerar, som t ex vid höga vindstrykor.

Danska Jyllandsposten uppmärksammar det hela, då Danmark kan drabbas av en liknande situation vid en storm. Lars Aagard vid Dansk Energi menar att specifik Sjaelland är i riskzonen.
"Hvis der er storm, en transformator går i stykker, og et kraftværk er taget ud, så kan vi også få black out hos os. Især på Sjælland har vi ikke så stor forsyningssikkerhed. Fordi vi er ved at nedlægge en række af de gamle kulkraftværker, kan vi ikke længere forsyne hele Danmark med energi, når forbruget er højt. Så er vi afhængige af import. Færre kulkraftværker betyder også, at risikoen for blackout lige nu er stigende på Sjælland."
En olycka kommer sällan ensam. För svensk del är det viktigt att komma ihåg att varken sol eller vind kommer kunna köra vid en storm, samtidigt som risken för skadade högspänningsledningar råkar vara på topp samtidigt. Dock har vi åtminstone fortfarande kärnkraft i södra Sverige, som är i princip väderoberoende, så länge inga kablar skadas.

30 kommentarer:

  1. Lite ironiskt att om det är bhps site i sydaustralien som blev strömlös att det bryts uran där

    SvaraRadera
  2. Snälla bloggare och alla andra som skriver mer eller mindre professionellt på intern, jämför med nåt man som läsare har en relation till, typ stort som Svealand eller likadant som mellan Gävle och Säffle. Eller är delstaten ungefär lika stor som Rwanda och Burundi tillsammans? Om jag vill googla kan jag lika gärna kolla upp delstaten direkt lika väl som jämförelseobjektet. Slut på detta gnäll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  3. Det pågår en del forskning på att bygga vindkraftverk som inte har propellrar utan roterar runt sin egen axel. Den typen är mycket bättre på att klara starkare vindar (minst 60 m/s). Här är en storskalig från Japan: http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-10-06/typhoon-proof-wind-turbine-shaped-like-egg-beater-tried-in-japan

    Och en i liten skala från Island: http://icewind.is/en/wind-power/

    Jag antar att dom är mindre effektiva än vanliga eftersom propeller är standard.

    SvaraRadera
  4. De stående är apdyra. Propellervarianten är välkänd.

    SvaraRadera
  5. Norge testade får några år sedan ett (vind?)kraftverk som satt ihop med en bränslecell. När det var överskott på el producerades vätgas och när det var underskott kompenserade bränslecellen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det nu var några år sedan de testade det och det inte skrivits speciellt mycket om det kan man nog dra slutsatsen att försöken inte slog väl ut.

      Radera
    2. Typisk elektrolys har sådär 80% effektivitet och bränsleceller ca 50%, för en totalverkningsgrad på 40%. Lägg till det höga kapitalkostnader i en anläggning som bara kan nyttjas när det är god vind, ca 25% av tiden. Det är klart att det inte går ihop.

      Radera
    3. Det är möjligt men en snabb googling visar att detta forskas på i flera länder. Det är väl som med alla förnybara energiprojekt, så snart oljepriset sjunker så slutar man forska eftersom det då är "onödigt". Som om målet är att förnybart skall vara billigare än fossilt.

      Radera
    4. Sen räknar du som att det alltid skulle gå via bränslecellen. Om man gör vätgas istället för ett negativt elpris så är ju 40% rätt bra. Ett alternativ är ju att pumpa vatten upp i vattenkraftsmagasin eller liknande men då får man överföringsförluster.

      Radera
    5. Och en liknande systemverkningsgrad för kärnkraft kan hamna på kanske 10%.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Nu gäller det att tänka innanför utsideslådan som vi brukar säga här i familjen. Det är så klart en dimensioneringsfråga ifall man vill ha en mindre andel vindkraftverk i sitt nationella elproduktionssystem som tål en högre maxvind än vad huvuddelen av vindkraftverken klarar av. Dessa kommer förstås knappt att producera något vid de meddelvindar där övriga kraftverk har sina optimala arbetspunkter men kan utgöra en reserv som kan upprätthålla kritiska funktioner i elsystemet vid extremtillfällen. Det här löser man enkelt med regulatoriska åtgärder där kraftbolagen åläggs att stå för sin den av det skattade reservbehovet.

    Det är alltså inte vindkraftverkens fel att man av ekonomiska skäl inte redan skapat det här systemet.

    SvaraRadera
  8. "Det här löser man enkelt med regulatoriska åtgärder där kraftbolagen åläggs att stå för sin den av det skattade reservbehovet"

    Du menar slutkonsumenterna. Vem skulle annars betala för det? vindkraften är nog inte så dyr, som marginalkraft. Det är när man tar hänsyn till att 30-60% eller tom mer kommer från vindkraft som alla kringinvesteringar kostar.

    SvaraRadera
  9. Vindkraft är skit liksom all kraftproduktion man inte kan styra över !

    SvaraRadera
  10. För svensk del är det totalt lite mindre risk med avbrott i elförsörjningen en riktigt kall vinterdag när en kärnkraftsreaktor plötsligt snabbstoppas. Reaktorerna är den del förutom kraftledningarna som har störst oförutsägbar inverkan.

    Kraftledningarna byggs ut och förstärks i en långsam takt. Det finns fler människor i allt större bostäder med kanske 100 ggr fler datorer men ändå använder bostadssektorn idag lite mindre ström än för 25 år sedan.

    Med också en liten tanke på vattenbristen i våra magasin ska jag nu tända en liten brasa i kakelugnen. Det är skönt med en tämligen säker värmekälla för elen kan plötsligt försvinna och med den ve och fasa internet.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  11. Jag fick uppfattningen att det var ett annat fel som sänkte vindmöllorna.
    Elledningar slog ut baskraften och då försvann den styrning av periodiciteten som krävs för att vindmöllorna skall kunna ladda in i rätt takt.
    Mer om detta på klimatupplysningen.se där detta diskuterades i söndags.

    SvaraRadera
  12. Sverige borde satsa på snabbstartade lokala oljedrivna kraftverk för att säkra mot denna typ av problem. Till viss del finns det redan.

    Problemet med dessa är att det är tänkt att de nästan aldrig ska köras, och det är svårt att få någon att betala för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre att utrusta fjärrvärmen i större utsträckning med möjlighet att producera el vid kris. Bättre att avtala bortkoppling av utrustning också i bostäder. Bättre att främja rörligt elpris och lägga lite extra skatt på fast elpris.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Jag ser det inte som antingen eller, utan både och. Många fjärrvärmeverk producerar ju redan idag elström vid behov. Min känsla är att detta dock inte räcker om vi bygger ut vindkraften för att ersätta ytterligare reaktorer. I den mån fjärrvärmeverk inte går att elda med olja kan det vara billigare att modifiera dessa än att bygga nya kraftverk.

      Radera
    3. Vind och sol behöver baskraft för att täcka upp produktionsbortfall.
      I Sverige har vi vattenkraft och kärnkraft som svarar för baskraften, vi har inget behov av vind- och solkraft i detta land som bara ställer till det och gör elen dyr!

      Radera
    4. Vad som behövs vid en kraftig utbyggnad av vindkraft är lite modernare svenskt stamnät i första hand. Lagring av vind sker med fördel i batteriet vattenkraftdammar i Sverige och Norge.

      Peter Dagens kärnreaktorer är en åldrande parentes som vid nybyggnad är klart dyrare än alternativen.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Peder, vind och sol ställer till det för baskraften genom att göra elen för billig. Inte för dyr. Detta eftersom råvaran för dessa är gratis.

      När elpriserna pressas ner och dessutom görs volatila så blir det olönsamt att bygga eller äga baskraft. Europas stora energijättar har i princip blivit utplånade på börsen de senaste 10 åren eftersom deras stora, dyra fasta tillgångar i princip blivit värdelösa.

      Till slut kommer detta slå tillbaka genom att all baskraft försvinner men tills dess kan situationen bara lösas genom regulering.

      Radera
    6. Vi behöver en modell där vi på något vis betalar för tillgång till kraft att använda vid minskad produktion från vind, sol och vatten.

      Detta är inte baskraft, utan reservkraft. Som reserv är den i normalläget inte tänkt att nyttjas och vi kan därför inte bara betala för elen från dessa anläggningar utan måste erbjuda fast finansiering i förhållande till tillhandahållen tillgång till effekt. Vidare behöver den vara snabbreglerad, och därför är kärnkraft direkt olämplig.

      Radera
    7. iblandekonomi jag vill förutom dina sol vind och vatten lägga till en del biomassa här i Sverige. Tillgång till kraft vid brist eller befarad brist kan också fås om några drar ner på sin användning. Många är villiga till detta om de finner det lönsamt och idag är det större brukare som har avtal men imorgon är det allt mindre elanvändare som blixtsnabbt kan minska genom IoT.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Jo, biomassa bidrar förstås till energiproduktion, liksom sopförbränning. Dessa typer av anläggningar är dock lättare att planera produktionen för än "Sol, vind och vatten, höga berg och djupa hav". Och borde därför inte kräva tillgång till reservkraft, utan kan i vissa fall själva kanske användas som sådan.

      Radera
  13. Nedgrävda kablar och vågkraft? :-)

    SvaraRadera
  14. Är en blackout i Australien efter en storm ett argument för kärnkraft i Sverige alltså? Jag stör mig på framställningen att Sverige satsar på vindkraft. Det byggs ett och annat verk som en form av white washing. Men det är mindre än vad vi köper godis för. Så det är inget stort projekt i Sverige. Sverige anväder vattenkraft och kärnkraft.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...