Cornucopia?

2016-10-24 08:07

Regeringen fortsätter beskatta landsbygdens befolkning - vill höja bensinsskatten och återinföra kilometerskatten

Den avfolkningsvurmande högskatteregeringen med Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill fortsätta höja skatterna för folk på glest bebyggda platser för att skynda på avfolkningen av svensk landsbygd. Man vill nu höja bensinskatten ytterligare, samt återinföra kilometerskatten, som tidigare lades om till en bränsleskatt.
Att ta bort samhällelig service från landsbygden och glesbygden är ett populärt politiskt drag. Man sparar pengar och kan slösa bort dessa på sina icke efterfrågade politiska skrytbyggen, både bokstavliga och bildliga. Men eftersom det faktiskt finns människor som inte vill bo i våra städer, så bor folk kvar ändå även om de inte får den service de betalar skatt för.

Nästa steg är då att identifiera att idioterna på landet är väldigt flyttningsobenägna - som bekant pågår det inte någon urbanisering av Sverige, storstädernas befolkningsökning handlar i princip enbart om invandring och inte inflyttning från landet. Detta kallas urbaniseringsmyten.

Och som flyttningsobenägna är det fritt fram att höja skatten. Man vill nu återinföra den kilometerskatt som på 80-talet lades om till bränsleskatt. Dessutom höjer man förstås bensinskatten.

Och landsbygdens folk kommer snällt fortsätta betala.

I vårt grannland Norge, som har en fungerande landsbygdspolitik har man lägre skatter på landet. I socialismens Sverige finns det dock bara en lösning på alla problem - höj skatten. Det är inte det att man istället erbjuder tunnelbana till landsbygdens byar eller bygger ut järnvägsnätet till orter som idag saknar spår. Så hur man ska transportera gods och personer utan bilar finns inget svar på.

Tanken är istället att det magiskt ska dyka upp alternativa bränslen bara man höjer skatten tillräckligt. Socialisterna vill här att marknaden ska lösa problemet så slipper man själv göra något. Fast underligt nog duger inte marknaden på prissidan, där ska lösningen vara skatt.

Om lösningen alltid är skatt föreslår jag att man tar bort elskatterna för den som har elbil, som därmed bara behöver betala själva elpriset. Varför bara biobränslen ska vara skattebefriade (förutom moms) har aldrig någon förklarat, annat än med att de är så kostsamma att producera.

Det är garanterat bättre att elda biomassa i ett kraftvärmeverk, och ladda elbilar med den elen, än att via energislukande och kostsamma processer omvandla sagda biomassa till flytande biobränsle.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

78 kommentarer:

  1. Detta funkar ju säkert för att minska biltrafiken överlag, men det vore ju klädsamt om man lyft huvudet over söders höjder och inset att saker som typ trängselskatt och dylikt som straffar biltrafiken där den har mindre att göra och kan ersättas med kollektivtrafik hade varit bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett av landsbygdens största problem är billiga drivmedel. Det drivkraften bakom serviceutarmningen. Fler hade nyttjat service och jobbat lokalt om det var dyrare med bensin, precis som det en gång var.

      Det har aldrig varit billigare att köra bil än idag, räknat i förhållande till lönenivåner och per kilometer pga lägre bränsleförbrukning. Det märks tydligt på hur mycket bil som körs. Det är inte ovanligt med folk som pendlar tio mil, vilket är dumt på mer än ett sätt.

      Radera
    2. Jo, jag delar din analys, varor och tjänster hade stannat i landbyggden i större utsträckning.
      Fast å andra sidan betyder det att dessa varor och tjänster inte hade kommit till godo till de som bor i städerna...

      Radera
  2. Bra sammanfattning av idiotin!

    SvaraRadera
  3. De värsta konsekvenserna av dyrare bränsle visar sig först när oljepriset går upp, och bidrar då till att ytterligare sänka Sveriges konkurrenskraft. Ytterligare en spik i kistan och mer utflyttning av produktion. Jämför med Tyskland som återhämtade sin produktion relativt snabbt efter 2008, så ligger Sverige fortfarande på en väldigt låg nivå. Sverige är som det där torskbeståndet som aldrig hämtade sig efter kollapsen. Sverige ÄR torsk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På vilket sätt går Tyskland bättre än Sverige?

      Radera
  4. Varför inte flytta till exvis Georgien?

    Lönelänget och prisnivåerna där är lägre än i Sverige, skatterna är lägre, det är färre regler kring djurhållning, klimatet är bättre och den politiska riktningen är åt rätt håll.

    Som bonus så hamnar du nära ditt favvo-researchobjekt: Ryssland.

    Sverige är på väg åt fel håll med skattehöjningar på bred front, myndigheter och infrastruktur i fritt fall (ffa. polisen, BRÅ och järnvägarna) samt massiva plundringar av statliga bolag.

    Min personliga bedömning är att risken för att bli utsatt för brott (inkl krigsbrott från invaderande ryssar) är lägre i Georgien än i Stockholm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Häftigt att stanna o betala skatt? Ett helt legitimt livsstilsval. Förstås.

      Här iaf en early adopter:

      https://www.reinisfischer.com/about

      Radera
    2. Åker dit nästa år för att undersöka möjligheterna att iaf starta bolag. 2010 var det fortfarande för osäkert och ointressant för min smak.

      Så svaret är nej, inte än. Tillsammans med USA och Norge så är det ett intressant alternativ.

      Radera
  5. Hur hög borde bensinskatten va då? Ska det va gratis att släppa ut avgaser?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte gratis redan, men det vore kanske mer rimligt att man hade fler typer av lokala skatter av typen trängselavgift för att försvåra biltrafik där det finns befolkningsunderlag för kollektivtrafik.

      Radera
    2. Som en utgångspunkt kan man ju ta nuvarande skatter. Skatten skall räcka till att bekosta infrastruktur bl.a.

      Nuvarande skattenivå är i rätt härad därvidlag. Därtill kan moms på det vara rimligt.

      När det gäller trängselskatt så borde det om det skall göra skäl för namnet vara anpassat så att det löser trängselproblematiken. En lösning vore att man börshandlade rätt att köra där med begränsad mängd sådana rätter. Helt enkelt låter de som är beredda att betala mest få platsen. Iofs kanske opraktiskt, men det visar på hur stor den borde kunna vara.

      Radera
  6. Alltid denna befrielse från skatt som efterfrågas när alternativen skall introduceras.
    Kanske nån som vill föreslå skattebefrielse för 6 timmars arbetstid?

    Vad är det för fel på cykel förresten. På landet slipper man dessutom den trafikmängd som vi har i stan.

    SvaraRadera
  7. Är det lägre skattesatser för landsbygden i Norge alltså? Skulle vara intressant att veta vad det baseras på. Det får du gärna skriva ett blogginlägg om! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lägre skatter allra längst i norr (rättare sagt: man kan göra avdrag för att man bor där). Dessutom är det lägre arbetsgivaravgift i samma områden. Man kan uttrycka det som Cornu, men har också sett omvänd argumentation: staten betalar folk för att bo i ett svinkallt mygghelvete där livskvaliteten objektivt sett är lägst i landet...

      Radera
    2. Staten betalar inte alls folk för att bo på landet.Tvärt om.I Norge går pengar från naturresurser som skog gruvor och elkraft tillbaks till kommunerna som producerat dom,därför blomstrar landsbygden i Norge. Men i Sverige tar staten vinsten ifrån landet.

      Radera
    3. Klippt från wikipedia: "Den mest direkte form for distriktspolitikk er direkte pengeoverføringer (subsidier) til ulike formål, for eksempel å holde bosetningen på et stabilt nivå."

      "I Norge ble det i 2011 brukt 34 milliarder NOK av staten på ulike distriktspolitiske tiltak"

      Saken har många sidor, men det är utan tvivel så att Finnmark och Nord-Troms har objektivt sett lägst livskvalitet och störst netto-mottag av distriktspolitiska "betalningar" som t ex mindre skatt.

      Radera
    4. Till detta kommer att många norska kommuner har som målsättning att uppmuntra spridd bebyggelse, medan svenska, lata kommuner ofta vill styra till centralorter, och straffa dem utanför.

      Radera
    5. Viktigt påpekande 6-10. Även många landsbygds- eller glesbygdskommuner motarbetar allt annat än centralorten.

      Radera
  8. "Det är garanterat bättre att elda biomassa i ett kraftvärmeverk, och ladda elbilar med den elen, än att via energislukande och kostsamma processer omvandla sagda biomassa till flytande biobränsle."

    Detta är långt ifrån självklart. Verkningsgraden i kraftvärmeverket är långt ifrån 100%, visst räknar man in värmen ser det bra ut men den kan man inte ladda elbilar med eller ens använda alls, tex på sommaren. Sedan har man förluster i kraftnätet och i ladd/urladdningscyklen. Och på det den högre tillverkningskostnaden av en elbil kontra vanlig. Sedan har vi lastbilar som är svåra att elektrifiera, knappast realistisk att elektrifiera hela vägnätet. Och traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner, flygplan, fartyg. Biobränslen behövs, massor av dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En elbil måste nyproduceras. Bilar som går på biobränslen utgör största delen av fordonsparken.

      Radera
  9. En effekt som säkert regeringen vill uppnå är att skogsbruket och pappersindustrin i sin tur kommer drabbas hårt. Sedan är det bara försöka göra sig av med Volvo, Scania och Saab DS. Jag gissar också att gruvindustrin ligger risigt till. Kan inte vara något som MP uppskattar. Alla dessa företag skapar välstånd till Sverige och i förlängningen ökas tilväxten vilket ger ökad miljöproblem....

    SvaraRadera
  10. Problemet är inte skatt på energi utan den stora totala tyngden av skatter där skatten på arbete är största bromsklossen i landets ekonomi.

    Sen är det väl ganska tydligt att folket i stan vanligen inte fattar hur beroende de är av styvsyskonen som bort på landet och "bara är dyra i drift". Och det gäller även politikerna som man borde ställa högre krav på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan bara hålla med.

      Att vi har en straffskatt på 31,42% på att ha anställda är för mig en total gåta. Vill regeringen att alla jobb skall skickas utomlands där de slipper 1/3 av kostnaden rakt av? + lägre löner utomlands...

      Vi måste i alla fall försöka behålla jobb i Sverige.

      Radera
    2. Nu måste ju minskat uttag av skatt motsvaras av minskning av statens utgifter. Jobbskatteavdraget var ju i praktiken inte någon sänkning av skatten på arbete utan en sänkning av sjukförsäkringen och A-kassan. Vi betalar in mindre i avgift och får mindre vid ev. utbetalning. Det är inte straffskatt på att ha anställda utan pengarna går ju till något som är tänkt att gynna arbetstagaren dvs. en del av lön som löntagaren inte bestämmer själv över.

      Radera
    3. Bortsett från att det ofta går till någon annan.

      Värt att notera att dessa pengar som man inte bestämmer själv över blir mindre värda genom det. Hade de varit lika värda hade ju den anställde använt pengarna på precis det sättet utan behov av tvång.

      Radera
    4. Som det var sagt att för kunde två leva på en lön, det gäller fortfarande fast nu känner du inte längre den andre personen...

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. Jag brukar ju fråga vad av statens verksamhet som skall bort men svaret blir antingen "allt" eller så vet man inte...
      Vill man ha en nattväktarstat så bör man läsa på så att man åtminstone kan förklara vad det är och vill man ha en fungerande stat så bör man fundera på vad som inte behövs av det vi har nu.

      Radera
    7. Nu var min invändning mot just ditt påstående om att skatten går till något som är tänkt att gynna skattebetalaren.

      Tanken kanske finns där, men likväl brister det. Dels för att skatten går till något som gynnar någon annan, dels för att i den mån den går till något som gynnar skattebetalaren så innebär det att man betalar ett överpris för det.

      Det är inte speciellt svårt att hitta saker i statens verksamhet som man kan ta bort eller åtminstonde minska i omfattning.

      Du nämner A-kassan t.ex. och med tanke på att den endast är tillgänglig för de som betalar avgiften så kan man ju lika gärna låta den finansieras av avgifterna (om den inte redan gör det) och då försvinner ju mycket av vitsen med att staten skall behöva syssla med det.

      Radera
    8. Jag fattade för att mrlowrisk i sitt ursprungsinlägg syftade på arbetsgivaravgiften. Pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, a-kassa mm är till för att gynna den anställde men just de avgifterna fann förra regeringen för gott att använda till annat. Skatter skall vara till för att betala våra gemensamma kostnader men allt oftare används de till att styra våra beteenden och ger då extra "inkomster" till regeringen att "satsa" på valfritt ämne.
      Om det är det du menar med överpris så håller jag med.
      Frågan är om ex. Näringsdepartementet skapar större intäkter än vad de kostar eller om det är något som vi inte behöver? Samma tanke bör ställas om alla statliga verksamheter.

      Radera
    9. Överpris är det för att staten set sig tvungen att tvinga av den anställde pengar för detta som skulle gynna honom. Hade de inte varit överpris hade ingen behövt ta pengarna med tvång.

      Och sen att arbetsgivaravgiften skulle vara eller har varit något annat än skatt är (nog) en förskoning av verkligheten. Det har så länge jag minns alltid varit en skatt bland alla andra och kan härvid gå till lite vad som helst.

      Radera
    10. Staten har inte sett sig tvungen utan att betala gemensamt istället för var och en för sig är ett system vi valt. Om det är bättre eller sämre kan diskuteras.
      Arbetsgivaravgiften går till 2/3 till sådant som gynnar arbetstagaren medan 1/3 kan är ren skatt. Då inga skatter öronmärks så är det fritt för politiker att lägga dem på annat än avsett.
      http://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterochskatteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html

      Radera
  11. Upp till kamp emot kvalen
    Sista striden det är,
    ty Internationalen
    åt alla lycka bär

    Båd’ stat och lagar oss förtrycka,
    vi under skatter digna ner.

    Ur "Internationalen" sossarnas kampsång.
    Det här har jag svårt för. Sossarna klagar i förstamajtågets kampsång
    att man dignar under skattebördan, och då är man värsta skattehöjarpartiet själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den versen sjunger de inte längre, av förklarliga skäl!

      Men det är ändå fånigt att de går och demonstrerar mot sig själva...

      Radera
  12. Höjd bensinskatt ser jag inga problem med. Det är väl bara rimligt att man får pröjsa extra om man vill leva en klimatosmart livsstil.

    SvaraRadera
  13. Hur mång här har möjlighet att åka kollektivt och hur många gör det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har möjlighet men gör det sällan då det inte är ekonomiskt för mig.

      Radera
    2. Åka kollektivt gör man väl bra om man vill bli sjuk?
      Alltid en massa snuviga ungar och folk som hostar på en.

      Radera
  14. Jag förstår inte riktigt. Är det ökad eller minskad bilism som är det största hotet mot landsbygden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu har många gånger, på ett vettigt vis, argumenterat för att det är bilismen som dödar landsbygden då butiker, service, skolor etc flyttar från byarna när det blir billigare att ta bilen till stormarknaden och veckohandla där osv.

      Då borde det ju vara bra för landsbygden om det igen blev dyrare att ta bilen till stormarknaden / stan så att det konkurrenskraftigt går driva affärsverksamhet lokalt?

      Radera
    2. T.ex. här http://cornucopia.cornubot.se/2013/07/dodade-bilismen-landsbygden.html

      Radera
    3. Det är ju just detta sm är Cornus signum, att skriva inlagor från båda sidor i en och samma fråga/debatt. Hans privata åsikt kan man bara gissa sig till. På ett mästerligt sätt lyckas han reta upp båda sidor i många olika frågor - det är kanske så man får läsare.

      Radera
    4. Stefan, när all service och alla arbetstillfällen flyttat pga bilismen, tror du de kommer tillbaka om man stoppar bilismen?

      Radera
    5. Kanske? Inte om allt går åt helvete över en natt, men det händer ju att folk startar upp t.ex. butiker, frisörsalonger, skolor etc där det idag inte finns någon. Bank etc går nog betydligt trögare (både nedläggning och uppstart), gissar jag.

      Eller menar du att företagande på landsbygden inte kan komma igång igen men fortsätter minska så länge det är billigt med bilism? Jag tror inte det är så svartvitt även om det givetvis är långsamma processer.

      Radera
    6. Bensinpriset slår nog mer på marginalen.
      Det som måste förändras är kommunalskatten samt en differentierad arbetsgivaravgift a la Norge.
      Först då kommer det att finnas förutsättningar för landsbygden att expandera.

      Radera
    7. Man får väl först bestämma det långsiktiga syftet och därefter anpassa politiken efter detta. Vill man ha en levande landsbygd eller inte? Om svaret är ja så måste det gå att leva sina liv d.v.s. affär, service, vård, skola osv inom rimliga avstånd.
      Det är klimartsmart att en lastbil transporterar till affären i byn istället för att 100 bilar kör X mil till närmaste större ort osv.

      Radera
    8. Helt rätt. Sen har ju hemkörningstjänster för mat börjat blomstra de senaste åren också, borde också fungera på landsbygden.

      Det kan ju vara intressant att "straffa" privatbilismen men subventionera frakt av gods, så att säga.

      Radera
    9. Ja, jag hade samma poäng som sjunkbomben ungefär.

      Man kan diskutera skatter som ekonomiskt styrmedel etc, men i princip alla använder det. I så fall måste man argumentera mot i princip alla ideologier.

      Eller så kan man diskutera att regeringen använder verktyget dåligt. För att de är dåliga på sitt hantverk. Om man nu tycker det.

      Eller så kan man diskutera att de använder verktyget bra, men att de har fel mål och prioriteringar med sitt agerande.

      Radera
    10. Lösningen om man vill forcera alternativa bränslen är väl istället att sänka skatten på dessa.
      Att höja skatten på bränsle som redan idag är bland de högstbeskattatade i Europa är ren idioti och kontraproduktivt..

      Radera
  15. Att man använder de för politiker klassiska verktygen "marknaden" och "ekonomiska incitament" torde väl inte komma som en överraskning. Att det gnisslar när man gör det torde inte heller vara en överraskning.

    De enda som kan invända principiellt mot det är väl:
    -Anarkokapitalister, för de vill bara ha marknad överallt,
    -Kommunister, för de vill bara ha stat överallt.

    Alla andra ideologier kommer få dras med att det haltar mellan marknad och offentligt.

    Sen kan man ju diskutera huruvida just den här regleringen är idiotisk.

    Både nyliberalernas "marknaden löser det" och det sossiga "styr det med skatter" är verktyg och som sådana har de naturligtvis begränsade användningsområdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Komma här och vara vettig. Rekommenderar att nästa kommentar är, som de säger i Frankrike, sans sans.

      Radera
    2. Kommunalskatten är ju ett skämt. Hög skatt i glesbygdskommuner är ju knappast någon morot att bosätta sig på landet.
      Sen detta med arbetsgivaravgifter.
      Den skulle i princip kunna vara noll ute på vischan enbart för att få igång näringslivet.

      Radera
    3. Ja, visst kan man reglera saker och ting med skatter. Som sagt.

      Radera
    4. Uppenbarligen fixar inte marknaden (kommunerna) detta iom att kommunalskatten diffar alldeles för mycket.

      Radera
    5. Är i princip samma sak med den dysfunktionella elmarknaden.
      Vem fan kan tycka att det är ok att betala högre nätavgift enbart för att man bor på vischan?

      Radera
    6. Som jag skrev ovan:

      Man kan diskutera skatter som ekonomiskt styrmedel etc, men i princip alla använder det. I så fall måste man argumentera mot i princip alla ideologier.

      Eller så kan man diskutera att regeringen använder verktyget dåligt. För att de är dåliga på sitt hantverk. Om man nu tycker det.

      Eller så kan man diskutera att de använder verktyget bra, men att de har fel mål och prioriteringar med sitt agerande.

      Vilket är det vi diskuterar här egentligen?

      Radera
    7. Trodde vi diskuterade landsbygdens överlevnad?
      Vad gäller ideologier tycker jag de är för idioter.

      Radera
    8. Varför är inte landsbygdens livaktighet en ideologisk fråga?

      Radera
  16. Varför skall det vara lönsamt att bo på landsbygden?
    Att lantbrukare och deras familjer behöver kunna leva fulla liv för att producera vår mat är givet men gamla bruksorter i Värmland eller hästgårdar på "lagom" avstånd från städerna. Är att bo på landet en rättighet eller ett livsstilsval?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det är ett val. Det man kan fråga sig är om man tycker det är rimligt att de som gjort ett val skall betala (via skattsedeln) för folk som gjort ett annat val (eller när man tycker det är rimligt).

      Radera
    2. Gamla bruksorter i Värmland

      Exempel:
      MUNKFORS
      VP Strip 258 anställda Omsättning 478 MKr Resultat 13 MKr
      Munkfors Industri 281 anställda Omsättning 433 MKr Resultat 76 MKr
      Inission 196 anställda Omsättning 284 MKr Resultat 17 Mkr
      Munkforssågar 54 anställda Omsättning 117 MKr Resultat 31 Mkr
      HAGFORS
      Uddeholm 836 anställda Omsättn 2398 MKr Resultat 266 MKr
      FILIPSTAD
      SMA Mineral 192 anställda Omsättning 888 MKr Resultat 21 MKr
      Lesjöfors Fjädrar 92 anställda Omsättning 248 MKr Resultat 41 MKr
      SKOGHALL
      StoraEnso Skoghall 819 anställda Omsättning 5952 MKr Resultat 845 MKr

      Billerud Grums, Wasabröd mm ej med eftersom deras resultat ej redovisas i Värmland.
      Ja varför ska bruksorter i Värmland få leva?
      Svar: Därför att det drar in exportinkomster och skatter som hela Sverige har nytta av. INKLUSIVE STOCKHOLM.
      Men tyvärr börjar jag också snart tro att storstadsbor är underbegåvade då de slentrianmässigt menar att "Bruksorter i Värmland" mm ej har existensberättigande. De ska dräpas ut helt enkelt. Så att befolkningen måste flytta in på Söder och leva på att dricka latte i varandras cafeer kanske????

      Radera
    3. Enbart StoraEnso Skoghall lär väl dra in närmare 200 MSEK i företagsskatt på vinsten. Dvs STATLIG FÖRETAGSSKATT av vilket inte ett ruttet öre landar i Skoghall.

      Radera
    4. Sverige har likt Ryssland alltid haft landväg till största delen av sina kolonier.

      Radera
    5. Du provocerar eller?
      Landets bytesbalans går knappast på plus tack vare de omfattande exportintäkterna från varor och tjänster producerade innanför tullarna och exporterade till resten av världen.
      Bor man på landet får man betala all världens statliga skatter och pålagor, men återbäringen i form av statliga arbeten är obefintlig. Inte ens polis finns längre.
      Inte hjälper det heller att anonyma fonder som ägare till exportföretagen på någon bildskön VDs inrådan (läs Sandvik eller för den delen Perstorp) flyttar huvudkontor till Stockholm eller storstäderna. Annat är det i tyska, familjeägda, exportföretag.

      Radera
    6. Jo jag provocerar men är samtidigt allvarlig. En bruksort uppstod därför att det fanns arbeten och levnadsmöjligheter på den platsen och då flyttade folk från landsbygden dit. Borde inte detsamma gälla nu? Att folk får flytta dit det finns möjlighet till arbete och utkomst? Varför är det viktigt att företag och människor skall finnas just "där"? Har vi, eller borde vi ha, rätt att leva där vi föds eller trivs? Vi är ju ändå världens 17:e rikaste land så råd har vi.
      Ben Dover skriver ovan "Varför är inte landsbygdens livaktighet en ideologisk fråga?" och det är det jag är ute efter och som jag antydde i mitt inlägg så är det skillnad på en ort med företag med hundratals anställda och på hästgårdsägare i Uppsala, eller för den delen en bloggare i Västra Götaland.

      Radera
    7. Sedan betalar väl folk på landsbygden varken mer eller mindre skatt och pålagor än folk i städer?
      Att tvångslokalisera statliga myndigheter på orter som inte är effektiva för deras verksamhet bara för att skapa jobb i glesbygden är ju bara en form av bidrag. Bättre att myndigheten ligger där den fungerar bäst och ge kontanter direkt till glesbygden i så fall?

      Radera
    8. Konsumtionsmönstren ser olika ut på landet än i staden. Man kör mer bil på landet och åker mindre tunnelbana t.ex. Detta gör att skatteuttaget blir olika.

      Varför är det inte bidrag när man tvångslokaliserar statliga myndigheter till storstaden?

      Radera
    9. Varför behövs alla statliga myndigheter?
      Inte ens Alliansen gjorde något för att minska på staten, tvärtom svällde Regeringskansliet upp som en ballong.
      Finns hur många myndigheter, även stora, som i stort sett inte tillför något av värde. Boverket, Energimyndigheten, Vinnova.
      http://www.myndighetsregistret.scb.se/Myndighet.aspx
      e-hälsomyndigheten? Men, hallå!

      Radera
    10. Man har iaf lagt ner stängselnämnden...

      Radera
    11. Väldigt lustigt med tanke på att Alliansen gick till val 2006 på att minska antalet myndigheter, nämnder etc. Men det var väl viktigare att á la Putin smörja sina polare och bereda sig på livet efter regeringspolitiken.


      @iblandekonomi2016-10-24 14:59
      "Sverige har likt Ryssland alltid haft landväg till största delen av sina kolonier."

      Vad åsyftas?

      Radera
  17. Även andra intelligenta ändringar. MSB fick nedskärningar, så man skar ner på pengar till Livsmedelsverket, som skar ner på pengar till VAKA, vattenkatastrofgruppen. VAKA som bland annat har nationellt ansvar för katastroflager av vatten. Den hiskeligt stora budgeten på 3.5 MSEK har nu skurits ner till 1.7 MSEK för att spara pengar.

    Idioti på mycket hög nivå, detta är en väldigt väldigt bra funktion som knappt kostar någonting, många som är med i den jobbar gratis och drivs av sitt engagemang för att ha ett bra katastrofskydd för dricksvattenförsörjningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. VAKA anses vara en väldigt bra och framgångsrik inte bara i Sverige utan även internationellt, flera länder har tagit efter Sveriges arbetssätt, ja förutom budgeteringen då.

      Radera
  18. Det är kört för glesbygden varenda öre behövs för att bygga fler utanförskapsområden, det ända som återstår är nedlagda skolor och minskad service och högre skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis är det så.
      Att bo lantligt är ju en lyx ibland,lugn och ro får man och på köpet kostar villan oftast en spottstyver.
      Har man valt att pendla för att bo lantligt kanske man borde ha en högre bensinskattning just för den sakens skull,dessutom är boendet så billigt att man har väl ofta råd med andra utgifter.
      Har man valt boende eller whatsoever som kräver massa energiförbrukning kan man väl stå för det och villigt och glatt betala utan gnäll..
      Skatt är nyttigt och bra,lösningen på en massa problem enligt vissa.

      Radera
  19. Typiskt för sosseriet. Höja skatter är deras enda lösning på problem. Att sen Miljökommunisterna bor runt Stureplan gör ju inte saken bättre..
    Man får en bismak i munnen av blotta tanken..

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...