2016-10-11 08:01

KPI +1.1%, KPIF +1.4% - osannolikt med räntesänkningar

Inflationen fortsätter bita sig fast och stiger något i SCB:s senaste statistik från igår. KPI stiger +1.1% och KPIF, som ignorerar Riksbankens egna inflationsdämpande åtgärder via räntesänkningar, stiger +1.4%. Spontant känns ytterligare räntesänkningar osannolika om nu inte Riksbanken får för sig att styra på något annat än KPI.
Inte ens Riksigelkotten förutspår några räntesänkningar, men den har som man ser definitionsmässigt alltid fel.
Nollinflationsperioden verkar sedan i våras vara över och KPI har tagit sitt kliv upp till dryg 1.0% jämfört med för ett år sedan. Nu återstår bara nästa kliv upp till 2.0%, vilket förstås enkelt kan ordnas av Riksbanken själva om man höjer sin styrränta reporäntan och därmed gör allt boende avsevärt dyrare i SCB:s beräkningar. Ja, allt boende. Med högre räntor kommer på sikt även hyresrätterna få högre hyreshöjningar än annars.

Jag har svårt att ses att styrräntan kommer sänkas ytterligare nu. Dock tror inte heller Riksbanken att man ska sänka i enlighet med igelkotten ovan, och Riksbanken har oftast fel i sina gissningar över sitt eget agerande.

Man kan t ex få för sig att räntan måste sänkas för att på något sätt hindra Sverige från att dras ner i den kommande globala lågkonjunkturen.

Samtidigt är det svårt att se några räntehöjningar i närtid. Det kan vara intressant att  titta på Andrea perioder där reporäntan ligger stilla på en låg nivå en längre period. 2009 indikerade det kommande räntehöjningar.

30 kommentarer:

  1. Hej du har ett skrivfel i slutet av inlägget: "...Andrea perioder...". Antar du avser "andra tillfällen"

    SvaraRadera
  2. Igelkotten är intressant.
    Prognoser slår oftast fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "STOCKHOLM (Direkt) Konsumentpriserna steg med 0,2 procent i september jämfört med föregående månad, enligt SCB. KPI-inflationen var 0,9 procent.
      Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytikerna att konsumentpriserna skulle ha stigit med 0,4 procent på månadsbasis och stigit med 1,2 procent jämfört med samma månad 2015.

      Radera
    2. "Planning is everything plans are nothing."

      Radera
    3. "Planning is everything plans are nothing."

      Radera
  3. Jag tror dessvärre att Löfvens regering är på väg att skapa mer inflation och högre räntor än de skulle önska. Lägger man högre skatter på div konsumtionsvaror så stiger naturligtvis inflationen.

    SvaraRadera
  4. Känns spontant som att svag SEK börja göra sitt nu i inflationshänseende.
    USD uppe i 8.68 i skrivande stund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. USD rycker upp till 8.74 nu.
      Euron 9.70.
      Detta talar ännu mindre för kommande räntesänkningar.

      Radera
    2. ... och SEK/EUR på 9,70 ungefär. Inte varit så högt sedan finanskrisåren. Intressant.

      RB vill ju inte ha starkare SEK så detta stöttar deras gissningar.

      Radera
    3. Det är klart att det komma mer räntesänkningar även om det kanske dröjer lite. Ju fler länder som följer efter till det negativa området, ju mer press blir det på de som redan befinner sig där att sänka räntan ännu mer. Det blir en kapplöpning mot botten. Nu senast sänkte Japan till negativ ränta.

      Att banker tar en viss procent för att trygga dina pengar, så att du slipper ha dem i madrassen, är väl inget konstigt? Så har alltid skett när guld har förvarats i ett valv hos en bank. Kostnad för ett bankfack kan ses som en ränta för att förvara guld hos en bank. Att folk höjer ögonbrynen över negativ ränta, tror jag, beror på att det finns minne av att ränta en gång i tiden fungerade som ett mått på en banks behov av inlåning. Nu finns inget sådan behov längre då man framgångsrikt byggt bort det mer eller mindre. Då kan vi räkna med att negativ ränta är det nya normala.

      Radera
    4. Nu trodde jag det var specifikt Sverige som diskuterades och hur Riksbanken kommer att agera utifrån denna nivå.

      Radera
    5. Men den diskussionen är helt meningslös i bästa fall - som att gissa vilken utgång en kvantsjälvmordsmaskin kommer ha. Diskussionen om varför en uteslutande majoritet av befolkningen skall behöva gissa vilken slumpmässig ränta den marknadshatande riksbanken sätter tycker jag är intressantare.

      Radera
    6. Ja du får naturligtvis tycka diskussionen är meningslös.
      Dock är det intressant för oss på "marknaden".

      Radera
  5. Då är vi med andra ord tillbaka på 2 procent i Januari när det högre oljepriset plus svag krona räknas in.

    SvaraRadera
  6. Konstigt att inte den svaga kronan får mer genomslag? Mycket av det vi äter och allt vi köper i princip importeras ju.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vissa varor typ livsmedel tar helt klart kliv, anekdotiskt min importerade juice +5% nyligen, men på Jula och Biltema verkar det snarast vara race to the bottom. Mycket av deras kinaskitprylar har förstås haft oanständiga påslag, så det finns att ta av.

      Radera
  7. Om man som Riksbanken alltid gissar att räntan kommer att stiga så har man ju med automatik rätt då och då.
    "Expectation management" har sin roll i retoriken även om Greenspan var lite vassare på just den biten.
    Han hade ju nästan rockstjärnestatus på sin tid, nu vet man ju knappt vem som är ordförande i FED.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riksbanken tror inte alltid att räntan ska stiga men säger alltid att de tror att räntan ska stiga.

      Om de skulle säga att de tror att räntan skulle sänkas flera gånger till vid en räntesänkning så dumförklarar de ju sig själva - varför inte sänka räntan mer denna gång om de nu tror att räntan ska sjunka ännu mer?

      Radera
    2. Väldigt knepig sits nu för riksbanken.
      Dagens "sämre än förväntat" KPI talar för ytterligare räntesänkningar.
      Dock kan man nog anta att de sneglar på dagens svaga SEK och låter räntan vara.

      Radera
  8. Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Skatt är Stöld, och planekonomi njaee vankelmodet signalerar färdig planering för giftig avgift/skatte-pålaga, klargörande i höjd med 2a-kvartalet -17.

      Som nämnts åvan riktigt illa stor konsumtion är tyvärr import, går knappast att återvinna vår konkurrens mot den med aktuell ehmm planekonomi.
      Om man kokar ned något valfritt, ett företag här, då exponeras den hårda substansen och den är alltid ett mindre x-antal enskilda som moste ha viss trygghet för sitt livsengagemang, av naturlig anledning de flesta har viss begränsad livstid att investera man söker en seriöst grund för engagemang, här eller där.

      Radera
    3. Kan någon översätta?

      Radera
    4. Sure Zajen, här kommer den på engelska:
      http://tinyurl.com/hdvh2xb

      "Taxation is theft, and the planned economy njaee indecision signals the complete planning for toxic fee / tax levy, clarifying the height of the 2nd-quarter -17.

      As mentioned Avan really bad large consumption is sadly imports, is unlikely to regain our competitive against the current ehmm planned economy.
      If you boil down somewhat optional, a company here, which exposed the hard compound and it is always a smaller x-number of individuals moste have some security for his life's dedication, of natural reason, most have some limited lifetime investment you are looking for a serious because of the dedication, here or there."

      Radera
    5. Jag är tydligen bättre på engelska än svenska... tack

      Radera
    6. Jag är tydligen bättre på engelska än svenska... tack

      Radera
  9. Riksbankens fetisch för inflation och försvagad krona är underlig. Vi är exportberoende men andra sidan av samma mynt är att vi är importberoende. I samma veva som vi säljer mer kan vi köpa mindre för de varor vi säljer. Deflation behöver inte vara så dåligt som rb säger. Effektiviseringar och ökar produktivitet pressar priser.
    // http://fonsterkross.blogspot.com

    SvaraRadera
  10. Ååå vad bra när saker o ting kostar mer,o tack o tack.
    Varför inte ha ett mål på säg 4%,det är ju dubbelt så bra för oss.

    SvaraRadera
  11. Nu vifta iof riksbanken bort en hel del av siffrorna som effekter av en varm höst. Är inte orimligt att vi närmar oss två igen i November nu när både oljan, elen och klädhandeln börjar kännas mer än på länge.

    SvaraRadera
  12. Halva 2016 fattas i diagrammet...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...