Cornucopia?

2016-10-20 10:42

Har vi en svensk baby-boom eller inte?

Demografiska trender är intressanta, då de leder till en del i princip helt förutsägbara lång- och kortsiktiga trender. Aktuellt är diskussioner kring att det skulle råda en baby-boom i Sverige, det vill säga en tillfällig våg av barnafödande, men frågan är om det inte bara handlar om stigande svensk befolkning och med det fler födda barn?
Andel och antal nyfödda (0 år gamla) i Sverige 1968-2015 enligt SCB.
Till demografiska trender hör barnafödandet, vilket med förutsägbar fördröjning leder till behov av dagisplatser, skolor, gymnasium med mera. Inkompetenta kommuner brukar vara särdeles skickliga på att inte ta till sig denna information när det t ex gäller planering av antalet dagisplatser - det är i princip helt förutsägbart (givet kunskap om andel och ålder när barn börjar dagis - vilket kommunerna sitter på) hur många platser som behövs, men kommuner brukar strunta i det ändå.

En babyboom är en snabb förändring i barnafödandet, och det impliceras också att förändringen är tillfällig och övergående. En sorts modetrend där inneaccessoaren runt 1990 var en barnvagn. En del vill hävda att vi har en babyboom idag, men om man tittar ovan så är inte ökningen lika snabb som i slutet av 80-talet och andelen barn som procentandel av befolkningen är linjär, rent av svagt fallande.

Slutsatsen bör vara att det istället bara handlar om att Sveriges befolkning ökar snabbt på grund av migrationspolitiken och med det ökar även barnafödandet. Men det handlar inte om en modetrend.

Likväl behövs det mer skolor och dagis än tidigare och framöver även fler lärare. Enda räddningen för rekryteringen av lärare är att det till skillnad mot t ex polisen och försvaret är en fri marknad med privata aktörer som kan konkurrera med löner och därmed även dra upp kommunanställda lärares löner.

Vad gäller historiska data från slutet av 60-talet ska man komma ihåg att Sveriges befolkning dels var lägre då och dels var livslängden lägre. Det är fullt rimligt att ha en högre andel nyfödda utan att kalla det babyboom, när folk inte levde lika länge.

Oavsett så ökar inte barnafödandet speciellt mycket, ökningen har rent av avstannat och som andel av befolkningen minskar bebisarna. Vi upplever knappast en babyboom. Än. Däremot kan vi få en när babyboomens barn från runt 1990 själv börjar skaffa barn framöver, vilket numera brukar ske runt 30 års ålder. Vi kan i så fall vänta oss en uppgång av barnafödande de kommande åren. Står landstingens förlossningsvård redo för detta, tro?

Metodik: Jag har tittat på antalet boende i Sverige 0 år gamla, vilket inte nödvändigtvis är samma som antalet födda. Men nära nog.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

22 kommentarer:

  1. Verkar vara en rimlig analys. En ökande befolkning ynglar av sig i ökad mängd , pseudolinjärt när man.kpmmer upp i barnafödande ålder.

    Andelen spädbarn minskar dock eftersom den totala befolkningaökningen är nu extrem iom invandring av företrädesvis unga män mellan 15-45.
    Om inte anhöriginvandring öppnas upp kommer detta dock inte ge avtryck i barnafödandet på sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den extrema andelen män per kvinnor är väl framförallt i åldern 15-19 på grund av ensamkommande flykting"barn". Har för mig att storleksordningen var 120 män per 100 kvinnor, en helt makaber siffra som bådar mycket illa, högre än länder som Kina och Indien där man sysslat med selektiv abort.

      Radera
    2. Den höga andelen män bland de som tar sig hit åtgärdas lämpligast genom att tillåta familjer att flyga direkt hit från tex Syrien. Då finns möjligheter för andra än starka män att ta sig hit på ett säkert sätt.

      Det är vårt ansvar att verka för att transportöransvaret förändras, och helst tas bort.

      Radera
    3. Modiga män sol lämnar kvinnor och barn kvar i krig? är det så du menar ? Desertörer kallas det i Sverige..,

      Radera
  2. Verkar vara en rimlig analys. En ökande befolkning ynglar av sig i ökad mängd , pseudolinjärt när man.kpmmer upp i barnafödande ålder.

    Andelen spädbarn minskar dock eftersom den totala befolkningaökningen är nu extrem iom invandring av företrädesvis unga män mellan 15-45.
    Om inte anhöriginvandring öppnas upp kommer detta dock inte ge avtryck i barnafödandet på sikt.

    SvaraRadera
  3. Vad innebär det att vi har ca 1,2 % som är yngre än 1 år?
    100/1,2 är 83.
    Om alla åldersgrupper är lika stora så innebär det att vi har en medellivslängd på 83,3 år.

    I vissa länder är andelen under 20 år över 50%. Där är medellivslängden lägre.
    Migrationen sker ofta från dessa länder.

    SvaraRadera
  4. Många nyanlända kommer från länder med traditionellt stora familjer och i kombination med att Sverige har ett progressivt barnbidrag så blir det väl ett sätt att klara sig t.ex. 8 barn ger strax över 15k/månaden. Men det är väl bra för tillväxten att ha en ökande befolkning sägs det, fler konsumenter och blivande skattebetalare.

    SvaraRadera
  5. Dina slutsatser är korrekta, men du använder lite hemsnickrade definitioner. Praxis inom demografi är att tala om fruktsamhetstal, dvs antal barn per kvinna i fertil ålder (normalt använder man spannet 14-49 år). Det ger i princip samma utveckling som din tidsserie, men andra nivåer. Summerat fruktsamhetstal för riket 2015 var 1,85 med fallande trend från toppen på 1,99 år 2010. Om man som du använder andelen barn av hela befolkningen, blir det skevheter dels pga olika åldersstrukturer, dels om det råder obalans mellan könen över tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2.1 varande det tal som krävs för att hålla nivån jämn?

      Radera
    2. Ungefär, ja. Det är den s.k. replacement fertility rate. Borde vara exakt 2 om alla mödrar och barn överlever, men pga en viss dödlighet beräknas den ligga strax under 2,1 för de flesta i-länder.

      Radera
    3. 2.1 beror på att det föds lite fler gossebarn än flickor. Även om spermier är 50-50 X/Y, så har Y-spermierna lite större chans att komma fram först. Vilket är praktiskt eftersom unga män har viss överdödlighet.

      Radera
    4. Förresten är antal barn då manga barn det finns (individer mellan 0-18) eller så manga som fötts det året?

      Radera
    5. @Cornu: Nej, att det är 2,1 beror inte på könsfördelningen hos de nyfödda. Som jag skrev ovan beror replacement fertility rate på dödsriskerna. Om barnen riskerar att dö innan de själva kan fortplanta sig behövs det fler barn totalt sett för att upprätthålla populationen. Därför varierar replacement fertility rate med dödsriskerna och är betydligt högre i länder med högre dödlighet. 2,1 används som ett snitt för de flesta i-länder, men i t.ex. Östafrika ligger den snarare på 2,9. Afrikanska Y-spermier är inte piggare än sina europeiska kusiner.

      Radera
    6. Tack. I så fall har jag lärt mig något nytt.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. "Enda räddningen för rekryteringen av lärare är att det till skillnad mot t ex polisen och försvaret är en fri marknad med privata aktörer som kan konkurrera med löner och därmed även dra upp kommunanställda lärares löner."
    Har du belägg på detta Lars? Vad jag har hört är det precis tvärt om. Dvs. Lärare i privata skolor har lägre löner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är jag inte helt insatt i frågan men min bestämda bild är att lärare i privata skolor har högre löner. Men det finns säkert statistik i frågan att plocka fram.

      Radera
    2. "Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som Lärarförbundet har tagit fram visar att friskolorna betalar sämre lärar­löner än de kommunala skolorna. I snitt tjänar gymnasielärare 900 kronor mindre och grundskollärare 800 kronor – men i Stockholm, där det finns flest fristående skolor, är skillnaderna betydligt större: 3.200 kronor respektive 2.500 kronor."
      http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-pa-friskolor-har-lagre-lon-an-andra/

      Så länge det inte ställs krav på kvalité på undervisning och kunskaper hos elever (ex. standardiserade prov som rättas centralt) så kan jag inte se varför privata skolor skulle betala högre löner.

      Radera
    3. Noterar att Lars inte svarat på frågan...

      Radera
    4. Det är inte heller ett helt enkelt svar på frågan. Läser man bara lite längre i artikeln som du själv länkade till:

      "Varför tjänar lärare i fristående skolor mindre än kommunalt anställda lärare?

      – Det enskilt viktigaste skälet är åldersstrukturen, lärare på friskolor är yngre än lärare på kommunala skolor. Om du tar gymnasierna som exempel är 48 procent av lärarna under 40 år i fristående skolor, motsvarande siffra i kommunala skolor är 28 procent. Allt enligt SCB:s yrkes­register. Om man går till SCB:s lönestrukturstatistik ser man att unga lärare, alltså lärare under 24 år, i fristående grundskolor tjänar mer än kollegorna i kommunala skolor, äldre lärare, alltså över 60, tjänar mer på kommunala skolor."

      Åldersstrukturen spelar alltså in - yngre lärare tjänar bättre i fristående skolor, äldre tjänar bättre på kommunala skolar. Sen finns det säkert ytterligare faktorer som man skulle behöva rensa för.

      Radera
    5. Är medveten om detta. Men (!) Lars skrev att "privata aktörer [...] kan konkurrera med löner och därmed även dra upp kommunanställda lärares löner". Jag känner inte till något stöd för den hypotesen. Statistiken pekar vad jag kan se på det omvända eller att det inte är någon skillnad. Det är därför jag skulle vilja veta vilka uppgifter Lars har som föranledde att han skrev som han gjorde.
      IMHO. är det tyvärr vanligt att folk väljer fakta efter sin ideologiska uppfattning. I avsaknad av fakta skriver man något som passar ens världsbild. Detta gäller i lika stor utsträckning liberaler som socialister.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...