2016-10-25 08:09

Handelsprofessorer: Tusentals behöver skuldsanering när bostadsbubblan kraschar - räntevapnet uttömt

Nu går två professorer vid Handels i Stockholm, Per Strömberg och Peter Englund, ut och säger att alla variabler lyser rött för svensk bostadsmarknad. De menar att tusentals, främst yngre, kommer hamna under vattnet ekonomiskt när kraschen på bostadsmarknaden kommer och behöver skuldsanering. Därtill är räntevapnet nu uttömt hos Riksbanken och det saknas penningpolitiska möjligheter nu när Sverige går in i en lågkonjunktur.
Molnen tornar upp sig.

Detta står att läsa om i en artikel bakom SvD:s paywall.
"[Professor Per Strömberg] menar att data och faktorer som historiskt har föregått bubblor eller krascher just nu är illavarslande för Sverige. Därmed skulle dagens prisnivåer vila på en bräcklig grund där successivt uppskruvade bostadspriser byggts på tidigare räntesänkningar och en allt större belåning i hushållssektorn. Detta samtidigt som Sverige får svårt att möta nästa lågkonjunktur med stimulansåtgärder – räntevapnet är ju praktiskt taget uttömt."
Även professor Peter Englund håller med och konstaterar att det främst är psykologi som driver upp priserna, vilket syns på SEB:s boprisindikator. Utan psykologin och tron på evigt stigande bostadspriser hade man inte betalat så mycket som man faktiskt gör.

Störst risk gäller för unga, och Englund pekar specifikt ut studenter i universitetsstäder. Dessa kommer i de flesta fall behöva sälja och flytta när det är dags att få jobb. Få kommer få jobb på orten. Att agera på en lokal bostadsmarknad, likt universitetsorterna, innebär en hög risk.

Per Strömberg påtalar att hushåll kommer behöva kapa sin konsumtion ner till det allra nödvändigaste för att kunna betala bostadslånen och därmed kommer en lågkonjunktur förstärkas när hushållen slutar konsumera.

Professorerna påminner om det som bloggens läsare redan känner till: Banken ta din bostad, men du kommer ha kvar överblivande lån, som kommer förvandlas till blancolån med hög ränta och högst tio års amorteringstid på hela skulden. Samtidigt som du alltså står utan bostad.

De både professorerna tror att kraschen kommer orsakas av stigande internationella räntor och att Riksbanken måste följa efter dessa. Man tror inte att Riksbanken kommer höja på egen hand, då man mycket väl vet att räntehöjningar kommer krascha bostadsmarknaden.

Professorerna vill se förberedande åtgärder för någon form av massiv skuldsanering för de som hamnar under vattnet när bostadsbubblan spricker. Kort sagt ska kollektivet betala de individuella förlusterna, dvs socialism. Vuxna människor ska slippa ansvar för sitt eget agerande.

I övrigt rekommenderas att endast köpa en bostad på en ort där man kan spendera resten av arbetslivet. Kort sagt så bör man fly bostadsrätter och villor på mindre orter utanför storstadsområdena där pendlingsmöjligheter saknas.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

113 kommentarer:

  1. -Unga kan bli förlorare i en bostadskrasch. De har låg insats och höga lån.
    -Unga kan också bli vinnare i bostadslotteriet. De har låg insats och hög belåning.
    Sett till gruppen som helhet så är det de som kliver uppåt i värdekedjan som blir vinnare och de som kliver nedåt som blir förlorare om det sätter sig på bomarknaden. För bo skall man ändå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja störst risk, störst potentiell avkastning på investerat kapital. Den mekanismen ska man givetvis inte politiskt socialisera bort.

      Klart folk kommer fara illa när en marknad markant förändras på kort tid men så är det i livet. Folk borde verkligen tvingas ta ansar och stå sitt kast oftare så att de iom det kan lära sig att bli mer ansvarstagande nästa gång. Det är dne enda lösningen på en mängd problem i Sverige idag.

      Folk agerar som kompletta dårar för de räknar kallt med att det finns så många räddningsplankor och skydd att det inte spelar någon roll. Sen att det inte är sant att det finns så många plankor det spelar mindre roll för riskbenägenheten som bygger på tro.

      Jag tror inte på en krasch, men jag hoppas på en då kan jag byta upp mitt boende till ett ännu bättre.

      Radera
    2. Jepp, det vore väldigt märkligt om man socialiserar förlusterna men låter vinsterna rulla på. Men det kanske är så det blir, och då är det uppenbart att de allra flesta bostadsägare varit stora vinnare totalt sett.

      I mitt egna bostadsfilter ligger nu bostadsrätt vs hyresrätt ganska exakt på break even när det handlar om månadskostnader (inklusive underhåll) -- vid 1,5% ränta ... vid 3% ränta är hyresrätten 1500 kronor billigare per månad, och vid 5% 4000 kronor. Känns som om uppsidan med bostadsrätten är oerhört begränsad, och ett köp är egentligen bara gynnsamt om räntan i snitt i framtiden ligger under 2%.

      Radera
    3. Joakim.

      Om X antal år har hyresrättskostnaderna stigit avsevärt från dagens nivå.

      Radera
    4. Så är det såklart Stefan. Samtidigt har hyrorna (på grund av de låga räntorna) inte stigit särskilt mycket senaste åren i de objekt som jag här jämför. Detta kommer givetvis att ändras när räntan stiger, men månadskostnaden för en BR är betydligt mera räntekänslig.

      Både fastighetsbolagen och bostadsrättsföreningarna har liknande underliggande utgiftsutveckling. Underhåll, uppvärmning, reparationer etc måste bekostas av de boende.

      Vi får se. Det kommer nog aldrig att vara billigt att bo, och frågan är när politikerna vågar gå hela vägen och skrota hyresrättsregleringen och se över beskattningen på bostadssektorn.

      Radera
    5. Den eventuella avregleringen av hyresregleringen kommer att avsevärt fördyra de hyresrätter du refererar till.
      Frågan är då vad som händer med de mindre attraktiva hyresrätterna? Sannolikt ingenting förutom att de snittar upp ca 2% per år i kostnad.

      Radera
    6. Absolut är det så. Sannolikheten för en plötslig avreglering är dock tyvärr rätt låg. Det vore den absolut bästa lösningen för att öka utbudet på hyresmarknaden. Jag ser tyvärr ingen ände på bruksvärdeshyressystemet -- även om läget nu spelar större roll, så har det inte slagit igenom särskilt mycket enligt min erfarenhet.

      Så grundscenariot bör vara att hyrorna stiger någonstans omkring 2-3%/år, och att avgiften för motsvarande BR stiger i samma takt.

      Radera
    7. Boende borde med digitalisering och automatisering bli billigare. De självkörande bilarna och internet bör även bidra. Det blir lättare att transportera sig längre sträckor (om bilen kör själv) samtidigt som elbilar blir billigare än nuvarande bilar. Dessutom blir det allt lättare att jobba hemma. Tex jobbat jag hemma idag vilket varit svårt för 5 år sedan. Idag har jag inte ett endaste papper på jobbet utan allt är digitalt och tillgängligt varthelst det finns internet. Ringer knappt vanliga telefonsamtal längre och ser numera bara på mobilen kanske 3 ggr i veckan och ringer upp de som sökt mig. Nya tekniker med automatisering och digitalisering gör byggande billigare, drift och underhåll billigare etc så boende borde se en prisminskning under de närmsta 20 åren pga alla effektiviseringar. Vad är det som skall driva priserna uppåt?

      Radera
    8. Joakim. Med tillägget att i kronor räknat blir hyres/avgiftshöjningen dubbelt så hög för hyresrätten (om solid brf).

      Filuren. I princip allt kommer att driva priserna uppåt vad gäller drift och produktion gällande boende.

      Radera
    9. Man bygger inte industriellt, utan "hantverksmässigt" och på ackord. Man kör arkitektritat i de flesta nybyggen, inte "standardhus" och kan därför inte ha någon "produktionslina" för bostäder. Materialet är dyrt. Arbetskraften är dyr och kostnaden stiger i högre takt än priserna i allmänhet.

      Radera
    10. Stefan: Jepp, de objekt jag jämför med har cirka 60-70% avgift vs motsv hyra. Så tanken är att "avgiftsbesparingen" blir mer värd med tiden, men jag gissar att det är ungefär break even till dagens priser (dagens räntor), men "avgiftsbesparingen" äts upp om räntan stiger.

      Det är inte _jättedyrt_ i det jag tittar på, men det är verkligen inget som kan anses som "investering" på något sätt, vilket många i Sverige av någon anledning ser sin bostad som.

      Radera
    11. Visst är det en oerhört differentierad bostadsmarknad.
      Segregeringen avspeglas väl i priserna.
      Betalade 2400 sek/kvm för ett objekt i år så skillnaden mellan högt och lågt är enorm.

      Radera
    12. Fattiga civilperson och rika juridiskperson. Modellen hade vi from 90_ talet.
      Över 50% skatt på civilperson och mindre av 28% på juridiskperson hade vi då. När tungindustri skulle ersättas med it teknik näringslivet
      Saknade medel på grund av penning flytt utomlands.då det finns ett väg kvar för näringsliv att låna pengar. Men av vem? Slut ända riksbanken.då skulle detta betyda fallande krona som ingen ville ha den då.en enda utväg kvar att låna pengar in av civilpersoner först försöktes med privatisering av aktie marknad men misslyckats inte på grund av idea utan samhälle var inte mogen för det. Då började man privatisera bonde på så sätt bankerna slappade garanti för att täcka utlåning av medel till näringslivet investeringar.
      Oerfarna okunniga civilpersoner som alldrig levt i en frimärkenadekonomi skappad höga priset och fenomen bostadsrätt i stället äganderätt.
      Jag har sett människor som Bode i
      hyresrätt med och förvandla den till bostadsrätt med två million lånade insats med högre hyra i en priod med lägre inflation en ränta.
      Man skulle upplysta folk för längesen .en bubbla är som en lexikon för civilpersoner.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Otroligt förenklat resonemang de för.
    "Alla variabler lyser rött för Sverige" är ett så korkat uttalande att det faller på sin egen orimlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe.. ja det är ganska förenklat.. Alla variabler för hela världen lyser rött vore en bättre beskrivning :-)

      Radera
    2. Hehe, så kan man ju också se på det hela.
      Dock är det inget nytt. I alla tider har alla variabler lyst rött för Sverige/världen enligt vissa.

      Radera
    3. Varför skulle omvärlden öka sina räntor??
      De har väl samma situation som vi?

      Radera
  4. Sista meningen är ju inte särskilt genomtänkt och kan bara vara skapad av någon trångsynt storstadsbo. Bostadsrätter på mindre orter kostar bara en bråkdel av vad de kostar i större städer. Köper man en etta för 100 kkr i en småstad så kan man inte förlora mer än 100 kkr men köper man en etta i en storstad så betalar man 2 Mkr och den behöver bara falla i värde med 5% för att man ska ha förlorat mer än totala köpeskillingen i en småstad. Tar man sedan med lagfartskostnader och mäklaravgifter så handlar det väl snarare om 3%. Och då förutsätts att man inte råkat dras med i en skenande budgivning och betalat några % mer än det faktiska marknadsvärdet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar om att man inte ska sälja->omvärdera. Sannolikheten att kunna bo kvar och byta arbete istället för att flytta och byta arbete är mycket högre i en större stad. Mindre orter utanför storstadsområdena, som meningen faktiskt handlar om, kostar inte 100kkr utan snarare närmre de 2 Mkr du nämner.

      Radera
    2. Du tror alltså att så länge man inte säljer så har man inte gjort någon förlust?

      Radera
    3. Nu är typ allt i Sverige mindre orter. Det är de i Schweiz med.

      Det är alltså andra faktorer som avgör om folk vill och kan bo här. Inte antalet huvuden.

      Åter, för att vidga resonemanget, det är meningslöst att bygga en motorväg eller höghastghetståg till lilla staden om det inte finns ekonomiska förutsättningar för folk och företag är verka där och om inte cheferna och deras fruar vill bo där.

      Svenska ledare har drivit centralisering i snart ett sekel och det leder fortfarande inte till något gott.

      Radera
    4. Kent: det finns olika aspekter på det här.

      Ett sätt att se det är att om du bor på en ort där du kan få nytt jobb så har du större möjligheter att hantera situationen att priset sjunker under dina skulder. Kan du bo kvar så behöver du inte få några restskulder (å andra sidan så kanske det inte är något större problem att lösa skulder på 100tkr).

      Sen finns det olika sätt att se på när en förlust eller kostnad uppstår. Om man bor en längre tid i en bostad så kan man betrakta alla kostnader som man belastats med under tiden utgör kostnader för perioden i sin helhet och inte nödvändigtvis en viss tidpunkt. Härav följer att en förlust som blir utslagen på en längre boendetid innebär att man haft lägre boendekostnader än om samma förlust hade slagits ut på kortare tid.

      Radera
  5. Om låt oss säga att staten inför en skuldsanering på skattebetalarnas kostnad, vad sänder det för signaler till eventuella köpare nästa gång en bubbla blåser upp? "Köp övervärderat - risken finns ändå inte hos mig" Då kan vi säkerligen räkna med en groteskt större bubbla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skuldsanering brukar väl ske på fordringsägarnas bekostnad? Och andra sidan kommer ju bankerna få problem om det blir för många skuldsaneringar och dom kommer nog räddas av skattebetalarna och styrelserna kommer väl inte förlora mer än bonusen för just det året.

      Radera
    2. Tror du det är "riskfritt" att få skuldsanering?

      Radera
    3. Riskfritt? Hahaha... ja det tror jag definitivt. Berätta gärna vad man riskerar när man fått skuldsanering? Att skulden som man ändå inte kan betala blir ännu större? Arkebusering på torget?

      Radera
    4. Det spelar ingen roll om det är på fordringsägarnas bekostnad om det är politiskt dikterat. Det saboterar marknaden både för gäldenärer, borgenärer och aktieägare.

      Det är inte riskfritt så klart men om uppfattningen är sådan att det anses riskfritt, vilket är en del av problemet idag, så kommer precis det som Joakim skriver att inträffa.

      Köp så dyrt du kan du får ett antal goda år jämfört med någon som tar ansvar, bor mindre, sunkigare och i ett sämre område sen när skiten träffar fläkten räknar man med att lösas ut relativt skadefritt och med svarte-petter sitter den som varit ansvarsfull.

      Jag är normalt en ansvarstagande och noggrann person men till och med jag börjar överväga att att maxbelåna och leva på kredit för det höjer min livskvalitet avsevärt och det är det beteendet som belönas och uppmuntras.

      Radera
    5. Det riskfria är att folk räknar med skuldsanering, risken är framförallt att det inte beviljas.

      Radera
    6. Ja du kan ju försöka leva på existensminimum i 5 år får du se hur kul det är.

      Radera
    7. D.L. Att inte alla kan få skuldsanering är en annan sak, men jag tror att ganska få bostadsköpare ser det som ett ens lite sannolikt framtidsscenario, det är sånt som bara händer andra.

      Radera
    8. Stefan, 5 år på existensminimum är roligare än resten av livet.

      Radera
    9. Om jag kan leva loppan, långt över mina tillgångar, tills det smäller och sen ta 5 år på existensminimum så kanske jag värderar det högre än att under hela den tidsperioden leva efter mina tillgångar.

      Jag tror inte folk räknar med just skuldsanering men jag tror att de räknar med att det löser sig på något sätt. Gärna med någon annan som ansvarig för själva klarar de ju inte av det och de har barn så någon annan "måste" kliva in och ta ansvar så är det bara. Sen räknar förstås de flesta med att klara av det mesta själva med hjälpa av släktingar, arv, lån osv.

      Radera
    10. D.L.

      Exakt vad skulle du få ut av att "leva loppan"
      Antar att du redan lever det liv du vill ha?

      Radera
    11. Möjligheten finns ju att det inte smäller alls och då jag levt loppan över mina tillgångar hela tiden och inte behövt avstå något alls. Det är en chansning och risk många tar och hittills har det varit lyckosamt så varöfr skulle det inte kunna vara lyckosamt i tjugo år till?

      Det är en kalkyl man får lov att göra och allt pekar på att det är rätt alternativ att ta den risken givet hur det ser ut historiskt. Men det gäller ju det mesta, hade du lånat över dina tillgångar och köpt aktier för alla pengar så hade du också gjort massiva vinster och kunnat leva över dina tillgångar och klarat dig.

      Jag har faktiskt svårt att se att det skulle vara annorlunda nu.

      Radera
    12. Tror du att du skulle bli lyckligare av att "leva loppan"?

      Radera
    13. Historiskt sett så är det ju ingen som klarar det där.. att köpa på botten o sälja på toppen. Klassiskt inom trading. Bortåt 95% förlorar i slutändan. Det går jättebra ett tag.. ända tills de gör den sista affären och förlorar alltihop o mer därtill. Den stora massan kommer åka med spolvattnet ut tyvärr. Slutar alltid på samma sätt.

      Radera
    14. Det kan ju hända att politikerna på nåt underligt sätt lyckas sparka burken framför sig så länge att vi alla är döda den dagen luftslottet faller ihop och då har man aldrig fått betalt för att man levt ansvarsfullt, tvärtom har man bara fått betala sina medmänniskors lättjefullare konsumtionsliv.

      Radera
    15. Ja det är ju bara att kolla på folkaktierna Ericsson och Telia hur bra det går för den stora massan.

      Radera
    16. Kent

      På vilket sätt får du betala för andras konsumtion? (förutom eventuell miljöpåverkan).

      Radera
    17. Stefan,

      Det handlar inte nödvändigtvis om mig. Väldigt många får ut väldigt mycket av att bo i en stor villa och köra SUV för lånade pengar kontra att bo i en tvåa i Gubbängen med 2 barn.

      Att folk som stockpickar kan förlora allt är så klart sant men det kan någon som köpte en prästgård i Karesuando också. Hade man lånat allt man kom över och köpt indexfonder (eller motsvarande) för allt så hade man varit många gånger rikare idag än om man inte hade lånat och levt över sina tillgångar, detsamma gäller för bostadsmarknaden de senaste decennierna även om man köpte bostad 1989.

      Jag säger inte att man bör eller ska göra så och jag gör inte så själv heller men det är definitivt något som tål att övervägas. Folk som köpte hus för två decennier sedan stressade också upp sig och tyckte det var dyrt och undrade hur det skulle gå, så kommer det alltid vara oavsett prisnivå.

      Radera
    18. Jo men som Martin är inne på 95% förlorar i slutändan.
      Det gäller även bostadsägare som konstant lånar upp till nocken.
      När kraschen kommer täcker inte den exekutiva auktionen lånen.

      Radera
    19. Nej, 95% förlorar inte i slutänden, var har han fått det i från och i vilka situationer gäller det påståendet?

      Men om man förlorar allt leder det då till att beroende på vilka konsekvenser man drabbas av då det kraschar så kan de åren när det fungerade ha varit värda det då "straffet" blir lindrigare än den ökade livskvalitet man upplevde under de "goda åren".

      Detta förutsätter då att man överhuvudtaget får uppleva en krasch som påverkar en till den grad att man verkligen är barskrapad vilket i sig inte är självklart.

      Radera
    20. Min anekdotiska erfarenhet är att 95% eller mer av alla "traders" förlorar i slutändan och ger upp och söker sig till "vanliga" arbeten. Sen kommer det nya som försöker.

      Radera
    21. Jo. Slutar med att några få ackumulerar alltihop. Gäller inom trading tex. Har en känsla av att det gäller det mesta i slutändan. Du måste sälja också. De flesta missar antingen det ena eller det andra i längden. Den stora massan kommer ryka den här gången också på ena eller andra sättet. Darwin :) Samma inom företagsvärlden. 90% av alla startups går omkull osv. Romarriket fick uppleva precis samma sak. Finns många exempel inom det mesta.
      Sen har livskvalitet väldigt lite med att låna pengar eller köpa prylar att göra :) Ger en oerhört kortsiktig effekt och bakslaget kommer senare. De flesta har blivit grundlurade. Det som systemet går ut på. Att blåsa 95%. Det kommer bli resultatet den här gången också.

      Radera
    22. Ja traders ja. Men de flesta är inte traders. Jag hävdar fortfarande att 95% inte förlorar i slutänden. 95% av en specifikt angiven grupp kan mycket väl inneha 95% förlorare men det gäller inte för totalen.

      90% av alla startups må gå omkull men alla gör inte startups så 90% av befolkningen har inte misslyckats med en startup.

      Radera
    23. Totalen är ju de som ger sig in i nåt :)

      Radera
    24. 95% av de som spekulerar i bostäder förlorar allt må möjligen stämma men 95% av alla som bor i en ägd bostad förlorar allt stämmer definitivt inte. De flesta spekulerar inte utan bor i den och tänker sig att bo kvar oavsett om de maxar sin belåning eller inte.

      Det är inte mindre ok att låna 90% av marknadsvärdet bara för att man inte måste gentemot att låna 90% för att man måste. Att då låna 90% fast man egentligen inte behöver skapar konsumtionsutrymme till SUVar eller större boende genom indirekt belåning av sin tillgång bostaden. 95 av de som gör eller gjort detta har definitivt inte förlorat allt och jag ställer mig tveksam om de i framtiden kommer att förlora allt. Istället har de historiskt tjänat på det osunda beteendet eftersom samhället uppmuntrar till det beteendet. Om man ovanpå det börjar diskutera diverse bail-outs för dessa när det går illa så ökar incitamentet för den typen av beteende.

      Radera
    25. D.L.

      Nu pratade du/vi om spekulation, inget annat.
      Sen din hang up på SUV-ar fattar jag inte.
      Var glad att nån idiot köper en bil för en mille och momsar 200 k till statskassan. Värdeminskningen är helt i hens händer, inte dina.

      Radera
    26. Nej, jag pratade inte om spekulation, jag pratade om att äga sin bostad. Ingenstans finns det en uttalad diskussion om spekulation förrän någon definierade det efter ett påstående om att 95% förlorar allt.

      Det finns spekulation, tex att köpa flera bostäder på ritning och räkna med att priset kommer ikapp under byggtiden för att sedan sälja dessa innan inflyttning och endast ha haft handpenning ute. I den kategorin kan jag tänka mig att många förlorar allt om man aldrig slutar.

      Sen finns det de som köper för att bo och konsumerar upp värdestegringen löpande, tex på en större och fräsigare bil, en större eller centralare bostad, bättre pendlingsavstånd för att det är vardagslyx eller något helt annat. Dessa har generellt sett inte förlorat allt under någon period, snarare tvärtom.

      Sen finns det de som köper en bostad för att bo i och belåningsgraden minskar i takt med prisstegringen och amorteringarna är minimala under perioden.

      Grupp 2 och 3 utgör det stora flertalet och de har inte förlorat allt. Grupp tvås beteende uppmuntras till och med idag eftersom vi vill ha konsumtion och inflation och om det sker med lånade pengar så är det minst lika bra som andra pengar. Grupp två kommer drabbas hårdare än grupp tre vid en krasch och börjar man diskutera bail-outs för de som drabbas som i större utsträckning tillhör grupp två än tre så uppmuntrar man det beteendet.

      Jag funderar i banor kring att flytta mig själv från grupp tre till grupp två då det historiskt varit fördelaktigare avseende livskvalitet (ja, det är ett subjektivt begrepp, men vad ska man kalla det då?). Många placerar sig också med flit i grupp tre för att det ger dem mer "lyx" och större frihet.

      Radera
    27. Men återigen, varför bry sig?
      Lev ditt eget liv utan att bry dig om vad andra gör och tänker!

      Radera
    28. Stefan, Jag har i ca 30 år betalat folks överkonsumtion via räntesubventioner. Och den dagen skiten träffar fläkten så är jag övertygad om att politikerna kommer justera spelreglerna/spelplanen så att jag ytterligare en gång får betala får andras konsumtion.

      Radera
    29. Jag bryr mig inte om vad andra gör och tänker jag bryr mig om hur mitt liv blir och om det är mer fördelaktigt med ett visst beteende kanske jag också adopterar det. Det gör man redan i en massa andra sammanhang.

      Sen har ju Kent en relevant poäng. Om jag sparar och gnetar så har jag pengar på kontot den dagen skiten träffar fläkten, priskrasch, arbetslöshet, sjukdom eller annat då ryker mina besparingar först, några bidrag får jag inte för jag har ju sparkapital. Sparkapital har jag endast för att jag avstått konsumtion.

      Min fiktive granne har haft en mer laisse faire attityd till sparande och har köpt prylar i tid och otid, han har helt enkelt konsumerat upp alla sina tillgångar så snart han haft dem i handen, bilar, båtar, bostäder, resor, prylar i parti och minut. När han drabbas av olycka träder samhället in med bidrag så han ska klara sig. Genom det så uppmuntrar samhället indirekt till konsumtion för varför spara? Jag får finansiera andra människors oansvariga konsumtion och varför skulle jag vilja det? Då kan jag lika gärna bli en lika oansvarig konsumist för jag räddas ju iaf av någon annan om det går åt skogen vilket det inte ens nödvändigtvis måste göra.

      I det scenariot får jag lov att överväga om risken på nedsidan är större än glädjen av min lyxkonsumtion på uppsidan. Mend et stannar inte där jag får öäven väga in min vilja att skänka/skatta bort mina ihopsparade pengar till herr slösa.

      Jag tycker inte den avvägningen är helt lätt att göra och ju mer incitament som presenteras för att underlätta för slösa desto fler människor kommer luta över dit.

      Det handlar endast om min egen situation i relation till andra. Jag eldar hellre upp mina tillgångar på skit än att betala någon annans oansvariga lyxkonsumtion, oavsett vad man lägger i begreppet lyxkonsumtion.

      Radera
    30. Tycker det verkar som att du i allra högsta grad bryr dig om vad andra gör.
      Exakt vad är problemet?
      Var glad att du har en sparad slant istället för att bekymra dig över din granne Mållgan.

      Radera
    31. Nej, jag bryr mig om vad som ger mig mest livskvalitet och uppenbarligen är det att konsumera och låna så mycket som möjligt.

      Eftersom vi har ett samhälle som gör anspråk på att diktera hur jag ska leva mitt liv måste jag förhålla mig till vad som är lämpligast i det perspektivet. Indirekt påverkas jag alltså av andra människors val och i relation till det måste jag givetvis bry mig om min relation till dem och deras val inte för att styra dem eller bestämma över dem men genom att anpassa mina egna val till vad jag uppfattar som smartast.

      Problemet är högskattesamhället som gör anspråk på att ta hand om alla med andra människors pengar. Det föder ett oansvarigt beteende som någon annan får ta ansvar för och jag är inte intresserad av att ta ansvar för det, jag är intresserad av att ta ansvar för mig själv men det tillåts bara i begränsad utsträckning då det direkt skriks på nya och högre skatter för att finansiera andra människors dåliga val. Jag hade bekymrat mig mindre om detta om jag hade kunnat välja att ställa mig utanför men det får jag inte.

      Radera
    32. Alla hade kunnat vinna om vi haft en obegränsad planet. Men så är inte fallet. En av orsakerna till att en mindre andel kommer ackumulera det mesta från övriga.

      Radera
    33. Är helt med på D.L.:s resonemang, är funtad på samma vis och har funderat likadant ett tag. Det verkar ju inte finnas någon hållbarhet i ekonomin, allt är bara ett luftslott som måste blåsas mer och mer. Delar dock inte slutsatsen är det är högslattesamhällets fel. Det är väl snarare de facto amorteringsfriheten och den gränslösa tillväxten.

      Radera
  6. #Stefan

    ” Filuren. I princip allt kommer att driva priserna uppåt vad gäller drift och produktion gällande boende.”

    D: Tråkigt. Hur vet och förklarar du det?


    ” Om X antal år har hyresrättskostnaderna stigit avsevärt från dagens nivå ”

    D: Möjligt. Hur vet och förklarar du det?

    ” Den eventuella avregleringen av hyresregleringen kommer att avsevärt fördyra de hyresrätter du refererar till.”

    D: Historiskt har väl bara marknader avreglerats när politiker antagit att kostnaderna därmed skulle sjunka? Hur förklarar du att hyresmarknaden skulle vara ett undantag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Historiskt är trenden att allt inom boende blir dyrare i kronor räknat, jag tror den trenden fortsätter. (obs exklusive räntor).

      Vad gäller hyresregleringen håller den nere hyrorna på attraktiva adresser. Kommer att se helt annorlunda ut om hyresregleringen avskaffas.

      Radera
    2. Stefan, allt inom boende kostar mer och mer om man ser på utvecklingen senaste åren. Absolut. MEN kostnaden för tillverkning etc har sjunkit. Företag vill köpa billigt och sälja dyrt vilket ligger i sakens natur. Jag menar att med självkörande elbilar, fiberbredbsnd i var stuga, nya material (som står emot väder, vind och smuts bättre), digitalisering och automatisering så kan företag erhålla goda marginaler samtidigt som priser sänks. Det kan mycket väl bli med bostadsmarknad som i andra marknader. De argument som finns för att bostäder skall bli dyrare och dyrare kan mycket väl bli lika ihåliga som att argumentera för att elektronik skall bli dyrare och dyrare. De effekter som gör att elektronik blir billigare och billigare kan mycket väl snart komma till bostadsmarknaden också. De aktörer som är på först gör bra affär och de som försöker stå emot går mot sin undergång. Att bostadsmarknad skulle vara ett undantag och att automatisering, digitalisering och tekniska framsteg inte kommer till denna marknad är spm jag ser det osannolikt. Det är vara en tidsfråga och förändringar tenderar ju att gå lite långsammare än man tror men trots det birde en kraftig förändring skett om 20 år gällande fundamentala förutsättningar i bostadsmarknad.

      Tänk så här tex:
      -självkörande bil gör det enkelt att pendla rätt så långt särskilt om kostnaden per mil sjunker med elbilar och samåkning (samåkning blir enkelt med digitalisering - i princip en buss som kör dörr till dörr i storstäder)
      -fastighetsskötsel kan automatiseras och på så sätt göras väldigt billig
      -nya material gör att väder och vind sliter mindre på hus. Kan ge dubblar livslängd på byggnader till samma byggkostnad.
      -energiåtgång minskar
      -med internet och snart även VR i var mans bostad försvinner behov av att bo nära många samhällsfunktioner.
      -tillverkning av alla insatsvaror till byggnader automatiseras och effektiviseras i en rasande fart vilket sänker kostnader
      -distribution av byggmaterial kommer att vara effektivt i framtiden (vanliga internetbutiker leder hör och snart följer byggmaterial leveranserna samma koncept)
      -industri robotar som kan jobba bredvid människor börjar nu rullad ut på bred fromt. Är bara en tidsfråga innan de är med på vanliga byggen och sänker kostnaderna och samtidigt höjer kvalitén
      -mm
      -etc

      Summa summarum. Betta inte på stigande fastighetspriser då dels nya fastigheter kommer att kunna producerad billigare, ha lägre driftskostnader och lägesfsktorn kommer att sjunka i takt med att det spelar mindre roll var fastighet ligger.

      Radera
    3. Jag förstår vad du är ute efter.
      Ditt resonemang skulle kunna gälla om vi pratade om en konkurrensutsatt marknad world wide.
      Nu är dock verkligheten Sverige med dess oligopol och arbetskraft med avtalsenliga löner.

      Radera
    4. Det är långt långt kvar innan fastighetsskötsel och underhåll kan automatiseras.

      Hur många år dröjer det innan vi tex har automatiserad golvslipning, tapetsering, målning och stambyte?

      Radera
  7. Ser fram emot att handla billiga lägenheter i stockholm med omnejd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad anser du vara billigt?

      Radera
    2. När priserna ligger på den nivån det skulle gjort om det följt KPI/Inflationen sen mitten på 1990 talet.

      Radera
    3. Vilket sannolikt aldrig kommer att ske.

      Radera
    4. @Stefan, enkelt > man köper när det är billigt.

      Radera
    5. Jo den har man ju hört förut, speciellt bland Anotofolket.

      Fastigheter är alltid "dyra" oavsett tidpunkt.

      Radera
    6. Tycker Stefan det är "dyrt" att få en lägenhet till skänks? Det hände nämligen under 90-talskraschen, mer än en gång. En etta på gärdet (förlåt, numera gärdet/östermalm) såldes för 20000:-. Marknaden var DÖD.

      Ett tidigare inlägg på denna blogg: http://cornucopia.cornubot.se/2008/10/lite-minnen-frn-90-talets-bostadskris.html

      Den här historielösheten är helt sanslöst frustrerande.

      Radera
    7. Det är du som är frustrerande i din okunnighet.
      Varför köpte du inte den där lägenheten om det nu var så billigt?

      Radera
    8. Jag har ingen som helst aning om vad du pratar om ... Menar du att det jag beskrev inte hände?

      Och jag var 14 år vid den tidpunkten och behövde ingen lägenhet. Bodde hemma hos mamma serrö.

      Radera
    9. Jo det märks att du är ung och saknar erfarenhet från den eran.

      Radera
    10. Det är ju så att man kan lära av historien i alla fall. Jag tvivlar på att du var med under svarta veckan ´29. Det hindrar oss inte från att lära sig något om spekulationsbubblor.

      Radera
    11. Kommer fortfarande köpa när det är billigt. Förstår inte vad som är konstigt eller diskutabelt med det.

      Radera
    12. Minns det som igår faktiskt.
      Oljepriset var på fallrepet.
      Iran angrep USA-fartyg, sen var cirkusen igång.

      Radera
    13. Mmm. Fast det var 1987. Inte 1929 :-)

      Radera
  8. Tog en löprunda i tisdags. Sprang säkert förbi någon miljard i värdeminskning i villaområdet som jag rörde mig i. Jag bor ändå inte i värsta området....

    Tänder min brasa, lutar mig tillbaka. Väntar på att huset som jag verkligen ha - ska komma ut på marknaden till rätt pris....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är om du kommer vilja ha det längre när nästa nedgång börjar sätta sina spår i samhället..

      Radera
  9. Stefan,
    Jag har läst många av dina kommentarer, även på andra inlägg, och du har nu övertygat mig om att bostadspriserna kommer att fortsätta stiga.
    Min egen situation är att jag är nöjd med hyresrätten jag bor i men jag har ett par miljoner att investera, vilket jag tänker göra i en eller flera bostadsrätter som jag sedan hyr ut.
    Med en belåning på 70% kan jag köpa för 6,6 miljoner ungefär. Vilken typ av objekt inom min investeringsbudget tror du kommer stiga mest?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där lät jobbigt, jag är nämligen inte alls säker på att priserna kommer att stiga kortsiktigt 1-3 år.
      När jag pratar om stigande fastighetspriser (främst mark) menar jag lång sikt, ca 10 år.
      Om du nu seriöst funderar på att göra det du beskriver skulle jag avråda från det pga för hög risk. Men känner du dig bekväm i det hela och har full koll på marknaden kan det naturligtvis vara ett alternativ för dig.

      Radera
    2. Jag går i pension först om 20 år så jag hade helst investerat på ännu lite längre sikt men 10 år helt ok.
      Vilken sorts mark kommer att stiga mest?

      Radera
    3. Lokal kännedom är a och o samt befolkningstillväxt om vi pratar bostäder.
      Var rädd om dina slantar David och bida din tid.
      Förr eller senare hittar du ett lämpligt objekt.

      Radera
    4. David, för guds skull. Ta inga som helst investeringsråd från Stefan. Han har ingen aning om vad som kommer att hända. Stefan: bra att du lägger in brasklappar i alla fall.

      Radera
    5. Naturligtvis har jag ingen aning.
      Hade jag det skulle jag vara världens rikaste person.

      Radera
  10. Skuldsaneringen ska väl eller ha väl redan sänkts till 3 år...

    SvaraRadera
  11. Vem fan bryr sig? Tusentals hamnar på existensminimum när bostadsmarknaden krashar? Hallo, herr professorer, flera hundra tusen är redan där idag i Sverige iom de befinner sig långt från arbetsmarknaden.

    Eller nära nog.

    Då inte inräknat de 5-100 000 som vistas illegalt i landet.

    Det allvarliga är att konsumptionen kommer kollapsa med bostadspriserna och arbetslösheten dra iväg.
    Om inte kronan följer med neråt ,säg 50% mot världsvalutorna vilket gynnar exportindustrin.
    Lite tar man igen där. Ett inte orimligt scenario o staten tar på sig skulderna och kostnaderna för socialförsäkringarna exploderar

    SvaraRadera
  12. Om fega politiker hade motat "Olle i grind" genom tidiga åtgärder hade "bubblan" inte uppstått; t ex kunde man sakta ha sänkt avdragsrätten för räntor. Men , det har väl varit politiskt omöjligt om inte enighet funnits över hela linjen. Konstigt att man inte strävat efter en sådan lösning. Men det är väl som vanligt - ner med huvudet i sanden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den smått briljanta (med flit eller tur) alliansen lyckades lura en anmärkningsvärt korkad befolkning att deras extrema statliga toppstyrnings-politik innebar mindre stat. Socialdemokraterna framstår liberala i jämförelse med politiken alliansen fört.

      Det var vad som hände med grinden som skulle mota Olle efter finanskrisen. "Grinden" består förstås av friare marknader eftersom dessa skapar naturliga, evolutionärt stabila konvergenser. Alliansen hatar fria marknader, och den här fantastiska befolkningen har fortfarande svårt att begripa det - trots facit.

      Radera
    2. Det var Borg som hade chansen att lösa detta 2006-2014. Men man vågade inte , utan sänkte skatterna och eldade på istället. När S tog över 2014 kunde de inte göra så mycket längre utan att sätta snöbollen i rullning...

      Radera
    3. Det var Borg som hade chansen att lösa detta 2006-2014. Men man vågade inte , utan sänkte skatterna och eldade på istället. När S tog över 2014 kunde de inte göra så mycket längre utan att sätta snöbollen i rullning...

      Radera
    4. Man kan inte sänka avdragsrätten för räntor mot inkomst av kapital. Det skulle bli helt knasigt med räntor i flera eld där intäktsräntan i flera led skulle beskattas fullt ut men ingen skulle ha motsvarande avdragsrätt. Fantastiskt för staten uselt för alla andra och investeringar skulle dö ut på stubben.

      Så vi ska höja skatten så att folk inte har råd att betala så mycket för en bostad för att hålla priserna i schack? Vad spelar det för roll om alla ens pengar går åt till boende eller skatt, vad är skillnaden? Några pengar har du oavsett inte kvar och hur ska du ha råd att betala skatten när räntan skjuter i höjden, du har ju även i det scenariot obefintliga marginaler.

      Radera
    5. D.L:

      För det första så tror jag att de som bara drar av sitt huslån mot inkomst av kapital är det vi minst behöver oroa sig för.

      För det andra så baserar sig inte avdragsrätten riktigt på att någon annan har beskattningsbar inkomst av det.

      För det tredje så undrar jag vad du avser för investeringar. Bostäder? Avdragsrätten för räntor har väl slopats för aktiebolag. Det säger endel i hur man ser på det här...

      Radera
  13. Folk får helt enkelt hyra sina gamla bostadsrätter och villor direkt och inte indirekt av banken. I alla länder ex USA har det inte funnits någon som helst räddning av låntagarna. Naivt tro det skulle ske denna gång. Däremot kanske pensionafonderna blir storägare av Svenska bolån för att baila ut bankerna.

    SvaraRadera
  14. @Linus Joensson
    Skulle du vilja du utveckla ditt andra stycke?

    SvaraRadera
  15. Kraschen ska alltså orsakas av internationella stigande räntor? Det kan vi nog hålla med om eftersom det inte är i Riksbankens intresse att ha en starkt krona som skulle följa en räntehöjning. Det skulle i så fall innebära att FED och ECB höjer räntorna ordentligt och RB måste följa efter. Men hur troligt är egentligen detta? Europas ekonomiska predikament är låångt ifrån över och FED är livrädda för att sänka aktiemarknaden med räntehöjningar. Jag tror horisonten för räntor på 4 % och över snarare är 10 år än 1-5 år. Men visst, så småningom kommer en sättning. Dock är det alltid antingen en kraschad arbetsmarknad eller strypning av bankens kreditkranar som sänker bostadspriser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behövs inte nödvändigtvis att ECB/FED höjer räntan. Det räcker med att långivare hellre lånar ut EUR/USD till låg ränta än SEK. Det är ju inte så att man lånar från ECB/FED direkt.

      Radera
  16. Vad anges som skäl till stigande räntor runtom i världen? Att räntor är Den avgörande faktorn för hela bostadsprissituationen vet alla som är det minsta insatta. Det som kan leda till högre räntor är inflation. Varifrån är det tänkt att inflationen ska komma? Jag som är okunnig inom ekonomi antar att det måste bli mer konkurrens om våra begränsade resurser (humankapital, råvaror, mark etc.) Råvarupriserna verkar inte slå rekord direkt, men det kanske är just att de är låga som ger möjligheten till en relativ prisstegring?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konsensus är att FED börjar höja räntan i december.
      Därmed inte sagt att det blir så.

      Radera
    2. Inflationen har redan börjat vända upp i USA och de har negativa realräntor. Olja som har en betydande påverkan har samtidigt gått från $26 till ca $50 idag. Fortsätter den stiga blir det ännu mer inflationstryck. Dessutom dumpar utländska investerare enorma värden av amerikanska statspapper, vilket allt annat lika borde ha drivit upp räntorna mer. Nu är det väl troligtvis FED eller US Treasury som köper upp dessa, varför det inte påverkat marknaden mer än marginellt. Att sedan guld/silver hållt upp såpass bra som de gjort den senaste tiden trots dolalrförstärkning kan vara ett tecken på höjda inflationsförväntingar.

      Radera
  17. Oavsett så lär man ej vilja ha alla sina sparpengar på banken i SEK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del av sparpengarna bör man ha i gull och sölv, nergrävda någonstans... Funkar lika bra nu som på vikingatiden.

      Radera
  18. Jag tror inte det blir nån speciell krash i bostadspriser i SEK. Däremot tror jag SEK kommer falla som en sten då vi saknar substans att backa upp den.

    https://finance.yahoo.com/quote/USDSEK=X?ltr=1
    Ser man det från ett annat håll har vi redan sedan ett par år ett ordentligt fall i fastighetspriser, om man ser i USD.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är festligt att indexkramarna i Avanza Zero gått sämre på årsbasis än EURO och USD.

      Är ju nästan sensationellt dålig börsutveckling med tanke på kronans fall.

      Radera
    2. Om kronan faller som en sten så kommer inflationen skjuta i höjden som en raket och då kommer även räntorna skjuta i höjden med raketfart.

      Händer det så blir följden ett antal år där tungt belånade individer kommer gå i personlig konkurs för att de inte har råd att betala sina höga räntor. Några år senare börjar lönerna komma ikapp och de som överlever det svåra åren kan se sina skulder betalas av inflationen.

      Radera
  19. Man kan säga att folk får skylla sig själv om man har lånat för mycket. men det är trots allt politikers ansvar att förhindra osund utveckling av ekonomin.

    Möjligen har stor del av befolkningen ett giftpiller serverat men det positiva för staten är att dom lär få arbeta fram till sjuttioårsdagen för att betala av och få ihop till brödfödan.

    SvaraRadera
  20. En dröm är på väg att gå i uppfyllelse! Snart dags att poppa popcornen för att titta på när svensexa banan gråter ut över sin förlorade framtid på bästa sändningstid i TV. När bostadsmarknaden kraschar kommer den dra med sig kronan i fallet. Det är då det kommer vara läge att sälja sina dollarinnehav för att köpa hus i Sverige.

    SvaraRadera
  21. Var det inte så att lagen nyligen ändrades så att banken inte fick ta bostaden även om man inte kan amortera, dvs så länge du kan betala räntan. Minns att jag tom läst om det här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bankerna kan inte längre häva lånet bara på att säkerheten fallit i värde, vanligast under lånebeloppet. Villkoret är att du sköter dina åttagande enligt låneavtalet, dvs betalar rätntor o amoteringar.
      Men de flesta har idag lån som måste läggas om förr eller senare och då kan villkoren ändras, ex amoteringskrac osv

      Radera
  22. Ponera att man relativt nyss sålt bostad med vinst och nu är utanför bostadsmarknaden. Vad gör man med en miljon kronor som skall användas till ny bostad i händelse av krasch inom några få år, annat än sparkonto?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diversifiera. Läs på om olika placeringsalternativ. Lägg en viss andel i aktier (internationella bolag som går med vinst!)En del i sparande på nischbank eller sparbank med insättningsskydd. En del i räntefonder. En del i guld. Hur fördelningen ska se ut är upp till dig.

      Radera
    2. - utländsk valuta kan vara en idé också.

      Radera
  23. .. och i andra nyheter:

    http://www.expressen.se/dinapengar/regeringen-overens-fi-far-fler-befogenheter/

    Regeringen har efter breda politiska samtal med de borgerliga partierna och Vänsterpartiet kommit överens om att utvidga Finansinspektionens möjligheter att vidta åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden, till exempel vad gäller hushållens skuldsättning.
    Det skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande på onsdagen.

    Skuldkvotstak, *klapp klapp klapp* SKuldkvotstak *klapp klapp klapp*

    ... sedan lär ränteavdraget ryka med. Om Fi lägger beslutet, majoriteten av partierna stödjer det så kan de peka på Fi och säga "det var deras förslag, skyll inte på oss" när något (om) går fel.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...