2016-10-27 16:17

3:12 - varför ta ut utdelning med full skatt istället för lön?

Trots svenska sk 3:12-reglerna för att hindra att egna företagare tar ut utdelning istället för lön, så finns det anledningar att ta ut lön som just utdelning trots att den beskattas som lön.
3:12-reglerna innebär att man högst får ta ut knappt 170 000 kronor som utdelning ur ett fåmansaktiebolag, om man inte drar upp utdelningsutrymmet genom en högre lönesumma. Betalar man tillräckligt med löner får man ta ut mer i utdelning är tanken. Oftast kräver detta i praktiken anställda för att vara lönsamt, då egen lön i så fall passerar långt bortom statlig skatt och värnskatt för att alls ge ökat utdelningsutrymme.

Det finns dock anledningar att ta ut den egna lönen som utdelning ändå, och det beror på att utdelningen inte räknas som en kostnad, vilket alltså drar upp vinsten i bolaget och med det möjligheten till periodiseringsfond och med de obeskattade reserver.

Generellt bör man som egen företagare med aktiebolag inte ta ut mer än ca 38 000:- SEK i månadslön. Högre lön än så ger inte ökade sociala förmåner (a-kassa, sjukförsäkringens SGI etc) och inte heller några pensionspoäng. Ur pensionsperspektiv är det bättre att sätta lön över 38 000:- SEK på en tjänstepension.

Arbetsgivaravgifterna ovanpå lönen över ca 38 000:- SEK är alltså bortkastad skatt man inte får ut något försäkringsvärde på.

För att få ett utökat utdelningsutrymme över schablonen på knappt 170 000:- SEK om året måste man upp till ca 50 000:- SEK i månaden i löner. Det finns alltså ett intervall där det är onödigt att ta ut lön och det är mellan 38 000:- och 50 000:- SEK per månad.

Aktiebolagets vinst drabbas av 22% vinstskatt. Tar man ut mer än löneutrymmets utdelning och redan ligger på ca 38 000:- SEK i lön beskattas utdelningen som lön, dvs med marginalskatt om ca 60% totalt. Dock belastas inte denna utdelning av arbetsgivaravgifter, som är 31.42% (?).

Tar man ut lön på marginalen beskattas 100 000:- SEK med (100000 - 100000/1.3142)+(100000/1.3142*0.6)=69 563:- SEK och du får alltså ut 30 437:- SEK i näven. Tar man ut utdelning utan löneutrymme beskattas 100 000:- SEK med 100000-100000*0.78*0.4=68800:- SEK och du får ut marginellt mer med 31 200:- SEK i näven.

Beskattningen är alltså i stort sett kostnadsneutral, med en liten fördel för utdelning.

Däremot räknas alltså inte utdelning som en kostnad och man får en möjlighet att avsätta 25% av vinsten till sk obeskattade reserver att ta ut längre fram. Av 100 000:- SEK i vinst får man alltså sätta av 25 000:- SEK utan skatt, även om den inte kan tas ut.

För företaget som vill expandera eller företagaren som obeskattat vill buffra upp intäkter för framtida bruk så motiverar periodiseringsfonden att ta ut utdelning istället för lön, åtminstone om lönen annars hade hamnat i intervallet 38 000 - 50 000:- SEK och alltså inte påverkat utdelningsutrymmet positivt.

Periodiseringsfonden är dock belagd med en schablonbeskattning ("ränta") att betala till staten för uteblivna intäkter, men med dagens ränteläge är den att betrakta som obefintlig. En risk med uppskjuten beskattning är förstås att skatterna höjs i framtiden och/eller att 3:12-reglerna försämras ytterligare. Så periodisering är inte självklart.

En kort sammanfattning av den egna företagarens beskattning på marginalen: För att få ut 100 000 kronor efter skatt behöver man göra en vinst på 320 512:- SEK. Släng på 25% i moms så måste kunden betala ganska exakt 400 000:- SEK (400 640:- SEK). Minst 75% av det kunden betalar går alltså i skatter för den egna företagaren, oräknat omkostnader.
   
Alla belopp eller procentsatser är cirkabelopp för att jag är lat och inte orkar kolla upp exakta gränser. Du som är egenföretagare har givetvis exakt koll och om inte annat har din redovisningsassistent det.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

34 kommentarer:

  1. Det där tror jag skattehöjarföreningen som härjar här gillar.
    75% i skatt är bra men det går att förbättra.
    Varför inte höja bolagsskatten till 30%, det var ju bättre förr.
    Periodiseringsfond liksom obeskattade reserver bör förbjudas, finns ingen anledning att subventionera företagare på det här viset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är bättre att företag går i konkurs om det blir ett dåligt år än att man kan använda en del av tidigare års vinster. Vinster är ju fult speciellt om man har företag i vissa branscher...

      Radera
    2. Väldigt grovt är skatt och pensionsinbetalningar ca 50% på upp till 1 miljon firmapengar som du vill göra till privata årligen. Gör man stor vinst så kan man ju låta firman investera i lite behövlig utrustning eller så. Eller periodisera. Jag tycker inte att man behöver tycka synd om alla egenföretagare.

      Radera
    3. Det är iofs ingen som tyckt synd om just företagare här och nu, men rent generellt tycker jag inte det är för mycket begärt att man skall få behålla merparten av sina surt förvärvade pengar. Att ens ha mage att hävda att någon annan (staten) har mer rätt till pengarna än den som arbetat hop dem tycker jag är oförskämt.

      Det finns andra skäl till varför det skulle vara synd om företagare speciellt. T.ex. så är staten inte lika benägen att ställa upp med det sociala skyddsnät som man tvingas vara med och finansiera.

      Sen när det gäller att göra inköp för att undgå beskattas. Gör man inköpen av den anledningen så är man rejält snett på det. Inköp man gör gör man för att de behövs och de utgör en kostnad för företaget och är alltså i sig inget positivt som sådan.

      Radera
    4. @ Stefan Ö.

      OT: Vi diskuterade för en tid sedan hur SEK kunde hålla näsan över vattnet, well nu verkar den ju vara på väg ner i källaren. Det är ju iofs en utdragen resa som pågått ett tag, men inget större samtalsämne bland de allt fattigare svenskarna. Kanske till Thailandsemestern?

      Radera
    5. Nu har ju Thailand sina egna interna problem (politik, militär, avliden kung med mera).

      Jag var där februari-mars 2014, då fick jag 5 baht på 1 sek. Nu är kursen 3.88 baht på 1 sek.

      Historiskt i ett 10-årsperspektiv har det funnits ett jämviktsläge vid 4.50 baht/1 sek.

      Så ja, det kommer nog att knorras en del på Thailandsresan framöver.

      Radera
    6. Nej, Thailand är förstås inte bästa exemplet på stabilitet :-) Likväl blir alltså en svensk allt fattigare i Thailand (under pågående utförslöpa iaf).

      Radera
    7. Börsen i Thailand är upp 16% på årsbasis, lägg dessutom till att bathen har stärkts från 4.17 till 3.88. Bara att gratulera de som varit med på den resan.

      Radera
  2. Blev inte det där lite fel..?
    Man måste skatta 22% på vinsten man gör, samt 20% på aktieutdelningen. Dvs:
    100000*(1-0.22)*(1-0.2) = 62400
    62400 SEK kvar i handen, 37600 SEK i skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låste du helt och hållet? Tanken var ju att man skulle ta ut utdelning utöver fribeloppet. Det innebär att utdelningen kommer att beskattas som inkomst av tjänst, dvs betydligt högre än de 20% som gäller under fribeloppet.

      Radera
    2. Se anonyms svar och läs igen.

      Radera
    3. Missade den meningen. Tack!

      Radera
  3. Du har fel på uträkningen baserat på lönesumma man behöver inte ha så hög lön för att det skall bli mer fördelaktigt än schablonregeln.

    38k i månaden ger 456k i årslön vilket ger ett utdelningsutrymme på hälften av det + en liten slask som beror på aktiekapitalet. Så med den lönen kan man ta ca 230k i utdelning.

    SvaraRadera
  4. Aktiekapitalet ger också utrymme for skattefri utdelning. Kan man jobba upp det skattade kapitalet så kan man öka på aktiekapitalet. Jag har för mig att 1MSEk ger ca 100 000SEK i extra utrymme.
    Aktiekapitalet är ju ägar(nas) privata pengar, så man kan se det som ett sparande. Man kan ju ta ut det skattefritt om man behöver och kan minska kapitalet.
    Ett sätt är att låta en del av aktieutdelningen stå kvar i bolaget, dvs låna ut det och ta rejält med ränta. Fördelen är också att det inte tar på bolagets likviditet, det är ju bara en post i balansräkningen.
    Sedan ökar man upp aktiekapitalet allteftersom utrymme finns. Om man dessutom placerar en del av aktiekapitalet i obligationer så växer kapitalet i båda ändar.
    Glöm inte heller att om man inte utnyttjat utdelningsutrymmet (pga. tex. likviditet), så kan man spara det ett antal år framåt.
    Vänliga hälsningar,
    Dan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så enkelt är det inte. Det är anskaffningskostnaden för aktierna som ger utdelningsutrymme inte hur stort aktiekapitalet är i företaget.

      Radera
  5. Alla dessa regler och snårigheter, puh.

    SvaraRadera
  6. Jag är egenkonsult och kan få ut ca 500 000 efter skatt varje år på ca det dubbla i omsättning. Tycker inte synd om mig själv alls faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Betalar den andra 500 000 pensionsinbetalningarna också, eller får du göra det med den första 500 000?

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. 600' går till lön, arbetsgivaravgift och pension. Som trogen läsare av bloggen så är jag tveksam till om jag någonsin kommer att få ut någon pension. Har istället siktet inställt på ett skuldfritt boende.

      Radera
    4. Det är inte dig som det är synd om i första hand. Höga skatter drabbar främst dem som inte får jobb på grund av dem. I andra hand drabbas dem som har jobb och betalar hög skatt.

      Radera
  7. Sen kan man ju anställa de egna barnen eller varför inte äkta hälft ? Kan buffa upp löneandelen ganska betydande. Bäst är äldre som inte kräver sociala avgifter. Be dem om hjälp med exempelvis disk och annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För närstående ligger bevisbördan på dig att de utfört relevanta arbetsuppgifter för vilka de får marknadsmässig lön, så det kan slå tillbaka.

      Radera
    2. För närstående ligger bevisbördan på dig att de utfört relevanta arbetsuppgifter för vilka de får marknadsmässig lön, så det kan slå tillbaka.

      Radera
  8. Illa valt tillfälle att gå igenom reglerna, senast den 1:e november redovisas regeringens 3:12 utredning får se vilka försämringar de föreslår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan remiss, omaebetning, prop etc. Kanske bli ändring 2018-2019.

      Notera att ändringarna f enskild firma bara försvann.

      Radera
    2. De gjorde ju ändringarna för AB också. Föreslaget var ju förbättringar (för mig), men Maggan såg väl att vissa skattebetalare skulle tjäna på det och så kan vi ju inte ha det tyckte Maggan och satte stopp för det (gör om, gör "rätt").

      Radera
  9. Men lönesummeregeln säger ju: "Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)"

    Om du tar ut 35 tkr i mån dvs 420 tkr per år så blir ju detta 356+0.05x420=377 tkr. Då får du ju använda lönesummeregeln och därmed kommer utdelnungsutrymmet öka för varje krona extra lön du tar ut.

    SvaraRadera
  10. Eller enklare uttryckt: För att få använda lönesummeregeln behöver du ta ut 355800/0.95=374526 kr

    SvaraRadera
  11. "För att få ett utökat utdelningsutrymme över schablonen på knappt 170 000:- SEK om året måste man upp till ca 50 000:- SEK i månaden i löner. Det finns alltså ett intervall där det är onödigt att ta ut lön och det är mellan 38 000:- och 50 000:- SEK per månad"

    Om man inte har fler anställda får man ju ta ut hälften av tidigare lön, dvs cirka 220000 kr + cirka 9,3% av aktiekapitalet = cirka 225000 kr i utdelning vid ett aktie kapital på 50000 kronor samt en lön på brytpunkten strax under 38000 kronor per månad.

    "Ur pensionsperspektiv är det bättre att sätta lön över 38 000:- SEK på en tjänstepension."

    Jag tycket det är bättre att betala bolagsskatten och spara pengarna i en kapitalförsäkring i bolaget. Man får ju inte jobbskatteavdrag för pension.

    SvaraRadera
  12. De där +5% av bolagets lönekostnad är lite magiskt tycker jag (vi har anställda). Ju fler anställda vi har, desto högre löner måste vi delägare ha för att få tillgång till utdelningsutrymmet. Jag förstår inte logiken bakom det riktigt. Varför ska jag behöva höja min lön när jag anställer någon?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...