2016-09-15 15:38

Socialdemokratisk grundläggande politisk kemi

"Allt det man kan göra av en svart kolatom kan man göra av en grön atom också" - jordbruksminister Sven Erik Bucht (s) (källa)
Socialdemokraternas jordbruksminister har tydligen lite svårt med kemin. Liksom hans försvarande socialdemokratiska civilingenjörer. En atom är en atom är en atom. En molekyl är något annat. Faktum är att ökad användning av biobränslen inte löser klimatproblematiken. Endast minskad förbränning av alla kolväten (inklusive sopor) kan minska CO2-halterna.
En skördare av kolväten.
Tydligen ska jordbruksminister Sven Erik Bucht (s) ha lite svårt för det där med atomer och molekyler. Han sätter färg på dem, och vi får här anta att "grön atom" avser "grön kolatom". Även om det inte finns något sådant.

Det finns i princip bara en källa för atomer och det är supernovor. Detta justerat för instabila isotopers sönderfall och en del andra fusions- eller fissionsprocesser. En kolatom är alltså vare sig grön eller svart. Den är en kolatom. Punkt.

Däremot kan kolväten (dvs molekyler bestående av kolatomer och väteatomer, och ofta lite syreatomer inslängda på köpet, t ex C2H5OH, som är en populär molekyl bland speciellt sossar (och speciellt vänsterpartister)) sägas ha olika ursprung. Det finns "gröna kolväten", som skördas från växter. Det finns "fossila kolväten", som består av främst plankton och växter som via geologiska processer fångats i reservoarer under mark för tiotals miljoner år sedan och komprimerats till olja eller fossilgas. Det finns även planetära kolkällor, som t ex kolvätet metan på Jupiter eller fyndigheter av kolmalm (stenkol). Dessa brukar tillsammans kallas "fossila".

Ett mer korrekt begrepp än fossila borde vara "inlåst kol". Det handlar om kol som inte kontinuerligt cirkulerar i något kretslopp (t ex träd). När vi utvinner detta och förr eller senare förbränner det (om det så är via nedbrytning av slängd plast in naturen eller som "miljövänlig återvinning av hushållsavfall") så släpps detta kol ut som CO2 i atmosfären, vilket leder till klimatförändringar och global uppvärmning.

Vad Bucht menar är att om man har kolvätemolekyler kan man med lite mänsklig innovationsförmåga, oavsett dessas ursprung, göra det samma oavsett vad deras ursprung är.

Men det är uppenbart att Bucht inte förstår skillnad mot molekyler och atomer. Det finns inga fossila eller gröna atomer. Alla atomer av ett givet grundämne är de samma (justerat för eventuella isotoper, som dock generellt har i princip (t ex vikt och volym skiljer förstås) samma kemiska egenskaper, men inte fysikaliska).

Det går inte att säga att en atom är fossil eller grön, Bucht. En molekyl kan däremot förenklat sägas vara fossil eller grön.

Men i den gröna molekylen kan man hitta en kolatom som nyss kom från ett fossilt kolväte. Tar en växt upp CO2 från förbränning av fossila bränslen följer det ju med en kolatom som nyss varit i ett fossilt kolväte.

Faktum är att om man hugger ner ett träd och eldar upp det som biobränsle så ökar man CO2-halten i atmosfären. Att biobränslen inte ökar CO2 är fel. Låter man trädet stå kvar kommer dess kolväten att fortsätta binda sitt kol. Klimatet gör ingen skillnad på om CO2 kommer från fossilt bränsle eller från ett biobränsle.

Argumentet att biobränslen inte ökar CO2-utsläppen är helt enkelt fel. Byter vi ut all fossil eldning av fossila kolväten till biobränslen kommer CO2-halten i atmosfären inte att minska. CO2 som CO2. I princip ger 1 kWh biobränslen ifrån sig lika mycket CO2 som 1 kWh fossila bränslen. I bägge fallen handlade det om kol från kolvätemolekyler som var "inlåst kol". 

Biobränslen kan lösa problematik som peak oil, men kan inte lösa klimatförändringarna. Enda sättet att minska CO2-halterna i atmosfären är att minska energiuttaget från förbränning av kolväten - alla kolvåten -  så att mängden inlåst kol i perenn växtlighet ökar. Detta inkluderar förbränning av "miljövänliga sopor". Deponi är förstås inget alternativ - kolvätena i soporna kommer brytas ner (förbrännas) på soptipparna ändå och hamna i atmosfären. Ej heller kan man via syntetiska kolväten, t ex genom att skapa syntetisk bensin ifrån luft, vatten och kärnkraft, minska CO2-halterna i atmosfären eftersom man sedan eldar upp denna syntetiska bensin.

Enda sättet att minska CO2-halterna är att minska förbränningen (och bruket) av kolväten, oavsett dessas urspung. Sedan kan Bucht och socialdemokratiska civilingenjörer måla sina atomer med fingerfärg bäst de vill. Det höll man på med på dagis förr (och i grundskolan numera antar jag).

Det intressanta med detta är att om man förnekar peak oil och inte anser att de fossila bränslena är ändliga, så kan man slänga samma skatter på biobränslen som på fossila bränslen - biobränslen bidrar till ett energimässigt hållbart samhälle, men stoppar inte de klimatförändringar som våra CO2-skatter är avsedda att stoppa. 

58 kommentarer:

  1. Har du inte lekt på kemilektionerna. Kol är svart och syre vitt vill jag minnas.
    C2H5OH blev en hund med svans.
    Om man ökar CO2 halten i luften så ökar tillväxten, något man praktiserar i växthus.
    Eldar man växterna eller om man lämnar den till nedbrytning så lär kolet komma fram som CO2 på nåt underligt sätt. CO2 som endast till en del går upp i luften.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför ger du inte upp och slutar visa din okunskap med din växthusidioti?

      Till växthus kontrollerar man insatsen av gödningsmedel och vatten. Det sker inte i naturen. Ökar man inte mängden vatten (brist där klimatförändringarna slår hårdast) och mängden näringsämnen ökar inte tillväxten oavsett mängd CO2.

      Radera
    2. Vi har en ökad tillväxt på åkern och i skogen -på grund av CO2 dopning.
      Ca 10-20% vill jag minnas!
      Goggla lite!

      Radera
    3. Angående slags ide om bio-nått bidraga till ett hållbart samhälle, Hållbart-nått, njaee tro ingen egentligen vet vad ett hållbart samhälle är.
      Begreppet är kanske mera likt något att tillbedja och absolutionen blir därmed diverse avgifter.
      Jag är mera åt det profana livet, det är tyvärr icke accepterat med påbjuden tillbedjan "Hållbart samhälle" och sin likaledes absolution.

      Radera
    4. Det finns dem som studerar detta och kommit med denna sammanställning:
      http://www.co2science.org/data/plant_growth/plantgrowth.php

      Radera
    5. Det är likt Cornu säger endast i ett slutet system (som ett växthus) som koldioxid blir den begränsande faktorn för en grödas tillväxt. Att den ökade tillväxten som observerats i den svenska naturen således kan tillskrivas koldioxid förefaller därför osannolikt. Det finns andra faktorer än koldioxid som gynnar ökad växtlighet, specellt på våra breddgrader, ex. varmare klimat, mer nederbörd, ökade kvävedioxidutsläpp från bilism och industri som verkar gödslande på skog och mark m.m.

      Radera
    6. Jag är skeptisk till detta.
      CO2 mäts över året. När vi har tillväxt på sommarhalvåret på norra halvklotet så minskar tillväxten i CO2. Detta har förklarats av växtupptag.
      Klart att det finns andra faktorer-men att förneka att CO2 är en av de saker som ger tillväxt och att halten inte spelar nån roll får ni nog övertyga en skeptiker mera.

      Radera
    7. Oppti;

      SMHI skriver (2012):

      "Tyvärr återvänder sedan det allra mesta av den koldioxid som binds nu under sommaren tillbaks till atmosfären under senhösten, vinter och våren, inte minst när löven faller och sedan sakta förmultnar, och jämför vi ett år med ett annat ser vi en ökning med storleksordningen 2-3 ppm per år."

      Läs mer på
      http://www.smhi.se/bloggar/vaderleken/2012/07/11/nu-minskar-mangden-co2-i-atmosfaren-2/

      Radera
    8. Oppti;

      Kommentar till 16:21:
      Ja. Växternas tillväxt ökar... under några dagar... eller veckor beroende på växtsort, av högre CO2-halt.

      Protein-nivåerna sjunker dessutom av berikningen, vilket gör växterna mindre nyttiga. Det är en fara för människor och andra arter.

      Växternas försvarmekanismer försömras också. Grödorna blir mer mottagliga för skadeangrepp.

      Växternas vattenupptag minskar vilket kan vara en fördel i torra områden, men i våtare områden kan det vara förödande.

      Radera
  2. Årskurs sex hösttermin och ämnet NO (naturorientering) sida 4 och för tänkt ålder, 12-åringar.

    Atom är allt vilket finns på detta klot och det kommer inget, till eller från, endast förändras.
    Atom har en kärna med elektroner som snurrar runt den.
    Atomer finns endast i hundratalet olika sorter, dessa kan i sin tur blandas upp i det oändliga, kemiska föreningar Molekyl.
    Lika atomer i en grupp blir grundämne.

    SvaraRadera
  3. Tänk på att från början så fanns det bara väte-atomer in empty Space, lite Helium & Litium atomer oxå, för en sådär 13.7 miljarder år sen. Gröna atomer har jag nog inte hört talas om, kanske något för Cern att upptäcka ?

    Sen dess så har naturlagarna åstadkommit en hel del mha slump och Kaos-theory, bla Herr Författare, skogsmaskinen på bilden, irriterande annonser från Google, och ryska stridsvagnar.

    Önskar jag hade en tidsmaskin, då skulle jag kolla in hur det blivit här år 2300 el så, väldigt nyfiken !! Några Snygga brudar ? Något kul att göra på semestern ? Är det fortfarande någon dumskalle som tror på Gud ? Hur många människor finns kvar ? Bor alla i hyddor och fiskar ?

    Sorry if Y dont understand.....

    SvaraRadera
  4. Nja, även mindre sjärnor fusionerar grundämnen tyngre än He, i slutet av sin livscycel däremot är neutronflödet i en vanlig nova för litet för att komma upp högre än Fe om jag kommer ihåg rätt. Så alla grundämnen tyngre än järn kräver alltså supernovor.

    SvaraRadera
  5. Det där med supernovor stämmer inte riktigt, det är den enda källan till grundämnen tyngre än järn. Övriga lättare grundämnen (för vilka Q-värdet för fusion är positivt) skapas även i lättare stjärnor.

    SvaraRadera
  6. Hahahahaha. Faileeeeee Bucht.

    SvaraRadera
  7. Skogen här uppe binder mindre co2 än regnskogen vid ekvatorn. Regnskogen är dessutom biologiskt långt mer värdefull. Det är lite skillnad på skog och skog på planeten.

    Kan vi byta ut förbränning av fossila bränslen som vi tar upp ur marken och som aldrig (under nämnvärd tid) återgår ner i marken mot förbränning av biobränslen från skogar i norr (som snart återgår in i kretsloppet) så är det givetvis bättre med biobränslen från våra nordliga skogar.

    Grön kemi är ett begrepp/tankesätt kring helheten (kretslopp) som härstammar från USA på 1990-talet för att minska energikonsumtion, minimera avfallsmängd, använda förnyelsebara råvaror, mm.

    Helt enkelt ett begrepp för att använda resurser smartare. Att värma sig med vedpannan är alltså bättre än att värma sig med kol eller olja. Men mängden skog totalt sett på jorden behöver öka eftersom vi både förbränt och förbränner enorma mängder fossila bränslen.

    SvaraRadera
  8. Har du sett Göran Perssons och Anders Wijkmans debattartikel i DN idag? Det fanns mycket att ifrågasätta i den. Anders Wijkman verkar inte ha särskilt mycket bättre koll än Göran Persson. Var finns alla omdömesfulla människor?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bucht i all ära så är väl ändå Persson och Wijkman tyngre mål? De låtsas verkligen att ett ökat biobränsleuttag kan lindra växthuseffekten, medan vi behöver öka mängden bunden biomassa för att uppnå det målet, precis som du säger.

      Persson och Wijkman hoppas också på "hållbar ekonomisk tillväxt" som lösningen på våra problem, medan vi i själva verket behöver biomassetillväxt och medborgarlöner.

      Radera
    2. Persson och Wijkman ignorerar också att det går åt massor med energi för att tillverka bilarna. Och vägarna. Skall den energin också komma från svensk skog? Optimistiskt!

      Radera
  9. Låtsas att all olja / kol osv är slut. Det är bara en tidsfråga - 30 / 50 år ? Then what ?

    Kärnkraft / Vattenkraft / Solenergi återstår. Fusion power will likely never happen.

    Här i Swe är det ändå ganska ok, vi har 1 och 2. Och mkt träd att elda upp i kaminer, i små stugor i skogen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu tror ganska mycket på fusion i Lockheed Martins version. Gjorde det i alla fall. Någon ändring?

      Radera
  10. Får jag föreslå en rättning i texten? Cornu skriver att "en kolatom är alltså vare sig grön eller svart. Den är en kolatom." Jag skulle vilja påstå att följande blir riktigare: "en kolatom är alltså vare sig grön eller svart. Den är en atom." Det är ju liksom det som är problemet med S E Buchts uttalande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svarta pengar är inte heller svarta. Röda armén var ju snarare grönmålad.... man kan hålla på i evigheter.

      Radera
    2. Diamanter är vare sig svarta eller gröna. Färgen på kol varierar alltså, även om det är fråga om alldeles rent kol. Finns det lite andra grundämnen inblandade kan "kolet" anta vilken färg som helst. Fossilt kol är inte heller så svart. Fin råolja är väl ofta bensinfärgad snarare än svart, såvitt jag förstått. Och brunkol torde vara brun.

      Men att haka upp sig på politiskt bildspråk är inte alldeles rimligt.

      Radera
  11. Jojo, men du glömmer att vi hamnar i förindustriell ålder igen.

    Vad är däcken till el-bilarna gjorda av? Vad är el-prylarna som går på solcells-elen gjorda av? Sladdarna till solcellerna? Asfalten du åker med el-bussen? Det går inte låtsas som den inte fanns men vi behöver använda den sista oljan mer vettigt än nu.

    SvaraRadera
  12. Jösses vilket dravel !!! Får jag be herren läsa på lite grundläggande kemi och biokemi innan han vräker ur sig idioti. Man kan i väsentligen lika hög utsträckning tala om "gröna kolatomer" som "gröna kolväten". Självklart är det en abstraktion men de flesta borde förstå den, liksom de förstår abstraktionen "gröna kolväten", "grön energi" eller "grön el". Det enda mer "gröna" med "gröna kolväten" än "gröna kolatomer" är att det i allmänhet råkar vara i tid inte alltför långt tillbaka liggande biokemiska processer som konstruerat de kemiska bindningarna i "gröna kolvätena". Det är däremot helt oviktigt. Det intressanta är att det kol som finns i "gröna kolväten" och "grönt kol" har bundits ur atmosfären genom i sammanhanget nyliga biokemiska processer och att förbränningen därmed inte ger något nettotillskott av CO2 till atmosfären över de förhållandevis korta tidsperioder som avses. Dessutom är det en pinsam okunskap som visar sig i diskussionen kring förbränning av biobränslen. Dessa ingår i allmänhet i ett relativt kortvarigt kretslopp och kan därför inte sägas öka CO2-halten i atmosfären över de rimligt korta tidsperioder som avses (om motsvarande mängd biomassa återbildas, vilket i allmänhet är fallet - dock ej vid storskalig skogsskövling utan återplantering av motsvarande mängd biomassa). Fossila bränslen ingår inte i ett i sammanhanget kortvarigt kretslopp utan detta "fossila" kol tillförs till det mer kortvariga kol-kretsloppet och medför därmed en nettoökning av CO2 i atmosfären. Om du saknar kunskap kan du försöka få den snarare än att vräka ur dig dumheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du verkar upprörd. Föreslår att du tar och läser på lite och tittar på siffrorna, så inser du att biobränslen inte alls minskar CO2-halterna i atmosfären, utan tvärt om ökar dem.

      Ha en fortsatt trevlig kväll.

      Radera
    2. Fast du kanske menar att "grön CO2" inte har någon klimatpåverkan, medan en identisk "svart CO2" har det?

      Radera
    3. Du tycks inte känna till de basala mekanismerna och din beskrivning blir parodisk. Diskussionen blir därmed också meningslös. Jag ska därför försöka förklara för dig. Biobränslen ökar inte över relevanta tidsperioder CO2-halten i atmosfären om återplantering/återväxt av ungefär motsvarande mängd biomassa sker. Uttryckt på ett annat sätt: Så länge den totala i biomassa bundna kolmängden hålls konstant så medför förbränning av biomassa inte något tillskott av CO2 till atmosfären utöver de kortvariga och i sammanhanget irrelevanta fluktuationer som förbränningen medför.
      Med "grönt kol" så avses kolhaltiga föreningar, i allmänhet avsedda för förbränning, som bildats genom att CO2 bundits ur atmosfären (inom en i sammanhanget relativt kort tidsperiod). Förbränning av sådant "grönt kol" medför inte ett nettotillskott av CO2 till atmosfären om mängden kol i biomassan hålls konstant. Detta skiljer mot fossila kolhaltiga föreningar som vid förbränning ökar den totala kolhalten i mer kortvariga kolkretslopp och som därmed ökar CO2-halten i atomsfären och sekundärt härtill medför klimatpåverkan. Skulle du däremot förbränna mycket stora mängder biomassa på kort tid eller på ett sådant sätt att mängden i biomassan bundet kol varaktigt minskade så kommer förbränningen att medföra ett nettotillskott av CO2 till atmosfären, riskera att frigöra kol från temperaturberoende kolreservoarer, påverka albedo etc och därmed orsaka klimatpåverkan.

      Radera
    4. cornucopia;

      Självklart har för mycket av både "grön" och "svart" co2 samma påverkan på klimatet.

      Förnyelsebart "grön" co2 blir åter förnyelsebart co2 och "svart" fossilt eller instängt co2 kan inte åter bli fossilt co2. Det är skillnaden.

      Det blir en stor obalans med allför mycket co2 i vår atmosfär, vilket påverkar den globala medeltemperaturen.

      Radera
    5. I morgon klockan sju kommer jag publicera hårda siffror som visar att du har fel, Ulf Varg.

      Du har tills dess att ändra dig innan du är överbevisad.

      Radera
    6. Ser fram emot detta Lasse... Men jag röstar på Ulf i detta.

      Radera
    7. Visst kan man fokusera på hur mycket kol man frigör i atmosfären och försöka förhindra mer utsläpp.
      Sen finns det de som försöker fokusera på hur vi skulle kunna återföra mer kol i marken än vad vi frigör.
      Inser man det och lyckas genomföra det, då bli ju utsläppen en ickefråga.

      Radera
    8. Lycka till med det du, Anders. Vi övriga bör fokusera på att först försöka minska utsläppen.

      Radera
    9. Jo, jag har ju 137 ha att göra det på så så svårt har jag inte att lyckas.

      Radera
  13. Du får nog nyansera de där påståendena om bio-bränslen. Om man tror att man kan ersätta alla fossila bränslen med biomassa, då är vi illa ute. Jag tror det är en farlig illusion eftersom det gör att vi inte vidtar åtgärder mot energikonsumtionen. Så långt är jag med.

    Däremot kan ett måttligt användande av biomassa vara koldioxidneutral OM man förbränner lika mycket biomassa som den årliga tillväxten av biomassa. Sedan finns det en massa andra problem med mycket stora uttag av biomassa, som utarmning av jordar, förlust av biologisk mångfald, ökat näringsläckage.

    Det finns också andra effekter av biobränslen som sot och det faktum att utvinningen av biobränslen är relativt (fossil)energikrävande och därför inte är "fossilfria". Det verkliga energutbytet av spannmåletanol är dåligt. Jag har aldrig sett siffror på hur mycket energi som går åt för skördare, transport, flisning osv för bränsleved, men det torde vara rätt mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I morgon klockan sju kommer jag publicera hårda siffror som visar att du har fel, Gunnar Rundgren.

      Du har tills dess att ändra dig innan du är överbevisad.

      Radera
    2. Det finns redan studier som säger att Gunnar har rätt.

      Radera
    3. Cornu,
      Ett tips, börja med att kolla upp Gunnar Rundgren och hans arbete innan du säger saker så självsäkert.
      Du kan lätt hamna på mount stupid annars.

      Radera
    4. Skördaren på bilden förbrukar minst 20% av skogsarealen enbart på stickvägarna den behöver för att ta sig fram i skogen.

      Radera
    5. Förbrukar var fel ord, tar i anspråk låter det bättre?
      En stickväg för den maskinen är 4,5 meter bred och maskinen har en räckvidd på ungefär 11 meter.
      Så det är många träd som aldrig får växa färdigt i den skogen den har gått fram i.

      Radera
    6. Tja, Lars, Jag tycker nog att det du skriver i det andra inlägget bekräftar precis det jag skrev ovan. "Däremot kan ett måttligt användande av biomassa vara koldioxidneutral OM man förbränner lika mycket biomassa som den årliga tillväxten av biomassa. " . Du skriver:
      "Exempel två: Stabil förbränning av biobränslen
      Människorna förbränner 20 enheter biobränsle om året. Detta binds upp som kol i skogen, som växer till 1000-20+20=1000 enheter kol, dvs inte alls. Ett stabilt hållbart jämviktsläge råder." Jag är kanske inte normalbegåvad (ett av dina favorituttryck)för jag ser inte någon motsättning mellan de två påståendena.

      Jag skall titta lite närmare på de andra räkneövningarna, spontant tycker jag några exempel ser lite galna ut, t.ex. att skogen skulle växa och breda ut sig i exempel 1. Det är knappast tillgången på koldioxid som är skogens främsta begränsade faktor, även om det är en betydande gödslingseffekt av koldioxid?

      Radera
  14. Det handlar inte bara om att ersätta fossila bränslen med biobränslen utan om att utnyttja biomassan maximalt. Vi kan idag göra papper, tyg, byggmaterial, isoleringsmaterial och även ersättningsmaterial för plast av cellulosafibrer. Istället för att elda fibern direkt så kan man använda den i bildelar, kläder, hus, papper, mobiltelefonskal mm.flera gånger som returfiber. Först när fibern är så utsliten att den inte går att återanvända är det vettigt att elda upp (och använda askan som växtgödning) den eller lägga den på komposten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra info, Bosse. Det kan nog skapa rätt många nya jobb inom den svenska skogsindustrin (som fortfarande idag är en av våra viktigaste industrier). Allt som leder bort från den konfliktfyllda oljan är väl av godo både för säkerhet, hälsa, ekonomi och miljö. Tror att det var vallöfte från Socialdemokraterna att satsa mer på detta. Har för mig att LRF var starkt positiva till satsningen på de gröna atomerna när det kom på tal före valet.

      Radera
    2. Vem f**n vill jobba i skogen, låg lön, slitsamt och livsfarligt.
      Klart sossarna vill ha tillbaks sådana jobb.

      Radera
    3. Anders Rydén;

      Klart att det känns obekvämt för en bortskämd liten borgare att behöva ta för sig av de få riktiga jobb som finns. Skogen är en av våra få värdefulla naturtillgångar. Dessutom förnyelsebar.

      Det är svenska industrijobb som finansierar nästan alla andra svenska företags (främst inom tjänstesektorn) och offentliga verksamheter existens.

      Nej, det är nog inget för dig att behöva jobba med både knoppen och kroppen. Stressa istället iväg till något av gymmen där du är delägare i sen du fick pappa att skjuta till några miljoner i investeringskapital, låt sen hantverkaren få renovera poolen under tiden, ät sen lunchen ute på finkrogen medan städerskan plockar dina chips från den svindyra italienska soffan istället. Gå sen ut på stureplan och lev rövare. Dra sen av allt på skatten, som Reinfeldt gav dig en så fin möjlighet att göra.

      Det är väl det enda vi kan begära av en bortskämd överklass.

      Radera
    4. Hm, vad kan du om arbete i skog?
      Vet du vad "säkra hörnet" i trädfällnings sammanhang betyder?

      Radera
    5. Jag jobbar väldigt mycket i skogen.
      Jag har djur också.
      Jag vet att få vill jobba med jord och skogsbruk.
      Förra ägaren av gården fick så kallad mjölkmedalj och en klapp på huvudet av riksdagens talman Birgitta Dahl för att han hade arbetat så hårt med att hålla landskapet öppet.
      Så att sönderstressade stadsbor skulle kunna åka ut på landet och vila upp sig på semestern.
      Jo tack jag vet vad sossarna tycker.

      Radera
    6. Anders Rydén;

      Då ber jag förstås om ursäkt. Jag kan handskas med motorsågen och trädfällning även om jag inte jobbar inom skogen. Känner även till vad det innebär att jobba inom jordbruket. Med all respekt.

      Jag har även mött människor som slutit ut sig inom skogen. Men det gör inte jobbet mindre viktigt. Det gör inte jobben färre. Tvärtom. Fler och yngre behöver jobba inom bl.a. skogsnäringen för att färre ska slita ut sig.

      Felet är att den förra regeringen prioriterade caféverksamheter i storstan, ohälsosamma hamburgare-restauranger, lyxrenoveringar och städjobb i de redan fina villorna ute på Djursholm. Allt de gjorde var förvisso inte fel, men nästan.

      Radera
    7. Att få vill jobba inom skogen tror jag mer beror på en felaktig utbildningspolitik och sönderstressade föräldrar (som inte har tid att lära ungarna äkta naturupplevelser och att de får lära känna frukten av ett gott arbete) än på en dålig vilja att få arbeta. Det borde vara hög tid att sluta satsa på storstäderna och börja återgå till en levande landsbygd. Det är landsbygden som göder detta land.

      Radera
  15. Det här var lite fel. Jag tror att djuren i skogen som käkar upp trädet glömdes ur ekvationen. Om vi inte eldar upp trädet så äter djuren/insekter upp trädet. Vad andas djur? In syre ut co2 (lite förenklat).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Djuren käkar nämligen bara upp lågt tillgängliga löv och kvistar. Trädets stam står kvar och kronan fortsätter växa.

      Radera
    2. Syre produceras och koldioxid absorberas I fotosyntes. Fotosyntesens summaformel säger att en syremolekyl produceras per koldioxidmolekyl som tas upp för att ingå i kolhydrat. En del av kolhydraterna förbrukar trädet genom cellandning varvid syre konsumeras. Nettot kan skattas från trädets tillväxt i form av torr biomassa eftersom den torra biomassan till nära 95 % består av kolhydrater.

      Kolhydrater består av kedjor där varje länk består av en kolatom, två vätatomer och en syreatom. För varje kolatom i biomassan har alltså en syremolekyl bildas. För varje gram biomassa har alltså 1/(12+2+16) x 32 g = 1 g syre bildats (jag räknar här med de olika molvikterna för kol, väte, syre i atomär form där de ingår i kolhydrat och för syre i molekylform som lämnar trädet). Skogars produktion redovisas oftast inte som summan av torr biomassa. Oftast redovisas bara veden, och inte som torr biomassa utan som volym. Man kan dock hitta faktorer för omvandling av volym till torrvikt för olika trädslag. En rimlig gissning torde vara att vedens andel av den totala biomassan, där också blad och rötter ingår, utgör en tredjedel. För energiskogar av Salix finns uppgifter om mängden torr biomassa som produceras ovan jord. I Syd- och Mellansverige kan energiskogar som bildat slutna bestånd och som växer på goda jordar producera drygt 10 ton torr biomassa per hektar och år. Nästan lika mycket biomassa produceras under jord. Faktiskt producerar slutna granskogar på samma jordar åtminstone lika mycket som energiskog. Vi kan alltså skatta syreproduktionen till maximala 2 x 10 x 1 = 20 ton per hektar och år för slutna bestånd av barr- och lövskogar. Och på samma sätt skatta koldioxid absorptionen.

      Det är alltså ingen större skillnad mellan olika arter när de väl bildat slutna bestånd. Skillnaden mellan olika arter består i att de bildar slutna bestånd olika snabbt. För ädellövträd som ek och bok och för barrträd tar det längre tid än för snabbväxande lövträd som björk, asp och Salix. Över en rotationsperiod kommer alltså de senare att producera mer biomassa och syre än de förra. Förr eller senare förmultnar dock biomassan, även vårt byggnadsvirke, och den mängd syre som svamparna/bakterierna då konsumerar motsvarar då den mängd syre som tidigare producerats. Således produceras i stort sätt lika mycket koldioxid som växten absorberat under sin livstid. För alger är dock saken är annan. Här absorberas mer koldioxid.


      Radera
    3. Eftersom världen blir varmare av all CO2 så ökar antalet svårsläckta bränder världen över. Det frigör också en hel del CO2, vilket medför ännu fler bränder. Osv. Lite dumt att dessutom hålla på att ta upp en massa fossil CO2.

      Radera
  16. Det är andelen CO2 fritt i atmosfären som är problemet! Kunde vi få en snabbare "snurr" på Kolomsättningen dvs energiutvinning från kol - oavsett om detta var "grönt" eller "svart" kol från bioenergi eller fossil dito - och motsvarande "kolsänkor" i form av växtlighet hade mycket varit vunnet

    SvaraRadera
  17. Vi är ju i den så kallade atomåldern, det enda vettiga är att omfamna den och gå vidare framåt med massiva satsningar på att utveckla kärnteknik av olika slag.


    SvaraRadera
  18. Cornucopia skriver att "Faktum är att om man hugger ner ett träd och eldar upp det som biobränsle så ökar man CO2-halten i atmosfären. Att biobränslen inte ökar CO2 är fel. Låter man trädet stå kvar kommer dess kolväten att fortsätta binda sitt kol. "
    Jag tror Coronucopia är så ivrig att hitta fel i en politikers något svaga kemikunskaper eller om han bara hade lite bråttom att han missar poängen med att använda biobränslen och vad man i det här sammanhanget brukar mena med "koldioxidneutralt". Alternativet till att elda upp ett träd som ved är ju inte att trädet står kvar i evighet. Om trädet får stå kvar dör det och bryts ned. I det här sammanhanget extremt fort. Det bundna kolet går då åter upp i atmosfären. Därför är det lika bra att elda upp veden och få värme i stugan, även om det frigörs koldioxid. Ved är därför "koldioxidneutralt" även sett i ett "litet" eller kortsiktigt kretslopp. Det är väl detta som är det viktiga när det gäller biobränsle kontra fossila bränslen.

    SvaraRadera
  19. Dan Tor skrev: "Atom är allt vilket finns på detta klot och det kommer inget, till eller från, endast förändras."

    För att vara petig; Systemet är inte helt slutet eftersom det regnar meteoriter.:) Ädelmetaller som t ex guld i jordskorpan kommer mest från meteoriter.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...