2016-09-16 07:00

Räkneexempel: Biobränslen ökar CO2-halten i atmosfären

Biobränslen tillhör ett nödvändigt kretslopp om vi ska sluta med fossila bränslen. Men utan att totalt sett minska bränsleanvändningen kommer CO2-halterna i atmosfären öka även om vi går över till 100% biobränslen. Här följer ett enkelt räkneexempel som visar att "grön tillväxt" eller "grön omställning" inte finns, men väl "grön avveckling".
Småskaligt uttag av biobränsle ur skog.
Biobränslen är förnyelsebar energi. Som sådana kan de tillhöra ett hållbart samhälle byggt på kretslopp. Men det är inte samma sak som att biobränslen är bra för att förhindra den CO2-drivna globala uppvärmningen.

Låt oss ta ett enkelt räkneexempel.

Skogen:
"Vi har ett system där vi har 1000 enheter kol bundet i förnyelsebar skog. Denna skog växer med 20 enheter kol om året, eller 2% (nu växer inte skog exponentiellt, utan som en S-formad kurva, men vi antar i detta räkneexempel att hela skogen här växer sammantaget linjärt med 20 enheter kol omåret)."
Om vi inte använder skogen kommer vi alltså efter ett år ha 1020 enheter kol bundet i skog och mängden kol (C i CO2) i atmosfären minskar alltså med 20. Det finns inte ränta-på-ränta på skog. När man t ex säger att svensk skog växer med 1.5% om året så är det uträknat baklänges utifrån från plantering till avverkning efter 60-80 år. T ex att en investering på 100 000 växer till 329 000 på 80 år. Vad den inte säger är att efter 80 år har tillväxten på skogen nästan stoppat helt och är kanske nere på 0.1% år 80. Skog växer i själva verket som sämst precis efter avverkning, vilket gör nedanstående uträkningar ännu sämre för biobränslenas del, men det bortser vi från.

Vi bortser här från övrigt användande av skog, som till exempelvis till hus. På samma vis bortser vi från jordbruksbiobränslen, som inkräktar på behovet av mat, eller på skogen om den ska avverkas för att ordna mer odlingsmark. Detta är ett pedagogiskt exempel, inte en exakt modell av verkligheten.

Atmosfären:
"I atmosfären råder den önskade differensen kol. Denna kallar vi för noll enheter, vilket är en differens från önskad nivå. Differensen kan vara negativ eller positiv, där positiv, dvs högre halt kol (som CO2) är oönskat. Även lägre halt kan vara oönskad, då den ger klimatförändringar åt det kallare hållet."
Över då till olika exempel på mänsklig aktivitet. Vi kan här förbränna olika mängd kol.

Exempel ett: Stabil förbränning av fossila kolväten 
"Människorna förbränner 20 enheter fossilt kol om året. Detta binds upp som kol i skogen, som växer till 1000-0+20=1020 enheter kol första året. Differensen kol förblir 0+20-20=0 och vi ligger kvar på önskad mängd kol i atmosfären. Skogen växer och breder ut sig."
Exempel två: Stabil förbränning av biobränslen
"Människorna förbränner 20 enheter biobränsle om året. Detta binds upp som kol i skogen, som växer till 1000-20+20=1000 enheter kol, dvs inte alls. Ett stabilt hållbart jämviktsläge råder."
Exempel tre: Det industriella samhällets förbränning av fossila kolväten
"Människorna förbränner 80 enheter fossilt kol om året. 20 binds upp i skogen som växer till 1000-0+20=1020 enheter första året. Differensen kol i atmosfären blir 0+80-20=60 enheter första året och alla år därefter. Vi får klimatförändringar genom allt högre differens kol i atmosfären."
Exempel fyra: "Grön tillväxt" - det industriella samhället byggs ut med hjälp av biobränslen
"Människorna förbränner 80 enheter fossilt kol om året. Genom aktiv politik hanterar man den ekonomiska tillväxten och allt fler människor på jorden genom att öka energikonsumtionen med hjälp av förnyelsebara biobränslen, om 10 enheter om året. Totalt släpper man nu ut 80+10=90 enheter kol i atmosfären. 20 binds upp i skogen, som växer till 1000-10+20=1010 enheter kol medan differensen kol i atmosfären ökar till 0+80+10-20=70 enheter första året och alla år därefter."
Exempel fem: "Grön omställning" börjar ersätta fossila bränslen
"Människorna ersätter konsumtionen av 10 enheter med fossilt kol från exempel fyra med biobränslen genom aktiv politik. Omställningen är här! Man förbränner nu 70 enheter fossilt kol och 20 enheter biobränslen. Skogen växer till 1000-20+20=1000 enheter kol, dvs inte alls. Differensen kol i atmosfären ökar till 0+70+20-20=70 enheter första året och alla år därefter."
Som vi ser här ovan håller man i exempel fem på med den så önskvärda "gröna omställningen". Man ersätter fossilt bränsle med biobränsle, men utsläppen av kol till atmosfären förblir de samma som när man eldade fossila bränslen. Differensen ökar fortfarande.

Exempel fyra är i själva verket mer skadligt för klimatet än exempel tre, trots att vi använder biobränslen. Fyra och fem är lika skadliga trots att fem använder mer biobränslen än fyra.

Den normalbegåvade inser att så länge vi släpper ut mer än 20 enheter kol i atmosfären varje år, så kommer koldifferensen mot önskad nivå att stiga. Detta oavsett om vi använder biobränslen eller ej. Även om vi lägger på någon ränta-på-ränta på skogens tillväxt kommer det ta hundratals år i exempel tre innan skogen växer så mycket att den absorberar de fossila kolutsläppen och ytterligare hundratals år innan koldifferensen är nere på noll igen. Lämnas som en räkneövning åt läsaren att köra med 2% tillväxt istället för 20. I exempel fem hjälper inte ränta-på-ränta på skogen, då vi använder all tillväxt.

Man kan ändra i exemplet ovan, t ex att skogen absorberar 60 enheter kol per år. Likväl kommer ökad biobränslekonsumtion att öka differensen kol i aftmosfären relativt om biobränslena fått vara kvar i som växande träd. T ex 60 fossila bränslen, 60 tillväxt skog. Om man då har tillväxt men går ner till 50 fossila bränslen och ökar till 20 enheter biobränslen kommer det bli ett tillskott av 10 enheter kol till atmosfären.

Enda sättet att sluta öka halten CO2 i atmosfären är att bränna mindre mängder kolväten, oavsett om dessa är biobränslen eller ej. Men att dra ner vår konsumtion av bränsle innebär att vår ekonomi drabbas, och vi kan därmed inte betala våra räntor längre. Ekonomin havererar om vi inte ständigt får en ekonomisk tillväxt att betala skulderna med.

Vilket för oss till exempel sex

Exempel sex: "Grön avveckling"
"Människorna avvecklar sin bränslekonsumtion genom aktiv avveckling av samhället till lägre levnadsstandard och misär. Mängden fossila bränslen går från 80 enheter till noll och mängden biobränslen till 10 enheter. Skogen växer varje år med 20-10=10 enheter och till 1010 första året, och koldifferensen i atmosfären blir 0+10-20=-10. På sju års misär har man bundit upp ett år av exempel fem i skogen."
Ja, man kan uppnå en hel del med energieffektiviseringar, men vi känner alla till Jevons paradox - ju effektivare man använder en resurs, desto mer använder man den. Vi kommer alltid använda effektiviseringar till att ordna mer ekonomisk tillväxt.

Det finns alltså inte någon "grön hållbar tillväxt", lika lite som vi kan göra någon "grön omställning" för att stoppa CO2-drivna klimatförändringar. Dessa termer handlar om att ragga röster och sopa de faktiska problemen med överbefolkning och tillväxtparadigmet under mattan. Politiker kallar det grön omställning. Jag kallar det snuttefilt. Att sälja in eller genomföra grön avveckling är ... lite svårt om man vill bli (om)vald.

Däremot kan man använda biobränslen för att hantera att de fossila bränslena faktiskt är ändliga, dvs för att hantera peak oil (ca "nu"), peak gas (ca 2030) och peak coal (ca 2025). Fast i exemplet ovan ser vi att vi bara kan ersätta 20 av 80 enheter bränsle med biobränsle. Där försvann i praktiken 75% av världsekonomin i detta exempel. Vilket inte är helt inkorrekt, då drygt 80% av människans energikonsumtion globalt idag kommer från fossila bränslen.

Är då läget hopplöst? Svaret är naturligtvis inte. Vi kan nämligen snabbt i teorin bygga ut kolfri energiproduktion i form av modern kärnkraft tills vi har kommersiell fusisonskraft som kan ta över om några decennier. Att bygga ut solenergi och vindkraft snabbt nog är däremot inte möjligt och snart når vi punkten där världens produktionskapacitet av denna kommer gå åt till att ersätta befintliga åldrad infrastruktur. Det kommer ske framåt 2030 och sol- och särskilt vindkraft kommer plana ut när gamla anläggningar måste ersättas. Likt för skogen kommer vindkraft och solenergi visa upp en S-formad tillväxt.

Det finns ju även andra sätt att binda mer CO2 i marken, som att äta mer naturbeteskött och dricka mer mjölk från betande kor, och äta mer kött av rätt sort, så ökenutbredningen stoppas och öknarna istället minskar. Gräset följer mulen.

78 kommentarer:

  1. Intressant inlägg.

    Dock är det en myt att skogen slutar växa när den blir 80 år.

    Träd växer på träd som skogsförvaltaren för Lubecks stadsskogar skulle säga.

    Få se om jag kan återkomma med ett längre inlägg i frågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Slutar inte växa, nej. Och 80 år är ett exempel. Med lubeckmetoden blir det annorlunda, men nu kör vi inte den i Sverige.

      Radera
    2. Det finns tabeller för när skogen tillväxt kulminerar. Lite beroende på var i Sverige ligger den snarare runt 100 år och högre i Norrland.

      Men det är en långsamt avtagande tillväxtavmattning. Så det är ingen brådska att avverka för att skogen slutar växa.

      Radera
    3. Vidare minskat tillväxten i % räknat för att vi har en högre volym att växa ifrån.

      I reda m3 är tillväxten fortsatt väldigt hög.

      Vi vi växlar en minskande tillväxt i % mot en hög i ungskog. Men byter en hög tillväxt i m3 mot en låg m3 i ungskogen.

      Radera
    4. Kort sagt - skog växer volymmässigt linjärt (undantaget ungskog) som i mitt exempel.

      Radera
  2. Bra Cornu! Du kunde klämt till Wijkman och Persson också, som fortsätter odla myter (på DNs debattsida häromdagen). Möjligen av strategiska skäl, eller för att de inte klarar av att ta till sig verkligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solenergin har nog mycket att ge, om än lite mindre i Sverige. Vilket kan vara ett skäl varför vi i Sverige behöver satsa en del på biobränslen.

      En annan sak du bör fundera på är om inte människor kan främja biomassetillväxt i torra områden om de bara får lite transporter av sötvatten på ett eller annat sätt. Även om de inte har boskap. Skillnaden är nog inte så stor mellan boskap och intelligenta människor i det här avseendet, förefaller det mig. Människor kan hjälpa växter att klara sig med lite vatten genom smart bevattning och skuggning.

      Radera
    2. Man kan köra enorma mängder sötvatten för oljefracking, men tydligen inte för att folk skall kunna odla upp torr mark. Flyktingar bör bosättas i torrområden snarare än i storstäder. Där det ändå inte kommer skapas särskilt mycket jobb, annat än i ett pyramidspel som handlar om att flyktingar som lärt sig lite av det inhemska språket mm får betalt för att ta sig an nytillkomna flyktingar som får jobb först när det finns ännu många fler flyktingar som måste tas om hand. Det fossilbränsledrivna och skattemedelsdrivna pyramidspelet skapar inte ett hållbart samhälle.

      Radera
    3. Vi behöver biomassetillväxt och medborgarlöner snarare än att använda våra skogar för att desperat försöka skapa arbeten genom ytterligare ekonomisk tillväxt.

      Den enda omfattande tillväxt naturen pallar med och behöver är biomassetillväxt. Som också kan göra människors liv bättre, vare sig den registreras i nationalräkenskaperna eller ej.

      Medborgarlöner är förutsättningen för att människor skall kunna ägna sig åt något så "ekonomiskt improduktivt" men biologiskt och humant värdefullt som att odla upp torrmarker.

      Och så behöver vi ett parti med humanekologisk världsbild och ekosocialliberaldemokratiska värderingar, istället för de nuvarande partierna som brinner för ekonomisk globalism snarare än ekologisk globalism.

      Radera
    4. Kuckeliku;

      Solenergi ger mer energi när det är kallare. Dock lyser ju solen mindre på vintern. Det gäller därför att försöka vara lite smartare, att sätta upp solceller i flera riktningar för att kunna ta del av solens alla timmar eller exempelvis investera i en s.k. "solcellsblomma" eller andra solföljare.

      Med ett automatiserat hem, bra lagring, högenergieffektiva "smarta" apparater som laddas eller sätts igång under soltimmarna så kan man mycket väl leva på solceller året om även i Sverige. Speciellt om en eventuell el-bil kan laddas på jobbet. Ännu är investeringen dyr men det bör kunna löna sig på lång sikt. Hur mycket av ens utgifter betalar förr eller senare tillbaka till sig själv? Värm vatten och hem med vedpanna eller kamin så har du alla förutsättningar för att lyckas.

      Solenergi är dessutom ett bra komplement till egen vindkraft och vattenkraft.

      Radera
  3. Bra räkneexempel, under förutsättning vi har samma sorts skogsbruk som vi har nu.

    Men om vi ger tusan i att röja och gallra då ökar skogens tillväxt tills självgallringen begränsat tillväxten tillräckligt.
    Så med ganska enkla medel kan vi öka tillväxten av biomassa.
    Så dina 20 enheter är med andra ord inte huggna i sten.
    Satsar vi på ogallrad snårskog, gödsling och kortare omloppstider av skogen, så ska du se att vi får upp de där 20 enheterna rejält.

    Fast å andra sidan ett skogslandskap med enbart snårskog och kalhyggen känns inte som något Bucht tänker skryta om att han i praktiken kommer att skapa med sin vision.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läst men inte förstått tydligen. Dubbla till 40. Öka t sextio. Spelar ingen roll. Relativt att ej elda alls ökar biobränsle ändå kolet i atmosfären.

      Radera
    2. Okej jag ska försöka förklara på ett annat sätt.
      Ökar vi den totala tillväxten av biomassa i skogen per år kan vi ta ut mer massa per år utan att co2 ökar i atmosfären.
      Ungefär som skillnaden mellan 2% avkastning av kapital och ett uttag på 1% till konsumtion mot 10% avkastning och 5% till konsumtion.

      Självklart bidrar varje form av konsumtion till en ökning av kolet, det är väl ingen som har ifrågasatt det?
      Halmgubbe?

      Radera
    3. Om vi ökar den totala tillväxten och INTE tar ut biomassa, så blir effekten ännu bättre. DET är poängen.

      Radera
    4. Nu är det dock ingen som talar om att öka tillväxten av biomassa, utan om att öka uttaget av biobränsle.

      Radera
    5. Det är underförstått att en positiv balans, dvs tillväxt av biomassa krävs för att inte CO2 halten skall öka. Det vet alla. Tom Wijkman. Kanske inte Persson dock. Häri ligger då problemet eftersom den bundna biomassans ökning måste motsvara uttaget och redan i mitt specialarbete på 90-talets början kunde jag läsa att med dåvaramde och kommande förbrukning av fossila emergislag krävdes en HELT annan volym av biomassa i Sverige. Nu har jundebatten kantrat till en nord /syd pga vänstern kapat den (mat eller etanol) men odlingsbar mark är inte oändlig, så en tillväxtekonomi baserad på biobränslen kommer snart oxå slå i taket.

      Radera
  4. Anders skall vi ha kortare omloppstider för att öka koldioxidbindning är det något anatt som skall planteras.

    Vanlig skog skall man låta växa färdigt för att maximera tillväxten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja till exempel björk, gödslar vi dessutom, avloppsslam?
      Så ska du se att vi ökar tillväxten.

      Radera
  5. Tillväxten i svensk skog är väl snarast 3-7%.
    Den S formade kurvan har en punkt där trädet faller och blir föremål för nedbrytning. Skördar vi skogen och ser till så denna nedbrytning sker i av oss kontrollerade former så kan vi dra nytta av CO2 produktionen som ändå sker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. OT nu propagerar(P1) allmännyttan för att de skall få göra förluster, dvs bygga och hyra ut till priser under kostnaden. Då faller priserna!

      Radera
    2. Det var väl på tiden. Allmännyttan har ju sponsrat många kommuners skattelättnader och kommunchefs-löner under många år nu.

      Radera
  6. Lars, en mycket läsvärd och tänkvärd artikel! Något av de bästa jag läst på den här bloggen, och det vill inte säga lite. Äntligen någon som tänker själv, istället för att upprepa vad alla andra säger och skriver.

    SvaraRadera
  7. Intressant läsning. Troligtvis ögonöppnande för många, så vidare de inte aktivt väljer sin postmoderna snuttefilt istället för verkligheten.

    Vad kan man som individ göra @Cornubot förutom att ställa bilen och andra självklara saker? Köpa och förvalta skog?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Köpa och förvalta skog kvittar ju, skogen finns där oavsett vem som äger den. Om du däremot använder motsvarande Lübeckmetoden, så ökar du mängden skog per hektar och binder alltså mer biomassa per ytenhet.

      Annars är åtgärderna generellt självklara. Enklast är att spara pengar istället för att konsumera dem. Spelar ingen roll egentligen vad för konsumtion du drar ner på - all konsumtion ger ungefär samma miljöslitage. Investera pengarna i nybyggnation av miljövänligare energiproduktion istället. Köpa befintligt hjälper som bekant ej, då det inte skapar något.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Jo, visserligen står ju skogen där den är oavsett vem som förvaltar den.

      Bra idé med investeringar i förnybar energi, speciellt om man dessutom kan spara pengar och miljö samtidigt. Skatten på solceller är rätt kontraproduktiv mao.

      Borde inte ädelträ-investeringar i typ Afrika/Sydamerika vara netto plus på att binda kol? Träden bränns väl inte oftast upp då, utan används i exklusiva möbler och dylikt. De växer snabbt dessutom.

      Radera
  8. Den bistra sanningen är att varje människa gör ett miljöavtryck under sin livstid, litet eller stort. Med den globalt ökade folkmängden så måste man få ner varje individs avtryck. Även om vi i Sverige är Bror Duktig så skulle en insats i t.ex. Shanghai få ett större genomslag. Men Sverige kan vara testbänk för nya tekniker. Vi vet att folkmängden kommer öka och därmed är det lösningar som fungerar på global nivå som är intressanta, inte pelletseldning och koka tallolja.
    Exempel på tekniker som kan tilllämpas globalt är bränsleceller, batteritekniker, effektiva elmotorer där el utgör överföringsmekanismen och som kommer från Torium-kraftverk, andra moderna tekniker för kärnkraft och solcellsanläggningar.

    SvaraRadera
  9. Opti, en annan myt är att gammal skog står och "ruttnar". Dessutom finns det en idé om att skog som väl ruttnar är bortslösad koldioxid vilket naturligtvis inte är sant. Bara delvis frisläpps koldioxid resten lagras i humus som jord. Men när skogen eldas upp frisläpps nästa all koldioxid.

    Det är som Lars skriver. Vi klarar bara uppställda mål genom att snåla på våra resurser inte fortsätta eller öka uttagen med tron att det bara är skogen vi använder. Och den växer ju upp igen.

    SvaraRadera
  10. Helt logiskt, och odla mer skog är ju bara bra om man inte eldar upp den.
    Och det är ju bara relativt tillfälligt ändå, tills träet brutits ned på något sätt.

    Hur mycket CO2 kan man binda per Hektar skog? Första träffen på google ger 734 kilo / kubik och det blir 350 kubik/Hektar. Alltså odla skog som får bli stående.

    Eller ta fram teknik som tar ur CO2 ur luften och förvandlar den till något stabilare som tex går att bygga med eller lagra i de tomma oljeborrhålen för evig framtid.

    SvaraRadera
  11. I lubecks stadsskogar siktar man på 600 - 700 m3 skog innan man börjar plocka ut i stort sett hela tillväxten.

    Nu tar man ut betydligt mindre och mest för att kassaflöde till den löpande verksamheten.

    Naturligtvis är det inte samma förutsättningar i Sverige. Men det går att komma upp i betydligt högre virkesförråd innan man når markens maximala volym (än vad som är fallet i de flesta fallen idag i sverige).

    SvaraRadera
  12. Jag observerar att det är inte en vanlig järnhäst som du har där på bilden som småskaligt verktyg. Är det din ? Är det ett hemmabygga eller prototyp ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag googlade bilden och fann ditt inlägg från 2010. Tack !

      Radera
  13. Nu när en stor del av virket går till byggnation, lagras ju kolet i byggnader och konstruktioner under många år, och "släpps inte lös" förrän huset rivs och virket eldas eller ruttnar bort. Med andra ord bygg mer i trä.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett modernt hus (ej enstegstätat, de ruttnar bort på något decennium) med ett fungerande tak och grund kommer inte ruttna bort om det underhålls korrekt.

      Radera
    2. Men i dagens skogsbruk går väldigt stor del av avverkningen till kortlivade produkter så visst är det bra att vi får fram virke. Vi behöver bara öka andelen som lagras ifrån skogsbruket. 80 % virke kanske borde vara något att sikta på?

      Radera
    3. Men i dagens skogsbruk går väldigt stor del av avverkningen till kortlivade produkter så visst är det bra att vi får fram virke. Vi behöver bara öka andelen som lagras ifrån skogsbruket. 80 % virke kanske borde vara något att sikta på?

      Radera
    4. Vid ombyggnation av vårt hus (byggt 1909) tog jag tillvara på en del plank, som jag återanvände i ett nytt projekt, som säkert kommer att stå i många år. Ofta tar man tillvara golvbräder och annat som är av prima virke.

      Radera
    5. Helt rätt, "alla" möjligheter att ersätta betong med trä är positivt.
      Genomförde för ett tag sen en utredning avseende en nyproducerad byggnad på ca 8000 m2 med betongstomme och fasadelement av betong. Där genererade den nyttjade betongmängden (cementen) lika mycket CO2 som den byggnadens samlade energianvändning under 25 år (inklusive verksamhetenergin). i en jämförande studie konstaterade vi att man kunna minska mängden CO2 med ca 25% genom att ersätta stor del betong med trä.
      Kan i sambandet konstatera att år 2010 svarade cementproduktion globalt för lika stora CO2-utsläpp som flygindustrin

      Radera
  14. Apropå skog så hävdar Sveaskog att svensk skog upptar hela 155 Mton CO2 per år. Detta ställs mot våra utsläpp på 60 Mton. Alltså snor vi 95 Mton från våra grannländer! Kolkraften i Tyskland behöver vi alltså för att göda skogen!
    http://www.sveaskog.se/forestrytheswedishway/korta-fakta/korta-fakta-3/
    Vänliga hälsningar,
    Dan

    SvaraRadera
  15. Odla tång. Den outnyttjade potentialen är enorm. Producera som mat, biobränslen eller dumpa i djuphavet för att binda kol. Eller gör alltihop. Utan gödsling eller konstbevattning. Framtidens odling ligger i havet.

    http://www.havet.nu/?d=190&id=48000
    http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo2790.html

    SvaraRadera
  16. Lars, ditt exempel bygger på att skog som står kvar inte släpper ut någon koldioxid, men det gör den ju när den blir gammal faller och multnar. Tar man hänsyn till detta så blir det mycket bättre att förbränna skog som bränsle än fossil kol. Eller?

    Sen finns det oerhörd potential i biprodukter från redan nedhuggen skog. Lignol är syntetisk bensin som kan tankas i befintliga bensinbilar. Det lignin som svensk pappersmassaindustri producerar redan idag skulle räcka till halva svenska fordonsflottan(!). Där handlar det alltså inte om att hugga ner mer skog. http://supermiljobloggen.se/debatt/2015/02/lat-inte-de-fornyelsebara-landvinningarna-krascha

    Men oavsett detta ser det inte ljust ut globalt. Jag pratade med två brittiska klimatforskare härom dagen som sa att det enda sättet (förutom ekonomisk kollaps) att nå tvågradersmålet på (1,5 trodde de absolut inte på) är att hugga ner all vanlig skog och istället plantera snabbväxande energiskog som man sen avverkar löpande och gräver ner (alltså ej bränner). Detta var dock inte något de förespråkade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som skogsmästare Jonas Rosenlind skriver ovan så ruttnar inte skog. Fallna löv och kvistar ingår i det årliga interna kretsloppet i skogen, och stora delar av det som faller binds som humus när det bygger matjord.

      Radera
    2. Intressant. Skulle vara intressant att se siffror på hur mycket CO2 som släpps ut av en skog som står kvar och en som huggs ner och förbränns. Finns det?
      Mest tror jag på Lignol från biprodukter. Vad tycker du om det Lars?

      Radera
    3. Ja, jag misstänkte att det är något sådant som ligger bakom Cornus resonemang, annars bör det ju vara ett nollsummespel om än på en längre tidsspann. Naturliga störningar som skogsbränder och stormar lär ju återföra en del CO2 till atmosfären. Bra inlägg, hoppas att någon politiker läser din blogg!

      Radera
  17. Modellen lider av att den inte tar hänsyn till vad som händer med kolet om skogen inte eldas. En del blir ju koldioxid i alla fall tämligen omgående, och kunde då lika gärna ha eldats av människor och ersatt lite fossilbränslen. Det hela är dessutom ett dynamiskt system som påverkas av skogsbruksmetoder, markens näringsstatus och klimat. Men på det stora hela så håller ditt resonemang. Vi behöver hantera låg tillväxt och en magrare ekonomi för att minimera misär.

    SvaraRadera
  18. Exempel två är det enda ideala. Det finns ju ingen som odlar skog för att aldrig avverka denna likt vad du verkar förespråka i exempel ett. Att för varje fossilt kol vi eldar skulle binda upp motsvarande i biomassa som vi aldrig skulle avverka kommer så klart inte ske.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med storskalig, hasvbaserad odling av makroalger som deponeras på havsbotten så skulle det kunna ske. Men bättre vore att använda biomassan som biobränsle och lämna det fossila kolet där det är.

      Radera
  19. Förmultnandet av biomassa släpper utöver CO2 ut gaser som har mycket större effekt per molekyl map växthuseffekten. Vad är summaeffekten?

    SvaraRadera
  20. Enligt Silvaskog kan virkesförrådet (och därmed mängden lagrad CO2) dubblas med ett annat sätt att bruka skogen (http://www.naturvetarna.se/Om-oss/Tidningen-Naturvetare/Artikelarkiv/Nr-4-2013/Skog-utan-hyggen-kan-lona-sig/). Om det stämmer innebär det ungefär 2800 Mm3sk skog á 734 kg CO2, dvs ca 2 miljarder ton CO2 som vi viljer att inte binda i skogen genom att fortsätta som vanligt. Dvs 200 ton per capita i landet. Sedan tillkommer förstås jordbruksmarken där man också skulle kunna anstränga sig mera för att binda kol. Samtidigt är förstås de ÅRLIGA globala utsläppen 35 miljarder ton (http://cornucopia.cornubot.se/2014/08/globala-co2-utslapp-okade-med-tolv.html) så även här är Sveriges insatser nära försumbara. MEN vi är fortfarande en skogsbruksauktoritet i världen och vi skulle kunna göra mycket för att vara en bättre förebild och sprida en annan metod för skogsbruk än den vi gör idag.

    SvaraRadera
  21. Jag investerar i tröjor och långkalsonger i ylle.
    De kommer att behövas i det nya "klimatsmarta" Sverige......

    SvaraRadera
  22. Jag investerar i tröjor och långkalsonger i ylle.
    De kommer att behövas i det nya "klimatsmarta" Sverige......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jahaja. Där ser man. Vilken färg på kalsongerna?

      Radera
  23. Jag är i princip enig med det Cornu skriver, men menar ändå att vi lungt kan bränna all biomassa vi har tillgång till - eftersom det vi inte har tillgång till binder så mycket mer. Huvudsakligen gäller detta alger i världshaven, som tar upp långt mer CO2 än alla världens skogar, och en stor del av detta lagras efterhand som slam på havsbottnen. Detta är den typen avlagringar som miljontals år senare blir huvudkällan till fossila bränslen.

    Alltså: bara att elda på med biobränslen, koldioxidhalten sjunker ändå när användnngen av fossila bränslen minskar tillräckligt mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha?

      Om det vi inte har tillgång till skulle ta upp så mycket CO2, varför ökar CO2-halterna i atmosfären tro?

      Radera
  24. För att vi eldar för mycket fossila bränslen. Notera att jag skrev att koldioxidhaltenkommer att sjunka "när användningen av fossila bränslen minskar tillräckligt mycket".

    Ur denna synvinkeln är det inte ett problem att elda biobränslen (för klimatet) - eftersom vi bara har tillgång till en liten del. Naturligtvis hade orörda skogar varit ännu bättre (bundit mer CO2), men även om vi bränner alla biobränslen vi kan så minskar CO2 i luften på grund av alger och annat vi inte har tillgång till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...svar til Cornu 14:24

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Nej, du har helt enkelt fel, Magnus Palm. Siffrorna ljuger inte. Eldar vi biobränsle ökar halterna av CO2 mer än om vi inte gör det. Svårare än så är det inte.

      Radera
    4. Säger du det? Ditt resonemang tar inte hänsyn till att vi bara kan elda en liten del av allt kol som blir bundet i biomassa. Den delen vi inte kan elda, hur gärna vi än vill, kommer att delvis lagras, och därmed gradvis minska CO2-halten i luften. Det är inte fel, det är rentav självklara fakta...

      Det är endast genom att använda för mycket fossila bränslen som vi kan ändra den balansen, om vi som nu bränner så mycket fossilt att vi överstiger lagringen av biokarbon.

      Radera
    5. Nej, som siffrorna ovan visar, t ex exempel fyra, så ökar CO2-halten mer om vi eldar med biobränsle. Även om vi byter ut en del fossilt mot biobränsle så fortsätter CO2 att öka, exempel fem.

      Du har helt enkelt fel, men jag inser att det inte hjälper att diskutera saken med dig. Ha en bra helg!

      Radera
    6. Men allvarligt talat Cornu, alla dina eksempel bortser ju från att det finns en massa biokarbon vi aldrig kan bränna. Skogen är bara en liten bråkdel av all växtlighet som finns - havsalger är den absolut största delen. Och denna delen av kretsloppet lagrar kontinuerligt mer och mer kol, och har gjort detta genom hela planetens historia. Vad vi gör med en liten del av kretsloppet, kan bara påverka på marginalen, dvs bromsa takten på växternas "eviga" lagring av kol i jord och havsbotten.

      Fossila bränslen kan däremot vända processen, visserligen bara tillfälligt, men ändå kanske med stor negativ inverkan på mänskligheten.

      Radera
    7. Naturligtvis så är det den totala förbränningen av kol som avgör om koldioxid i luften minskar eller ökar, så långt har du rätt. Det hjälper inte att elda med biobränslen, om man samtidigt eldar för mycket fossila bränslen. Det är självklart.

      Men det är lika självklart att enbart biobränslen kan aldrig öka koldioxidhalten, eller ens hålla den konstant. På det sättet så är fossila bränslen helt olika biobränslen.

      Radera
    8. Bra, då har du förstått.

      Bortsett från att om vi t ex hugger ner all skog och eldar upp den på t ex tio år istället för omloppstiden 100 år så höjer vi CO2-halten likväl.

      Radera
    9. Så vad ni säger är att vi faktiskt kan fortsätta elda fossila bränslen utan att öka koldioxidhalten i atmosfären, så länge det sker i begränsad mängd? Dvs vi får bara elda såpass mycket olja och därmed släppa ut såpass mycket koldioxid som den totala växtligheten, exempelvis havsalgerna, hinner med att lagra?

      Radera
    10. Ja...jag insåg plötsligt att det var detta du menade. Men det är så självklart att det borde inte behöva påpekas. Jag borde ha läst ditt inlägg bättre innan kommentering.

      Trä är lagrat kol, så ja, om den totala skogsmassan minskar så ökar CO2 i luften, tills planetens växtlighet med tiden har lagrat kolet en annan plats.

      Radera
    11. @psevenson: Ja. Låt oss säga att vi eldar 100% av flödet av biobränslen, lika mycket som återväxten - men vi slutar samtidigt helt att använda fossila bränslen. Då kommer ändå koldioxidhalten i luften att minska, på grund av alger som lagras på havsbotten och försvinner ut av kretsloppet, och andra liknande delar av det naturliga kretsloppet som vi inte har praktisk tillgång till.

      Vi måste använda en viss mängd fossila bränslen, om vi vill hålla CO2-halten i luften konstant - men mycket mindre än idag.

      Radera
    12. Men de senaste tusentals åren har väl co2 varit ganska konstant och inte sjunkit som den borde göra om det lagras som du säger. Vulkanen sprutar ju ut en del och kompenserar kanske lagringen?

      Radera
  25. 90 % av de biobränslen som används i Sverige idag kommer från skogen. De består till större delen av restprodukter från skogsindustrin t.ex. bark, sågspån och hyvelspån från sågverk och träindustri och t.ex. bark, returlutar och tallbeckolja från massaindustrin. Om vi vill fortsätta att ha en skogindustri kan vi ju i praktiken inte välja att lämna dessa restprodukter till skogen utan bör använda dem t.ex. för att ersätta fossil olja som Preems nya svanenmärkta diesel gör, den kommer ju huvudsakligen från tallbeckolja.
    Vad man däremot kan diskutera är om det ur koldioxidsynpunkt är lämpligare att lämna grenar, rötter och kvistar och viss gallringsbiomassa kvar i skogen och därmed öka mullhalten eller att tugga dem till flis som eldas. Det finns ju en hel del forskning om detta.

    SvaraRadera
  26. Du glömmer förmultningen. Detta är fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Levande träd förmultnar inte. Du har fel.

      Radera
  27. Allt kol kommer ursprunglingen från atmosfären. Är det verkligen så allvarligt om Co2 halten ökar igen, jag misstänker att det ändå är marginella förändringar jämfört med hur höga halterna var innan kol började bindas i kol och olja.

    Det normala på våra breddgrader under de senaste tio miljoner åren är 2 km istäcke

    SvaraRadera
  28. Tyvärr tog du dig inte över "Mount Stupid" den här gången Cornu.

    Poängen med moderna biobränslen är ju att de framställs ur RESTPRODUKTER från bl.a skogsbruk som annars hade förmultnat eller förbränts utan att få något arbete uträttat. Genom att ta vara på restprodukterna minskas ju den totala mängden kolväten som förbränns, och därmed CO2-utsläpp.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså.

      Titta på mängden energiskog som odlas. Och det räcker att titta på de upplag som finns för "restprodukter" längs våra skogsbilvägar så ser man att det till stor del är utmärkt massaved.

      Hade inte träden avverkats hade det inte blivit några restprodukter heller, så ...

      Radera
  29. I slutändan hamnar det mesta av spårgasen CO2 i havet i form av H2CO3. Det tar ca 1 år för CO2-jämvikt att inställa sig mellan ytvattnet och atmosfären. Sedan blandas ytvattnet långsamt med resten av havet och efter många år inträder en total jämvikt. Enligt SMHI har 40% av det senaste seklets utsläpp redan tagits upp av havet. I kolcykel återfinns 93% av CO2 i just i havet där det mesta som tas upp recyclas av fytoplankton vid ytan. Bara en bråkdel hamnar i skal och liknande som landar på botten utan att recyclas förrän kontinentalplattorna recyclas. Så att binda kol i sediment som senare blir kalksten (CaCO3) tar geologiska tidsåldrar. Men havet är enormt stort så det får plats bra mycket mer CO2 där. Ur ett geologiskt perspektiv kommer eventuella framtida vetenskapare att se spåren av våra CO2-nivåer som en obegriplig blip.

    SvaraRadera
  30. Inte övertygad,

    En fin genomgång om hur länge de viktigaste växthusgaserna koldioxid och metan (m.u.a. vattenånga) stannar i atmosfären ges i http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2016/09/gastinlagg-att-jamfora-koldioxid-och.html

    SvaraRadera
  31. Cornucopia,

    Enligt artikeln "Biobränslen inte helt klimatneutrala- men bättre än fossila bränslen" av Holmgren och Olsson på IVL resp. SLU är dina räkneexempel alltför förenklade och ger en felaktig slutsats. Artikeln återfinns på sid 323 i boken "Bioenergi- till vad och hur mycket", 2007. http://www.formas.se/PageFiles/3400/bioenergi_till_vad_och_hur_mycket.pdf

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...