2016-08-16 09:38

Forskning: Värnplikt segregerar och ökar kriminalitet

Värnpliktens försvarare drar ofta till känsloargument utan grund, som att värnplikten behövs för intregration, ökad jämlikhet och samhällskänsla. Men forskningsevidensen visar tvärt om att värnplikt segregerar genom ökade inkomstskillnader, samt befäster och ökar kriminaliteten.
Det har tidigare inte funnits någon forskning kring värnpliktens sekundära effekter, förutom att via tvångsmedel ordna rekrytering till ett lands försvarsmakt. Men i Dagens Samhälle nu uppmärksammar nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren modern forskning som utvärderat den svenska värnpliktens samhällskonsekvenser.

Forskningen visar tvärt om att kriminaliteten ökar hos kriminellt belastade värnpliktstjänstgörande och inkomstskillnader ökar. Värnpliktstjänstgörande från låginkomsttagarhushåll får ännu lägre inkomster medan värnpliktstjänstgörande från höginkomsttagarhushåll gynnas och får ännu högre inkomster.

Sahlgren sammanfattar:
"Faktum är att en färsk studie finner att den svenska värnplikten ökade brottsligheten hos de som gjorde lumpen, efter att militärtjänstgöringen var avslutad. Effekterna var extra starka när det gäller tyngre brott och koncentrerade till män med låg socioekonomisk status samt de som hade begått brott innan tjänstgöringen. Bland män med låg socioekonomisk status påverkades också inkomsterna negativt – samtidigt som inkomsterna bland män med hög socioekonomisk status påverkades positivt."
Värnpliktstjänstgöring leder alltså inte till integration och jämlikhet utan till ökade klyftor i samhället.

Den vetenskapliga studien hittas som PDF här. Klipper in lite från abstract som säger det samma.
"We find that military service significantly increases post-service crime (overall and across multiple crime categories) between ages 23 and 30. [...] Analyses of labor market outcomes tell similar post-service stories: individuals from disadvantaged backgrounds have significantly lower income, and are more likely to receive unemployment and welfare benefits, as a result of service, while service significantly increases income and does not impact welfare and unemployment for those at the other end of the distribution."
Förklaringsmodellen handlar om grupptryck (eng peer effects).

Värnplikt kan bara motiveras av dels att yrkesförsvaret betalar så dåliga löner att man inte kan attrahera arbetskraft, och att man därmed istället får ta till tvångsmedel. Den andra motivationen är för att snabbt kunna rusta upp, t ex med en tredje brigad. Men några mytologiska effekter om att värnpliktiga lär sig hyfs och blir bättre samhällsmedborgare finns inte. Istället blir man mer av det man redan var - mer kriminell eller ännu lägre inkomst eller mer skötsam och ännu högre inkomst.

Oavsett kommer en återinförd värnplikt bara omfatta enstaka procent av en svensk årskull ungdomar, och därmed vara djupt orättvis för de drabbade. Värnpliktens hyllare tror att värnplikt automatiskt innebär att 40-45% av en årskull kommer tvingas till detta, men Sveriges försvar blir inte större för att vi tvångsrekryterar - några anslag till detta finns inte. Tvärt om är värnplikt ett försök att spara pengar och därmed slippa skjuta till medel till den svältfödda anorektiska myndighet som vi kallar Försvarsmakten.

85 kommentarer:

  1. Precis, för på den tiden då vi hade värnplikt så var ju integrationen så mycket sämre än idag...

    För att inte tala om att kriminaliteten i landet blev så mycket bättre just när värnplikten upphörde.

    Just dessa två argument är ju helt avgörande varför man inte skall ha värnplikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Forskningen tittar på hur det gått för individerna som gjort värnplikt. Kriminella blev kriminella. Låginkomsttagare fick ännu lägre lön. Höginkomsttagare fick ännu högre lön.

      Det är forskningsevidensen. Sedan kan du ironisera bäst du vill.

      Radera
    2. De sager ju I rapporten att de tittat på "Non-immigrant conscripts" så frågan är väl om man kan saga något om integrationen.

      Men författarna verkar ju luta åt att för de "lägre2 ned I samhället så är frånvaron från arbetsmarknaden en del I pusslet (Dvs om du inte är högskoleutbildad så är din arbetslivserfarenhet mer avgörande och ett års frånvaro kan inverka menligt, medans om du utbildar dig så kanske det inte påverkar lika mycket)

      Radera
    3. En sak till, kontrollen är inte gjord på den tiden de flesta gjorde värnplikt, utan senare delen av 90-talet då det screenades en del.

      Radera
    4. Den delen av studien som visar att det medför sämre integrering glömde du ta med. Har du möjlighet att ta med den delen?

      Per idag ser jag att det dragits slutsats om brottslighet och ekonomiskt välstånd.

      Radera
    5. "Forskningsevidens" Det här är inte en riktig forskningsstudie utan ett working paper...

      Desto mer inblandad man blir i forskningsvärlden desto mindre imponerad blir man av random studier som dyker upp och säger sig ha hittat sanningen, särskilt när det är ett område där det finns flera motsägelsefulla studier. Och jag menar den har inte ens ett riktigt metodkapitel så hur ska man kunna veta vad han använde för modell? Hur analyserade han statistiken? Hur fastställde han ett orsakssamband (Kausalt samband)? Det faktumet att han hittat ett orsakssamband mellan värnplikt och allting som är negativt i samhället är ju en rätt bra indikator på att nått antagligen är fel med han metod.

      Radera
    6. Större löneskillnader och ökad kriminalitet gör motsatsen till integrerar, dvs segregerar.

      Radera
    7. gbd cervix, på 90-talet gjorde fortfarande runt 30-35% av en årskull (60-70% av männen) värnplikten.

      Som jag skrivit här

      http://cornucopia.cornubot.se/2016/07/forsvarsmaktens-nya-personalforsorjning.html

      kommer 8 promille att tas ut till värnplikt i ett återinfört system.

      Du tror inte man kommer screena extremt hårt för de där promillena?

      Radera
    8. Integrationen UNDER värnplikten skall inte underskattas.

      Radera
    9. Hmm, första gången jag blivit kallad livmodermun, jag hoppas att det var tryckfelsnisse från din sida. Jag bara påpekade visa saker I studien, jag gör Inga förutsägelser om hur ett framtida system kan/bör se ut. (Dessutom så screenade de väl ytterligare genom att bara ta värnpliktiga som valts ut av mönstringsförättare med hög arbetstakt, eller missade jag något där?)

      Radera
    10. Man kan anta att oavsett om det hade varit scouter, svampplockare, frimärkssamlare eller annan valfri sysselsättning så hade man funnit samma orsakssamband.

      Radera
    11. Man kan anta att oavsett om det hade varit scouter, svampplockare, frimärkssamlare eller annan valfri sysselsättning så hade man funnit samma orsakssamband.

      Radera
    12. gbd crvx, jag har alltid mentalt uttalat din pseudonym som livmodermun. Men vad står det för egentligen?

      Radera
    13. crvx-delen ä kort för corvax, skurken I Muzzy in Gondoland. Jag gillar hans utsökta uttal.

      Radera
    14. Fakta är fakta, ser man en korrelation mella låg inkomst före, låg/lägre inkomst efter och kriminalitet före/mer kriminalitet efter är det fakta.
      Skall man leta efter kasuala faktorer är det väl att frånvaro från arbetsmarknaden, kunskap om eldvapen, en avsaknad av arbetsgivarkrav på "hyfs och rättning från Vpl" leder detta till att faktorerna förstärks.

      Oavsett skulle ett värnpliktssystem med < 1% uttagna i tvångsmetoder omedelbart kollapsa då flertalet skulle straffa ut sig från militärtjänsten pga det orättvisa. Det är inte svårt att vara olämplig, men det är olagligt att neka. Ser det som svårt att lagföra dessa individer för vapenvägran...

      Om vpl återinförs är det som civilförsvarsutbildning vari man erbjuder ett litet antal militärtjänst som alternativ. Övriga utbildas som undersköterskor/fältsköterska, brandman light, bårbärare etc eller vad som krävs för att få ordning på de civila funktionerna i händelse av kris. Samtidigt kommer man få gott om folk som kan tvångskommenderas i händelse av civila kriser.

      Radera
    15. Ha ha fy fan den hade jag glömt.

      Radera
    16. Notera att civilförsvarsutbildningar är en annan budget, den sk MP budgeten som är oändlig...

      Radera
    17. Man ska vara försiktig med att hänvisa till forskningsevidensen i studier.

      http://www.telegraph.co.uk/news/science/science-news/11288874/Men-really-are-more-stupid-than-women-research-shows.html

      Forskningsevidensen är tydlig, argumentera motsatsen hjälper inte?

      Forskning är just forskning och inget annat.

      Radera
    18. Precis Ben, inte lika häftigt som Jodolf Stahler men det duger

      Radera
  2. Men man kan få bättre soldater med värnplikt kanske. Soldater som förstå att det kan vara sämre att skjuta fel person än att missa chansen att skjuta rätt person.

    SvaraRadera
  3. Det var jätteintressant. Då kan man helt lämna värnpliktsdebatten och börja höja lönerna till man fått den bemanning man behöver.

    Man skulle kunna sälja av de nästan 100 Gripen man har istället för att slakta dem. Man borde kunna få in 250-500 miljoner styck - de kostade ju en miljard styck när de var nya.

    SvaraRadera
  4. OT: Du behöver testa fonten på en stor skärm. Det ser ut som vart 4:e bokstav är i fetstil för fonten skalar inte ordentligt.
    På ipad såg det jättebra ut men på PC är det t.om. svårt att läsa (FireFox & Chrome).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Kan du maila en skärmdump?

      Radera
    2. Märkligt att så många har åsikter både nu och förr om sidan.
      Märker ingenting av det du beskriver, hade inga problem förut heller.
      Kör Chrome OS.

      Radera
    3. Sidan har just byggts om. Det är bra med åsikter.

      Radera
    4. Absolut.
      Ibland får jag dock känslan att problemen mer ligger hos användarna än hos dig men självklart ska det fungera hos alla oavsett plattform.

      Radera
    5. Absolut är det ibland så. Men för kvalitetssäkring bör man titta på saken i alla fall.

      Radera
    6. Snyggt teckensnitt, vad heter det?

      Radera
    7. Kalle7 : Jag tycker det ser ut som Impact.

      Radera
  5. Väldigt intressant. Även för mig som vurmat för återinförsel av värnplikt.
    Skallväl erkännas att jag hade hoppats (utan bevis för det) att värnplikten agerade utjämnade mellan socioekononisk klass. Om det inte stämmer är väl också frågan om inte värnpliktens utformning eller praktiska interna utformning bidrar till detta?
    Att tex bryta invanda kriminella mönster är svårt för alla samhällen. Men åndå högst angeläget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liksom möjligheten till försvar för den delen.

      Radera
    2. Att lära kriminella hur man handskas med en Ak 5 kan inte ha något att göra med saken?

      Radera
    3. Det var inte det jag menade. Plus att borde det inte möjligen vara bättre (om man nu endast har dem två valen att välja mellan) att lära enligt din beskrivning kriminella att a) handskas med vapen på ett säkert sätt än att b) låta dem lära det sig själva eller av ngn med otillräckliga kunskaper?

      Radera
    4. Jag tror att det funkar som med alkohol. Om man blir van vid något är det större sannolikhet att man använder det. Eller som med bilar för den delen. Inte en slump att bilhallarna försöker locka till sig kunderna för att provköra nya bilar.

      När man testat en Ak 5:a är det svårare att känna sig kaxig utan vapen, eller med en liten pistol, tror jag.

      Radera
  6. Dock kan man argumentera att de som inte fick göra lumpen knappast var de som hade de fysiska eller mentala förutsättningarna att bli duktiga på vare sig kriminalitet eller en yrkeskarriär på nån högre nivå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grejen var ju den att man var tvungen att göra lumpen vare sig man ville eller inte.
      Tog flera år innan man var utredd och klar och fick göra vapenfri.
      Stasi hade varit stolt över vissa värnpliktsutredare som var.

      Radera
    2. Jo, precis. Väldigt få fick ju vapenfri. Men de flesta som då inte gjorde lumpen av andra orsaker var knappast de skapaste knivarna i lådan och blev kanske inte så framgångsrika oavsett vilken sida om lagen de valde.

      Radera
  7. Jag är för värnplikt. Men anledningen till det är att vi behöver fler soldater och inget annat. Samt att vi behöver bättre soldater. Och soldater som faktiskt inställer sig vid krig och ofred. Det förefaller tydligt att andelen yrkessoldater som kommer inställa sig är lägre än antalet värnpliktiga som avsåg inställa sig. Det är vad undersökningarna visar och nu med yrkessoldater kommer sådana "avhopp" vara single point of failures då ingen dubblering finns och därmed vara betydligt mer påverkande på förbandens förmåga.

    SvaraRadera
  8. Cornu, antag nu att man skulle skjta till mer pengar till försvaret t.ex. 2% av BNP, vilken sorts personalförsörjning skulle du förespråka då?

    SvaraRadera
  9. Har nog alltid vurmat för värnplikt. Av sakliga skäl så är kanske värnplikt idag ointressant för Sverige av de skäl Cornu anger. Anledningen till att jag ändå känslomässigt är för värnplikt är nog mer moraliska/filosofiska. Jag kan inte komma ifrån tanken att det skulle kännas förkastligt i händelse av ofred att en massa vapenföra män skulle sitta på altanen eller på flybridgen på båten och sippa på sin gin&tonic och studera börskurser medan några olyckliga satar blir sprängda i bitar för att försvara de förstnämndas frihet.
    För mig är värnplikt (som även skulle kunna bestå av att upprätta samhällsviktiga funktioner) en del av samhällskontraktet (i den mån sådant fortfarande existerar)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du pratar om ett försvar där 100% (eller 90% - resten duger inte) inkallas. I verkligheten kommer återinförd värnplikt handla om 8 promille. Det blir lika orättfärdigt det, rent av värre, när endast 8 promille med tvång ska dö för börshandlarna på flybridgen.

      http://cornucopia.cornubot.se/2016/07/forsvarsmaktens-nya-personalforsorjning.html

      Radera
    2. Jag vet och du har förmodligen helt rätt. Ändå känns inget av alternativen helt bra i själen. Det var etiskt sett lättare förr när i princip "hela" befolkningen omfattades av totalförsvaret.

      Radera
    3. Dock, oavsett om vi så lägger 4% av BNP på försvaret i morgon kommer det ta 20 år innan organisation, officerskår, utbilningsstruktur och infrastruktur är tillbaka på en nivå där "hela" befolkningen kan omfattas av totalförsvaret.

      Så det är att drömma om något som inte ändå är aktuellt just nu.

      Radera
    4. Jag vet, och som sagt i praktiken sannolikt helt orealistist.
      Men som sagt - är ändå ett etiskt dilemma (åtminstone för mig).
      Trots att jag passerat vapenför ålder så skulle det kännas kymigt att veta att andra slåss för min skull och jag enbart ser till min egen säkerhet.

      Radera
    5. Nej varför hävda att det inte är aktuellt? Vi behöver ett försvar som är till numerären lika omfattande som finlands. Jag vägrar se att det som orealistiskt att vi kommer dit snabbt. Man får inte se saker så negativt, då blir inget gjort. Yes we can!

      Radera
    6. Jag har gjort studiebesök på regementen. Det finns inte ens personal att utbilda dagens försvar med, utan man måste först utbilda nya utbildare, t ex inom stridsvagn. Inom bärgningsbandvagn 120 finns inte utbildare alls, så man kan inte ens utbilda utbildare.

      Du blandar ihop din personliga vilja med verkligheten.

      Radera
    7. Antagligen om man vill ha ett försvar av finlands typ måste man antagligen ta hjälp av Finland för just utbildning och ledning. (Om man jämför med t.ex. Tysklands kraftiga upprustning under 1930-talet så berodde den ju på att man I lönndom förberett sig för detta och utformat sin krigsmakt för detta)

      Radera
  10. Är naturligtvis färgad av egen vänplikt (kadettskola K3)

    SvaraRadera
  11. Samhällsplikt förordas.
    4 månader på lämplig plats för alla.
    Ger insikter för livet.

    SvaraRadera
  12. Har inte läst rapporten, men är det inte en felöversättning att kalla "Military service" för värnplikt? Det skulle ju i sådana fall översättas som "Conscription"? Militärtjänst kan ju vara även för frivilliga som gjort GMU, eller?

    SvaraRadera
  13. Rätt intressant.
    Leder ju till mer generella frågor om vad segregation egentligen är, hur den uppstår och hur den motverkas.

    SvaraRadera
  14. Blev de som var liberala mer liberala eller mindre?

    Blev de som var religiösa mer religösa eller mindre?

    Blev de som var sekulära mer sekulära eller mindre?

    Blev de som var tekniskt lagda mer tekniskt kunniga eller mindre?

    Blev de som var feminister mer feministiska eller mindre?

    Blev de som kom bort från sin hederskultur ett år mer hederskulturella eller mindre?

    SvaraRadera
  15. En återblick kan vara på sin plats. Inför värnpliktens införande 1901 fördes en livlig debatt om hur krigsmakten skulle personalförsörjas. Största anledningen till att värnplikt valdes var att det var det billigaste sättet att personalförsörja tidigare nämnda organisation. Övriga aspekter så som tvång, rättvisa, integration av samhällsklasser, göra män av pojkar etc var inget som någon intressent eg brydde sig så värst mycket om under det sena 1800-talet. Betydligt mer logos på den gamla goda tiden jämfört med dagens pathosargumentation. Yrkesförsvar av brittisk modell förkastades som administrativt tung och väldigt dyr. Resonemanget har bäring än idag även om det onekligen blir problematiskt att endast plikta in en mycket liten del av populationen.

    En annan mycket stor fördel med värnplikt i dagens värld (Sverige innan 2010) är att det tar mindre än hälften så lång tid att utbilda ett värnpliktigt förband jämfört med ett anställt förband och de värnpliktiga nådde längre över godkäntnivån på den halva tiden. Den värnpliktige hade tjänsteplikt 24 timmar om dygnet, fick inte vabba, fick inte sjukskriva sig utan att regementsläkare konstaterat ett fel vilket ofta ledde till att den värnpliktige ändå tvingades vara med i tjänsten med vissa begränsningar, kunde inte försova sig då de förlades på regementet mm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så min uppfattning om att värnplikten var realterad till rösträtten var alltså felaktig, eller kom det senare dvs eftersom man tvingades att göra värnplikt så var det svårt att förvägra alla män värnplikt?

      Radera
    2. P.s. visst var det så att manga fd indelta soldater tjänstgjorde som trupputbildare när värnplikten infördes?

      Radera
    3. Vad gäller det framtida behovet av personalvolymer i det svenska armén kan en återblick likaså vara på sin plats. Under hela kalla kriget bestod arméns krigsförband av ca 30+ brigader varav 5-6 var pansar/mek. Efter FB 1996 var vi nere på 13 brigader vilket då ansågs som ett minimum för att hålla liv i en adekvat utbildningsorganisation för att möjliggöra ett återtagande. 13 brigader ansågs som en för liten krigsorganisation om Ryssland åter skulle bli ett hot. Vid FB 2000 när den "strategiska timeouten" togs och minsta lilla hot mot riket var mer än 10 år bort fastställdes en krigsorganisation för armén motsvarande fyra (4) brigader. Idag 2016 när det yttre hotet är tillbaka och rustar för allt vad tygen håller består vår armé av två (2) brigader. Dvs hälften av vad som ansågs behövas när hotet var 10+ år bort. Det är inte så lätt att få ihop det resonemanget.. Det reella behovet för ett adekvat och uthålligt försvar torde även ligga betydligt över två (2) brigader oavsett hur modernt utrustade sagda brigader må vara och det kan vi aldrig sätta upp mha ett yrkesförsvar.

      Radera
    4. Det stämmer att värnpliktsvägrare fråntogs sin rösträtt fram till det tidiga 1920-talet. Under debatt om hur det framtida personalförsörjningssystemet skulle se ut under den senare halvan av 1800-talet är min uppfattning att ekonomiska faktorer var helt avgörande. Vi hade ju också en typ kortare värnplikt större delen av 1800-talet, beväringstjänsten, inom ramen för indelningsverket iofs med en massa undantag, friköpsrätt mm.

      Radera
    5. Den år 1812 införda "allmänna bevärningsinrättningen" var 12 dagar lång. Jag har ett vagt minne om att jag läst någonstans att det var vanligt att erfarna indelta soldater ofta bedrev utbildningen som var av karaktären exercis med träkäppar som substitut för musköter.

      Radera
    6. Jo, jag känner ige resonemanget om 13 brigader verkligen skulle räcka till från några artiklar Arménytt under andra halvan av 1990-talet.

      Radera
    7. +1 Ocke. Hela frågan handlar om vad vi vill med försvaret. Om det är att försvara hela landet räcker inte 2 eller 4 brigader. Och vill vi ha fler än 2 till 4 brigader måste vi ha värnplikt. Allt annat resonemang i ämnet är fluff.

      Nulli secundus

      Radera
  16. Delad militärtjänst bland män var grunden för demokratin, både i antika Grekland och i 1800-talets Europa. Logiken var att en man som är villig att dö för sitt land (utan betalning) även har rätt att vara med och styra landet. Det var inte långt efter att Rom skaffat en yrkesmilitär som republiken blev ett kejsardöme.


    Vi kan förstås chansa och hoppas att det är annorlunda nu, men jag tror att gamla sanningar håller än. Det starkaste argumentet för en värnpliktsarmé är folkstyre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att legionerna även under kejsartiden endast var öppna för medborgare tror jag inte man kan dra den slutsatsen rakt av. Acceptansen för kejsardömet kom nog även från frånvaron av de manga inbördeskrig som förekommit under republikens sista dagar samt att Kejsaren antagligen sags av massorna som deras beskydare mot överklassen som blivit väldigt rik under Roms erövringar.

      Radera
    2. Hur förklarar du det fina folkstyret i Kina och Sovjet? Eller de upprepade militärkupperna i Turkiet?
      Värnplikt är inte på något sätt en garanti för folkstyre eller demokrati.

      Radera
    3. Precis. Själv har jag aldrig kunnat förstå hur socialdemokratin gick med på att slopa värnplikten. Undrar om det har med den bristande historieundervisningen i skolan att göra? Om man inget vet kan man ju inbilla sig vad som helst.

      Nulli secundus

      Radera
    4. 1) Under rebubliken var soldaterna markägare. Ett av de viktigaste händelserna som ledde till kjesardömmet var Gaius Marius beslut att släppa in alla och ge dem mark för att ha varit soldater (dvs yrkessoldater). De gjorde soldaterna lojala mot generalen i stället för staten.


      2) Det vanliga genom historien är inte demokrati utan auktoritärt styre. Att Sovjetunionen och Warszawapakten föll så (relativt) oblodigt tror jag vi till stor del kan finna i att värnpliktssoldaterna inte ville skjuta på sina egna och inte hade några viktiga privilegier att försvara.

      Radera
    5. 1/ Nu spänner du hästen framför vagnen igen. pre Marius hade ju bondemarkägarsoldater som blev legionärer fröväntats stå för sin egen utrustning och kampanjerna hade dessutom varit ganska korta så att man hann hem till skörden. När kampanjerna sedan blev långvarigare och längre från ghem så funkade det ej längre, dels för att behovet av soldater ökade samtidigt som antalet fria jordbrukare minskade, så Marius reformer var absolut nödvändiga. Det var ju fortfarande så att endast republikens medborgare fick bli legionärer vilket i början iaf betydde de i italien.

      Radera
    6. "antalet fria jordbrukare minskade"


      Vilket egentligen var kärnfrågan. Hade senaten delat ut land i de nyvunna områdena till vanliga romare så hade de kunnat skapa tillräckligt med nya jordbrukare. De valde att istället dela ut marken till överklassen och anlägga än fler stora jordbruk med slavarbetskraft. Marius reformer var nödvändiga på grund av att de inte hade ökat antalet jordägare i takt med landets expansion. Men låt oss inte fasta i en diskussion om hur Rom borde styrts för två tusen år sedan.


      Den viktiga skiljelinjen gick mellan den tid då använde en jordägande mills (motsvarande värnplikt) till ett system där alla "medborgare" kunde bli yrkessoldater.


      (Det är mycket möjligt att yrkessoldater var helt nödvändigt för att kunna fortsätta expandera och skapa det romerska imperiet. Men det är i detta sammanhang en sidofråga.)

      Radera
    7. Eftersom Senaten var endast för överklassen så är det kanske inte så konstigt var marken gick.

      Radera
  17. Jag har påpekat många gånger att värnplikt inte är den magnifika klassutjämnare som det talats om (integrering var inte någon stor del i det tidigare)
    Journalister snackar gärna om att svetsarns son blev polare med brukspatrons son när de båda var infanterister och grävde gropar och åkte skynkabil (tgb20).
    Verkligheten var att svetsarns son var skyttesoldat, brukspatrons son var befäl.
    Vet att mina soldater under värnplikten i huvudsak (undantag fanns självfallet) var "arbetarklass" och mina troppchefer (jag var stf plutch) var nästan utan undantag tjänstemannaklass medan vi som vad KB i princip uteslutande var övre medelklass med sikte mot civilingenjörsutbildningar alternativt officersaspiranter.
    Helt enkelt de redan drivna och "duktiga" blev befäl, de mindre drivna blev soldater. De som var minst drivna blev depåvärnpliktiga.
    Den riktiga överklassen hamnade nog nästan uteslutande i flottan (rent och alltid bra mat...) och "underklassen" blev sannolikt infanterister/depåvärnpliktiga.
    De som verkligen ville slippa och hade lite bakom pannbenet lyckades oftast nog slippa.

    Sen tillkommer rent militärstrategiska skäl till varför ett värnpliktsförsvar i gammal svensk stil inte skulle fungera förutom de rent budetmässiga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle man kunna minska ett sånt här problem genom att alla som rycker in som meniga rekryter och de som visar lämplighet får bli befall?

      Radera
    2. Sedan när kallar man civilingenjörer övre medelklass? Kanske, i vissa lyckosamma fall med rätt namn eller karriär, lägre övre medelklass och i enstaka fall, speciellt förr i tiden, kanske ngn närig person kunde ta sig upp i den wallenbergska industrin och bli VD och därmed bli medel övre eller övre övre medelklass.

      Den verkliga svenska överklassen var antingen malajer eller i kavalleriet. Givetvis bestod hela Wendes officerskår av sanna andans aristokrater utanför den veka borgerliga klassindelning som Marx och andra yrade om.

      Nulli secundus

      Radera
  18. Och hur mycket BNP skulle Sverige tappa på att återinföra värnplikt tror ni? Men det kan väl inte spela någon roll, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eller öka för den delen, beroende på hur mycket matriel som förbrukas.

      Radera
  19. Anledningen till att värnplikten infördes var i grunden att industrialiseringen gjorde det möjligt att beväpna tiotals procent av ett industrialiserat lands befolkning. När detta vart möjligt kom en kapprustning igång och enda chansen för Sverige att matcha den med tillräckligt med personal var att införa värnplikt. Samma argument är fortfarande giltigt, ett stort försvar behöver mycket personal och rustar vi för att matcha Rysslands förmåga att djävlas med oss kommer det förr eller senare inte att räcka med högre löner och att konkurrera med rekryteringsunderlaget för blåljusmyndigheter.

    Det kan påstås att vi nu har få högteknologiska vapen som behöver få soldater men de krigsavgörande vapnen har alltid varit sin tids högteknologi och på 40, 50 och 60 talen gick en rejäl andel av ekonomin till försvaret. Med en motsvarande dedikation i dag skulle vi ha över 1000 gripenplan och hundra tusen soldater med stridsprogrammerad smartphone integrerad i skyddsglasögonen osv, osv.

    SvaraRadera
  20. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  21. Du och kanske artikelförfattarna blandat ju samman begreppen klassrörligthet och integration. Ty om en ungdomskriminell efter avslutat värnplikt gör karriär som yrkeskriminell så är det ju total evidens på lyckad integration i dennes sociala grupp.

    SvaraRadera
  22. En intressant studie och skolexempelpå hur svårt det är att studera en variabel och förutsätta alla andra konstanta. Jag gjorde lumpen 1967-68och samhället var tydligen ett helvete om man ska tro studiens resultat. Min subjektiva minnesbild är annorlunda men mden är ju inte vetenskapligt underbyggd. At kriminella skulle tjänstgöra låg utanför all föreställning. Men studien har sittvärde. Den visar på hur dysfunktionellt det nuvarande systemet är. Hur det kan vara så negativt att försvaret av det samhälle man lever i skulle vara negativt är nog ett nytt ämne att göra en studie på. Nu har vi ju byggt ett försvar där Afghanistan mm är viktigare än Sverige.

    SvaraRadera
  23. 90 % (cirka) av alla svenska män gjorde värnplikt. Således måste studien vara gjord med data som innbeär att två stora tal dras ifrån varandra. Ett pålitligt sätt att få osäkra data. Luktar mycket oseriös vetenskap utan felanalys.

    SvaraRadera
  24. Eftersom jag inte är ett fosterlandsförrådande Natotroll, så ser jag fler fördelar med värnplikten kontra yrkesförsvar grundad på empiri:

    * Är kostnadseffektiv, mest pang för pengarna (av försvarsbudgeten budgetåret 1991/92, då ca 35000 kallades till grundutbildning, gick 5 % till värnpliktsförmåner)
    * FM kan välja ut de mest lämpade för FM:s olika befattningar
    * Ska hela landet försvaras krävs många soldater = värnplikten
    * Främst reservofficerare men också värnpliktiga befäl fick en i det civila eftertraktad ledarskapsutbildning
    * Många värnpliktsuttagna fick en i det civila eftertraktad kompetens (tolkar, kryptologer etc)
    * Skapar via mönstringen ett stort mätunderlag (vikt, längd etc) på manliga 18-19-åringar för statistiker
    * Är demokratisk, och borgar för nationell samling, vilket är positivt i kristider
    * Värnpliktiga soldater är mer kompletta som människor jämfört med yrkessoldater och lämpar sig bättre som FN-soldater i fredsbevarande missioner utomlands.
    * Den civila krisberedskapen drar stor nytta av värnplikten

    Säkerhetspolitiska beslutsfattare i det värnpliktsbaserade Finland kommer nicka allvarligt instämmande till ovanstående punkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är medveten om att FM INTE! fick välja ut de mest lämpade?
      Efterfrågan på den "militära ledarskapsutbildningen" är vad som visats i undersökningen nära nog noll och intet (framförallt för värnpliktiga, reservofficerare var mer eftertraktade men om det hade att göra med reservofficersutbildningen eller eventuellt andra variabler vet jag inte)
      Att skapa statistik är meningslöst, går att göra på annat sätt, exempelvis genom att skolsköterskorna väger och mäter alla gymnasieelever.
      Evidens på att "värnpliktiga soldater är mer kompletta och bättre i fredsbevarande insatser"?
      Den civila krisberedskapen har mycket lite mer värnplikt att göra, på vilket sätt skulle en fd värnpliktig vara mer lämpad att klara av långvariga strömavbrott eller avbrott i försörjningen? De är lika beroende av ica som alla andra.

      När det gäller kostnadseffektiviteten. Ett mobiliserat värnpliktsförsvar där man har utbildat och utrustat alla är självklart billigare än ett lika stort yrkesförsvar.
      Men om ryssland får för sig att landsätta 76:e på gotland så har vi lik förbenat inga förband där. Värnpliktsförsvar ger en chimär av att ha ett stort användbart försvar men i verkligheten så har man inget alls eftersom den förutsätter att politikerna vågar och kan mobilisera i tid vilket de sannolikt aldrig kommer göra.
      Vad som behövs är ett tillräckligt stort försvar som finns tillgängligt, rätt utrustat och utbildat.
      Att kalla vårt tidigare värnpliktsförsvar något av detta är rejält ohederligt. Vi tog exempelvis beslutet att inte mekanisera infanteriet förän kalla kriget tog slut och vi fick tillgång till billiga öststatsmaskiner i överskott. Innan dess var huvudelen av försvaret oskyddat och med marginell rörlighet.

      Att Finland tänker på ett sätt betyder dessutom inte att det är rätt, lika rätt kan exempelvis Polen ha som infört yrkesförsvar...

      Radera
    2. @Paul Göransson 08:17

      FM kunde i princip välja bland alla svenska pojkar till sina befattningar. Vid uttagning till 15 månaders KBS kunde i vissa fall vederbörande tacka nej till denna tjänst, men inte alltid.

      Mönstringsstatistiken är ovärderlig eftersom den täcker in alla svenska 18-åriga män från varje år sedan slutet på 1800-talet. Det är synd och skam att senare tids svenska regeringar har brutit denna unika kontinuitet.

      Eftersom svenska värnpliktsutbildade FN-soldater i fredens tjänst hade en civil karriär, kunde man välja ut soldater som kunde sätta upp en bas, med minimal inblandning av utomstående, i konfliktzoner med i det närmaste obefintlig infrastruktur. Dvs man hade rörmokare, elektriker, snickare, vägarbetare etc i FN-kontingenten; yrken som är viktiga vid basbygge.

      Dessutom har dessa värnpliktsutbildade sannolikt bättre empati för civila i konfliktzonerna än yrkessoldater, som inte har någon civil karriär. (Gender Centret har ju uppstått för att lära yrkessoldater empati.) Svenska och finländska (värnpliktsutbildade) FN-soldater hade gott rykte i FN.

      Det är alltid värdefullt att ha en stor, uniformerad, självgående, relativt billig styrka tillgänglig, som kan sättas in vid olika civila kriser och katastrofer, t.ex. vid skallgång, vakttjänst och vid storm med ymnigt snöande.

      Och varför ska man referera till Polens yrkesförsvar när Finlands situation är mer lik den svenska.

      Och varför har Israel valt ett värnpliktsförsvar?

      Långtbortistandoktrinen och ”Globocop”, inte Fäderneslandet, styr dagens svenska yrkesförsvar, tyvärr!

      Radera
  25. Skulle gärna se en återinförd värnplikt, men man borde ha en gemensam grundutbildning där civilförsvarsdelar som brandbekämpning, sjukvård, polisarbete, katastrofhantering etc gavs lika stor vikt som det rent militära. Därefter kunde andra halvan av utbildningen styras av lämplighet och intresse.

    Då skulle man ha en enorm pool av folk att kalla in som backup och förstärkning vid skogsbränder, större evenemang, gränskontroller, upplopp etc.

    SvaraRadera
  26. Problemet med den här typen av jämförelse är att man inte har tillgång till två identiska kopior av samma männsika, en som gjorde värnplikten och en som inte gjorde den. Vad jag förstår så har man därför studerat två grupper, de som gick till en inskrivningsförättare plikatde in folk oftare än medel och den som gick till en genomsnittliga inskrivningsförättare. Vilken inskrivningsförättare man hamnade hos ansågs vara slumpmässigt och därför borde de två grupperna i stort ha samma förutsättning/egenskaper, men de första gruppen hade fler som gjorde värnplikt. Sen har man jämfört de två grupperna under för efter de skulle ha gjort värnplikt.

    Så rent spontant så känns det som att det finns vissa problem med att få ut signifikanata samband, då grupperna inte är diametral motsatta, T.ex. en grupp där alla gjorde värnplikten och en där ingen gjorde den, utan det handlar om en gradskilland i hur många som gjorde värnplikt. Vilket också återspeglar sig i att få av deras samband verkar ha >95 % konfidens. Man använder 90 % som sin nedre gräns för konfidens, vilket i sig är ovanligt, och inte ens med den låga gränsen är det särkilt många sambad som verkar kunna påvisas. Slutligen så är korrelation inte kausalitet.

    Efter att ha läst artikeln så är det fortfarande lite luddigt. Är det någon som är bevandrad i den här typen av statistik som kan ge lite insikt i analysens styrkor och svagheter.

    Love ALm
    @DrLoveMachine

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...