2016-07-30 09:55

Swish billigare för företaget än iZettle och kort

För det lilla företaget, som ibland behöver ta betalt direkt av kund visar sig Swish vara en billigare lösning än såväl kortbetalningar eller iZettle, åtminstone för belopp från hundralappen och uppåt. Med låga fasta transaktionskostnader är Swish avsevärt billigare vid större belopp.
Foto: Swish
Traditionella kortbetalningar med terminal kostar dels en för det egna småföretaget avsevärd fast kostnad i månaden, plus procent på transaktionerna. Exakta priser på detta är bankerna inte helt öppna med, men minst 200:- SEK i månaden i fast kostnad och 1 500:- SEK i månaden i fast kostnad om det sker över Internet (gissningsvis pga den ökade bedrägerifrekvensen online). Till detta en okänd procentsats beroende på omsättning, samt hyra för själva terminalen eller avgifter för programvaror online. Procentsatsen är knappast någonsin lägre än 1%, med tanke på att en del kreditkortsföretag erbjuder 1% i bonus på allt man köper om man betalar sina räkningar i tid.

Här har uppseglaren iZettle funnit en nisch, och tar ingen fast avgift per månad, även om en iZettleterminal kostar en engångskostnad från 395:- SEK och uppåt. iZettle förutsätter också en smartphone eller stödjande surfplatta med Internetkoppling. iZettle börjar på 2.75% i kortavgift och en transaktion på 100:- SEK kostar alltså 2:75 SEK.

Swish erbjuder två olika tjänster. Dels Swish Företag och dels Swish Handel. Enda skillnaden i tjänsten är att Swish Handel erbjuder återbetalningar och gör att man får tillgång till Swish programmeringsgränssnitt (API:er) så Swish kan integreras med en betalningsplattform online eller i butik. Jag hittar i övrigt inga begränsningar annat än att största enskilda transaktion är på 150 000:- SEK.

För det lilla företaget som sporadiskt hanterar betalningar från vanligt folk är Swish Företag extremt konkurrenskraftigt. Priset är blott 1:50 SEK per transaktion utan några fasta kostnader. Detta är samma pris som för bankgirobetalningar över 500 st om året (Swedbank - gratis för under 500 om året om man inte ska ha pappersutskick).

Här blir alltså transaktionskostnaden för ett köp om 100:- SEK endast 1:50 SEK och nästan hälften mot iZettle. För större belopp blir skillnaden radikal. 

För 1000:- SEK tar iZettle från 27:50 SEK för företaget som gör få transaktioner eller som lägst 10:- SEK om man når lägsta prisnivån pga höga volymer, medan Swish fortfarande bara tar 1:50.

Swish Handel tar dock 50:- SEK i månaden, 1000:- SEK i uppläggningsavgift och 3:- SEK per transaktion. Men det vänder sig som sagt till den som har handel och inte sporadiska betalningar. Samtidigt kan dessa 3:- SEK och månadsavgiften fortfarande vara avsevärt lägre än för kortbetalningar, beroende på vad den vanliga transaktionen ligger på.

Vid årsskiftet hade Swish 3.7 miljoner användare och 45 000 anslutna företag, vilket gör tjänsten mycket attraktiv och att föredra framför kortbetalningar för det lilla företaget med transaktioner från hundralappen och uppåt.

Detta inlägg är inte sponsrat av någon och ingen form av ersättning har utgått till mig eller någon till mig närstående eller i någon som helst annan form. 

Däremot har jag kastat in handduken och skaffat Swish för företag att använda vid bokförsäljning på framträdanden etc. 1:50 SEK i transaktionskostnad och omedelbar överföring klår faktiskt kontanter, då man slipper sätta in dessa på banken efteråt och sparar rejält med tid. Och till skillnad mot bankgirot sker överföringen direkt, vilket kan spara en bankdag vid köp på distans.

Dock var Swish nere förra helgen och verkar ha fortsatta kapacitetsproblem. Tjänsten är helt enkelt för populär...

Sammantaget kan Swish rekommenderas framför iZettle. Frågan är dock när Swish blir så populärt att man börjar konkurrera ut de för bankerna mycket lönsamma kortbetalningarna? Då finns risk för dålig stämning.

Naturligtvis förutsätter förstås Swish fungerande infrastruktur, precis som för kortbetalningar. Kontanter kommer alltid vara kung vid vissa tillfällen.

22 kommentarer:

  1. Swish handel gick ju sönder för några månader sedan och skall startas upp igen i höst. Det tog över en vecka för bankerna att erkänna att de stängt av swish handel, alla som använde det var helt ovetande om varför det inte fungerade. Känns inte som någon stabil partner att bygga sin verksamhet på.
    Påminner om comviq reklamen med utlänningarna billigt, billigt...

    SvaraRadera
  2. "Sammantaget kan Swish rekommenderas framför iZettle. Frågan är dock när Swish blir så populärt att man börjar konkurrera ut de för bankerna mycket lönsamma kortbetalningarna? Då finns risk för dålig stämning."
    Eftersom det är de sex största bankerna som ligger bakom swish, så blir det nog aldrig dålig stämning. Det kommer skapas nya sätt att få in dessa pengar. Balansgången blir nog att inte låta swish bli så dyrt så att andra aktörer vinner för mycket mark.




    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så länge det är i mångt och mycket samma aktörer som ligger bakom Swish som tjänar på korthantering, lär de ju alltid på något sätt justera avgifterna så att de inte går back. Sedan kan man ju fråga sig varför Swish kan vara så billigt – eller rentav gratis för privatpersoner. Det kan ju vara så att Swish helt enkelt är en mer kostnadseffektiv lösning, och då blir det ju en win-win situation för banker, företagare och privatpersoner. De av oss som är mer konspiratoriskt lagda skulle däremot kanske säga att bankerna subventionerar Swish – eller inte tar så mycket betalt som de skulle kunna göra – just i syfte att snabba på utfasningen av kontanterna.

      Radera
    2. Ja, om man inte kräver nåt i utbyte som privatperson så. För mest vinst blir det som vanligt för bankerna.

      Swish minskar kontanterna. Butikerna blir beroende av att erbjuda Swish. Privatpersoner blir beroende av Swish. Privatpersonerna binder upp sig till att använda storbanken (konkurrerar ut mindre banker som inte kan erbjuda tjänsten). Folk är väl rätt trögrörliga när det gäller ekonomiska tjänster de vant sig vid.

      Sen håvar bankerna in pengarna, informationen du ger dem (dina konsumtionsmönster), butikerna får betala mer och mer, kunderna får smyghöjningar, avtalet blir sämre, mm.

      Bättre använda kontanter (om man upskattar anonymitet) eller vill man annat så använd ett/två bra kreditkort som du istället får bonus och förmåner på.

      Det är ju vi som använder tjänsten som ska tjäna på det - inte bankerna! Men folk nöjer sig med att det är gratis för dem själva och inte vad de kan få istället.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Billigt handlar även om arbetstid, här om dagen stod vi två personer och tog betalt jag tog kontanter och bredvid mig stod en tjej som tog hand om kortkunderna med Izettle, jag räknade som mest till att jag servade 5 kunder medans kollegan stod med en och samma för kortbetalning. I normalfallet handlar det kanske om två kontantkunder på samma tid som en kortkund. Swish är aningen snabbare och jag uppskattar det till kanske 1.5 kontantkunder på samma tid som en swishkund.
    Räkna om det till ökade personalkostnader eller förlorad omsättning den som önskar.

    Och sen säger bankerna att kontanthantering är dyrare än kort... joråsåatte...

    SvaraRadera
  5. Jag tror Swish kommer vara gratis mellan personer några år till, tills man fått bort ännu mera kontanter och det ses som suspekt att ha fysiska pengar i plånboken. Sedan kommer _alla_ transaktioner kosta. Ytterligare ett skäl till bankaktier.

    SvaraRadera
  6. Tills Cornucopias favorit, som vägrar dö, kryptovaluta, tar över. Ethereum kan hantera volymen och kostnaden är idag $0.005/transaktion, men kan nog förvänta falla på sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ethereum måste nog bevisa att den klarar sig i djungeln innan någon kommer ta den seriöst. Något som den i viss mån redan har haft problem med. Sen är allmänt känt inom datavetenskap och datasäkerhet, att verifikationsansträngningen som krävs(och därmed risken för oupptäckta fel) växer med kvadraten eller mer med komplexiteten i en design. Det kan också uppstå en intressekonflikt i den ren teknisk mening. Alltså att en viss grad av komplexitet gör att underhållskostnaderna för kod i sådana system kan överstiga förmånen. Därav är möjligt att det är bättre att hålla bastransaktionsskiktet dumt för skalningsskäl med avancerad logik i högre skikt som i Bitcoin. Men Ethereum är ett intressant experiment även om jag tror att dess användningsområde är begränsat till att vara en plattform för smarta kontrakt och inte en valuta av någon högre rang.

      Radera
    2. Ethereum... lol. Pajasvaluta för 13-åringa libertarianer som inte förstår hur världen faktiskt fungerar.

      Radera
    3. @kevmo
      Det är synd att du har en så ambivalent syn på utveckling inom fintech. Eftersom den branschen nu suger upp de smartaste av de smartaste. Vilket gör att du kommer få ta del av enorma teknologiska framsteg i en snar framtid.

      Ralph C. Merkle 64 år gammal

      Radera
  7. Även kommuner kan ändra på praxis.
    https://parasitstopp.wordpress.com/2016/07/19/varfor-oppnar-inte-kommuninvest-egna-konton-at-kommunerna-och-skapar-egna-betalatjanster/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur skulle deras praxis ändras?

      Innan du svarar så bör du ha klart för dig att Lincoln har endel teorier för sig som han inte riktigt kan belägga och andra som är felaktiga:

      För det första så påstår han att kommuninvest inte är RIX-deltagare, men enligt riksbanken är de visst det.

      För det andra så antar han att kommuninvest har en massa pengar stående på bankkonton vilket inte alls är säkert. För det första så handlar ju kapitalhantering om att man inte skall ha en stor summa på kontot utan snarare försöka se till att pengarna kommer dit i samma takt som de förbrukas (man lånar ju t.ex. inte upp en massa pengar för att låta dem ligga på ett bankkonto och samla damm). För det andra så antar han att pengarna som betalas in på kommunens konto INTE går in i ett riksbankskonto (på samma sätt som det fungerar med skattekontot t.ex.).

      För det tredje (och detta har påpekats i föregående stycke) så antar han att kommunerna tar in massa pengar utan att använda dem, eller så tror han att kommunernas utbetalningar bara sker till andra kommuner vilket inte verkar vara en speciellt rimligt antagande.

      För det fjärde så är det inte så troligt att man skulle kunna sänka skatten speciellt rejält på detta sätt. Han verkar utgå från att man skall finansiera en betydande del av verksamheten genom att dra igång penningpressen på högvarv - vilket är något som troligen inte kan sluta väl.

      Vidare antar jag att han inte har någon källa på att han fick sparken för att han försökte koppla betaltjänster till SBAB-konton. Eller så tolkar han "källor" lite som han själv vill - "källan" han hänvisar till säger ju att styrelsen ju var överens med honom om att utveckla verksamheten i den riktingen.

      Radera
  8. Det finns ju även seqr som alternativ för betalning via mobilen. Exakt vad priserna är där vet jag inte men de skyltar med att de är billigare än kortbetalning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mobilbetalningar är stort i Afrika och kommer kanske sprida sig hit och underminera för dagens banker.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Jag använder Seqr ofta. Det funkar skitbra, speciellt med senaste uppdateringen som gör att man bara behöver fingeravtrycket för att verifiera en betalning. Man kan ju dock tänka sig att det borde vara hyffsat enkelt för de som bygger Swish att också bygga in någon slags kameralösning så man slipper knappa in en massa siffror när man ska betala.

      Radera
  9. Som konsument bryr jag mig egentligen inte alls. Enklast är bäst, kontanter är värst, typ.

    SvaraRadera
  10. Enklast är väl kontanter? Bara att dra fram plånboken och hosta fram stålarna.

    Annars ska man ju fram med mobilen ur fickan, upptäcka att batteriet tagit slut, vänta på att den laddas upp nån procent igen (låna ett el-uttag hos kassörskan), klicka på lösenordet, blippa på fel app, blippa tillbaka, blippa på rätt app och betala... upptäcker att surfpotten tagit slut... Får ett vansinnesutbrott och blir utkastad av butiksväktaren ut i spöregnet utan några varor, mobilen blir blöt och går sönder, svär och går hem eftersom du inte kan använda den digitala buss-biljetten hem igen. Hämtar lite kontanter i prepp-burken och du är en del av samhällsgemenskapen igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enklast är väl kort? Bara att stoppa in kortet i läsaren och slå koden.

      Annars skall man ju gå till bankomaten, upptäcka att den är stängd och gå till nästa och sedan i regnet gå tillbaks till butiken och upptäcka att man inte hann innan stägningsdags. Svär och går hem eftersom bussen inte accepterar det du tog ut på bankomaten. Kommer håg att ta med kortet nästa gång...

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. "Procentsatsen är knappast någonsin lägre än 1%, med tanke på att en del kreditkortsföretag erbjuder 1% i bonus på allt man köper om man betalar sina räkningar i tid."

    För det första så har jag för mig att avgifterna för kontokort och kreditkort är olika så att man på kreditkort får bonus säger inget om avgifterna för kontokort.

    För det andra så får det numera inte gå så stor ersättning till utfärdaren av kortet (för köpen), enligt EU-direktiv får den vara som mest 0.3% - det finns alltså inte behov av att ta en avgift på minst 1% för att täcka detta.

    SvaraRadera
  13. SEB tar 500:- per år och 2.50 per transaktion för Swish företag - Handelsbanken har ett snarlikt upplägg. Som vanligt varierar kostnadsbilden beroende på bank.

    /CO

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...