2016-07-12 17:03

Stridsgrupp Gotland rekryterar i takt - men saknar grk och lvkv

Den nya 18:e stridsgruppen - "Stridsgrupp Gotland" - rekryterar enligt plan och kommer vara på plats på Öjn nästa år. Samtidigt är beskedet att man följer dess namnes sammansättning från min roman Midvintermörker (2011) lite för väl. Stridsgruppen kommer nämligen sakna både granatkastare och luftvärnskanonvagnar och verkligen bara bestå av ett mekskyttekompani, ett stridsvagnskompani, och strippade lednings- och trossresurser. Samtidigt är beskedet även att den nya 31:a lätta luftburna bataljonen egentligen bara en stridsgrupp och inte en full bataljon.
Överstelöjtnant Stefan Pettersson, chefen 18:e stridsgruppen - "Stridsgrupp Gotland" - på plats i Almedalen.
Stridsgrupp Gotland kommer bestå av två manöverkompanier - ett heltidsanställt mekskyttekompani med stridsfordon 9040 och ett tidvis tjänstgörande stridsvagnskompani. Till detta kommer delar av de lednings-, understöds- och trossresurser som normalt ingår i en mekaniserad bataljon.

I min roman Midvintermörker (2011) improviseras ett förband ihop och tituleras Stridsgrupp Gotland. Den bestod av vissa ledningsresurser, en spaningspluton, en TOLO-omgång, ett stridsvagnskompani och ett mekskyttekompani. Därtill fanns ett kompani med amfibieskytte. Luftvärnsresurser eller resurser för indirekt eld, som granatkastare eller haubitsar, saknades i denna litterära fantasi.
Tre stycken stridsfordon 9040 till vänster och en radarutrustad luftvärnskanonvagn 9040 till höger.
Den verkliga stridsgrupp Gotland som nu sätts upp saknar även den luftvärnskanonvagnar och granatkastare, likt den tidigare litterära fiktiva namnen. En normal mekaniserad bataljon har en pluton av vardera i sitt ledningskompani.

Det betyder att stridsgrupp Gotland saknar möjlighet att verka effektivt mot attackhelikopter och attackflyg via de radarutrustade luftvärnskanonvagnarna. Stridsfordon 9040 kan förstås med lite tur och inte så lite skicklighet lyckas nedkämpa attackhelikopter själv och stridvagn 122 kan bekämpa helikopter med sin pansarbrytande pilprojektil på upp till fyra kilometers avstånd, även om detta inte övas. I det senare fallet tar det drygt två sekunder för pilen att nå en helikopter fyra kilometer bort, och några större möjligheter till undanmanöver finns alltså inte. En helikopter i rörelse kan dock flyga snabbare än vad stridsvagnarnas måldatorer kan hantera, då dessa är avsedda för markfordon.
Stridsvagn 122
Man har inte heller någon förmåga att slå mot fienden via slagfältets kung, indirekt eld, även ibland kallat artilleri. Detta då man alltså också saknar den granatkastarpluton som normalt ingår i en fullstor mekskyttebataljon.

Avsaknaden av indirekt eld gör att man bara kan verka mot en fiende man ser med hela manöverenheten och t ex inte kan bekämpa ett brohuvud (landstigningsplats eller landningsplats) via observatörer eller rena kartkoordinater. Man kan därmed inte heller sätta in pansarvärnsgranaten Strix, utan endast nedkämpa fientliga fordon man ser och som därmed även kan verka mot det egna förbandet.

Tankningsfordon som del av en TOLO-omgång.
Det positiva är alltså att det finns utvecklingspotential i Stridsgrupp Gotland. Tillförs granatkastarpluton och luftvärnskanonvagnpluton kan överlevnad och slagkraft väsentligt förbättras.

Stridsgruppens rekrytering går enligt plan och utbildas nu i Skövde, då man sorterar organisatoriskt under Skaraborgs regemente. Tanken är att man ska vara på plats på Gotland med start nästa år.

Eftersom de nya stridsvagnskompanierna bara innehåller elva stridsvagnar, och ett av kompanierna tio vagnar, kommer tre eller fyra av de fjorton stridsvagnar som placerats på Gotland att transporteras bort. Eftersom Gotland i övrigt numera saknar infrastruktur för kvalificerat underhåll av fordon, speciellt de mycket tunga stridsvagnarna, kan man ej heller räkna med att samtliga stridsvagnar befinner sig på Gotland vid en given tidpunkt. Det samma gäller dock samtliga stridsvagnskompanier nu när samtliga stridsvagnar i Sverige kommer bli förbandssatta. Ett antal kommer alltid vara på service eller reparation och i praktiken kommer vi aldrig kunna sätta in fulla elva stridsvagnskompanier, utan de kommer vara reducerade i någon form.

Förra årets försvarsbeslut var positivt, men delvis en papperskonstruktion. Vitala delar som luftvärnskanonvagnar och granatkastare saknas från 18:e stridsgruppen. Fast papperskonstruktionen slutar inte där.

Tidigare 7:e lätta bataljonen, som sattes upp tillsammans av Livgardet på Kungsängen I 1 och Livregementets Husarer på Karlsborg K 3, har nu splittats upp till 31:a luftburna bataljonen och 12:e motoriserade bataljonen.

31:a luftburna innehåller dock bara två skyttekompanier, och är därmed mer att likställa med en stridsgrupp som Stridsgrupp Gotland, än en fullstor bataljon som minst bör innehålla tre manöverkompanier, och traditionellt (och än idag) i Sverige innehåller fyra manöverkompanier.

Ännu en papperstiger där en halvbataljon kallas hel bataljon, vilket ser bra ut på pappret och lugnar försvarsvänlig röstboskap.

24 kommentarer:

  1. Skönt att det finns utvecklingspotential både lite här och där i Försvarsmakten. Har vi tur tillförs Gotland de nya mekaniserade granatkastarna så fort de köps in. Vilket ska hända any decade now...

    SvaraRadera
  2. Tilläggas bör att 31:a "luftburna" är att klassificera som Infanteri då de saknar hkp i sin org. Samt att de tillhör K3 och inte har kompanier utan Skvadroner.

    Måste också nämna det citat som sägs (men troligtvis är påhittat) komma från Napoleon-krigen, "Den smarta delen av Kavalleriet?, de är de med fyra ben".

    SvaraRadera
  3. 18. Stridsgruppen ska var klar 2018 medan 31. Lbb ska vara klar 2020, vill jag minnas. Så än finns tid att rekrytera 2 skvadroner. Tv får man väl placera exv äldre vpl fallskärmsjägare o likn.

    SvaraRadera
  4. Hur pass utsatt är denna stridsgrupp på gotland?

    För att undvika iskander-regnet måste dom ju kontinuerligt omgrupperas slumpmässigt och grupperingsplatserna vara tillräckligt bra för att undvika att upptäckas av attackflyg och helikoptrar och ytfartyg.

    Det är ju först därefter det egentligen blir aktuellt att bekämpa någonting och även då måste dom ha någon ty av dold framryckning och dugliga eldställningar alterntivt vara på plats redan från start.

    Och allt detta på pannkakan Gotland?

    Hade det inte varit smidigare med 1000 portabla manpads eller liknande, något som tar sjömål, luftmål och markmål och placera ut dom hemma hos hemvärnarna, med strikta instruktioner om att inte dra en manpad på fyllan på nyårsafton :)

    SvaraRadera
  5. Tycker nog att man bör kalla in proffsen, dvs Grönköpings Corps från gökmassivet. Enligt uppgift (frkn Palmodin å gökmassivets Spa och restaurang) kan de kapitulera på multipla olika språk och med valfria flaggor. Bl.a. har de övat intensivt på världsspråket transpiranto, och med den uppskattade traditionellt standardiserade vita flaggan ifall s.k. anledning skulle föreligga. Även vita näsdukar ingår i deras arsenal, men bara som s.k. backup då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hufvudbeväpningen torde hvara flörtkuleladdade luftgevär m/1857.
      Bäfva torde den lede ryssen.

      Radera
    2. Enligt obekräftade uppgifter är de utrustade med gräddtårtor, 5 mandeldubb per man samt obegränsat m s.k. eldvattensgranater (punschpraliner), och skulle således övertrumfa de revolutionsmän som ockuperade TV-huset såsom skildrat i "Skäggen"

      Radera
  6. Den är på plats 2018 ? Eller något sånt. 200 man, ett gäng fordon och stridsvagnar. Utan artilleri...och utan luftvärn. Trovärdig symbolhandling !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sverige är mästare på symboliska krafttag!
      Alla vet ju dock att vi är en kraftlös tiger utan tänder.
      Ett gigantiskt flyktingläger i norden.
      Det har vi blivit.
      Den humanitära stormakten har kapitulerat.
      Sharialagar kommer att styra Sverige inom 20 år........

      Radera
  7. Det här med förbandsmassor och antalet stridsvagnar är intressant framförallt om man sätter det i perspektivet hur försvarsmaktsledningen och övriga på området insatta betraktade det hela på den gamla onda tiden för en sådär 20 år sedan. I 1992 års försvarsbeslut tilldelades Försvarsmakten uppgifterna att "ha betryggande förmåga att motstå ett så kallat strategiskt överfall" samt "kunna möta ett begränsat angrepp över gräns eller kust...", jfr kkrva scenario 3. I början på 90-talet införskaffades ny stridsvagn i form av Strv 122/121 och i samband med det genomfördes krigsförloppsstudier mot de nya (nedskalade) uppgifterna. Studierna visade på att 200 stridsvagnar organiserade i två pansarbrigader och en mekaniserad brigad var minimum för att kunna lösa uppgiften möta begränsat angrepp och ca 500 stridsvagnar organiserade i fyra pansarbrigader, fyra mekaniserade brigader och därutöver extra mekaniserade förband på Gotland för att möta angrepp. Det var 1992-3-4ish det och eftersom vi endast införskaffade 120 Strv 122 och 160 Strv 121, dvs totalt 280 stridsvagnar trycktes det på att om den just då relativt gynnsamma omvärldsutvecklingen vände skulle antalet stridsvagnar på kort tid i princip behöva fördubblas. Politikerna höll med. Problem som identifierades var framförallt att på kort tid kunna utbilda personal till flertalet pansar- och mekbrigader, att återtagningen påbörjades i tid var vitalt.

    Idag har omvärldsutvecklingen definitivt vänt sedan länge och vi står med totalt 120 stridsvagnar utan spillran av en chans att utbilda och sätta upp pansarbrigader inom ett decennium. Samtidigt säger ÖB att han har de resurser han behöver. Lustigt hur fakta kan ändras bara sådär.

    Vad gäller granatkastare så är det givetvis en trevlig resurs att ha när man möter en landstigning men kanske inte ngt vi i sammanhanget ska hänga upp oss på allt för mycket. Problemet är garanterat att en granatkastarpluton med tre st eldrör m/41 kräver lika mycket personal för att fungera som 11 stridsvagnar. Samtidigt har man att beakta begränsade personalramar och ont om ekonomiska medel. Det blir att välja och 11 direktskjutande 12cm eldrör omgärdade av flertalet decimeter plåt är garanterat farligare för fienden än tre eldrör som skjuter kastbana med huvuddelen av personalen skyddad av två lager bomull och ev lite kevlarväv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan inte använda granatkastare från WW2 - de överlever inte. Det måste vara fordonsmonterad GRK med måldatorer och hela tekniktillsatsen från observatör till eldledare. Så fel att planera för det föregående kriget.

      Radera
    2. Jag hör dig Ocke, bara en tillägsfråga: Hur stora var Fi-styrkorna i respektive scenarier?

      Radera
    3. "Problem som identifierades var framförallt att på kort tid kunna utbilda personal till flertalet pansar- och mekbrigader, att återtagningen påbörjades i tid var vitalt.

      Idag har omvärldsutvecklingen definitivt vänt sedan länge och vi står med totalt 120 stridsvagnar utan spillran av en chans att utbilda och sätta upp pansarbrigader inom ett decennium. Samtidigt säger ÖB att han har de resurser han behöver. Lustigt hur fakta kan ändras bara sådär.
      "

      Huvet på spiken, förvånansvärt att fler inte förstod att en org näppeligen låter sig ändra storlek som en ballong som man blåser upp eller evakuerar

      Radera
  8. Avsaknaden av lvkv är inte speciellt kritisk. Den är effektiv mot ahkp men mot flyg är det tveksamt. Ännu mer tveksamt om man tar i beaktande moderna attackrobotar, exempelvis ah-64d (eller motsvarande) med longbow hellfire som har nästan dubbla räckvidden jämfört med 40mm kanonen på lvkv90.
    Vad som skulle behövas är ett kompani med luftvärmepump som har exempelvis den nya roboten som skall avskaffas (iris-t) som kommer ha ca 50% längre räckvidd än longbow hellfire.
    (dessutom mycket billigare i drift än lvkv eller rbs70 om man gör rätt)
    Sen tycker jag det verkar högst tveksamt att kalla två kompanier en bataljon, förvisso har även luftvärnet börjat med det otyget.

    SvaraRadera
  9. Kompani med luftvärmepump? Det tarvar en förklaring... :)

    SvaraRadera
  10. Den lede finns får beröm för fredssträvan i världens svåraste konflikten Mö.
    SvD idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stavprogram eliminerar fiender och för den delen även inspektioner och partier.
      Samt gör vapensystem till värmepumpar.

      Radera
  11. Eftersom Gotland inte haft någon militär betydelse sedan 1400-talet måste det vara något annat som ligger bakom den här satsningen.

    En analys av subliminala budskap avslöjar:

    Man pratar om "lätta bataljonen" och "strippade lednings- och trosresurser"

    Det handlar alltså om att minska den inavel som alltid inträffar på isolerade öar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gotland är väl inte speciellt isolerat, det kommer ju fastlandsbor varje sommar och roar sig och byter kroppsvätskor

      Radera
    2. Spiller sitt blod? Eller säd?

      Radera
    3. På en riktig fest brukar väl bägge förekomma?

      Radera
    4. Gotland är som ett enda stort hangarfartyg mitt i Östersjön. Ett gäng sjömålsrobotar och SS300 SS400 LV missiler så är Baltikum snyggt inringat och NATO får svårt att tillföra resurser för att möta ett angrepp. Fast - Polen/NATO kan ju gå genom Kaliningrad-enklaven samt har egen gräns direkt mot Litauen.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...