2016-07-07 06:40

Riksbankens nya igelkott

Med gårdagens nya räntebesked uppdaterades den så kallade räntebanan, dvs Riksbankens gissning om sina egna framtida beslut. Detta resulterar i en graf, som lämpligen kallas för riksigelkotten.
Riksigelkotten. Riksbankens oförmåga att förutse sitt eget agerande, dvs ekonomins utveckling. Faktisk reporänta i bred mörk linje. Senaste gissningen ("räntebanan") i rött.
Riksbanken tror alltid att man ska höja sin styrränta reporäntan och hade faktiskt rätt en gång angående räntehöjningar 2010 och några kvartal framöver. Good times.

Benägenheten att gissa rätt om sina räntesänkningar är dock större, men just nu tror man alltså inte att man kommer sänka räntan. Givetvis levererar man rejäla konfidensintervall med de egna gissningarna, men dessa är så stora att Riksbanken i praktiken säger "vi har ingen aning".

Det känns tryggt tycker jag...

17 kommentarer:

  1. Jag känner mig nästan pinsamt berörd å riksbankens vägnar.

    Men samtidigt, spelar det någon roll? Leder eller följer dom?

    SvaraRadera
  2. Bilden påminner även lite om Donald Trumps överkamning i blåsväder. Ser ut att blåsa år höger.

    SvaraRadera
  3. Inom matematisk modellering så säger man att parametern är betydelselös för modellen dvs räntan. Ungefär som att försöka reglera hastigheten på en bil med fönsterhissen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag dubbelkollade i gammal kurslitteratur om modeller och simulering. Du har rätt, man ser där att parametern är betydelselös.

      Dock tror jag du får köra lite kill your darlings med ditt exempel, eftersom det inte passar in alls.


      Radera
  4. Varför får jag intrycket att Ingves gärna vill höja repan, men aldrig får tillfälle?

    Doh, not again...

    SvaraRadera
  5. Ja, med facit i hand borde man gått in i fastigheter/bostäder 2011. Tio år med extremt låga räntor (2012-2021) hade gjort det till en oerhört bra affär... Detta innebär också att de flesta hushålls ränteutgifter är rekordlåga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så är ränteutgifterna maximerade mot disponibel inkomst dvs höga lån.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Nja, ränteutgifterna är rekordlåga i förhållande till disponibel inkomst.

      Se tex denna intressanta Swedbank-presentation för skuldinvesterare, där det på sida 44 framgår att hushållens ränteutgifter är de lägsta sedan 70-talet i andel av disponibel inkomst. Rimligen tål man en fördubbling av ränteutgifterna innan det börjar bli jobbigt, och det dröjer innan den dubblingen inträffar, till kanske år 2021?

      Radera
  6. "Lyssna på vad jag säger istället för att tittat på vad jag gör !'
    Riksbanken tycks tro att expectations management fungerar i all oändlighet.

    SvaraRadera
  7. Är det inte hög tid att Riksbanken överger sitt mål om 2% KPI inflation?

    Bäst vore att gå efter penningmängden eller att Riksbanken avskaffade sig själva för ett free banking system. Det kommer dock inte hända, men vad sägs om en inflation på högst 2% KPIF. Dagens negativa räntor leder bara till obalanser och felinvesteringar.

    Inflationsmålet har ju uppdaterats tidigare. Hur svårt ska det vara att göra igen? Alla ser ju att systemet är trasigt.

    SvaraRadera
  8. Snacka om att gissa sig blinda. Nu är förvisso (national)ekonomi humaniora och inte vetenskap, men det är ju löjligt. Förr eller senare lär de ju förvisso få rätt av ren slump...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Huvudproblemet är att man linjära (regressions-)modeller..

      Radera
  9. Så billiga som krediterna är just nu, lär de knappast vara i framtiden.....?!

    SvaraRadera
  10. Gillar den här! Fixa en like knapp!:-)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...