2016-06-08 12:12

Punktskatter urholkar förtroendet för den gemensamma välfärden

Svensk välfärd är en form av obligatoriskt gruppförsäkringssystem, där man socialistiskt betalar efter förmåga och får välfärd efter behov. Ska det införas allt fler punktskatter på i grunden ofarliga ämnen likt socker urholkas själva grunderna för gemensam välfärd.

I välfärdssystemet accepterar vi att man betalar för andras behov. Barnlösa betalar föräldraförsäkring via arbetsgivarens sociala avgifter. Barnlösa betalar andras barns skolgång via kommunalskatten. Friska betalar för sjukas vård via landstingsskatten och sjukas sjuklöner via arbetsgivarens sociala avgifter. Alla betalar nuvarande pensionärers statliga pensioner via arbetsgivarens pensionsavgifter.

Systemet är direkt socialistiskt eftersom man betalar efter förmåga (procent på inkomsten) istället för en fast beräknad summa per person likt en vanlig försäkring, medan man får stöd efter behov.

Dock accepterar de flesta detta system eftersom det är generellt och allomfattande. Att betala efter förmåga är solidariskt men inte rättvist. Rättvist vore att alla betalar samma summa, t ex 5 000 kronor i månaden.

Att införa diverse specialfall som ska betala mer urholkar därmed hela systemet och i förlängningen förtroendet och legitimiteten för det generella socialistiska välfärdssystemet.

Sockerarter är ofarliga, men kan vid överbruk förstås orsaka problem. Det kan egentligen det mesta. Äter man för mycket av något får man problem - det är inget unikt för socker. Problemet med fetma är att en del äter mer än de behöver. För mycket mat, för lite rörelse. Problemet är alltså inte sockret i sig. Lämpligen höjer man istället matmomsen och krogmomsen till 25% så all mat blir dyrare och vi får sämre råd att äta oss mätta, speciellt personer med lägre inkomster där det också sägs (referens?) att fetma är vanligare. Samtidigt sänker man istället momsen, rent av tar bort den på sådant som stimulerar rörelse, t ex kollektivtrafik och motion.

Fast när vi ändå är inne på sådant som likt socker kan vara skadligt om man använder det för mycket. Hur mycket kostar inte alla idrotts och "friskvårdsskador" samhället? Varför ska socker beskattas extra, men den som skadar sig pga olyckor vid motion eller får förslitningsskador över tiden pga för mycket träning, ska inte behöva betala extra?

Svaret är att ingen önskar bli sjuk, inte ens personer med hälsofarlig fetma och vi accepterar att betala dessa socialistiska välfärdskostnader utifall vi själva blir sjuka, vilket vi förr eller senare blir.

Någonstans måste vi acceptera att överanvändning av det mesta innebär risker och kostnader för samhällets gemensamma välfärd. Annars kan vi lika gärna lägga ner den gemensamma socialistiska välfärden helt och låta privata företag göra riskbedömningar av individer och ta ut försäkringskostnader därefter. Fast det kanske är Göran Greider(s) mfl tanke med tjatet om sockerskatt? Varför ska soffsittaren betala för sportfånens förslitningsskador? Varför ska någon betala för muskelbergets förstörda knän i 40-50 års åldern, efter alldeles för mycket tid på gym? Varför ska fotgängaren betala för bilistens bilolyckor? Varför ska den barnlöse betala för andras barns skolgång? Varför ska någon alls betala för Göran Greider?

Jag föreslår att man istället läser på om Blue Zones och ser till att över tiden främja ett samhälle som uppmuntrar naturlig rörelse i vardagen. Här kan arbetsgivaren göra enormt mycket med enkla medel. Att beskatta socker kommer inte ändra folks livsstil.

Nu ska jag gå och hämta posten, vilket innebär 800 meter daglig promenad eller cirka 200 km om året.

65 kommentarer:

  1. Vi har massor med olika skatter-varför så upprörd över just sockerskatten?
    "För
    kärnkraften
    baseras skatten på den högsta tillåtna termiska effekten i reaktorerna.
    Skatten är 14
    770 kr per megawatt och månad. Även en avgift på 0,3 öre per kWh tas ut
    enligt den s.k. Studsvikslagen och i genomsnitt cirka 4 öre per kWh betalas till
    Kärnavfallsfonden. "
    http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/overgripande-rapporter/energiindikatorer-2016.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vi har massor med avdrag. Vad händer om man inför en sockerskatt och så får man göra avdrag för tandläkarräkningen (TanT-avdrag)? Ett alternativt system vore förstås att man socialiserar ALLA pengar och sedan lottar ut olika summor slumpvis till befolkningen. För att spara några kronor kan man använda SJs biljettsystem som slumpgenerator vid fördelningen.

      Radera
    2. "Att införa diverse specialfall som ska betala mer urholkar därmed hela systemet och i förlängningen förtroendet och legitimiteten för det generella socialistiska välfärdssystemet."

      För att vi betalar inkomstskatt efter intjäningsförmåga? Jag förstår inte alls ditt resonemang, totalt utan argument.

      Vi har massor av punktskatter som inte alls urholkar förtroendet, eller hur?

      * Tobak
      * Alkohol
      * Trafik
      * Bensin
      * Koldioxid
      ... med mera

      Jag förstår inte alls hur detta urholkar förtroendet?

      Radera
    3. Alla de där punktskatterna urholkar mitt förtroende totalt. De finns där av en enda anledning och en anledning allena. Få in pengar till staten. Om de finns där för att få människor att låta bli oönskade aktiviteter, så borde det inte vara så att jag får betala mer skatt ju mer jag jobbar, eller hur?

      Radera
    4. Mitt förtroende är också i botten som beskrivet i tidigare tråd. Allt handlar om att maximera skatteuttaget, det finns inte ett uns allmänintresse i dessa skatter.

      Om de fanns där för att få folk att låta bli oönskade aktiviteter så är det väl bara att förbjuda dessa om de nu är så skadliga men det gör man inte för dels kostar det pengar att upprätthålla ett förbud istället för att höja skatten och tjäna pengar på sina moraliska pekpinnar.

      Radera
    5. Vidare kan man ifrågasätta varför skatt betalas från första kronan på sådan konsumtion. Om jag vill äta en godispåse om året varför ska jag betala extra skatt för det? De man vill komma åt är missbrukarna. Alltså behövs någon slags ransonering som är skattefri i botten men det finns inte. Av den enkla anledningen att det inte handlar om hälsa, miljö eller något annat behjärtansvärt. Det handlar om makt och pengar.

      Radera
  2. Motionens positiva effekter är såklart större än de ganska få rehab-fall i form av träningsskador som finns. Enklast är egentligen att tex promenera i rask takt 5 kilometer om dagen. Väldig låg skaderisk och tydlig dokumenterad positiv effekt på hälsan.

    Sen kan man öka på med löpning eller annan konditionsträning varannan dag plus styrketräning varannan dag om man önskar. Viktökning och viktminskning hänger nästan helt på den enkla ekvationen "kalorier in minus kalorier ut".

    SvaraRadera
  3. Kärnkraften bär definitivt inte sina egna försäkringskostnader. Går fint så länge de producerar utan knot, men det blir dyrt vid varje Tjernobyl eller Fukushimahaveri. Vem står för de kostnaderna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men gör fossila bränslen det då? Olja, kol, och gas påverkar ju klimat och människors hälsa hela tiden. Syns kanske inte likadant som en kärnkraftsolycka men effekten och kostnaderna är enorma.

      Radera
    2. Ja, det enda raka är att vi alla radikalt ändrar vårt sätt att leva. Och det kommer att hända, även om jag inte tror att det blir den frivilliga vägen.

      Radera
    3. Vem står för de kostnaderna?

      Alla sammanlagda inkomster sen verket startade står för kostnanden såklart. Lägger man ihop alla butto inkomst under 40 års drift så blir det mycket pengar. betydligt mer än vad ett haveri kostar. Så även med kostnanden för ett haveri inräknat så blir det en vinstaffär på 40-50 års drift. Gäller ju olja, kol, naturgas kraftverk också.

      Radera
  4. Alla ska betala för Göran Greider! "hm hm hm bz bz bz".

    SvaraRadera
  5. Nu höftar jag iofs från magkänsla men just punktskatterna tycker jag inte har så stor effekt på förtroendet... Skulle gissa att det skadligaste är:

    1. Fusk på inbetalningssidan - dvs skattefusk.
    2. Fusk på utbetalningssidan - dvs bidragsfusk.
    3. Fel/riktad användning av medel på utbetalningssidan, dvs t ex olika former av "orättfärdiga" bidrag. T ex skattemedel till salafistmoskéer.
    4. Först här vill jag placera fel/riktade krav på inbetalningar i form av t ex sockerskatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skadar förtroendet att vi har ett skattesystem som är som en schweizerost. Att beräkningar av vad skatten egentligen är för den enskilde är så komplicerad och med så många undantag och tillägg att de som lösningen av Enigma framstår som enkel.

      Det absolut viktigaste i dagsläget är dramatiskt sänkta skatter.

      Radera
    2. Punktskatter på alkohol och liknande påverkar nog inte förtroendet. Punktskatter på lite godtyckliga, för tillfället ansedda onyttiga, livsmedel, gör det nog.
      Sedan fungerar nog välfärdssystemet bäst när man klumpar ihop alla behov på ena sidan och utformar resurserna efter dem, och sedan splittar notan så proportionellt korrekt man kan. Rent matematiskt.
      Alla försök att individualisera vare sig vården eller betalningen av den blir bara ickeproduktiv administration.

      Radera
    3. Poängen är väl att man nästan godtyckligt hittar något man vill "bestraffa" bara för att få in mer pengar. Eftersom det är teoretiskt möjligt att få igenom skatten så är det lättare att få acceptans för den. Jfr med trängselskatten, som inte löst några problem, folk åker ändå, men den drar in pengar. Jag tror de som väljer att cykla eller åka kollektivt för att slippa trängselskatt är väldigt få.
      Pengarna från trängselskatten, som ju skulle delfinansiera västlänken, tas ju nu till andra utgifter, vilket förmodligen inte ökar motivationen hos folk att betala de ca 400kr/mån som det kostar att bilpendla. Men betala lär de göra ändå.

      Jag tror också att de som kommer avstå från sockerbeskattade produkter på grund av sockerskatten är väldigt få de med. Att pengarna från sockerskatten skulle gå till att förebygga fetma och öka motionerandet hos överviktiga tror jag inte en sekund på.

      Hur är det med alkoholskatten och tobaksskatten, har den direkt koppling till cancer och missbruksvården i Sverige? Fast missbruksvården kostar ca 30mdr varje år, och alkoholskatten drar in 14 Mdr, så här finns det ju verkligen ett utrymme för höjning. Eller vad säger ni? Ska vi införa sockerskatt anser jag som oftast väljer coca cola framför rusdrycker att alkoholskatten skall höjas med 100%.

      Tobaksrökning beräknas kosta 26 miljarder medan skatten drar in ca 11, så även här krävs en ökning med över 100%.

      Det finns ju utrymme för fler punktskatter också. Som vi konstaterat är ju stillasittande ett stort hot mot folkhälsan. Dataspelande är ju en stillasittande hobby. Låt oss införa en punktskatt på dataspel. Spelkonsoler punktbeskattas ju redan i och med miljöskatten för kemikalier som ska, eller har nyligen införts. Men själva spelen borde ju kunna beskattas hårdare.
      Stilla sittande arbete är ett hot mot hälsan. Förhöjd skatt och arbetsgivaravgift för de arbeten som spenderas stillasittande framför dator. Kräv ståbord för alla arbetsplatser.
      Biograffilm räknas ju inte längre som kultur, utan beskattas nu med 25% moms. Varför ska då populär skönlitteratur som Tom Clancy, Camilla Läckberg eller Lars Wilderäng räknas som kultur när Bröderna Cohen, David Lynch och Tim Burton inte längre gör det. Med tanke på att bokläsning kan innebära timmar av stillasittande kanske en momssats på 35% inte vore fel. Ju mer bästsäljande, desto högre moms kanske, eftersom risken för sträckläsning är större. Vissa bokserier är ju dessutom beroendeframkallande, så 55% moms är kanske i underkant.
      När vi pratar serier och beroenden, så finns det ju folk som sträcktittar på TV-serier på t.ex HBO och Netflix. Dessa borde vi kunna straffa hårt. Kombinationen chips, Game of Thrones och läsk är nog inte helt ovanlig, och mördande för folkhälsan. Netflix är ju idag billigare per månad än TV-licensen, och så kan vi ju verkligen inte ha det. Netflix BORDE väl kosta 250:-/månaden MINST. Då kanske mer människor dessutom väljer att titta på bra, licensfinansierad TV så de inte matas med fel/dålig information/underhållning.

      Det finns förmodligen fler saker som kan punktbeskattas, men jag ska trycka i mig lite godis nu så jag orkar sitta framför datorn i tre timmar till och göra mer hjärndött kontorsarbete, som jag tjänar alldeles för mycket pengar på. Det finna säkert flera tusen som staten kan sno av mig innan jag måste gå från hus och hem.

      Radera
    4. Punktskatten är väl dock inte till för att finansiera vården/konsekvenserna utan till för att ändra folks beteende, som jag uppfattat det?

      Bäst vore om alla fick var sin personliga assistent som elchockade dem så fort de satt stilla för länge eller åt nåt dåligt.

      Radera
    5. För övrigt så har jag hört att väldigt många våldtäkter begås med penisar och att dessa därför bör punktbeskattas.

      Radera
    6. @ben: och du tror att punktskatten skulle räcka för att finansiera dessa personliga assistenter? Eller de kanske utgör "de enkla jobben" som ska lösa invandrarnas arbetslöshet? Det är ju prima! Man delar ut en taser på öresundsbron till alla som kommer knatande och en adress till en fet svensk som ska grillas med jämna mellanrum! jobb o husrum fixade i ett nafs. OCH vi kan lägga ner migrationsverket.

      den andra ben: punktskatt på penis har väl redan gudrun schyman föreslagit?

      Radera
    7. "Bäst vore om alla fick var sin personliga assistent som elchockade dem så fort de satt stilla för länge eller åt nåt dåligt."

      Och där har vi flera miljoner arbetstillfällen med enkla jobb för lågutbildade. Du är banne mig ett geni, Ben Dover!

      Radera
    8. Ben Dover - du har helt rätt (i ditt första inlägg). Så enkelt är det faktiskt.

      Radera
    9. "För övrigt så har jag hört att väldigt många våldtäkter begås med penisar och att dessa därför bör punktbeskattas"
      Pungtbeskattas menar du?

      Radera
  6. Jg har länge hävdat att på sikt kommer man att tvingas införa någon form av "reglering" när det gäller kostnaderna för välfärds-sjukdomar(dåligt leverne).
    Problemet är dock att det finns psykiatriska sjukdomar som leder till en dålig livsstil. Andra problem är att det t.ex anses finnas en s.k fettgen. En näraliggande fråga berör också hur barn kan ärva släktens dåliga leverne, dvs inte psykosocialt utan genetiskt. Det är svårt att göra avgränsningar men jag tror de kommer. Hade vi haft ett privat försäkringssystem hade folk med sämre förutsättningar betalt mer. Helt klart!

    I flera sammanhang kan man ändå konstatera att olika livshändelser i livet kan orsaka t.ex depression som i sin tur banar väg för beroenden och tvångsmässighet, t.ex matintag. Denna typ av problem borde gå att hantera genom tvingande behandling(KBT t.ex) för att få ner t.ex fetma. Sköter man sig inte ökar självrisken. Kanske ska man börja behandla/varna redan i skolan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan ganska länge höjs successivt självrisken för patienter. Frikort-systemet för sjukvård och mediciner är ett exempel.

      Radera
    2. Vad händer med dem som behandlingen inte fungerar på? (T.ex. kbt.)

      Fast du har rätt i att vi måste gå mot mer privata sjukförsäkringar. Men det kommer att leda till att fler dör på gatan. "Den globala byn" kallas det. De flesta tycker att det är eftersträvansvärt.

      Radera
    3. Tvångs-äter man t.ex mat så måste man bli tydlig, dvs konsekvenser. Detta bör gälla vid "lättare" psykiatriska problem. Problemet är väl snarare att denna grupp människor inte själva söker hjälp. Ta folk som väger 250 kg t.ex. Man måste nå dessa människor tidigare. Men det gäller även folk med t.ex höga kolesterol-värden. Inför obligatorisk kontroll vid viss ålder. Höj patientavgiften t.ex. Vid fortsatt felaktig kost etc, höj igen och kraftigare. Ta ungdomsbrottsligheten t.ex. Sanktionerna är för lätta eller inga alls.

      Jag vill inte gå den privata vägen. Det leder fel som du påpekar.

      Radera
    4. Jag tror inte att det längre handlar om att vilja det ena eller det andra. Samhällskontraktet är till stora delar så sönderbrutet att det inte går att laga. Vi är tillbaka på 30-talet, med lika stora (eller möjligtvis ÄNNU större) klyftor som då. Och då kan man helt enkelt inte ha en välfärdsstat som passar ett tämligen egalitärt samhälle där de allra flesta går +/-0 över livet.

      Jag tycker att vi ska ha ungefär samma välfärd som på 30-talet, dvs barnbidrag, folkpension = grundpension, gratis grundskola - och gymnasieskola!?! (däremot givetvis inte gratis skollunch) och möjligtvis kommunala soppkök i stället för socbidrag. Och så sänker man skatten totalt till ca 15-17% - som den var i slutet av 30-talet, efter välfärdssatsningen. Sedan får man ta privata försäkringar - precis som då! - för resten.

      Men, det här kan ju inte vara någon nyhet för borgerliga väljare? Jag tycker liberaler har tjatat om detta sedan 80-talet. Både Reinfeldt och Borg har i decennier pratat om att de vill ha privata lösningar. The chickens come home to roost now.

      Radera
    5. Jag är inte fullt så pessimistisk men trenden är dock tydlig. Invandringen skulle bli en lösning men istället fick det nu bli flyktingar. 90 Mdr kostar det 2016(10% av statsbudgeten). Dock lär kostnaden falla då en majoritet avvisas/ej asyl. Ändå fortsätter strömmen med 10.000 per månad. Ca 50% kommer aldrig jobba. Här finns det skäl att vara pessimistisk. Vem har rätt till välfärd?

      Problemet med privat vård är att de sätter aktieägarna främst. Vård kan vi inte vara utan. USA visar hur illa det fungerar. Bortser vi från t.ex äldrevård, mödravård, akutvård och viss specialistvård utgör nog "de dolda välfärdssjukdomarna" en ständigt ökande belastning på vården. Jag anser att den ökande psykiatriska vården i Sverige har sin grund i avregleringen av arbetsmarknaden i början av 90-talet. Hit hör även de förändrade kraven pga nya yrken där gamla försvinner. I USA som ligger en eller ett par decennier före oss uppvisade samma diagnostik-ökning. I denna ökning hittar vi just s.k välfärdssjukdomar med omvänt tecken, dvs tvångsmässigt beteende som alkoholism och andra missbruk. Omställningskostnader precis som under 30-talet då till slut 90% av jordbrukets anställda försvann. The New Deal blev räddningen för väldigt många. Skatterna höjdes förvisso. Idag bör skattetrycket dock inte öka. Ivf inte för löneinkomster. Men fan vet......ser man tillbaka i tiden(från 1800-talet)för USA kan man se att progressiva löneskatter under flera perioder legat kring 80-90% av inkomsten.

      Radera
    6. Rättelse; Det blev riktigt fel om antalet flyktingar idag. Inga 10.000 i månaden snarare 2-2.500(asylsökande). F.ö finns det media-uppgifter om att flyktingkostnader 2016 beräknas till 60 Mdr. Det beror på hur man vill räkna(ledarsidorna.se).

      Radera
    7. Privat försäkring skulle det stått i början av 2: st 14:56

      Radera
    8. 60Mdr...njae,extra bara i år då.
      Alla år innan är inte gratis direkt.

      Radera
    9. @rttck: "Invandringen skulle bli en lösning men istället fick det nu bli flyktingar." Det där vet jag inget om. Det låter osannolikt korkat med tanke på utfallet de senaste 20 åren. Jag har tolkat Alliansens generösa policy som ett sätt att dels sänka lönerna (EU-domstolen) och dels att bryta sönder välfärdsstaten EFTERSOM det finns en ideologisk skillnad mellan höger och vänster hur man organiserar samhället (= vem torkar små barn och gamlingar i arslet). ANTINGEN gör man det genom välfärdsstat (och höga skatter), ELLER så gör familjen det. Både Anders Borg och Reinfeldt (http://www.svd.se/fem-ar-med-alliansen-reinfeldtintervju. Punkten "Hur ska de försörja sig nu när krisen står för dörren?") - i sällskap med tonvis av liberal litteratur - förespråkar klart och tydligt sedan decennier tillbaka det senare alternativet. Och de blev valda på den politiken.

      Tyvärr tror jag att utfallet på både högerns och vänsterns dåraktiga politik är att vi kommer att få skyhöga skatter och väldigt dålig välfärd. Den viktigaste frågan är därför att sänka skatterna (och givetvis nedskärningar brett över hela linjen, utom polis, rättsväsende och försvar.) Det är ok att betala terminsavgifter för barnen, men fan om man måste skaffa sig en bössa oxå.

      Radera
    10. @Lotta; Ja det är lite tudelat. Å ena sidan är syftet(från båda sidor) att öka befolkningen i sig för framtida välfärd o pensioner. Å andra sidan är det Alliansens önskemål(företagen ser gärna flyktinginvandring (låg utbildning=låga löner t.ex)att minska lönerna(det blir utan tvekan sänkning för alla andra i löneskikten ovanför)för att få flyktingarna i arbete.

      Ja tyvärr är sannolikheten för skattehöjningar stor. Redan idag är läget mycket utsatt för flera kommuner t.ex.

      "...att det istället blev flyktingar", jag menar att man sett dem som resurs istället för belastning. Men man kommer att vakna....."other peoples money" går lätt att förskingra utan konsekvenser mer än regeringsplatser.

      Radera
  7. Varför ska soffsittaren betala för sportfånens förslitningsskador? Varför ska någon betala för muskelbergets förstörda knän i 40-50 års åldern, efter alldeles för mycket tid på gym?

    Nu fungerar ju inte människokroppen som andra "döda ting" såsom en bil eller cykel. Den slits inte på samma sätt som en bil gör då det bildas nya celler hela tiden. Och brosket som i ex knät mår bra av aktaktiveras. Samma sak med muskler. Så en oanvänd kropp är inte bättre än en använd, jämförelse med hjärnan.

    SvaraRadera
  8. Ja en Innebandyskatt borde införas på innebandyklubbor. Det är en av de mest skadedrabbade sporterna och det drabbar både vården och företagen som måste betala sjukskrivningarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. Och lägre skatt för de barn och vuxna som bara sysslar med TV,-Dator-spel. Surfplattor och mobiler i sociala medier. Rena rama hälsokuren.

      Radera
    2. Innebandy,ja fy fan vad det har kostat där jag jobbade förr.
      Maxålder för denna sport borde lagstadgas till 22 år.

      Radera
    3. Brandman? Innebandy och squash verkar sällsynt dåligt för knäna.

      Radera
    4. Jag har för mig att i Umeå förbjöds brandmän spela innebandy pga skaderisken, redan vid millennieskiftet

      Radera
  9. Vart ska man dra gränsen?

    Varför är det dryga böter på att köra bil utan säkerhetsbälte eller att åka motorcykel utan hjälm?

    Jag har kört bil i ca 20 år och aldrig behövt säkerhetsbältet.

    SvaraRadera
  10. Ta cykeln till postlådan

    SvaraRadera
  11. Om man ska införa en punktskatt på socker i hälsosyfte, och anser att sockret är den stora anledningen till fetman, så måste skatten ligga på en sådan nivå att den får effekt på tjockt folks hälsa, vilket i princip skulle innebära att skatten skulle bli så hög att normalinkomsttagaren inte längre har råd att köpa socker annat än undantagsvis. Priset på socker skulle behöva hamna på samma nivå som svensk oxfilé. Det här inser naturligtvis makthavarna, och förslaget om sockerskatt är naturligtvis bara ett listigt sätt att kunna klämma ur folket mer skattepengar, på ett sätt som en stor del av folket kan acceptera. Det finns nämligen hål i den svenska statsbudgeten som behöver fyllas.

    Sanningen, och den enda sanningen, är, att tjockisar äter för mycket. De backar tallrik efter tallrik på lunchställen med buffé. De ber om extra stora portioner på lunchställen utan buffé. De backar tallrik efter tallrik efter tallrik överfyllda med pizza-slice-ar på buffén på Pizza hut, med fri påfyllning av läsken, naturligtvis. Tjockisar äter varmkorvar, bullar och godis på väg hem från jobbet, och på väg till jobbet. De äter bullar, wienerbröd eller godis på fikarasterna. De äter godis på arbetstid etc, etc, bla. bla. bla.
    De är för matglada helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja rent pekuniära följder verkar inte hjälpa. Mitt förslag är att vi helt enkelt stadfäster det som alla vet - att hälsan är vår nya religion. Tandblekning är nattvarden, Gladiatorerna är andakt. Paulun är ärkebiskop och den veliga skrift är numera nån LCHF-bok. Såsom i himlen, så ock på gymmet, må din lycra aldrig töja sig, amen.

      Den som är fet utesluts ur gemenskapen som kättare, kanske får nåt roligt offentligt straff och skäms ut och bespottas.

      Radera
    2. Cig-skatten funkar uppenbarligen inte. Folk omprioriterar, dvs gör dåliga val. Minskad rökning handlar snarare om samhällets försök att ändra värderingar och det har inte sällan funkat generationsmässigt. Denna typ av insatser har minskat mer och mer tyvärr. Rökningen har efter ett kraftigt fall länge ökat igen bland t.ex flickor.

      Återigen handlar rökningen om beroenden liksom ätande. Det stillar ångest. Löpning som jag alltid hållit på med stillar min ångest och skapar beroende(mer och mer endorfiner behövs för att dämpa ångesten).


      Radera
    3. Systembolaget och krögarna får ju inte sälja alkohol till folk som är berusade, så vi kanske kan göra på liknande sätt med överviktiga? När ett fetto står vid luckan till korvkiosken och ber om två grillade med majonäsgurka, så svarar säljaren bara lugnt: -Nej, tyvärr, du är för fet.

      Radera
    4. En vågcell monterad i varje kassa line lär folk att hålla sig smala och vackra,om en viss vikt överskrids tänds en lampa som belyser fettot samtidigt som en siren ljuder och vaktpersonal kommer för kontrollvägning och mätning.
      Lite förnedrande kanske,men effektivt.

      Radera
  12. Ska vi inte ha en fettskatt med då?
    Saltskatt passar ju bra.
    Dubbla tobaks och alkoholskatten med när man ändå håller på.
    Badklädesskatt,många kostsamma olyckor med vatten inblandat.
    Spolarvätskepunktskatt vore toppen, eller helt enkelt en stor kemikalieskatt.
    Sedan borde vi återinföra cylelskatt,massa olyckor med cyklister.
    Varför inte bara förbjuda allt onödigt som kan ge skador,muslimpartiet kan få bestämma vad detta ska vara.
    Bro och färjeavgift kommer snart,gött göttigöttgött!
    Laffer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt det här betalas det redan skatt på!
      Inte nödvändigtvis punktskatter.

      Radera
    2. Haha,jag försökte skoja lite.
      Men skatter kommer höjas rejält och välfärd sänkas rejält,allt för det onämnbara.
      Vi kommer drömma om de låga skatter vi har idag..

      Radera
  13. Finland har haft socker-/godisskatter mer eller mindre kontinuerligt sedan första halvan av 1900-talet ivrigt påhejade av initialt socialister varefter tandläkare och folkhälsoorganisationer tog över barrikaderna. Skatterna har dragit in inte helt obetydliga medel till statskassan och sysselsatt en hel del byråkrater men i Finland lider trots detta en större andel av populationen av fetma (15,7% mot 11,7%) och har i genomsnitt sämre tandhälsa jämfört med Sverige enligt OECD.stat.

    Slutsats. Sockerskatten blir likt de flesta andra punktskatter en rent fiskal skatt som fyller på regimens kassakista.

    Utvikning: I Finland har kex inte omfattats av godisskatt vilket lett till stor uppfinningsrikedom hos godistillverkarna, företrädesvis Fazer, för att kunna klassificera godis som kex. Det tål nog att diskuteras om man verkligen ägnar sig åt värdeskapande när man lägger möda på kringgå godisskatter eller som byråkrat försöka sätta dit godistillverkare i gråzonen.. Men det ökar ju iofs BNP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. och Ja, Kinapuffarna uppfanns av Fazer..

      Radera
    2. Rispuffar heter det. RASIST!

      Radera
    3. De har inte haft ris i sig sedan du och jag var barn BD, de är ju vetepuffar (Eller majs för de stora)

      Radera
  14. "Varför ska socker beskattas extra, men den som skadar sig pga olyckor vid motion eller får förslitningsskador över tiden pga för mycket träning, ska inte behöva betala extra?"

    OP vet mycket väl om orsaken, det är att minska andelen fetma och således lidandet och samhällskostander. En stroke kostade enligt hjärt och kärl-fonden 16,1 miljarder 2009, vilket på 7 miljoner skattebetalare således blir ganska exakt 2300kronor. Det var för en sjukdom, nu finns det en rad andra åkommor som övervikt och fetma är en betydande riskfaktor för kostar samhället massvis med pengar såsom kärlkramp, diabetes typ 2, artros (jag kan fortsätta hela dagen). Syftet har aldrig varit att straffa någon utan helt enkelt göra det mindre attraktivt att konsumera livsmedel som gör människor feta. Sen att en sådan beskattning sannolikt inte kommer att fungera är en annan femma, men tanken är god.

    SvaraRadera
  15. Alla skatter som drabbar individer skulle konsolideras till bara inkomstskatt som man själv var tvungen att betala in, platt % naturligtvis.


    Detta skulle göra det tydligt hur mycket skatt man betalar.

    SvaraRadera
  16. Det som eroderar tilliten till det s.k. välfärdsssverige är enligt min bestämda uppfattning när välfärd ej levereras till svenska skattebetalare och att då behovet uppstår det visar sig att pengaran gått till annat än välfärd för skattebetalarna. de som sedan länge är drabbade är svaga åldringar men de är för svaga för att protestera så de ksiter politikerna i.

    SvaraRadera
  17. Vi lever i en demokrati. Det betyder att skatter och utgifter för stat och kommun i stort beror på kompromisser inom och mellan de olika partierna. Av tradition har arbete ansetts som bästa skatt.

    Ibland förmår man rensa upp lite. Bästa tillfället är vid kriser.

    Historiskt var tullar mycket viktiga inkomster. Då de flesta "moderna" politiker idag försöker sänka importtullar utgör tullarna för fordonspassager ett intressant ämne. Speciellt kul, men för många förvirrande, är när man som jag anser att en sann trängselskatt skulle vara ett utmärkt grepp men en primitiv tull med namnet trängselskatt är förkastlig.

    Exporttullar är något jag tror bara Ryssland har idag.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exporttullar är fortfarande mycket vanligt och syftet är nästan uteslutande precis som i Ryssland att tvinga fram en ökad förädlingsgrad inom landet alt spara på sina begränsade naturresurser. Kina, världens största exportör, har t ex exporttullar på kol, råolja, konstgödsel, råjärn och en rad legeringar.

      Radera
  18. Tycker sockerskatt är ett klart bättre sätt att ta in pengar än inkomstskatt eller arbetsgivaravgift.

    Varför gnäller du så mycket på detta, fått en check av cloetta lr?

    SvaraRadera
  19. För Er som helst vill införa ett amerikanskt privat sjukförsäkrings-system.

    http://angrybearblog.com/2016/06/purchasing-debt.html

    ps! Under 80-talet skapades de första riktiga finansbolagen i Sverige. Dessa köpte och sålde bl.a "dåliga krediter"(avskrivna) för att driva in dem själva. Senare startades inkasso-branchen för att göra jobbet åt finansbolagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obamacare, reformen som till slut skulle ge överkomlig sjukvårdsförsäkring till alla.

      Denna korta artikel beskriver på ett utmärkt och sammanfattande sätt detta försök.

      https://baselinescenario.com/2016/05/09/the-problem-with-obamacare/

      Författarens slutord: "But ultimately it is a flawed attempt to force markets to produce outcomes that markets don’t want to produce."

      Radera
    2. Ja. Men det är en viktig slutsats. Nästan alla ideologier är överens om att man ska ha en stat och en marknad och att dessa ska samexistera. Då gäller det att gränsen dem emellan är tydlig och knivskarp. Annars kommer pengar att flyta däremellan på högst osunda sätt.

      Nästan alla mer eller mindre korrupta och misslyckade samhällen karakteriseras ju av att gränsen mellan privat och offentligt är suddig, flexibel och på så vis användbar för makten. Statskapitalism, bolagsplundring, yada yada.

      Radera
  20. Grejen är väl att hitta en optimal balans mellan privat och offentligt. Allt är inte svart och vitt. Exempelvis kan man välja den ena extremen och betala för egen säkerhet och gated community, och aldrig våga ta en promenad utanför med risk för att bli rånmördad eller kidnappad. Eller så ser man till att så få som möjligt blir så desperata att de måste ta till brott för at överleva. Tror att skillnaden i utgifter är hårfin, men den ena varianten ger ett betydligt trevligare samhälle, som är byggt på förtroende och tillit i stället för rädsla och avundsjuka.

    Punktskatter är helt fel väg att gå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man måste rimligtvis ta ett beslut om ett behov ska tillgodoses av staten eller av marknaden. Annars blir det bara en massa kladd. Se t ex friskolor, vad har det egentligen tillfört att ta in marknaden i skolan? Är det nån som kan säga att det var lyckat att blanda ihop offentligt och privat på det sättet? Det är typ några extremistiska kristna och muslimer som gnuggar händerna för att de kan starta indoktrineringsskolor, annars är det väl inte en käft som är nöjd?

      Radera
  21. Förra året blev jag rånad. Tjyvrackarn knyckte hälften av allt det jag hade knogat ihop på hela året. Snacka om häpen jag blev igår när han tydligen fått dåligt samvete och lämnade tillbaka en liten liten del. Även de största bland skurkar har tydligen ett samvete de också.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...