2016-06-10 12:13

Livslönen: Olönsamt att utbilda sig till många yrken - exempelvis alla lärare

Akademikernas fackförbunds paraplyorganisation SACO har gjort en föredömlig sammanställning av livslönen och man kan konstatera att en lång rad akademiska utbildningar aldrig betalar sig. För många hade det varit lönsammare att bara börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att studera och dra på sig studieskulder. Dit räknas samtliga lärare, även gymnasielärare.
Livslön per utbildning, miljoner kronor. Källa: SACO
Som bekant bränner man av ett antal år av sitt liv om man studerar på högskola, universitet eller  något av våra nya "universitet". Därtill tar man på sig studieskulder under tiden. Alternativet hade varit att börja jobba direkt efter gymnasiet, vilket ger en livslön på 14.0 MSEK.

SACO har sammanställt livslöner för olika utbildningar, vilket inkluderar att en del som når höga positioner drar upp dessa medellivslöner. Det gäller exempelvis den lilla grupp lärare som lyckas bli rektor (hette studierektor förr) eller verksamhetsledare (hette rektor förr), som alltså drar upp livslönen för snittet.

Inga lärare tjänar på att utbilda sig till lärare, utan hade fått högre livslön om de tagit ett okvalificerat jobb efter gymnasiet.

Till utbildningarna som får sämre livslön än den endast gymnasieutbildade hör konstvetare, bibliotekarie, tandhygienist, arbetsterapeut, låg- och mellanstadielärare, lärare i praktiskt/estetikst ämne, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker, social omsorg, högstadie- och gymnaiselärare, yrkeslärare, organisation administration förvaltning, humanist och biolog. Socionom går jämnt upp. Sjuksköterska eller receptarie tjänar 100 000:- SEK mer under sin livstid än den blott gymnasieutbildade.

För att tjäna väsentligt på att utbilda sig ska man förstås utbilda sig inom naturvetenskap eller teknik, eller ekonomi, juridik eller läkare.

De utbildningar som ger absolut högst livslön är läkare, civilingenjör, jurist, ekonom, apotekare, tandläkare, systemvetare, datavetare, matematiker eller statistisker, veterinär eller högskoleingenjör. Här sticker läkare, civilingenjörer, jurister och ekonomer ut i särklass med en livslön på 20 miljoner kronor eller över.

Samtidigt är 20 miljoner kronor endast 43% högre livslön jämfört med den gymnasieutbildade, och det lönar sig alltså mycket dåligt att skaffa en högre utbildning i Sverige. Naturligtvis finns det som alltid en lång svans av extremt högavlönade personer på toppjobb, men dessa är knappast representativa för den normale läkaren eller civilingenjören, även om de likt rektorer drar upp medlet.

Ni hittar SACO:s interaktiva informationstjänst i frågan här. Man kan sammanfatta det hela med utbilda dig inte till något där lönerna finansieras med skattemedel - vård, skola, omsorg eller kultur. Eller om man så vill, så kallade kvinnoyrken. Man kan förstås bli lärare för att man ser det som ett kall och offrar sig för samhällets bästa, men det är alltså inte lönsamt.

51 kommentarer:

  1. Tack och lov att SACO bara tycks räkna statligt och kommunal/landstings anställda...

    SvaraRadera
  2. Lyckoforskarna kunde gärna undersöka vilka yrken man blir lyckligast av. Jag minns inte att jag sett någon sådan forskning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, jag antar att blir konstvetare av intresse, och får ut något mer än pengar av det.

      Radera
    2. Jobba utomhus med djur skall tydligen vara grejen, vet inte om bonde räknas.

      Radera
  3. Ganska intressant att se, eftersom tongivande debattörer idag gafflar om de stora klyftorna och hur orättvist det är att vissa kan tjäna 43% över genomsnittet.
    I själva verket är inkomstsspridningen
    - extremt ihoppressad, acceptera det som ett faktum
    - arbetarklassen är ett uttjänt begrepp
    - klyftan finns nu mellan de som är i ett yrke över huvudtaget och de som är försörjda genom offentliga transfereringar eller har ett typigt modernt skitjobb som inte når upp till normen, typ telefonförsäljare på provision, vissa egenföretagare mm.

    Tror att media ofta nu blandar samman förmögenhetsklyftorna, som är enorma i Sverige, och lönebilden, som är sammanpressad som sagt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur definierar du arbetarklass? I min bok så är alla nämnda grupper arbetarklass eftersom de per definition måste arbeta för sitt dagliga bröd.

      Radera
    2. Ja, en modern definition skulle kanske vara löntagare istället, minus möjligen VD:ar och liknande.

      Arbetarklass är traditionellt ungefär desamma som LO-medlemmar.
      Det anses nu som kriterier att de är anställda, icke akademiker, och med begränsad upplevd möjlighet till påverkan på sin arbetssituation.
      Förr definierades arbetarklass även som en ekonomiskt svag grupp. Den delen är idag obsolet, vill jag mena. Istället finns fortfarande en underklass, men som består snarare av arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer samt en grupp personer som arbetar men ändå inte når upp till normal inkomst, typ säljare av mobilabonnemang eller egenföretagare med bristande kundunderlag.

      Radera
    3. Ja, en underklass finns det. Men du, VD:ar måste ju också jobba (ibland som fan). Sen kan man diskutera om det i sig är rimligt med snorhöga löner, men de är ju väl knappast ekonomiskt oberoende. Eller definierar du ekonomiskt oberoende som att lönen är så hög att det går att leva en längre tid på den?

      Radera
    4. Marxismen lär oss att alla lever på att arbeta tillhör arbetarklassen. Alla som lever på att äga (kapital) är överklass (kapitalister)

      Sedan kan arbetarklassen delas upp:
      - Trasproletariatet. De som inte orkar eller kan arbeta för socialismen.
      - Den medvetna arbetarklassen. De som jobbar för socialismen, T ex genom att vara med i facket eller partiet
      - Klassförädare. De som jobbar på att själva bli lyckliga

      Radera
    5. VD:ar identifierar sig inte som löntagare. Precis som man förr kunde vara arbetarklass och höginkomsttagare, som exempelvis Strindberg, kan man idag vara kapitalist och ändå arbeta operativt.

      Tilläggas kan väl att den stora delen som skulle hängas i pungkulorna inte var de stora kapitalägarna, utan borgarklassen, dvs de som oftast både ägde en verksamhet och arbetade i den. Om jag minns rätt skulle de få välja mellan att socialisera sin verksamhet och arbeta för de framryckande kommunisterna, eller bli uppställda mot en husvägg.

      Radera
    6. En VD är en löntagare. Den typiska lönen för svenska verkställande direktörer är inte heller så där jättehög, medianen ligger runt 40 000 kr i månaden. Lönen är i regel starkt beroende av företagets storlek, där de flesta jobbar i mindre företag.

      Radera
    7. Nu var väl indelningen efter utbildning. Om man istället gör samma sammanställning efter befattning i företag så skulle nog bilden bli en annan.

      Radera
    8. Det är riktigt att Sveriges löner är sammanpressade ur ett internationellt perspektiv men att använda dessa siffror för att kommentera dagens debatt är inte så lyckat då siffrorna är 7 år gamla...

      Radera
  4. Hur kommer det sig att apotekare tjänar så bra? Förr i tiden stod de väl och blandade ihop medikamenter, men nuförtiden är de väl inte mycket mer än försäljare? Nu fattar jag varför det var så mycket billigare att handla på nätet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apotekare utbildas för en mängd olika positioner, bla rådgivande för vissa statliga departement och/eller organisationer; vissa delar från läkarutbildningen ingår.

      Receptarier/farmaceuter är de som står i kassan på lokala apoteket om jag inte minns fel.

      Radera
    2. Det kan vara apotekare/farmaceuter som står i kassan också. Men jag förmodar att de även gör andra saker på apoteken och då har nytta av sin utbildning.

      Radera
    3. De kanske är läkemedelssäljare? För läkemedelsindustrin. På läkarstämman etc. Såna personer tjänar väldigt mycket pengar.

      Radera
  5. Undrar var man platsar i den listan. De flesta kategorier finns med, men det blir lite spritt ändå.
    Det vore egentligen bra at ha data på privata arbetsgivare med, för att det skulle he en mer rättvis bild. Dessutom är ju frågan idag med all outsourcing osv ändå relevant - vad är fördelen med ett statligt jobb?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju sätta sig på bolag.
      Menar nu ej edert "Systembolag", dock.

      Radera
    2. Fördelen med att vara statsanställd tjänsteman är att staten i hög grad lever som man lär. Det är inga sura miner över att jag som man vill vara föräldraledig med mina barn eller ta ut VAB. 6v semester, mitt arbete är relativt fritt och självständigt och går bra att kombinera med familjelivet. Och det går att göra karriär och ha familj samtidigt.

      Jag bor i dalarna, så jag tror inte att lönen i privat sektor skulle vara särskilt mycket bättre. Hade jag bott i Stockholm hade nog den privata sektorn kunnat erbjuda bättre lön.

      Radera
    3. Jadu, jag vet inte faktiskt. Jobbar mellan offentligheten och det privata och inte märkt av sura miner för de manliga kollegornas pappaledighetstider. Tvärtom nästan.
      Beror nog på sektor.

      Radera
  6. Du glömde nämna att lönerna är efter skatt.

    Anledningen att det är så hoppressat är ju att skatten höjs med 20% ovanpå kommunalskatten någonstans runt 37 000 SEK/månad. Akademikerskatten.

    Det finns länder där man får mindre i skatt när man betalat sin del men vi kör tvärtom här.

    SvaraRadera
  7. Har de justerat för arbetslöshet och sjukskrivningar?

    SvaraRadera
  8. Arbetsskador är väl betydliogt vanligare hos LO-folk än hos akademiker, likaså kan en akademiker jobba längre än t.ex. en ställningsbyggare eller grovarbetare.

    SvaraRadera
  9. Den största delen med att vara akademiker är att man ofta får en bättre arbetsmiljö. Kontorsarbete sliter inte så mycket på kroppen, och man är inte lika trött när man kommer hem som någon med ett kroppsarbete är. Som kontorsråtta kan man nog jobba till 75-80, bara man är klar i huvudet och klarar att hantera stressen.

    Många akademikerjobb är också ganska fria i tid, så det är t.ex. fullt möjligt att gå till tandläkaren under normal arbetstid.

    Den stora nackdelen jag ser med läkaryrket är att man ofta går på schema. Det innebär att man kan behöva arbeta på jul, nyår, kvällar, helger osv.

    SvaraRadera
  10. För den enskilde tillkommer att mamma dessutom ska få jobb. Lär väl göra skillnaderna än större att lägga in risk för arbetslöshet.

    SvaraRadera
  11. 1. Lycka till att hitta en fast anställning med endast gymnasial examen.

    Okvalificerade yrken är ofta också mer "slitsamma" och fysiskt tärande. Om vi är schysta och lägger till busskörkort till det okvalificerade yrket: snacka om horribla arbetstider med skiften, och utöver hur armarna och kroppen slits sönder med åren. Eller lastbilskörkort med samma grunder.

    2. Hur sen den tekniska revolutionen inom närmaste 20 åren kommer påverka våra nuvarande arbeten är ytterst intressant. Oavsett om man är akademiker eller inte.

    Min tes är att folk kommer bli överblivna. Alla kommer inte ha "vanliga jobb att gå till. En allt större klasskillnad kommer uppstå. Dagens ungdomar kommer vara första generationen som kommer ha det sämre än föregående generationer. Brist på okvalificerade yrken, som inte bara er lön efter provision, och utöver bostadsmarknaden, att betala runt 7500:- för en nyproducerad 1:a (eftersom billiga hyror kräver flertalet år av köande) osv osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samhället kommer att brinna, konstant! Observera vad som redan händer i våra förorter. Vad tror du kommer att hända när den svenska aggressionen väcks till liv? Samhällsutvecklingen går inte längre framåt utan bakåt. Automatiseringen tar allt fler jobb, men ändå tillkommer det mer människor. Sverige är bland få länder i Europa där befolkningen ökar, varför!?

      Radera
    2. Ehum...den första generationen...det är nog den andra snarare. 70- och 80-taoisterna var först.
      Nu redan kan iaf få 80-taoister få samma reala fördelar som våra föräldrar (beror på var föräldrarna kommer ifrån visserligen). Bostad är det absolut bäste exemplet. Liksom att det krävs en mer massiv insats för rätt vanliga jobb. Dvs högskoleutbildning i någon form där utbildningen är lång för jämfört med tidigare ordinära jobb. En del av detta kanske kan utöver att samhällsutvecklingen går framåt rent tekniskt iaf även hänföras till att vi idag inte använder IT-så mycket till att underlätta våra liv. Många kontorsarbetare och företag använder ju datorn som en sorts ordbehandlare och miniräknare mer än en dator.

      Radera
  12. Hur ser det ut för genusvetare? Sen är det egentligen inte så intressant hur livslönen före skatt ser ut. HUr ser den disponibla livsinkomsten ut? Tror inte skillnaderna mellan t.ex. civilingenjören och läraren är lika stora då.

    SvaraRadera
  13. Någon form av eftergymnasial utbildning behövs idag i IT-industrin, men man behöver inte vara civilingenjör, vilket oftast är helt överkvalificerat. Många gamlingar är gymnasieigenjörer men tjänar ändå som civilingenjörer. Det märks rätt snabbt vad en person går för och vilken utvecklingspotential denne har, oavsett utbildning. Men för att öht bli påtänkt vid första anställningen behöver man någon eftergymnasial utbildning nuförtiden. Efter det kan man gå på track record och kontakter.

    SvaraRadera
  14. Räknar man in att man i praktiken inte får ut mer nettolön efter 38 000 kr/mån brutto så ser nog gapet betydligt mindre ut.

    SvaraRadera
  15. Varför fulla lån medan man pluggar? Kom ihåg när jag pluggade till högskoleingenjör. Vi var tre personer (av ca 80) som inte tog några lån de första två åren. Jag jobbade på sommrarna inom industri och under läsåret jobbade jag extra på caféer. Hade gott om tid att träna, plugga och festa runt.

    Idag när jag nämner att jag inte har studieskulder tror de att jag A. är född rik (föddes fattig) B. Inte är högutbildad (har dubbla examina).

    Idag har jag ett fantastiskt jobb som gymnasielärare och stortrivs. Jag försöker påminna mina elever att det bästa är att skaffa sig en bra yrkesutbildning i gymnasiet (El, Bygg m.m.) och sedan börja jobba direkt. Vill man läsa vidare kan man göra detta inom sitt jobb eller när man byggt upp lite kapital.

    SvaraRadera
    Svar
    1. El och bygg måste väl vara det som lönar sig bäst? Exempelvis elektriker som jag anlitat har utan att blinka debiterat 1200:-/ timme (minimum 2 timmars debitering) för att koppla in tvättmaskin. Tog tio minuter. Måste tjäna en miljon om året, räcker bra till att träna, festa runt och nya tatueringar. Finns nog inga incitament där för att läsa vidare...

      sjodan

      Radera
    2. Beror väl lite på vad du läser antar jag, vilka kontakter du har och vart du läser. Finns utbildningar där utbildningen tar rätt mycket tid, liksom där chanserna till extrajobb kan vara små liksom där kontakter eller enbart meriter inte räcker. Svårt att göra en så generell bedömning på ett exempel.

      Radera
    3. Det är för att ingen kan gå runt på dessa småarbeten och det är inget man vill göra egentligen, därför tar man bra betalt för det. Sen är det ju faktor 2.5 till lön. 1000 kr in är 400kr ut, mellanskillnaden går till skv.

      Radera
    4. El,bygg o bilmek är ju skitjobb på sitt sätt men nog kan man leva rätt gott på dessa om man är lite innovativ.
      Kamremsbyten för 5 papp styck ses ju ofta som ett fynd,ett om dagen blir ju en slant om man nu alltid vill vara svart om händerna.

      Radera
  16. Kan säga såhär:
    Jag upplever det som att det idag är rätt svårt för många att spara mer än säg 1-2 kkr/mån.
    Men också att därför att sparandet mer går på bostadskarriär, diverse spännande bostadslösningar etc.
    Om man säger nej till äta ute/iprylar/etx så klart det går att spara mycket.
    Men utgiftstrycket är rätt ikapp lönenivåerna så det som återstår är kredit misstänker jag för många liksom att bostadskarriärstegen fungerar som hopp i inkomsten mer än den riktiga disponibla inkomsten.
    Det är lite oroande att detta sker samtidigt som vi har som det ser ut en framtid med fattigpensionärer där nog många helt enkelt blir tvungna att delförsörja en äldre mamma och pappa.

    SvaraRadera
  17. Det komiska med dagens konsumtion är att man köper saker som man egentligen inte behöver. Om man delar in utgifterna i nödvändiga saker (mat, hyra, kläder) och lyx (mobil, underhållning, internet, äta ute m.m.) så är jag övertygad om att alla kan spara ganska mycket.

    Sedan handlar inte allt om pengar. Man ska även investera i en god hälsa, meningsfullt liv och i min mening, ett lyckligt liv. Detta är svårt att få ihop med ett ekonomiskt fokus. Jag kan tänka mig gå ner i lön om jag hittar ett arbete som är roligare och mer meningsfullt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi lever ju i en kultur där det räcker med att låta bli att impulsshoppa bostadsrätt för 3 miljoner eftersom man försälskat sig i köket för att man ska betraktas som ekonomiskt sinnad. Med det som norm kan det vara svårt att se nyktert på om man själv är slösaktig eller inte.

      Jag har själv på senaste tiden av vissa skäl valt att se över min ekonomi några extra varv för att få ner utgifter. Och insett att skulle man verkligen bara hålla sig till "det nödvändiga" så skulle man nog kunna leva på otroligt lite. Och att en del "lyx" förmodligen inte ger så mycket mer glädje. Exempelvis verkar det finnas en oskriven regel att man ska byta jacka efter x antal år av användning, oberoende av jackans skick och hur snygg den är, utan mer bara för sakens skull. Kollar man på jackan istället, så kanske man inser att den är fin fortfarande och funkar ett eller flera år till innan den ens börjar se sliten ut. Många saker finns begagnat, men det är lätt att glömma bort att ens undersöka den marknaden och att istället bara gå och köpa det som är nytt och mångfaldigt mycket dyrare och så vidare. Hur är det med maten, om jag inte missminner mig slänger vi väl närmare hälften av all mat vi köper (inte jag själv dock vill jag hävda!)

      Ja, vi lever verkligen i ett slöserisamhälle. Hade vi hållit oss till att bara köpa det nödvändiga så hade vi nog klarat oss på väldigt lite. Det är nog också lätt att bli lurad av vad man behöver genom att titta på hur andra i samhället lever. Även om man är betydligt mindre slösaktig än snittet, så kan man vara väldigt slösaktig ändå, för slöerikulturen är så väldigt extrem.

      Radera
    2. Vad eller varför ska man spara då?
      Är det för miljön så är det väl en sak men annars vetefan.
      När ekonomin eventuellt resettas kanske man hellre skulle haft den där solpanelen på taket än ingenting värt på kontot.

      Radera
    3. PJ: För min del är det som fått mig att tänka i dessa banor ett ifrågasättande av hur mycket jag vill jobba. Pengarna vi slösar kan ju översättas till tid av våra liv som vi sålt till ett jobb. Tid är ju som känt vår dyrbaraste resurs. Vi har bara en pott av tid och den går inte att fylla på (jo möjligen till viss del ja, men du lär inte kunna leva till 1000 år). Om jag spenderar mindre så behöver jag inte sälja lika mycket av min dyrbaraste resurs, min tid, till ett jobb, jag skulle kunna utöka min fritid och bli en friare människa.

      Så för min del är det mer ur perspektivet "Vad är min tid värd i pengar?" som nu fått mig att tänka på detta sätt. Det är ganska nytt. Innan tänkte jag på att bygga upp kapital, men jag blev inte så motiverad till att spara jättemycket, eftersom jag är av samma uppfattning som jag tolkar att du är, dvs att det finns rätt stor chans att det man bygger upp tas ifrån en eller går upp i rök när någon bubbla spricker. Och så kan man också i slutändan ifrågasätta vad det är värt att bygga upp ett kapitalberg om man ändå är död om 100 år, kanske kan det finnas roligare sätt att spendera sitt liv på. (Dock förespråkar jag att man ska ha en buffert, men vid en viss punkt kanske den är tillräckligt stor och det finns annat i livet som är värt mer att rikta in sig på.)

      Radera
    4. Rekommenderar starkt att titta på detta klipp för att verkligen få större perspektiv på värdet av tid. Så fint.
      (Knappt 2,5 min.)

      https://m.youtube.com/watch?v=BOksW_NabEk

      Radera
    5. Hej!: Tack för tipset, illustrativt och tänkvärt:)

      Radera
    6. En lösning på det är ju att lyckas hitta ett jobb som är så kul att du hade gjort det även utan att få betalt. Få förunnat kanske, men härligt när det lyckas!

      Radera
    7. En lösning på det är ju att lyckas hitta ett jobb som är så kul att du hade gjort det även utan att få betalt. Få förunnat kanske, men härligt när det lyckas!

      Radera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. Läkarnas höga siffror beror dock på att dom via byråkrati kan hindra att folk utbildar sig och kan konkurrera om jobben !

    SvaraRadera
  20. Who needs teachers when you can homeschool!!

    SvaraRadera
  21. Nu bör det påpekas att ovanstående är baserat på siffror för 2009. Lärarlönerna har höjts mer än genomsnittet sedan dess (både genom avtalsrörelser påeldade av lärarbrist orsakad av legitimationskravet och statliga lönesatsningar). Nu i sommar kommer dessutom en extra pengapåse från staten som kommer trycka upp lärarnas snittlöner 1 - 2%. I egenskap av lärare är jag givetvis glad över att folk ser läraryrket som ett underbetalt yrke då det leder till tryck på kommuner och stat att göra något (läs: få upp lärarlönerna ytterligare) men jag måste samtidigt erkänna att löneläget är rätt gott i förhållande till den förväntade arbetsinsatsen. Det är snarare arbetsmiljön för lärare och elever som man borde göra något åt.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...