2016-06-25 11:55

Energiuppgörelsen: Svensk vattenkraft lagrar svensk vind- och solkraft

Det behövs inga batterier för att lagra svensk vind- och solkraft. Sverige har vattenkraft, som om den inte tappas av när det blåser eller solen lyser lagrar sol- och vindkraften till vintern. Den nya energiuppgörelsen möjliggör att effekten byggs ut för vattenkraften, så den lagrade energin kan tappas ur snabbare.

Det pratas ofta om att vi behöver modern batteriteknik för att lagra sommarens solkraft eller vindkraft när det blåser. Men Sverige har vattenkraft, som helt enkelt kan lagras istället för att nyttjas. Överföringsförlusterna i vattenkraften är inte större än förlusterna i batterilagring och vattenreservoarerna finns redan och kräver inga ovanliga råvaror eller dyr teknik.

Den nya energiöverenskommelsen tittar inte bara på energi i form av TWh, utan också på effekt i form av MW. Och nu ska effekten på befintliga vattenkraftverk få byggas ut. Kort sagt ska man få bygga fler turbiner på befintliga dammar.

I energiöverenskommelsen står bland annat följande:
"En stor utmaning är att förändra energipolitiken från att nästan enbart fokusera på levererad mängd energi (TWh) till att även se till att det finns tillräckligt med effekt (MW). Ett viktigt steg bör vara att se över regelverk på energiområdet och modifiera dem så att de är anpassade till effektutmaningen.
[...]
Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.

[...]

Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka."
Sammantaget innebär detta att om solen lyser i Skåne så tappar man inte av lika mycket vattenkraft i Norrland. I praktiken lagras därmed skånsk solel i norrländska vattenkraftreservoarer. Med effekthöjning och ökad överföringskapacitet kan sedan vattenkraften nyttjas när solen inte lyser i Skåne.

Något behov av batterier finns inte.

Angående den småskaliga produktionen av el som hushållens solel innebär skriver man följande i överenskommelsen:
"Teknik och teknikutveckling spelar en viktig roll på el- och energimarknaderna. Befintliga regelverk bör anpassas till nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och försäljning av el. Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el. Möjligheterna till energilagring ska tas tillvara och utvecklas
 Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn."
I teorin kan rent av vattenkraftsleverantörer paketera det hela som någon form av tjänst för solelägare.

Batterier är dyrt och komplicerat. Vattenkraften finns redan där.

34 kommentarer:

  1. Jahap. Så vi skall alltså i princip dubbla befintlig vattenkraft för att ersätta kärnkraften.
    Solen lyser inte på natten och vindlraften har en garantieffekt på ca 15-20% av installerad effekt.

    Det lär inte gå ens med nya turbiner, Kaplanturbinen (denheter faktiskt så) har haft 94% verkningsgrad sedan 60-talet..


    Ytterligare en energidröm. Uppgörelse eller folkomröstning, the hard fysics of reality är kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rickard läs texten en gång till. Och om du råkar vara liberal så vill jag påminna att vinden blåser mer på vintern än sommaren.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Men inte alltid. Och det betyder att man tömmer magasinen fort.

      Det kommet också betyda att reglerkraften kommer bara utnyttjas deltid till fullo, samma gäller de betydligt utökade överföringssystemen.

      Jag säger inte att det inte går, bara att kostnaderna för vindkraften som en major player är inte med i kalkylerna.

      Tekniskt är det ju inga nya saker.


      I det skeendet är frågan vad som är billigast?
      Ny kärnkraft (som inte straffbeskattas av ideologiska , ologiska skäl) eller en fullatändig ombyggnad av den svenska elförsörjningen ?

      Radera
    3. Fullständig ombyggnad är stora ord. Men visst måste vi få en stark förbättring av stamnätet. Detta pågår men ska nu ske snabbare efter överenskommelsen mellan de ansvarsfulla partierna i riksdagen.

      Just nu nettoimporterar alla nordiska länder utom Norge. Sverige nettoexporterar till Finland, Litauen och Polen samt nettoimporterar från Norge, Danmark och Tyskland. Orsaken är att detta är lönsamt idag.

      Tekniskt nytt är bättre högspänd likström mm för stamnätet. Vi har haft en dramatisk förbättring av kostnaden för etablering av ny vindkraft. 40% bättre har vindkraften blivit på tre år. Orsaken är bättre utnyttjning vilket beror på:

      * större vindomfång för fullproduktion
      * högre torn och längre vingar
      * samt högre effekt för turbinen
      * allt bättre underhåll

      Om valet står mellan ny vindkraft eller ny kärnkraft och båda utan subvention är valet rent ekonomiskt lätt idag.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Valet står inte mellan vind eller kärnkraft , intermittent produktion ersätter inte baskraft . Även om vind och solel skulle vara gratis så ersätter den inte kärnkraften pga att lagring kostar flera kronor kwh.

      Radera
    5. Rune du har något rätt kortsiktigt. Men fel om du tänker lite längre. Vattenkraften är helt nödvändig för dagens svenska kärnkraft. När en kkreaktor oplanerat snabbstoppar måste snabbt ersättning in och det klarar vattenkraften normalt. Vattenkraften är idag den enda sanna baskraften. I andra svårt kk- eller vindkraftberoende länder står alltid kolkraft igång.

      Det har skett en glidning av ordbetydelse när det gäller baskraft. Tidigare var det enbart vattenkraft som betecknades som baskraft. Mer baskraft var det som i drift för tillfället var billigaste kraftverket. Kkaggregat har alltid varit obehagligt intermittenta. Vindkraft var för litet för att behöva tas hänsyn till. När vindkraften växte blev den omstörtande för de största producenterna av el i landet.

      När ett vindkraftverk snabbstoppar betyder det obetydligt för helheten i vår kraftförsörjning. Det har knappast inträffat att det inte blåser någon stans i landet. Så länge det sker väderprognoser vet man långt i förväg hur mycket vindel som kan påräknas och hamnar i avvägning mellan vatten, pris, utlandshandel eller att avvakta. Några stora extra vattenlager behövs inte i Sverige. Men med mer vind och mindre kk behövs mer effekt i en del vattenkraft och mest kraftfullare möjligheter att föra denna effekt på stamnätet.

      Solen har fördelen att lysa på dagen när mest effekt behövs i lokalnäten där också de stora förlusterna finns.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. På 1980-talet hade svensk kärnkraft världsrekord i tillgänglighet år efter år med siffror på över 95 % om jag kommer ihåg rätt, och fungerade som sann baskraft tillsammans med en del av vattenkraften.

      Radera
    7. Nanotec du försöker ändra betydelse på orden , kärnkraft är och förblir baskraft .
      Om ett baskraftverk stannar på grund av underhåll eller något annat så ökar man i något annat baskraftverk . Vind och sol däremot går inte att styra och måste ha 100 backupp bakom sig hela tiden .

      Radera
    8. Rune vindkraften producerar just nu under sin lågsäsong 1/3 av vattenkraften och 1/2 av kärnkraften och vi har ändå en viss nettoexport.

      Vi har en överenskommelse mellan de ansvarsfulla partierna och sex kk blir troligen kvar i flera år till efter 2020. Vattenkraften räcker gott till för att komma in med mer, än en tid, när det blåser dåligt och som nu när den mesta kk står stilla. Värre är det på vintern när kk snabbstoppar. Mer handel med grannarna är lönsamt och kapaciteten ska ökas enligt överenskommelsen.

      Kan vi åtminstone enas om att vattenkraften är den viktigaste kraftkällan vi har idag? Och att vi bör använda den än bättre?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  2. Vattenkraftproduktionen måste hålla sig inom gränser som sätts av vattenföringsdomar om min - flöden och maximala dammnivåer. Dessutom är variationerna stora beroende på om det är våt eller torrare. Det finns alltså gränser för hur vattenkraften kan användas som reglerkraft både på kort och lång sikt.

    SvaraRadera
  3. Gränserna för hur mycket vattenkraften kan användas som batteri ändras med tiden. Lite bättre prognoser genom mer mätning är enklast.

    Modernare teknologi betyder mycket för att kunna föra över högre effekt långa sträckor utan för stora förluster. Bitvis har vi världens äldsta stamnät.

    Vår till ytan största damm bör få en tunnel/kanal till havet mer direkt än Göta älv. Denna möjlighet kan ge enorm effekt utan att ytan sänks nämnvärt. En av de befintliga turbinerna är över 100 år så med moderna turbiner i ett andra utlopp kan denna mer köras vid högtidliga tillfällen och extra fallens dag när vårfloden kommer kan nyttjas för produktion istället.

    Pumpa upp vatten till högre magasin när elen är billig är också en möjlighet.

    Sedan har vi givetvis utbytet av el med våra grannar och den möjligheten bör ökas.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Några planer på att öka spänningen i transmissionsledningarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska kraftnät har utförliga dokument över investeringsbehov och investeringsplaner på sin hemsida. De enda spänningshöjningar jag har noterat att en del 220 kV förbindelser kan komma att rivas och ersättas med 400 kV. För egen del tror jag det börjar bli dags att bygga en nord-sydlig UHVDC förbindelse.

      Radera
    2. Det tror jag oxå, det är likström som gäller överföringsförlusterna för vx-ström är icke låg utan högst påtaglig av det hela.
      Emellertid tror ej att Sverige har möjlighet att förändra eller bygga nytt system och givet det onämnbara, finns ej heller egen grund då industrin är sedan länge på avveckling och lär aldrig återkomma.
      Mera energi ut ur systemet, blir argumentet att isåfall öka exportinkomster av just den tjänsten tyvärr är det ju icke varianten lönsamhet "från ax till limpa" om exportinkomst var grundad på egen industri.
      Jaja vi har ju resonemanget-rökridån om frälsaren, battribilar.

      Radera
  5. Ja, Söder e.a har forskat på detta (se referenser) och identifierat detta som en möjlig lösning. Total teoretisk energiutvinning i svensk vattenkraft har uppskattats till ca 200 TWh

    Till detta kan läggas fjärrvärme som också skulle kunna användas som energilager. Icke att förglömma lagringsenheten "elbilen", som folk i ökande grad kommer att köra omkring med.

    Nya batteriteknologier närmar sig med stormsteg och det kommer, tillsammans med nätbolagens girighet (alt. dåliga/dyra sätt att drifta nät), att resultera i att fler och fler tar steget till offgrid. Stat/energibolag kommer, som idag, att sprattla emot, man tjänar en icke oansenlig mängd pengar på konsumenten (bla. stat 70Miljarder energiskatter).

    Om Sverie idag skulle få frågan: var ger x miljoner bäst "effekt", i energieffektivisering eller ny energiproduktion så skulle man antagligen inte kunna svara på det. Skälet är att man inte har tillräckligt bra koll på fastighetspark (alla bostäder/fastigheter i kommuner). Vi har under år av "gratis" energi byggt in oss i ett energislösande samhällsbygge (inkl. fastighetsflotta).

    Slutligen: redan idag kan man vara självförsörjande på energi, utmaningen är dec-feb då 50% av energibehovet uppstår. Med energieffektiva moderna (nära)noll energihus och värmepump/sol minskar behovet att överhuvudtaget vara beroende av någon extern energileverantör. Behövs egentligen monoliterna (och svensk vattenkraft) i framtiden?

    /@solparkera (minsol.se)

    http://minsol.se?p=541
    Hur/Varför satsa på solelsproduktion?

    http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:727697/FULLTEXT01.pdf">På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige,En studie om behov av reglerkraft och överföringskapacitet,Version 4.0 Lennart Söder

    http://docplayer.se/15758220-Energieffektivisering-av-befintliga-byggnader.html
    Energieffektivisering av befintliga byggnader

    http://www.svenskenergi.se/Global/Nyheter%20-%20dokument/energilunch%20vattenkraft/Gun%20%C3%85.pdf
    Potentiall att utveckla vattenkraften - från energi till energi och effekt, Energilunch den 2 december 2015, Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi

    http://www.graphene-info.com/graphenano-and-grabat-launch-graphene-based-batteries
    Spännande nya batterier, Graphene

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad händer om solen inte lyser och vinden inte blåser?

      Ja, då har man (som idag) en regler/reservkraftpool (ibland faller stora kraftproducenter bort). Kostnaden för en sådan pool (ex (bio)gasturbiner) beräknas till 1.45öre/kWh

      http://www.nyteknik.se/opinion/professorer-missuppfattningar-om-baskraft-6399812

      Radera
    2. Kära minsol.se, om det vore så lätt så skulle det inte finnas någon energidebatt. Problemet är att intermittensproblemet blir allt svårare och dyrare att hantera ju mer intermittent kraft man trycker in. Vindkraften ger redan upphov till kanske ytterligare 25% av investeringskostnaden i externa kostnader på stamnätet, vilket SvK och vi konsumenter får betala.

      Solceller är samhällsekonomiskt vansinne i Sverige, för övrigt. Se gärna solförlustkalkylatorn:
      http://nejdetkanviinte.se/2016/04/08/bloggtjanst-solforlustkalkylator/

      Radera
    3. Bra att kostnader/intäkter synliggörs, de flesta verkar inte inse att vår vattenkraft kan utnyttjas som batteri. Söder e.a. visar att Sverige har en outnyttjad potential där. Tror att Vattenfall (för att fortsatt vara relevanta) borde bejaka den utvecklingen. Decentraliserad energiprod. etc. kan minska behovet av nätinvesteringar om det görs smart (hög andel egenproduktion, eneff etc)

      Har sett den ambitiösa kalkylatorn, den visar (som vi håller med om) att det är svårt att räkna hem en investering i solceller idag (normalfall), det är helt enligt statsmakternas önskan tror vi då man inte vill konkurrera med kk,fjv. Sverige är idag ett U-land vad gäller installerad solkraft (8W/pers jfrt med Tyskland >400W) trots liknande väderförutsättningar (jfrt m norra Ty).

      Några aspekter som skulle kunna synliggöras i kalkylatorn:
      - Värdet av oberoendet man får av egna solceller?
      - Eventuella mervärdet av placering i solceller jfrt med t.ex ny stenlagd garageuppfart, kök, bil etc.
      - Staten vill(?) ha 100% förnybart men bedriver en orealistiskt snål solpolitik för det trots 70miljarder intäkter i energiskatter. Varför t.ex inte momsbefria solpaneler(gjort i andra länder) för att få fart på solenergimarknaden?

      Det er kalkylator på ett bra sätt gör är att visa på en alltför girig stat som med sin klåfingrighet lyckats ta kål på en marknad med devisen(?):

      "Alla andra länder säger att solen är toppen
      utom Sverige, där kör vi den i botten"

      Radera
  6. Nja behovet av el för uppvärmning steg snabbt fram till för 25 år sedan. Oljepannorna minskade i antal. Efter 1990 har vi byggt ut med många fler villor och flerfamiljshus samt lokaler - totalt åtskilliga kvadratmeter som behöver värmas upp och oljepannorna har nästan försvunnit. Men sedan 25 år har behovet av el för uppvärmning minskat stadigt. Fjärrvärme, olika typer av värmepumpar samt bättre isolering är orsaken.

    Kring sekelskiftet diskuterade vi i styrelsen för den ledningsägare jag satt i varför elanvändningen börjat stiga på sommaren och sjunka på vintern. Pooler var en källa men datorer i hemmen med sina strömkrävande skärmar var mer troliga.

    Katodstrålerören försvann och allt mer belysning blev effektivare.

    Vi använder ungefär lika mycket el i samhället sedan länge men får allt större nytta av den. Nu försvinner behovet av dagstidningar på döda träd och de pappersbruken drar mycket el. Fast snart kommer elbilarna i större volymer och tar över elen från tidningspappret. Båda användningarna behöver lika mycket el.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tidningspapper kräver 10 TWh och om alla bilar körs på el krävs ca 10 TWh men förmodligen laddas bilarna mer på natten medan bruken körs dygnet runt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Luftkonditionering är väl en orsak till att strömförbrukningen ökar på sommaren, alla varuhus har ju det numera och alla som har luftvärmepump kan ju köra den som AC på sommaren, jag gör det själv och enbart för att jag kan. Hade jag enbart haft elradiatorer så hade jag inte investerat i en AC. Fast även dessa har ju blivit billigare och jag känner många som köpt sig en.

      Radera
  7. En sak är att Sverige borde producera lika mycket eller mer el än det konsumerar över tid (år). Men det betyder inte att elen som konsumeras i Sverige alltid produceras i Sverige. Vi har den Nordiska elmarknaden där man säljer och köper över gränserna längs hela vårt avlånga land. Så man bör naturligtvis ta ett helhetsgrepp för hela Norden. Skåne behöver inte nödvändigtvis förses med el från Norrland, utan kan lika gärna köpa den från Norge eller Danmark som är närmare, och därmed ger lägre överföringsförluster.

    Idag subventionerar vi norsk vindkraft och då är det rimligt att vi även kan dra nytta av den och deras energilager i form av vattenkraft.

    SvaraRadera
  8. Just nu exporterar vi mest till Finland, Litauen, Polen och importerar mest från Norge och Danmark.

    Subventionerar inte Norge den norska vindkraften?

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  9. Enkelt överslag. Vattenkraft och kärnkraft levererar lika mycket (inte sant men för enkelhetens skull). Vind och sol levererar ibland noll energi (inte sant men för enkelhetens skull). Vattenkraften behöver utökas så att den vid visst tillfälle kan leverera 2 ggr mer energi än idag. Rimligt? Vattenkraften torde väl vara det mest miljövidrigaste sättet att tillverka energi. Bara för att tillverkningen sker i Norrland så betyder det inte miljökonsekvenserna försvinner. Har någon av er sett vad som har hänt med Storsjön under våren efter att man tillåter mer regleringen? Inte en snygg syn vid strandkanterna.

    SvaraRadera
  10. Det blir en del överföringsförluster mellan Lappland och Skåne/Göteborg/Stockholm.

    Vi har som bekant fyra elområden i Sverige med över/underskott av el och flaskhalsar i elnätet däremellan.

    Det är alltså inte fullt så enkelt att man kör vattenkraft i Luleälv för att öka eltillgången i Malmö om det inte blåser i Skåne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju bygga vattenkraft i Hallands fyra vattendrag och lägga 10% av landskapet under vatten.

      Jasså, inte det?

      Radera
    2. Varför inte dämma upp Mälaren ordentligt och göra ett kraftverk i strömmen? Vattenkraft är osedvanligt miljöförstörande verksamhet.

      Radera
  11. Varför skall vi subventionera fram något som inte behövs ? solelen ger mest på sommaren när vi har överskott och minst på vintern när vi har underskott på el .
    Sverige har åtagit sig att genomföra EU:s vattendirektiv , vattenkraften skall miljöanpassas och det medför minskade möjligheter till reglering .Att det då skulle bli tillåtet med ökad reglering för att lagra intermittent produktion är uteslutet.

    SvaraRadera
  12. Att producera el har en hög fast kostnad och nästan ingen rörlig kostnad (åtminstone om bortser elproduktion utan olja/kol/gas) Problemet sitter i vem som ska producera elen när behovet är som störst. Risken är dessutom att när behovet är som störst så levererar inte väderberoende elproduktion. I princip all elproduktion av vind och sol måste ha tillgänglig backup, backupens fasta kostnad är lika hög oberoende om den används eller inte. Elproduktion med sol/vind bör konsumeras specifikt, t ex att solceller driver uppvärmningen av utomhuspoolen eller klimatanläggningen. Vindkraft kan väl producera vätgas eller liknande. KVA dömde ut svensk fortsatt vindkraftssatsning för flera år sen som meningslös, kan inte annat än hålla med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja vindkraften dömdes ut för flera år sedan. Nu dömer vindkraften ut både ny kk och kol. 40% billigare på bara tre år. På vissa håll dömer också solen ut ny kk och kol. Ja detta gäller helt utan subventioner.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Valet står inte mellan vind eller kärnkraft , intermittent produktion ersätter inte baskraft . Även om vind och solel skulle vara gratis så ersätter den inte kärnkraften pga att lagring kostar flera kronor kwh.

      Radera

      Radera
    3. Rune hur mycket ungefär behöver lagras i kWh för en kWh ny vindkraft?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Vindkraft blir billigare men också mindre värd när den konkurrerar ut sig själv. Spotpriset under vindrika timmar är betydligt lägre än det genomsnittliga spotpriset. Dessutom har vindkraft stora externa kostnader gentemot stamnätet.

      Solceller är i storleksordningen 6 gånger dyrare än kärnkraft.

      Radera
  13. Cornu nämner inte att effekthöjningar medför mer variation i vattenflöden. Det kommer i sin tur slita på älvfåror, älvbiotoper, riskera översvämningar eller torrlagda älvfåror och då strida mot vattendomar. Älvräddarna och Naturskyddsföreningen har börjat gnälla över att älvarna snabbspolas mer pga den ökande vindkraften, trots att man håller sig inom vattendomarna:
    http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/regliring-av-faxalven-uppror

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...