2016-05-02 11:50

Robert Shiller: Den globala konjunkturen vänder ner på psykologi

"[H]istory does tell us that human imagination can spontaneously transform discrete events into world-shaking narratives of unexpected color and force." - professor Robert J Shiller
Professor Robert J Shiller skriver i ansedda New York Times om vad som får den globala konjunkturen att vända ner igen. Det handlar om psykologi och förändringar i den berättelse (eng narrative) som förs ut i ekonomin slår om till att sluta spendera pengar.
Veckochart S&P-500. Skalan är logaritmisk och volatiliteten sedan 2015 visar på att psykologin har ändrats i den tidigare så stabila uppgången på börsen.
"Så vad är det då som triggar en global konjunkturnedgång? Globala lågkonjunkturer har vanligtvis kommit plötsligt och som en överraskning för de flesta. Enligt Shiller kommer konjunkturnedgångar när nya föreställningar får människor att spendera mindre. Psykologins inverkan är stor."
Kort sagt gäller det att fortsätta ösa ut budskapet att det inte existerar några som helst problem och att evig tillväxt gäller i en ändlig värld. Om allmänheten (eng people) får för sig att det blir sämre tider och alltså inte lånar som om det inte finns någon morgondag, utan rent av börjar lägga upp för bistrare tider, så smäller världsekonomins korthus.

Budskapet är också att de flesta blir överraskade av vändningen.

Shiller skriver följande om recessionen efter den akuta finanskrisen 2009:
"Let’s jump to the most recent global recession, the one of 2009. Oil prices, subprime mortgages and the freezing up of the financial system after the collapse of Lehman Brothers were all important factors. But why did we have a global recession? The transformation of distinct events into a broad global slowdown occurred through a variety of mechanisms. Reports about financial misdoings, the possible collapse of venerable institutions, rising unemployment caused by advanced technology — all of these affected the psychology of spending."
Han avslutar med att han/vi inte vet vad som kommer utlösa nästa stora nedgång i världsekonomin psykologiskt. Men det kommer vara något som gör att allmänheten drar åt svångremmen. Exempel kan vara en börskrasch, som därmed blir en självuppfyllande profetia, eller återigen skenande oljepriser.

16 kommentarer:

  1. The Agent. Just sayin...

    Snart klar med ljudboken :)

    SvaraRadera
  2. Ett av problemen är att många ser vikande tillväxt som ett problem. Detta är en villfarelse och det är tråkigt att BNP-indikatorn har så stort inflytande på människors uppfattningar om vad som är en sund ekonomi.

    Ingen behöver tillväxt. Jag välkomnar invändningar mot de resonemang jag för i inlägget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med mycket av det du skriver, men en övergång från en period med tillväxt till en utan kommer drabba aktieägarna.

      I en miljö med tillväxt kommer aktieägarna att få vinster från både kursutvecklingen (då företagens marknad blir större och företagen därmed växer) och direktavkastningen. I en miljö utan tillväxt så kan inte företagen inte växa utan att det sker på annat företags bekostnad - för aktieägarna betyder detta att avkastningen utgörs av direktavkastning (bortset från de som har tur och får en kursuppgång på någon annan aktieägares bekostnad).

      Konsekvensen av en utebliven tillväxt är att direktavkastningen till aktieägarna måste ge hela avkastningen och häri ligger förlusten för aktieägarna då direktavkastningen kanske inte ökar per automatik i den omfattning som behövs för att täcka upp för den uteblivna värdeökningen.

      Radera
    2. Det jag skriver om är hela BNP, bara inte den delen som återfinns på börsen. Rent teoretiskt skulle därmed aktieägare på börsen kunna vara generellt gynnade, jämfört med företag i andra delar av ekonomin, utan att luta sig mot generellt ökande tillväxt. Kanske inte realistiskt då det förutsätter att företag utanför börsen minskar i motsvarande grad som de på börsen ökar.

      Nej, jag måste nog hålla med dig. Det kommer att drabba börsens aktieägares kapitalvinster, och det kan bli besvärligt i en övergångsperiod, speciellt om man har lånat till investeringarna och räntorna blir tunga att bära.

      Men, höga kapitalvinster för hela mängden av aktier generellt, är inget bra argument för fortsatt tillväxt. Det borde räcka med rimliga vinster. Sen kommer även fortsättningsvis vissa företag leverera höga vinster och andra låga eller inga alls, vilket även fortsättnignsvis sporrar till goda investeringar och säkerställer att kapital finns tillgängligt för bra affärsidéer.

      Radera
    3. Problemet med de som hävdar att tillväxt är av ondo är att de
      1) inte inser att BNP är en kaka som alla invånare delar, så länge invånarantalet är konstant eller rentav sjunkande, så är en högre BNP inte något egentligt problem, men när antalet invånare ökar så måste BNP öka i motsvarande grad annars blir alla fattigare.
      2) Tillväxt måste inte vara miljöförstörande, 200kr till en person som klipper gräsmattan är lika mycket värt som 200kr till hyrbilsfirman. Samhällsekonomiskt tjänar vi på att folk gör det dom är bra på, istället för att de av ekonomiska skäl tar ledigt från jobbet för att måla om huset eller vad som nu behöver göras.
      3) Alla verksamheter är cykliska, och går genom perioder av låga inkomster till perioder av höga inkomster. De nötter som pratar om att tillväxt är av ondo försöker egentligen bara rättfärdiga planekonomi, där staten på nåt sätt skulle fastslå vilken omsättning som är rätt för varje enskilt företag, utan någon som helst hänsyn till tekniska innovationer eller konjunkturcykler. Ett nytt apple eller IKEA skulle vara omöjligt att skapa, men naturligtvis skulle både apple och IKEA med den marknadsposition som de har idag uppskatta ett tillväxtstopp, då det i praktiken skulle skydda dem från konkurrens.

      I slutändan är tillväxtstopp bara ännu ett socialistiskt försök att skönmåla en planekonomi, för att enda sättet att åstadkomma detta är att frysa löner, frysa priser, kanske t.o.m. införa en slags motbok så ingen spenderar mer än de får, och tvinga andra att spendera mer än de vill så "nollvisionen" går ihop.

      Dina argument för nolltillväxt är absolut giltiga för individen och enskilda företag, ingen "måste" ha löneökning varje år, och alla företag måste inte öka omsättningen för varje år som går, men makroekonomiskt så är det ren rappakalja, för hur man skulle uppnå nolltillväxt utan att strypa allt vad fri marknad heter går du öht inte in på. Det är miljötomtigt nonsens, klassisk mp-ekonomi som saknar allt vett och sunt förnuft.

      Radera
    4. Argumenten om nolltillväxt var att visa på att tillväxt inte alls är något som är nödvändigt för att ekonomin skall fungera.

      Det du tycks vända det till är att det skulle vara ett argument för att vi skall sträva efter det - vilket det inte var, varken jag eller iblandekonomi har hävdat att tillväxt är av ondo.

      Din hänvisning till planekonomi tenderar däremot till att slå tillbaks mot dig själv. När man tror att tillväxt är nödvändig så blir det lätt till att man på politisk väg försöker säkerställa att man får tillväxt, och då kan man ju fråga sig ifall det är mindre planekonomi bara för att man i 5-årsplanen lägger in en tillväxt på 3.792%?

      Innan man accepterar en planekonomi där man har bestämt sig för 3.792% tillväxt så skall man ha klart för sig att även om vi råkar ha tillväxt nu och haft det hittils så är det knappast så att man kan låta ekonomin växa utom alla gränser, iaf sålänge man har gränser som en ändlig värld och annat att förhålla sig till. Förr eller senare så når man en gräns (och då kan det vara bra att veta att det varken betyder världens eller ekonomins undergång).

      Radera
    5. Men är det inte så att dagens ekonomi/tillväxt endast fortgår i nuläget pga. kreditutlåning? Suntförnuft är att det alltid kommer upp och nedgångar i ekonomierna oavsett vilket system man väljer.
      Allt handlar således om (om målet är ökad privatekonomisk tillväxt) att kliva av och på i tid innan massan gör det.

      Radera
  3. När folk fattar att robotarna tar jobben och att det inte finns några stora framtidsbranscher som kommer ge många miljoner människor goda löner kan ekonomin dyka. Inte minst när arbetslösheten sänker bostadspriserna. Robotar behöver inga bostäder. Enda sättet att ge folk lite framtidshopp är genom visioner om medborgarlöner, men händer det något?

    SvaraRadera
  4. Extremt motstridiga signaler just nu.
    Statistiken blir man inte klok på.
    Om vi återvänder till finanskrisen 2008 var det som hände att råvaror sjönk (främst olja) och USD var stark.
    Just nu upplever vi ett motsatt förhållande vilket förvånar i alla fall mig.
    Eller så är detta endast en klassisk dead cat bounce i råvaror och ordningen återgår till det "normala" med sjunkande råvarupriser pga relativt svag efterfrågan från världsekonomin.

    SvaraRadera
  5. Man kan väl också påpeka att automatiseringen kan mildra oljetoppsproblemen ganska rejält. Det blir inte så mycket folk som måste inhysas och transporteras omkring. Och den sannolika recessionen minskar människors konsumtion, vilket gör att oljan räcker längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har folk inte jobb så blir det krig.

      Radera
    2. Spännande fråga men nja. Man kan komma rätt långt med identitetspolitik, populism och mutor faktiskt och då kan man nog åtminstone skjuta upp det där kriget rejält.

      Radera
  6. Fast de som verkligen har spenderbyxorna på sig är väl det militärindustriella komplexet? Om Trumpen vinner valet, så (säger han åtminstone) kommer USA att avrusta.

    SvaraRadera
  7. Folk glömmer det enkla faktum att det finns oändligt med pengar. Dom glömmer iofs också att det finns ändligt med resurser som Lars ofta påpekar.

    SvaraRadera
  8. Psykologi är ungefär lika effektiv på att styra ekonomin som den är på att bota cancer, AIDS eller någon annan sjukdom, eller att återuppväcka någon från döden.

    Visst styrs ekonomin till stor del av psykologiska faktorer. Optimism, och särskilt överdriven optimism driver på bubblor. Likt Gråben rusar optimisterna gärna ett par meter utanför kanten på stupet innan de inser att nåt är fel...

    Och där är ju Kübler-Ross-modellen applicerbar (förnekelse, ilska, förhandling, depression, acceptans)

    Men i slutändan är det inte psykologi som ställer till det i ekonomin, det är de faktiska omständigheterna som till slut kommer ikapp, som överbelåning, felallockerade resurser, korruption, skatter och regleringar. Inte ens all världens produktion av lyckopiller skulle kunna motverka effekterna av 100% beskattning...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är orsak och vad är verkan? Dumheter som sopats under mattan påverkar psykologin, men när krisen väl slår till så skyller man på att folk har dålig inställning, man funderar inte på varför folk har dålig inställning till att fortsätta låna... Tur som är är de flesta ovetande, ointresserade och arroganta. Må så förbli i alla fall 5 år till.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...