Hushållens skulder ökar snabbare än BNP.
BNP första kvartalet backade med 69 844 MSEK, eller cirka 70 miljarder kronor (GSEK). Samtidigt ökade hushållens skulder med 48 957 MSEK, eller om man så vill 49 GSEK.
Nu är detta inte helt rättvist med tanke på att BNP normalt backar kvartalsmässigt första kvartalet. Istället bör man förstås titta på rullande fyra kvartals BNP. Då ökade BNP med 45 862 MSEK (1.10%), eller om man så vill 46 GSEK.
Likväl ökade alltså hushållens skulder under första kvartalet med mer än svensk BNP. Grovt förenklat kan man hävda att situationen är ohållbar och högst teoretiskt kan man säga att tillväxten hade uteblivit helt om inte hushållen fortsatt sin lånefest och skuldbubbla.
Detta är förstås inget nytt, utan jag har sedan många år tillbaka påtalat att hushållens skulder växer snabbare än BNP och möjligheten att betala av dessa. Då har dock hushållen bara tillgång till en del av BNP att använda för att betala skulderna.
40 kommentarer
Faktiskt så har jag ett kompletterande lån på gång på huset.
Bankkvinnan sa att vår ekonomi klarar en ränta på 8% och huset
är nu belånat till 50% av marknadsvärdet.
Känns inte som om man behöver få panik ännu.
Kan säga att allt kommer att gå till infrastrukturförbättringar
i huset, så det blir ingen "lyxkonsumtion" för pengarna.
1. Ny panna/ackumulatortank med luft/vatten alt bergvärme.
2. Nytt våtutrymme med tvättstuga
3. Takrenovering
4. Vattenburen golvvärme i bottenvåningen
Det räcker nog för att höja värdet eller sänka det mindre
vid en eventuell kris. Dessutom så ligger vi inte i den
dyraste delen av Stockholmspriser heller, så det ska nog
gå bra att sälja när det är dag.
mvh
/S
Ny panna och nytt tak bör inte höja värderingen, då det är normalt löpande underhåll. Samma med våtutrymmet, såvida detta inte saknas idag.
Hmmm, så du menar på fullt allvar att värderingen skulle bli samma innan som efter genomfört löpande underhåll, som periodiseras på 20-30 år.
Jag har en mycket gammal villa, ett så kallat renoveringsobjekt att sälja till dig i så fall i ett attraktivt område. Inga problem, jag vill ha lika mycket betalt som för den nya villan….
/S
Behöver man verkligen en helt ny panna då? De flesta nuförtiden brukar behålla sin gamla och piffa upp den med lite Botox.
Vissa saker är bättre att åtgärda innan man säljer. Tror inte många vill köpa ett hus med stort renoveringsbehov om de inte får det till reapris.
När bankkvinnan säger att er ekonomi klarar en ränta på 8% menar hon egentligen att banken tillsammans med kronofogden kan krama 8% ränta ur er.
Har du räknat själv på scenariet? Vad kommer du behöva dra ner på för att klara räntebetalningarna osv? För det är nog undantag att folk har en ekonomi där man har så positivt kassaflöde att man kan klara stora utgiftsökningar utan att behöva skära någonstans…
Eller så lånar du extra och köper världsindexfonder eller valfri annan hedge så sprider du din riskexponering samtidigt som du är investerad på marknader med hävstång, och mycket mer flyttbar investering. Svårt att sälja golvvärmen och våtutrymme när du behöver pengar.
Precis. Taket och ackumulatortanken brukar man kunna montera ner dock.
Hur mycket får man om man säljer ett hus utan tak?
Ett alternativ är att binda räntan så långt som möjligt och köpa fysiskt guld!
Inte så säker på att du behöver binda räntan. Politikerna kommer nog gå över lik för att kunna hålla nere räntan eftersom en höjd ränta skulle krossa vår ekonomi totalt och därmed skulle innevarande regering tvingas lämna soppskålen samtidigt som deras lägenheter på Östermalm skulle rasa i värde.
De behöver bara manipulera lite statistik så motiverar det ännu lägre räntor och ta bort kontanterna så hindrar de en bankrun med kunder som vill flytta pengar till madrassen.
Det kan bli så. Det kan i så fall innebära hyperinflation om långivarna synar korten och köper guld. Det kan också bli så att fiatvalutorna kraschar (det omöjliga händer). I det senare scenariot kan bundna lån vara guld värt.
Tja.. alltså Sverige kan visa sig vara lite för litet land för att kunna parera diverse effekter. Men jag håller med om att man kommer nog försöka sig på allehanda spännande ekonomiska konstruktioner för att förhindra att räntan går i taket.
Vaddå? Riksbanken sätter räntan och de har inflationsmålet 2%. De har ingen annan uppgift än att hålla inflationen runt 2%, främst mha räntan. Visst kan de fiffla med KPI mm, men vid hög inflation måste de höja räntan oavsett vad politikerna tycker.
@Fredrik L ja givet att man inte (i en extremsituation) väljer att krascha valutan.. Behöver ju inte nödvändigtvis vara Riksbanken det räcker nog om FED gör så med dollarn..
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket…
+1
Verkligen, tack bubblan.
tacka alla hyresmuppar som kastar in handduken och ställer upp för er
En dum fråga – men ingår bopriserna i BNP?
Om jag säljer ett hus jag köpte för 1 miljon för 2 miljoner – stiger BNP med 1 miljon då om jag stoppar pengarna på bankkontot och sätter mig i en hyresrätt?
Ja, visst är det bra att vi kan bo oss rika istället för att arbeta?
http://nationalekonomi.hannes.se/makroekonomi/bnp
BNP omfattar inte följande:
Oavlönat hemarbete, t.ex. matlagning, barnpassning eller odling av äpplen i trädgården
En stor andel välgörenhet eller ideellt arbete, t.ex. skriva artiklar på Wikipedia. Dock ingår ideella organisationers konsumtionsutgifter i hushållens konsumtionsutgifter
Svartjobb
Förluster av varor, vid exempelvis krig
Förslitningar av varor p.g.a. varornas ålder (se NNP som strävar efter att räkna med kostnaden av att ersätta sådana förslitningar)
Yay! Kaklet kommer närmare? Eller?
En fråga, finns det någon erfarenhet att hämta från ex Japan som med undantag för vissa ganska omfattande budgetposter ändå bör ha haft liknande utmaningar kring en ekonomi med långsiktigt låg ränta? Eller är grundförutsättningarna allt för olika?
Dagens Japanstatistik visade att industriproduktionen sjönk 3.5% på årsbasis.
Arbetslösheten ligger på 3.2%.
Så det rullar på i sakta mak.
"……kan man säga att tillväxten hade uteblivit helt om inte hushållen fortsatt sin lånefest och skuldbubbla."
Förenklat sett(om vi t.ex pratar bostadslån) ökar bara BNP med nyproduktionens lån inkl renovering och tillbyggnad ./. byggbolagets vinst(om vi bara diskuterar skulder + eventuell konsumtion från t.ex bostadsvinster och/eller nya lån för omedelbar konsumtion (bostaden som pant). Skuldökningen som redovisas ovan är netto vilket försvårar analysen. Vinster till säljarna används t.ex till köp av ny bostad och/eller amortering av lån samt eventuell konsumtion eller annan nyproducerad realinvestering(BNP-ökningar)samt sparande. Finansiering av värdestegringen (prisökningar) genom bostadsköparen är mao inte BNP förrän värdestegringen realiseras genom bl.a konsumtion.
BNP har givetvis ökat redan i och med produktionen av bostäderna etc men här ser vi BNP utifrån konsumtionssidan.
"Finansiering av värdestegringen (prisökningar) genom bostadsköparen är mao inte BNP förrän värdestegringen realiseras genom bl.a konsumtion.
" Bra poäng, håller med delvis.
Delvis?
S.k Ponzi-spiral i samma bestånd kan aldrig bidra till BNP, lånebaserad eller ej.
Man brukar säga att hushållens utgifter för boendet är lika med konsumtion. En sanning med modifikation. Istället kan man sammanfatta det med följande när det gäller deras(hushållens "ägande")bidrag till BNP:
1. Nyproduktion
2. ROT
3. Fastighetsdrift
4. Fastighetsbelåning(överhypotek)för annan konsumtion av varor&tjänster
5. Reavinster inkl skatt(!) som konsumeras av varor&tjänster
6. Förmögenhetseffekten, dvs att bostadsägarna känner sig så rika att de konsumerar mer av sin disponibla inkomst på varor&tjänster än de annars skulle gjort.
7. Något jag säkert glömt(som värdeminskningen t.ex).
"Hushållens utgifter för boendet är lika med konsumtion" stämmer när vi pratar om hyresmarknaden. Utgiften är lika med en kostnad som är förbrukad.
Småhus och brf blir något helt annat där tillgångsinflationen höjer värdet på bostaden och i slutändan kan det faktiskt vara så att du inte har konsumerat en krona då värdestegringen efter skatt överstiger den totala kostnaden under boendeperioden.
Å andra sidan kan det bli jävligt dyrt om utvecklingen går åt andra hållet. (tillgångsdeflation).
@rttck: men om de som köpt bostäderna (oavsett orsak) fortsätter att bo där, amortera osv – har inte då den som finansierat lånet gjort ett bra "jobb" som bidrar till BNP på ett mer reellt sätt?
@Teheimar; Du har rätt. Bankernas räntemarginal ska bl.a täcka deras personalkostnader vilka representerar förädlingsvärde. Alltså bidrar låntagaren med BNP inom banking. Men inte med hela räntekostnaden utan med marginalen. Pengar kan ju skapas av bankerna genom en knapptryckning till skillnad från vanliga varor&tjänster. Sedan måste ränteavdragets (den minskade skatten) värde dras av. Skatter är ju i allmänhet BNP eftersom de bestrider offentliga utgifter. Man skulle kunna säga att om du betalar 10 kr i ränta och bankens marginal är 2 kr så uppstår ett negativt bidrag till BNP pga av att ränteavdraget är värt 3 kr. Detta under förutsättning att den uteblivna skatteinkomsten skulle bli en offentlig utgift(ej sparande). Används dock den minskade nettoränte-utgiften till hushållskonsumtion tar effekterna ut varandra.
@Stefan; Det beror på hur den realiserade vinsten används som jag skrivit ovan. Ingen konsumtion sker under värdestegringen om du inte belånar den för konsumtion.
När vi ändå pratar Miljarder här.
Trafikverket till SVT: Prislappen för höghastighetståg: 230 MDR SEK +/- 30 MDR. SVT
Tänk om hushållen lånade till det.
Förbifarten lär hamna i samma härad (estimerad till under 100 idag)
Står det någonstans vad den beräknas hamna på?
Är detta en ny slags inflation som indirekt går via krediter och pengar skapas ur tomma intet?
Centralbankerna kommer i "the End game" försöka inflatera bort skuldbergen med sedelpressarna (privat eler offentlig skuld).
Bara för att vara konkret: I USA kan man idag köpa en 50000 USD bil och FÅ 7500 USD om man väljer att köpa den helt på kredit..
Varför ens diskutera BNP? Det är endast BNP per capita som har någon relevans och den är mig veterligt inte ökande i Sverige.
Nigeria har högre BNP än Sverige(CIA World Factbook), vilket är det(än så länge) rikare landet?
Skojar du? Här jämförs BNP-tillväxt med skuld-tillväxt. Det är givetvis en relevant jämförelse då ett land vars ekonomi inte växer lika snabbt som dess skulder har stora problem. Att korrigera för befolkningsförändring har liten betydelse i sammanhanget. Men jag antar att det är svårt för Tino-fanboys att förstå vad de olika ekonomiska begreppen egentligen betyder. För övrigt har vi haft en befolkningstillväxt runt 1%,. Så jo, BNP per capita är kraftigt ökande, vad det nu har för betydelse.