2016-04-29 14:39

Sagan om den lilla röda hönan #frihet

Nedan följer sagan om den lilla röda hönan, uppläst av Johan Norberg och visualiserad av I fablernas land.

I helgen är det 1:a maj...

16 kommentarer:

  1. Jag tror att den utopi som finns i filmen är orealistisk. Det hade blivit väldigt rörigt om vem som helst skulle kunna odla på någon sorts gemensamma marker, eller hur som helst nyttja andra gemensamma resurser. Nej, äganderätt på det vis som vi haft i olika former sedan jordbruket infördes är ganska rimligt.

    SvaraRadera
  2. Levde lyckliga i alla sina dagar?
    Blev kanske inte så många dagar?
    De svalt - förhoppningsvis - ihjäl...
    Vad gäller hönan: hon fick väl i alla fall vara glad hon inte drabbades liksom småländska damen på tjugan.
    Den damen skulle ju, var det tänkt, betala 102% i brödavgift!
    Gammal fin saga.
    50 årig?
    Eller kom den 1848 med herr Marx...

    SvaraRadera
  3. Den är riktigt vacker man borde sända den i statligt kontrollerad TV på julafton istället för Karl Bertil Jonssons julafton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska skriva till SVT och föreslå detta. Borde kunna bli en klassiker

      Radera
  4. Varför visade hönan upp bröden?
    Varför inte gömma dem i hatten-Panamahatten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Relativt bra förslag!
      Men faller på att det är svårt att sända brödet ( om än ekologiskt ) elektroniskt.

      Radera
    2. Elektroniskt?
      Du menar att håret blir elektriskt när man har fel hatt på sig?

      Nej jag menar bokstavligt gömma dem och inte visa upp sin rikedom. Det väcker bara avund och begär.
      IKEA Ingvar vet hur man gör!
      Han kommer i höst med ett nytt skåp-Kassaskåpet Pan a Ma

      Radera
    3. Nä!
      Menar givetvis att pengarna är lättare att sända förvandlade till ettor och nollor...
      Apropå Panama: det var ju där AGA slog (!) igenom med sin
      fyrbelysning
      Tror de fick kontraktet 1913.
      Gustav han kunde han.

      Radera
  5. Uppföljaren, den gröna hönan, berättar om en höna som inte får odla eftersom den naturliga marken måste skyddas. Eftersom bonden samtidigt tar in fler djur ifrån andra gårdar blir det ett sorgligt slut. Alla dör av svält.

    SvaraRadera
  6. Den blå hönan önskar så sina frön i Skåne. Det visar sig att marken ägs av grevesläkten Grise sedan flera hundra år. De är mycket stolta över sina anor (även om de talar tystare om att de i tidernas begynnelse erhållit marken med vapenmakt och förslavat befolkningen). Halt ropar översvinet Grise när den lilla blå hönan försökerplantera sina frön. Du får inte plantera dina frön här hursomhelst! För varje bröd du bakar måste du ge ett till oss i arrende! Den blåa hönan sliter i sitt anletes svett. Genom hårt arbete och teknologiska landvinningar på gården lyckas hon höja avkastningen. Hon drömmer om att en gång köpa sin egen mark. När Greve Grise får reda på det hela kommer han på besök. -Din arrendekvot är höjd eftersom du kan producera mer bröd. Den lilla blå hönan blir förtvivlad. -Då kommer jag aldrig kunna lyfta mig ur fattigdomen utan alltid få slava för dig! -Precis så är det svarade Grise. Jag är inte så dum att jag låter en höna som lägger guldäggflyga sin kos! Din uppgift är att leva på smulor medan jag uttnytjar din arbetskraft till maximum. Sådan är kapitalismen.

    Den lilla blå hönan gick sedermera med i ett parti som kämpade för hennes rättigheter. Med tiden skapades ett samhälle där välfärden för alla djur var oöverträffad. I detta samhälle levde en liten röd höna som surade över att en del av hennes bröd gick till skatt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. "en del" Jo, den var bra!
      Vad som är en del bestämmer jag, sade staten.
      Och glöm det där med samhällskontraktet.
      Som ju är ett lustigt namn på något icke existerande.
      Det är således detta vi nu packar och kommer upp till?
      Nä, till skärgården och strömmingen, givetvis.
      Detta förutom är Sverige intet.

      Radera
    2. Tack för recitationen! Förmodligen kan läsarna här varken skriva eller läsa.

      Radera
  7. Med Cornus medborgarlön på 6500 :- +bassjukvård +basal skolgång + rättsväsende + fri marknad så skulle vi slippa de flesta av dödviktsförlusterna (och en hel del andra problem).

    SvaraRadera
  8. Man ska nog inte underskatta kraften i att göra absolut ingenting. Uttrycket är så starkt att nästan alla känner sig manade att agera.

    SvaraRadera
  9. Här från 2010,rätt så kul faktiskt.
    https://www.flashback.org/t1189247

    SvaraRadera
  10. All handel handlar om att man vill byta till sig något av omgivningen - och det man byter är inte varor och tjänster, utan ytterst sett den arbetade TID som det tar att framställa den aktuella varan eller tjänsten. VINST uppstår när man byter den arbetade TIDEN på ett för en själv fördelaktigt sett. Man kan ju så klart argumentera att vi värderar arbetad TID olika. Men i så fall är vi nog överens; exakt HUR man rättfärdigar det ojämna handelsutbytet av arbetstimmar kan kanske göra det samma - huvudsaken är att vi är överens om ATT det sker.

    Exemplet med den röda hönan pekade på ETT av TVÅ olika sätt att "gå med vinst" i relation till omgivningen, nämligen det dumma och lätt-genomskådliga sättet. Grisen, kossan och gåsen ville arbeta noll timmar, men de vill ändå norpa åt sig resultatet av hönans arbete. Det smarta och mera lätt-kamouflerade sättet att "gå med vinst" är när hönan begriper att hon kan åstadkomma så mycket mer genom att ANSTÄLLA grisen, kossan och gåsen, och få dem att arbeta "för hennes räkning" så att säga.

    Sammanfattningsvis kan också sägas att utvecklingen från djurisk egoism till mänsklig altruism, vad handelsutbytet med arbetstimmar beträffar, av naturliga skäl går ytterst långsamt. Man kan inte begära att människorna ska förmå sig att ta språnget från Vikingens okamouflerade plundringsideal (makten styr rätten) till ett 100% rättvist och nästakärleksfullt handelsutbyte med arbetstimmar (rätten styr makten). Kapitalismen fungerar tillsvidare som en kompromiss. Lag och ordning ska råda (den mänskliga principen) men den ekonomiskt starkaste ska fortsatt ges tillfälle att roffa åt sig av den svagares arbetstimmar (den djuriska principen).

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...