Regeringen har nu presenterat en proposition om en ny förbättrad insättningsgaranti, som om den klubbas av riksdagen börjar gälla 1:a juli. Bland annat är garantin nu 950 000:- SEK istället för 100 000:- euro och kan dessutom omfatta upp till 5 000 000:- SEK vid särskilda livshändelser.
Nu är det upp till denna plats att klubba den nya insättningsgarantin.
Det är förstås lämpligt att en svensk insättningsgaranti är i svenska kronor och vi fick nu en bra "växelkurs" på garantin då svenska kronan är relativt svag. Den stora förändringen är dock särskilda livshändelser, som är till för att skydda bankkunden mot en jävla dålig timing.

Särskilda livshändelser är t ex om man precis sålt sin bostad, fått avgångsvederlag, gjort bodelning mm, och banken råkar gå i konkurs precis när man sitter med ett antal tillfälliga miljoner på bankkontot. I propositionen står följande:
"4c§
Ersättning utöver vad som följer av 4 § får betalas ut från garantin med sammanlagt högst fem miljoner kronor (tilläggsbelopp), om insättaren på ett tillförlitligt sätt visar att insättningarna avser medel som hänförs till
1. avyttring av privatbostad,
2. ersättning för skada på sådan egendom som avses i 1,
3. upphörande av anställning,Beloppet i euro ska räknas om till svenska kronor enligt den valutakurs som gällde dagen för ersättningsrättens inträde.bodelning, pension, invaliditet eller dödsfall,sjukdom,
4. utbetalning av försäkringar, eller
5. ersättning för skada till följd ava) brott,b) felaktig dom, ellerc) fel eller försummelse vidmyndighetsutövning.
Utbetalning av ersättning enligt första stycket får dock bara avse insättningar som har gjorts högst tolv månader från den tidpunkt då beloppet krediterades på insättarens konto eller från och med den tidpunkt då det blev rättsligt möjligt att överföra sådana insättningar."
Faktiskt ganska genomtänkt. Är man två om att sälja en högt värderad bostad och delar upp likviderna på var sitt konto kan man alltså sitta med 10 MSEK på kontona i hushållet utan att riskera förlora dessa likvider på grund av dålig timing.

Samma sak om bostaden t ex brinner ner och man får en utbetalning från försäkringsbolaget precis när banken går i konkurs.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Det bästa med insättningsgarantin är att den går att komma runt om det behövs. Cyniska jag undrar varför de inte fläskar på med högre siffror och friserar nedåt när den sen ska användas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du att den kan kringgås? Det kanske är så att det inte låter sig göras ostraffat.

      Radera
    2. Det räcker med en lagändring, det har gjorts förr: Konfiskationen på Cypern.

      Om det är någon som straffas så är det i alla fall inte bankerna som institutioner. Möjligtvis dess ägare, någon politiker eller politiskt parti. Dock är det stor risk att man som politiker inte ser någon annan utväg och ändå är impopulär vad man än tar sig till.

      Radera
    3. Om jag minns rätt så var konfiskationen på Cypern på behållningar över 100kEUR.

      Man hedrade alltså insättningsgarantin. Medel som omfattades av insättningsgarantin omfattades alltså av insättningsgarantin medan medel som inte omfattades av insättningsgarantin omfattades inte av insättningsgarantin.

      Det är lite märkligt hur folk blir upprörda när man klargör att det endast är pengar som omfattas av insättnigsgarantin som faktiskt omfattas av den.

      Sen är det klart att man kan ändra lagar hit och dit, men det eller andra sätt att inte fullgöra sina åtaganden innebär ju att man drar sin (lilla) trovärdighet i dyngan.

      Radera
    4. Risken fanns under en kort period att man skulle strunta i insättningsgaranti och införa en bankskatt även på summor under €100k.

      Reaktionen på detta blev kraftig, och det slutgiltiga förslaget räddade undan insättningar under €100k, dvs insättningsgarantin höll. Det cypriotiska spektaklet innebär också att nästa "bailout" förmodligen inte inriktar sig på insättningar under taket, just för att det var en så uppenbart puckad och impopulär åtgärd.

      Sedan är, milt sagt, det ekonomiska läget i bankerna i Sverige 2016 jämfört med Cypern under greklandskrisen inte riktigt jämförbart... Och _trots detta_ rördes alltså inte vanliga bankkunders besparingar.

      Risken är alltså att betrakta som synnerligen låg att insättningsgarantin i Sverige inte skulle hedras.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. Nej, det är rätt att de faktiskt inte tog medel under insättningsgarantin från vanligt folk på Cypern.

      I det fallet fanns ju en massa ryska investerare som man kunde vältra över bördan på. Inte säkert att motsvarande finns när Sverige får nästa kris, eller att de inhemska kapitalägarna accepterar att bli behandlade på samma sätt.

      Radera
    7. Det stämmer, dock verkar det en smula osannolikt att våra banker är lika insolventa eller att en mekanism finns som gör att de blir lika insolventa.

      Bankerna på Cypern hade till exempel stor exponering mot grekiska statsobligationer. Jag vet inte vad motsvarande riskabla tillgång är för svenska banker.

      Radera
    8. Förra gången det hettade till fick bankerna brist på dollar vill jag minnas. Detta var något som Riksgälden kunde fixa på något vis genom kontakter med FED har jag för mig.

      När det blir brist på svensk valuta kan ju Riksbanken hjälpa till om den vill, det är exponeringen mot utlandet som gör systemet känsligt, tex som när ECB vägrade att ge tillgång till Euro till Cyperns banker.

      Radera
    9. Iblandekonomi: frågan är då vad kapitalägarna skall göra åt saken. Det är nog lättare ur ren popularitetssynvinkel att låta reglerna gälla än att börja ge sig på kreti och pletis lönekonto.

      Radera
    10. När det gäller risk för insolvens så har ju i praktiken bankernas balansräkningar stärkts genom krishanteringsdirektivet. Bankernas skulder som inte omfattas av insättningsgarantin plus några andra har blivit mer likställda med eget kapital. Kanske borde man anpassa bankers balansräkningar genom att dela upp skulderna och redovisa de som omfattas av bail-in-reglerna särskilt.

      Radera
    11. @Anonym: Det kanske kommer som en chock, men det finns mycket som tyder på att svenska kapitalägare har stort inflytande över svensk politik.

      Om inte annat kan de hota med att ta ut alla pengar de har kvar efter konfiskeringen och sätta det i utländska banker så att krisen förvärras. Med nuvarande kapitalkoncentration behövs nog inte allt för många individer för att lägga tyngd bakom ett sådant hot.

      Radera
  2. Härligt, gärna mer incitament för att banker ska kunna ha vilket riskbeteende som helst och sedan låta staten ta notan. Det bidrar till en välmående och fungerande bankmarknad.

    Antar fortsatt status quo för bankbeteende hos svenska befolkningen, en och samma bank från födseln till graven.

    SvaraRadera
  3. 5-miljoner räcker inte långt när hyperinflationen slår till.
    Stefan Ingves är bara i början av sin pengatryckarkarriär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har vi inte hört det där om hyperinflation sen åtminstone 2009?

      Radera
    2. Vadå "när"? Den är ju redan här, bara inte på det sättet riskbanken väljer att räkna.. alla typer av fasta tillgångar ökar ungefär i takt med penningmängden.

      Radera
  4. Skulle uppskatta en uttagsgaranti i stället.

    SvaraRadera
  5. Är inte skattekontot bättre även för dessa pengar?
    Låt staten låna pengarna via skattekontot!

    SvaraRadera
  6. Att överge euron... ett tecken på nervositet kring valutans framtid? Efter ett lyckat Brexit 23 juni torde inte euron vara stabil.

    SvaraRadera
  7. Ännu bättre hade varit det största beloppet av 100 000 EUR (omräknat till SEK till aktuell kurs) eller 950 000 SEK. Om SEK skulle tappa stort i värde (t ex vid svensk skuldkris) kan insättningsgarantins reala värde försämras rejält.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du kontrollerat att så inte är fallet? Det finns ju ett EU-direktiv på att insättningsgarantin skall vara på 100kEUR...

      Radera
    2. Nej, jag har inte kollat det, men den svenska lagändringen sägs ju vara en implementation av EU:s direktiv. Dock misstänker jag att om kronan skulle försvagas avsevärt gentemot euron skulle man i princip kunna driva fallet till någon EU-domstol, men vem skulle orka det?

      Radera
    3. Du verkar ha rätt, men å andra sidan kan det ju ligga i tanken att euron inte skall stiga över 9.5kr.

      För att någon skall med framgång driva fallet till EU-domstolen så krävs det nog att någon lidit faktisk skada, dvs en bank som kommer på obestånd och kunder där haft pengar som borde omfattas av bankgarantin, men inte gör det.

      Hade det bara rört sig om marginell skillnad så är chansen stor att ingen av de få drabbade bemödar sig med att driva fallet, men ju lägre kronkursen är destu fler blir drabbade och dessutom de värst drabbade förlorar större belopp.

      Har du tillräckligt många drabbade och de drabbats tillräckligt hårt så lär det nog drivas ett fall.

      Radera
  8. "Är man två om att sälja en högt värderad bostad och delar upp likviderna på var sitt konto kan man alltså sitta med 10 MSEK på kontona i hushållet utan att riskera förlora dessa likvider på grund av dålig timing."

    Att sprida ut pengarna fungerar ju, men problemet är att pengarna kan trilla in på ett av kontona om man inte är noga. Dålig tajming kan man nog bara åberopa under en kortare tid. Skall man behålla pengarna på kontot så får man sprida dem på flera banker.

    När skattekontot nämndes kan man ju påpeka att även om maggan avskaffar räntan på det så är det iaf rätt klart att pengarna är lika säkra där. Så skall man sälja sin 15Mkr-villa så uppger man sitt skattekontot till köparen;)

    SvaraRadera

 
Top