Upplysningscentralen UC lägger ner sin tjänst E-spärr, som gjorde att anslutna personer kunde spärra möjligheten att handla på kredit hos anslutna handlare. Även om 70 000 (eller ngt) kunder anslutit sig till E-spärr var tydligen inte handlarna intresserade av att kunder inte ska kunna bli utsatta för bedrägerier.
Tror du att polisen kommer sätta åt någon för ID-kapning? Du har humor.

Som bekant får handlaren betalt av kreditbolaget i samma stund som krediten beviljas, och tar alltså noll risk vid ID-kapningar. Istället är det kreditbolaget som tar smällen. Så handlarna är förstås totalt ointresserade av tjänster som E-spärr. Detta ska ej blandas ihop med stulna kreditkortsuppgifter, där handlarna kan få ta smällen, utan handlar om kreditköp via andra tjänster.

UC erbjuder dock en annan tjänst, ID-skydd, som inte är gratis för kunden utan kostar 69:- SEK i månaden. Då får man reda på i efterhand att någon kapat din identitet. Grattis, liksom! I rättvisans namn dock snabbare än de upp till fyra veckor det kan ta att få kreditupplysningsbeskedet via fysisk post, om nu inte brevlådan vittjas för att du inte ska upptäcka något.

ID-kapningar är numera vanligare än cykelstölder, men ingen i branschen och inga politiker föreslår den självklara lösningen. Opt-in. Alla ska i så fall ha sina kreditmöjligheter spärrade, men enkelt via t ex mobilt Bank-ID kunna gå in och låsa upp (opt-in) möjligheten till kreditupplysning när det behövs, alternativt mot enskilda leverantörer.

Men icke. Istället får tiotusentals privatpersoner varje år genomlida det helvete det är att få identiteten kapad, allt för den hyllade tillväxtens och handelns skull.

Inför opt-in idag. Det är det enda vettiga när ID-kapningar nu är vanligare än stulna cyklar.

I december fick jag mitt företagskort skimmat (sannolikt via någon hotelltjänst - kortet hade endast använts för hotell eller SJ) och det handlades för 10 000-tals kronor på kortet (där blev jag av med åtminstone en månadslön - tack så jävla mycket). Varorna skickades till en adress hos en privatperson i Sollentuna. Polisen lade förstås ner anmälan på grund av brist på spaningsunderlag. Att polisen skulle sätta sig i bilen och åka till adressen i Sollentuna för att titta efter om varorna fanns där var aldrig aktuellt. Frågan är vad man själv kan göra med adressuppgifterna - det kan ju förstås vara till någon som fått sin identitet kapad och en tredje part som egentligen hämtar ut paketen med falsk legitimation...

Skicka en kommentar Blogger

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Cornucopia? Fick du tillbaka dina pengar från kortföretaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tog drygt 2 månader för Swedbank att ordna det om jag minns rätt.

      Radera
    2. Ja, det kan ju vara ganska besvärligt, men ändå skönt att det ordnade sig till sist. De betalade ingen ränta väl?

      Trist bara att vi alla måste finansiera detta förfarande. Hade känts bättre om de pengarna kunde gå till polisens arbetet istället.

      Radera
    3. Arbetet med att avskriva ärenden menar du?

      Radera
  3. Parkerade bredvid en bil med en dekal: "Stöd ditt lokala Hells Angels". Hade jag råkat ut för ditt besked av polisen så hade jag möjligen i tillfällig sinnesförvirring ...

    När jag blev knivrånad försökte polisen ordentligt med spaning på den jag till 90% identifierade få tag i skurken, men det var för mycket länge sedan dvs 10 år.

    En privatdetektiv skulle kunnat spanat på hen i Sollentuna och möjligen hittat något (även utan att själv bryta mot lagen) för en också privat finansierad rättegång med viss utsikt till framgång. Ingen rekommendation för den som inte har mycket kapital att riskera för att eventuellt få en för samhället nyttig effekt.


    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Fick ett gäng iPhones beställda och uthämtade i mitt namn för några år sedan, blev självklart nerlagt hos polisen. Dock har jag numera en bedrägerispärr hos flera av kreditupplysningsbolagen vilken fungerar som en osmidig variant av den lösningen du skriver om, dock är det inte BankID utan en pappersblankett som används för att häva spärren och sen ringer man bara ett samtal för att aktivera den igen.

    Kravet för att få spärren är ju dock att ett bedrägeri redan har skett. Man kan alltså inte göra det förebyggande utan måste först ha gjort en polisanmälan.

    / Dave

    SvaraRadera
  5. Själv använder jag ett hemgjort bash-script som crapar ratsit som id-skydd. Eftersom ratsit har statiska adresser för personer funkar det utmärkt.

    SvaraRadera
  6. Har råkat ut för samma sak, men blev ersatt av banken. Direkt.
    Undrar just hur många som råkar ut för detta och hur mycket det kostar, jämfört med kontanthanteringen. Nej just det, det var ju försumbara belopp enligt bankföreningen.

    Den gammaldags spärren verkar ju vettig, t o m bättre än opt- in för dem som inte är intresserade av kreditköp över huvudtaget. Varför ska den bort?

    SvaraRadera
  7. Det här var hyfsat vridet. Spärren finns visst kvar och lär fungera utmärkt. Men den erbjuds endast till de som redan har utsatts för bedrägeri. Kan man visa en polisanmälan förlängs spärren tills vidare. Den här möjligheten är alltså stängd för alla andra.
    Hyfsad Sovjetfeeling på den.

    SvaraRadera
  8. Ja, sånt här är väl en naturlig följd av att kontanterna försvinner. Bovar och banditer försvinner naturligtvis inte utan söker sig bara till nya vägar.

    Jag väntar bara på att antalet rån i hemmet ska öka också nu, hembesök och med våld tvingas folk föra över pengar till lämpligt bulvankonto som snabbt för pengarna vidare...

    Och så vidare.

    SvaraRadera
  9. OT: Enligt ett inlägg i mitt flöde är det risk för att ens betyg försvinner helt om ens gamla gymnasieskola läggs ner och att man kan tvingas läsa om för att kunna söka in på högskolan. Kanske värt ett inlägg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser man inte till att ha en egen kopia på betyget? Det borde gå att använda för att styrka vilket betyg man hade.

      Å andra sidan om man skall ha privatskolor så vore det nog en bra ide att ändå låta staten ha hand om examinationen. Hur skall annars staten kunna kontrollera att eleverna har lärt sig det som skolan har fått betalt för att lära ut? Detta skulle få den bieffekt du efterfrågar eftersom det då hade varit staten och inte skolan som utfärdat betygen och betygen hade funnits kvar.

      Ett annat upplägg vore att låta högskolan ha antagningsprov. På den högskoleutbildning jag gått så var ändå första kurserna av den karaktären att de sorterade ut de som inte passade på utbildningen ändå. Kanske lite tuff ordning att lägga ner tid på att gå inledande kurser bara för att kanske inse att man inte klarar utbildningen - man skulle kunna komplettera det med att man helt enkelt har ett antagningsprov innan man ens lägger ner mer tid på att läsa vidare.

      Radera
  10. Vill det parti Du röstar på införa obligatorisk utvisning vid brott?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hoppas jag verkligen inte. Bättre att folk ställs till ansvar i det land där de begår brott. Och vilket land ska i så fall ta emot alla svenska brottslingar? Låter ganska orealistiskt.

      Radera
  11. För att haverera vidare lite om kontanter och kort:
    Det hävdas ju att kontanthanteringen kostar 11 mdr/år i Sverige.

    Fakta:
    Loomis är totaldominerande i branschen i Sverige
    Loomis omsätter globalt 16 mdr kr/år
    Loomis har 1200 anställda i Sverige av 22 000 totalt
    Loomis har 2300 anställda i Spanien, och har 50% marknadsandel där.

    Det förefaller som en mer realistisk ide att kontanthanteringen i Sverige kostar cirka 2 mdr per år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är en kontantförespråkare, men visst kostar det mkt mer än vad Loomis kostar? All kassahantering, går många mantimmar åt att räkna pengarna och allt som hör till när man stänger butiken på kvällen, den kostnaden lär vara 10 ggr högre (minst) än vad kontanthämtningen kostar.

      Radera
    2. Nej, bara småbutiker räknar pengar.
      Större butiker, från och med Pressbyrån och uppåt, använder slutna kassasystem, där man inte räknar pengarna manuellt.
      Loomis sköter såväl värdetransporter som påfyllning av bankomater, och kan nog anses stå för den större delen av omsättningen.
      För säkerhets skull dubblade jag kostnaden, Loomis omsättning i Sverige är nog cirka en miljard.

      Radera
    3. Slutna kassasystem? Stora butiker och kedjor så vitt jag sett och jag använder oftast kontanter. 90-99% av alla affärer/butiker har fortfarande pengar liggandes öppet i kassan. Nu pratar jag om cafeer, pizzerior, bagerier, klädaffärer o dylikt. Sen att stora ett fåtal butiker omsätter mer än hälften av den totala summan hjälper knappast de mindre butikerna.

      Radera
  12. Vore det inte bättre att man kräver ordentlig säkerhet när det gäller identifiering av gäldenären? Att försöka lösa det genom opt-in verkar trasigt om man inte lyckas med att ha en säker identitetskontroll.

    Som det är nu verkar ju säkerheten på sina håll rena skämtet, vilket man försöker råda bot på genom att uppmana folk att inte uppge sitt personnummer och andra allmänt kända fakta.

    SvaraRadera
  13. Anlita någon ryss, vet inte hur man får tag på dem. Men jag vet dock en "väns släkting" som gjort det för att få tillbaka stöldgods av en känd knarkare i området. tjuven hade tagit en släpvagn från honom som han hade lite verktyg på, medans den bekanta satt inne och fika. Polis gjorde inget, så han kontaktade dem och de gjorde en på hälsning. Grejerna var tillbaka nästa dag och några verktyg var nya, någon annan fick säkert en påhälsning av tjuven för att han skulle kunna betala för dem.

    SvaraRadera
  14. Anlita någon ryss, vet inte hur man får tag på dem. Men jag vet dock en "väns släkting" som gjort det för att få tillbaka stöldgods av en känd knarkare i området. tjuven hade tagit en släpvagn från honom som han hade lite verktyg på, medans den bekanta satt inne och fika. Polis gjorde inget, så han kontaktade dem och de gjorde en på hälsning. Grejerna var tillbaka nästa dag och några verktyg var nya, någon annan fick säkert en påhälsning av tjuven för att han skulle kunna betala för dem.

    SvaraRadera
  15. Jag funderar på vilket okontrollerat samhälle vi lever i. 2011 spärrade jag mitt vad jag trodde borttappade körkort. Naturligtvis återfann jag det i tvättkorgen direkt efter. Dock glömde jag att häva spärren (lite omständigare procedur). När jag 2015 var i en bilhall och skulle provköra en bil så meddelade säljaren mig snorkigt att kortet är spärrat. Jaha, visst ja, går det bra att lämna fru (med körkort) med två barn i pant, men nähe.
    Då som först kom jag till skott med hävningen av spärren.
    Vad som dock är intressant är att under dessa år har jag stannats av polisen samt hämtat ut massor av paket hos postens ombud utan några som helst problem. Är inte detta väldigt märkligt/oroväckande.

    Bilen fick jag aldrig provköra, men bilsäljaren i närheten fick en bil såld istället.

    SvaraRadera
  16. Inte en ny, men än så aktuell idé av Lars. Man borde behöva aktivera möjligheten att ta kredit, t ex med e leg som Lars skrev. Systemet vi har idag är idiotiskt. Det MINSTA man borde kunna få göra det är att spärra sin kreditmöjlighet, det bästa hade varit om skatteverket skötte det så man får ett enda ställe att vända sig till, övertygad om att det hade varit enkelt att genomföra, fast viljan vinns väl inte. Länge leve ID kapningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det borde gå att ordna någon slags tjänst där man måste godkänna alla förändringar i personligt ägande, adress, etc och kreditupplysningar, betalning via kort över en viss summa etc, via exempelvis bankid.

      Radera
    2. Men det förslaget inriktar sig inte på egentliga problemet, nämligen att man ingår avtal utan att förvissa sig om att den man ingår avtal med är den man tror man ingår avtal med.

      Det är helt enkelt för mycket säkerhetsbrister i identifieringskedjan som ger upphov till möjligheten till ID-kapning.

      Det värsta med förslaget är att det riskerar att bli ett slag i luften, säkrar man inte upp kedjan tillräckligt så kan man ju ändå göra ID-kapning - bara det att man måste gå ett par korta steg till (skaffa bankid och häva spärrarna) för att komma åt pengarna.

      Radera
  17. Allt stämmer inte riktigt här. Det stämmer att handlaren får betalt direkt av kreditgivaren, men av egen erfarenhet vet jag att det oftast finns en klausul kring återköp av fordringar som uppkommit pga bedrägeri, dvs handlaren får ta förlusten och inte kreditgivaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ändå får man personligen ett helvete att reda ut det hela, om det inte kostar pengar så kostar det tid, och alla vet att tid är pengar...

      Radera
  18. På Handelsbankens hemsida kan man enkelt spärra sitt eller sina kort för köp i utland men också för internetköp (inte ens e-parkera fungerar då). Sen när man då sitter och ska handla på nätet så aktiverar man och när man är klar avaktiverar man igen. Rätt bra liten extra spärr just för att kortet inte lika lätt ska kunna bli missbrukat. (hjälper ju inte mot allt men en del i alla fall)

    SvaraRadera
  19. Problematiken är att det inte finns något lagkrav på att man skall göra ID-kontroll vid kreditköp. Det enda lagkrav som finns är att man skall göra ID-kontroll när man ger ut eller lånar ut betalmedel eller värdehandlingar, vilket då omfattas av AML och KYC.

    Det betyder att det är fritt fram för butiker att kryssa "Känd kund" på formulären för att slippa kontrollera legitimation över huvud taget. Jag har själv sett det i många butiker, att de gör på detta sätt. De orkar helt enkelt inte be om ID, ber kunden rabbla personnummer och sedan kryssas det "Känd kund".

    Samma på det lokala VCt. Man kommer in med en åkomma, tar en nummerlapp för att sedan bli undersökt. Nejdå, behövs inget legitimation, utan bara säg vad du har för personnummer. Snacka om att inte bry sig om man har rätt patient. Jag betalade med kort, men vad hade hänt om någon annan uppgett sig för att vara mig och sedan ta vårdbesöket på faktura? För att inte tala om andra konsekvenser som att risken är överhängande för att felaktiga uppgifter om ens hälsa kan bli registrerade i journalen när man inte ens bryr sig om att man har rätt patient.


    Bästa sättet att lösa hela problematiken hade varit att ändra kreditupplysningslagen så att kreditupplysningsbolaget skall göra ID-kontroll på distans på den omfrågade innan kreditupplysning lämnas ut. "ID-kontroll på distans" skulle vara mobilt bankID, men för de som inte har det, så kan det vara engångskod hem i brevlådan.

    Att införa lagkrav för butiker och ombud att kontrollera ID hade inte hjälpt, eftersom att sälja på faktura (dvs där man skapar en egen fodran och inte en fodran för en tredjepart) inte är tillståndspliktig verksamhet, och därmed inte är tillsynspliktig, och därför hade legitimationskrav i lagen för butiker/ombud gett föga effekt.

    Därför måste legitimationskravet läggas på kreditupplysningsbolagen, som bedrivs med tillstånd och tillsyn.

    SvaraRadera

 
Top