2016-03-05 12:13

Sänkta skatter för medelklassen 2016 - höjda skatter för normal- och låginkomsttagare

Skattepolitiken under nuvarande svampregering har i själva verket sänkt skatterna för den välavlönade medelklassens tjänstemän, men höjt skatterna för låginkomsttagare. Det visar en granskning av förändringen av skatten på inkomst av tjänst via jobbskatteavdrag.se. Samtidigt straffas låginkomsttagarna dubbelt via höjda punktskatter på t ex fordonsbränsle.

Siffrorna i detta blogginlägg baserar sig på jobbskatteavdrag.se och tittar bara på hela 5000-kronorsinkomster per månad. Exakta brytpunkter lämnas som en övning åt läsaren. Förändringen av skatten baserar sig också på medelkommunen, och detta kan alltså variera stort med var man bor.

Under den socialistiska (s)va(mp)regeringen har inkomsttagare i 5000-kronorsintervallet 40 000 till 60 000 kronor fått sänkt skatt i år. Det handlar alltså om de högre tjänstemannalöner man hittar inom medelklassen, rent av upp på åtminstone mellanchefsnivå, men också kvalificierade expertyrken som IT-konsulter eller läkare.
Förändring av skatten på inkomst av tjänst per månad i kronor för en individ född 1970 boende i en medelkommun. Först vid 70 000 kronor i månadslön höjs skatten väsentligt mer än för normalinkomsttagare.
Däremot har personer med 35 000 kronor eller lägre 5000-kronorsintervall fått höjd skatt. Störst skattehöjningar drabbar dock personer med 5000-kronorsintervall på 65 000 kronor eller mer i månadslön.

Dessa är dock mycket få och gruppen 40 000 - 60 000 omfattar betydligt fler personer. Fast sammantaget har de flesta fått skattehöjningar eftersom normal- och låginkomsttagare får betala mer skatt. 
Förändring av skatten på inkomst av tjänst per månad i procent för en individ född 1970 boende i en medelkommun. Värt att notera att det först är över 70 000:- SEK per månad man får procentuellt väsentligt högre höjd skatt än för normal- och låginkomsttagare.
Regeringen och rådande politik belönar alltså kvalificerade tjänstemän med några års karriär bakom sig, men straffar de med normala eller låga löner. I retoriken från politikerna låter det förstås annorlunda. Där "värnar man de svaga i samhället". Grupper som förstås okritiskt köper detta och snällt röstar rödgrönt i tron att man höjer skatten för de andra. I verkligheten har den lite övre medelklassen fått skattesänkningar. Antagligen kallas detta grön skatteväxling - höj skatten för låginkomsttagare och sänk skatten för den grönt röstande övre medelklassen.

Både procentuellt och nominellt mest sänkt skatt får man om man tjänar 40 000:- SEK per månad. Vi säger grattis till denna inkomstgrupp: Gratulerar. Dock är det så att man på dessa lönenivåer inte får motsvarande socialförsäkringar för de arbetsgivaravgifter, som arbetsgivaren betalar in utan slår i taket där. Det går inte bara att titta på inkomstskatten utan också på att arbetsgivaren betalar dyrt för socialförsäkringsskyddet.

Samtidigt har man höjt punktskatter för t ex fordonsbränsle, vilket slår stenhårt mot lägre inkomstgrupper där dessa höjda skatter sargar en redan pressad ekonomi. 

Störst individuell effekt får som alltid kommunalskatten. Då vi ska förvänta oss kraftigt höjda kommunalskatter de kommande åren så kommer de flesta få höjda skatter och med det minskad frihet att styra sina egna liv.

16 kommentarer:

  1. En ny punktskatt är trängselskatten på Essingeleden vilket kostar mig ca 800 skattade kronor extra i månaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den kan man lätt undvika att betala.

      Radera
    2. Nej, inte om man behöver ta bilen över Essingeleden varje dag.

      Radera
    3. Såssarnas styrka är att skaffa sig fiender i alla läger.

      Radera
  2. Socialisterna bryr sig inte om de svaga, däremot väldigt mycket om en medioker avundssjuk medelklass.

    SvaraRadera
  3. Eftersom skiktgränserna för statlig inkomstskatt räknas upp varje år så blir det automatiskt skattesänkningar för "höginkomsttagare" alla år utom de år när politikerna medvetet höjer skatterna (som här med avtrappningen av jobbskatteavdraget).

    Väldigt små förändringar för övrigt... högre löner och lägre räntor påverkar hushållen mycket mera i år (nåja, räntan har bottnat nu).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det stämmer borde förre och förre betala statlig skatt. Men faktum är att lönerna stiger mer än skiktgränserna. När den statliga skatten infördes i skattereformen på 90-talet betalade 5 % statlig skatt. Idag är den siffran 16 % om jag inte har fel. Skiktgränserna ligger ständigt efter och stå för en BETYDANDE skattehöjning genom åren då tre gånger fler betalar den idag.

      Radera
  4. Fast väldigt små belopp.
    Något som inte är så smått är ju däremot jobbskatteavdraget... visste inte att det blev så mycket.
    Själv bor man ju då i ett land som gillar att höja skatter, tvärtemot i stort sett alla andra europeiska länder. Offentliga sektorn, inlusive sjukvård och polis funkar oklanderligt, och till och med ett försvar finns, men det kostar en rejäl slant. En smakfråga vad man föredrar kanske, men Sverige har onekligen avrustat vissa sektorer in absurdum, och glappet mellan de som jobbar och de som lever av något trygghetssystem har möjligen blivit för stort.

    Det här året kommer att bli ett rekordskatteår för vårt hushåll på grund av ett litet projekt av huskaraktär. Vet inte om vi ska fira det på något sätt, antagligen inte eftersom det knappast finns några pengar att fira för.
    En del roar sig ju med att räkna ut vilket datum man börjar jobba för sig själv och inte för staten. I år infaller det den 31 juli. Inte så illa. Fast 31 juli 2017 alltså. Det är häftigt att betala skatt.
    Skaplig jackpot för staten; i princip går vi till banken och tar upp ett inte så litet lån och skickar hela rasket ograverat rätt in i statskassan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genom en kombination av rejält höga skatter på låga inkomster och rejäla bidrag så är det näsrmast omöjligt attkunna jobba med det som SAMTLIGA politiker pratar om - instegsjobben...
      Det finns bara en väg att gå!
      Ett Vettigt Grundavdrag på 120-150 000kr per år ( istället för dagens 18900kr per år för de lägsta inkomsterna.)
      Inklusive en bantad arbetsgivaravgift där det borde räcka med 12-16% istället för de skatter som den avgoften rymmer idag.
      Givetvis måste varje medborgare själv spara till semesterlönen, det skall väl för farao inte arbetsgivaren göra....

      Radera
  5. Vill inte göra er besvikna men sajten som används för beräkningarna har fel brytpunkt 2015. Detta ger resultatet. Pga sänkt grundavdrag till följd av sänkt prisbasbelopp, fryst nedre skiktgräns samt avtrappningen av jobbskatteavdraget torde alla ha fått en skattehöjning, iaf den arbetande delen av befolkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojojoj... Sänkt Grundavdrag... Det blir bara värre och värre. Finns det ingen som tittar på hur andra länder sköter sitt skattesystem...?

      Radera
    2. Allt som baseras på prisbasbeloppet fick sig en liten sänkning. Det är väl kanske Riksbankens "fel"...

      Radera
  6. Detta är nog bara ett slumpmässigt utfall av diverse skattehöjningar där det inte gjorts någon analys av konsekvens/nytta och om det ligger i linje med respektive partis vision.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, snarare slarv då siffrorna i diagrammen inte stämmer med verkligheten.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...