2016-03-10 12:45

I form? Skippa frukost!

Det brukar sägas att frukosten är dagens viktigaste mål. Fast är man någorlunda i form gör frukost i själva verket att man blir hungrigare och skippar man frukost kanske man inte ens är hungrig till lunch.
Onödigt.

En del av er kanske upptäckt att om ni skippar frukost så blir ni inte hungriga på förmiddagen, rent av inte alls, men om ni äter på morgonen är ni hungriga redan innan lunch. Det hela verkar höra ihop med hur mycket i form man är. I form definierar jag här som procentandel kroppsfett.

Är man i form och vuxen verkar det inte finnas någon egentlig anledning till att äta frukost - det kan gott och väl räcka med att vätska upp nattens vätskeförlust med vanligt dricksvatten.

Läser man Martin Berkhans analys av det hela så landar fenomenet i stresshormonet kortisol, som toppar 30 - 40 minuter efter att man vaknar på morgonen - ungefär när man äter frukost. Kortisol i sig är ett positivt hormon, som förbättrar överlevnadsmöjligheterna i pressade situationer. Sinnena skärps, fysisk prestation förbättras och smärta dämpas. Samtidigt kommer denna kortisoltopp på morgonen att samverka med bukspottkörteln och insulinproduktionen.

Om man har en insulinproduktion i någorlunda balans med kroppen, dvs inte har speciellt mycket kroppsfett behöver man inte äta frukost är slutsatsen. Däremot kan det vara viktigt för personer med högre halter kroppsfett att faktiskt äta frukost.

Personer i området 12 - 14% kroppsfett blir enligt Berkhan lätt hungriga av att äta frukost och kan med fördel skippa den. Går man ner under 10% i kroppsfett är det ännu vanligare att man blir hungrig av att äta frukost.

Är man alltså i form kan man med fördel skippa frukosten. Sparar både pengar och kaloriintag.

Ni hittar Berkhans artikel i ämnet här. Berkhan själv verkar bara äta middag, men då rejält.

Fast naturligtvis skippar man inte hotellfrukost. Hotellfrukost är en annan dimension...

68 kommentarer:

  1. Alternativt kör man en lätt GI-frukost så kan man hoppa man över lunchen utan problem. Har kört den varianten på helgen ett tag (5:litegrann-metoden) och det funkar utmärkt. Toppar det hela med en joggingtur framåt 15-tiden på Lö och Sö. Kolhydratladdning kvällen innan med öl funkar dock dåligt för löpningen.

    I slutändan är det ju hur mycket energi man stoppar i sig jämfört med hur mycket man gör av med som avgör hur fet man blir.

    SvaraRadera
    Svar
    1. F-n
      Ständigt dessa dj-la pekpinnar!
      Går genast och tröstäter.
      Annars är det ganska lustigt att sedan jag i januari glufsat i mig en bråkdel av tidigare intag jag inte alls känt sug efter kompletterande föda under dagen fram till lunch.
      Även den i minskat kalori intag.
      Gnosti seavton...

      Radera
    2. Det stämmer inte, eftersom kroppen behandlar olika energikällor olika. Dvs samma kcal från gräddtårta och öl som från grönkålssoppa och fet fisk, kommer leda till helt olika resultat.

      Slutade äta frukost för snart två år sedan, efter att ha läst just om IF på bl a Berkhans sida. Tappade 8kg på tre månader utan att ändra nåt annat, legat stilla där sen dess.

      Har man ett fysiskt arbete bör man dock äta något på morgnarna. Jag sitter mest still på dagarna.

      Radera
    3. Enklaste sättet att få i sig mindre energi är att skippa allt med socker och snabba kolhydrater i, exempelvis frukostjuice. Då håller sig blodsockernivån mer konstant och man får ingen blodsockerkrasch med påföljande hungersymptom, och kan om man vill utan större problem klara sig utan nästa måltid om man vill späka sig lite extra.

      Radera
    4. Chris-08, det enda som avgör viktuppgång eller viktnedgång är kaloribalansen. Det är en annan sak om man diskuterar hälsa eller välbefinnande, men just energiåtgång och tillförsel är mycket enkel matematik. Om du gått ner i vikt efter att ha skippat frukost så innebär det att du över tid ätit färre kalorier än innan. Grattis.

      Radera
    5. Nja, så enkelt är det faktiskt inte. Kommer mycket ny forskning om det där som kommer ändra mantrat.

      Radera
    6. Mat i magen är inte kemi utan biologi. Att tro att kcal in går att mäta med jogging ut.är lika korkat som att alla bilar av en viss vikt gör av med lika enheter bränsle. Sandra är inte påläst.

      Radera
  2. Fast kan man verkligen njuta av hotellfrukosten om man inte är van att äta frukost? ;)

    SvaraRadera
  3. Låter bara allmänt galet. Att ändra på välmående och hälsa som fungerar.

    Att bara äta middag och då rejält är väl tvärt emot de sunda råden med 3 mål mat om dagen + mellanmål. Aldrig längre än 3 h mellan. Men inte så stora portioner och kanske 2/3 mättnad vid måltiderna.

    Om man nu inte har någon övervikt som nu de personer det gäller. Som troligtvis förr ätit flera mål mat om dagen inklusive frukost. Varför ska då dom ändra rutiner?

    Risken kan ju i stället bli att du får problem om man leker med kroppens ämnesomsättning som i sig leder till övervikt eller sämre hälsa senare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att det ju resulterade i ett blogginlägg, givetvis!

      Radera
    2. Kroppen mår bra av att känna hunger, det finns mycket att läsa om det.

      http://mikaelsyding.com/fasting-and-increased-longevity/ scrolla ner en bit.

      Radera
    3. Jo. Men äter man inte så stora portioner vid måltiderna så känner man lättare hunger mellan mellanmål och måltider.

      Radera
    4. Dessa "sunda råd" är baserade på precis ingenting. Ingen forskning alls. Det härstammar ifrån ett antagande att diabetiker kan hålla sitt blodsocker under kontroll genom att äta mer frekvent och mindre portioner. Detta har sedan extrapolerats till att anses vara nyttigt för alla. Men det är ren nonsens, och det finns nu mycket forskning som visar att periodisk fasta är hälsosamt.

      Radera
    5. Det kanske inte handlar om att ändra rutiner utan mera få bekräftat att dom rutiner man har inte är helt fel. När barnen var små åt jag alltid frukost, mest av pedagogiska skäl. Numera dricker jag en kopp kaffe och trivs bra med det, senare äter jag lunch och middag samt en middag till vid 22-tiden samt lite sallad eller frukt emellan måltiderna. Jag har ca.13% kroppsfett och dom fåtal gånger jag äter frukost så känns det som jag är på väg att svälta ihjäl framåt lunch, skönt att höra att det gäller fler än mig.

      Hotellfrukost däremot.... då äter jag bara det dyraste. Typ 1kg lax.

      Vänligen.

      Radera
    6. Har läst att cellerna går in i reparationsmod vid fasta, så det verkar finnas en del fördelar med att hungra lite emellanåt. Vet dock inte hur länge man måste fasta för att få den positiva effekten.

      Radera
    7. @ Martin

      Men varför ska man ändra på någonting som fungerar. Dieten rekommenderas till personer som redan är i form.

      Och om det fungerar för vissa att äta små portioner flera gånger om dagen och man mår bra av det. Varför är det rent nonsens?

      Det är väl bara om man är överviktig, mår dåligt eller att man vill eller måste förändra sin kost som man behöver ändra.

      Radera
    8. Tydligen (min tolkning av några papper) så måste man tömma glykogenreserverna och gå in i ren fettförbränningsmod för att uppnå maximal positiv reparation och recyclingsmod i cellerna. Och det tar minst 24 timmar fasta. En liten effekt fås vid kalorirestriktion eller fasta kortare än 24 timmar.

      Radera
    9. Om man tycker man mår bra av att äta 3-5 ggr dagligen, för all del fortsätt. Men det finns ingen forskning som stödjer att det av någon anledning skulle vara mer hälsosamt än att äta 1 eller 2 ggr. Ny forskning antyder snarare motsatsen. Varför ändra om man är i form? För att det finns en positiv hälsoeffekt utöver den som är associerad med viktnedgång. Så även om fastan inte resulterar i viktnedgång minskar man risken för framför allt cancer, men även andra västerländska sjukdomar koppplat till metabolt syndrom.

      Av personlig erfarenhet kan jag säga att det är svårt att veta hur bra man mår om man inte provat alternativet. Innan accepterade jag t ex regelbunden huvudvärk som en ofrånkomlig realitet, eller att jag blev seg/dåsig/irriterad om jag inte fick i mig mat på 5-6 timmar. Idag kan jag hoppa över lunchen om jag har mycket att göra, sen gå direkt och träna efter jobb och ändå prestera på topp.

      Radera
    10. Jag tror att man ska vara mycket försiktig att förlita sig med termer om "ny forskning säger". Det finns nog mängder med forskning som säger allt möjligt. Samma argumentation används bland rökare eller klimatförnekare.

      Det finns alltid undantag och vi alla är individer.
      Men någonting har fungerat på den stora massan i alla tider tills vi fick ett obegränsat överflöd av snabba kolhydrater och snabbmat.

      Finns ju mängder med olika bantningssätt som fungerar. Men det gäller att ha sätt som fungerar som en normal livsstil och över tid.

      Radera
    11. Många frukostar består av alldeles för mycket kolhydrater och då främst snabba. Själv har jag aldrig förstått varför sockerbomben juice har marknadsförts som en bra start på dagen. Då kan man väl lika gärna dricka läsk. Samma villfarelse om att mjölk är så himla nyttigt och ger starka ben.

      Radera
    12. Martin S: du skiljer inte på diabetes typ 1 och 2? Och varför menar du att det inte finns evidens bakom kostråden när det finns mängder av evidens bakom kostråden?

      Radera
    13. Jag trodde länge att du skojade. Den statiska rutin av jämna måltider du kallar beprövad är tvärt om ett experiment som inte påminner om speciellt mycket alls som finns i naturen. Jag vet inte varför det är mänskligt att vilja skapa statiska rutiner, men vi kan åtminstone vara tämligen säkra på att vi inte är formade att sådana.

      "Forskningen" har gått bakvägen här, d.v.s. det är inte "nya rön". Det är rön som säger att det nya är dåligt.

      Radera
    14. @Sandow

      Inte jag, Socialstyrelsen. Från "Kost vid diabetes": "Med stöd av beprövad erfarenhet gör Socialstyrelsen emellertid bedömningen att de livsmedel och koster som kan vara bra vid typ 2-diabetes även är gynnsamma vid typ 1-diabetes."

      Det är hög måltidsfrekvens jag argumenterat att det saknas stöd för, inte kostråden generellt. När det gäller forskning på måltidsfrekvens tycker jag Gudiol sammanfattar bra som vanligt: http://tyngre.se/artiklar/faa-eller-maanga-maaltider/ .. Men om du vet något vi inte vet så får du gärna dela med dig.

      Idén att det generellt är mer hälsosamt med mindre och mer frekventa måltider är extrapolerat ifrån det faktum att vi vet att förhöjt blodsocker är negativt för hälsan. Så att begränsa blodsockertoppar med "småätande" är en rimlig logisk åtgärd. Men det underliggande antagandet är att varenda måltid måste inkludera antingen bröd, flingor, pasta, potatis, ris eller andra snabba kolhydrater som höjer blodsockret. Vilket såklart är nonsens.

      Radera
    15. Ja och även icke-diabetiker kan må bra av en diabeteskost. Jag vet inte om jag håller med om det du säger om "underliggande antagande" att snabba kolhydrater behövs. Jag har aldrig hört rekommendationer om snabba kolhydrater någonstans, faktiskt. Alla vettiga råd handlar om att undvika dem. Dessutom är varken fullkornsbröd eller pasta särskilt snabba kolhydrater. Diabetiker behöver inte undvika allt sånt.
      Det som retar mig är att alla självutnämnda experter på internet dömer ut hela yrkeskårer som jobbar i verkligheten och ser vad som fungerar. Den som inte tror att läkarna och diabetessjuksköterskorna kan läsa vetenskapliga rapporter har grundligt fel. Teori och praktik är däremot inte samma sak. Diabetesbehandling är väldigt svårt. Med vänlig hälsning, distriktssköterskan :-)

      Radera
    16. Jo, råden är så klart att undvika snabba kolhydrater, men i min mening inkluderar det alla mjölprodukter. Att tillsätta fiber och fullkorn i mjölbröd påverkar inte nedbrytningen av mjölet. Det är självklart bättre för blodsockret med mindre mjöl, men en stor utmaning för typ-2 diabetiker ligger i att handskas med sötsuget och den stimulans som kolhydraterna triggar i hjärnan. Så personligen kan jag inte förstå ståndpunkten att fullkornsbröd, pasta och andra mjölprodukter inte bör undvikas helt och hållet, och skulle jag gissa så är detta en av anledningarna till att diabetesbehandling (iaf typ 2) är “väldigt svårt”.

      Jag vill påstå att jag åtminstone har en glimt in i vad din yrkeskår lär sig, då min mor även är distriktssköterska sedan 40+ år, och mitt ex utbildade sig till läkare under de 4 år vi var tillsammans. Jag tvivlar inte på att en del är intresserade av vetenskapsjournalerna, men det är sannolikt en entusiastisk minoritet. Min mor förlitar sig på de utbildningsdagar de har in emellan, och inför den senaste kring diabetes fick jag ta del av utbildningsmaterialet. Det var långt ifrån förtroendeingivande, och innehöll felaktigheter som t ex att hjärnan bara kan använda glukos som bränsle, och att man därför måste äta 130g kolhydrater om dagen.

      Jag har fortfarande kontakt med mitt ex och vi diskuterar nya vetenskapsrön när de dyker upp. Hennes ståndpunkter i frågan, de senaste årens förändringar i kostrekommendationer, tillsammans med förra årets rapport från SBU ger mig hopp om att saker iaf går i rätt riktning. Vetenskap är inte menat att förändras från dag till dag. Jag respekterar och förstår varför det tar tid, och skulle aldrig döma ut min mor, mitt ex eller er yrkeskår för det faktumet.

      mvh, Självutnämnd “expert”

      Radera
    17. Jag slåss också mot okunskap och ointresse i min yrkesgrupp men det jag menar är att själva kostråden i sig är vettiga. Att helt utesluta kolhydrater är väldigt svårt. Det är ingen bra idé att låta diabetiker gå i ketos och det är därför de bör äta rätt sorts kolhydrater. Det är lite från ämnet men en del av "behandlingen" är att få till följsamhet, att få en realistisk diet som patienten kan följa. Det handlar oftare om att kanske lägga till något nyttigt i matvanorna än att ändra på allt. Just matvanor sitter som berget...

      Radera
    18. Kostråden är nu mer vettiga då de inkluderar lågkolhydratskost som alternativ. Men detta är förändring som skett senaste åren, och många anser fortfarande att det går emot decennier av erfarenhet och “etablerad sanning”. Så det tar sannolikt ett bra tag till innan det blir standard i praktiken.

      Jag förstår att det är svårt att utesluta helt. Min mor är ett praktexempel och kan inte ens utesluta godis. Hennes beroende av kolhydrater är påtagligt; definitivt psykiskt, men kanske även medicinskt. Men att något är “väldigt svårt” för majoriteten av patienter rättfärdigar inte beslutet att inte ens försöka med den minoritet det potentiellt kan lyckas för. Speciellt då det handlar om livstids behandling med insulinsprutor och piller. Lågkolhydratskost bör i min mening alltid vara förstahandsalternativet, och störst sannolikhet att lyckas uppnås med en strikt (men ej kaloribegränsad) diet, då det i många fall handlar om avvänjning.

      När det gäller ketos måste vi definitivt skilja på typ 1 och 2. Generellt så är ketoacidos väldigt ovanligt för typ 2, och risken uppkommer i samband med beta-cellskada, vilket endast gäller typ 1 och långt gångna typ 2or. Att helt undvika ketos pga denna (väldigt hanterbara) risk är ett misstag i min mening. Ketos har en unik effekt på både fasteblodsockret och musklernas insulinkänslighet som inte uppkommer vid måttlig (icke-ketogen) lågkolhydratkost.

      Radera
  4. Logiken verkar inte vara påfallande här.
    Om man är i form och inte fet och äter frukost kan/bör man alltså skippa den?
    Och då kan man sedan även skippa lunchen.
    Kan man hoppa över middagen också?

    Vad är intresset i att minska kaloriintaget om man är i form?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns flera anlendingar.

      1. Man kan minska på träningen och stanna i form.

      2. Man kan bli i bättre form.

      3. Metoden fungerar antagligen även för personer som är i normal form och som inte har för hög kroppsfetthalt. Se Chris 08:s kommentar om hur han tappade 8 kg på tre månader genom att sluta äta frukost och i övrigt inte ändra på något.

      Radera
    2. Stanna i form? Rent okulärt eller på vågen då alltså? Eller blir man även snabbare på milen? Starkare i bänkpress? Sover mindre?

      Orkar inte läsa alla artiklar från människor som återuppfunnit hjulet men jag misstänker utan att läsa artikeln att man blir sämre på milen, bänkpress och sover mer.

      Radera
    3. Vikt nedgång beror på negativt kaloriintag. Om du är hyfsat tränad kommer kaloriunderskottet även leda till en viss minskning av muskelmassan, men det kan minimeras genom hård styrketräning och högt proteinintag. Det kallas att "deffa".

      Radera
    4. Sebbe, Korrekt så men tror du att man orkar med hård träning på denna diet? Och hur tror du kroppen reagerar fysiskt?

      De som tränar hårt brukar förespråka att man ska äta var fjärde timme för att kroppen inte ska börja bryta ner musklerna till energi.

      Bägge lägren kan inte ha rätt i det här fallet. Själv är jag konservativ och svårövertygad...

      Radera
  5. Det låter exakt som 18-timmarsfasta eller 16:8-metoden.

    Äter man middag kl 18.00 så är det 18 timmar till kl 12.00 dagen efter då man äter lunchen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borde inte 16:8 metoden vara 16 h fasta?

      Radera
    2. Med tanke på att Berkhan just skriver om "intermittent fasting" som väl är 18:6-metoden så är det kanske inte så konstigt?

      Radera
    3. När Berkhan skrev sitt inlägg (2012) bestämde jag mig för att testa periodisk fasta enligt 16:8-modellen. Jag fastade mellan 20.00 och 12.00 och åt mellan 12.00 och 20.00. Jag fortsatte med min tunga styrketräning och lade mig på ett kaloriunderskott på 500-1000 kcal per dag. Åt proteinrikt (2 gram protein per kg kroppsvikt).

      Gick ner 0,5-1 kg i veckan tills jag kom till min målvikt och behöll styrkan. Kände mig otroligt pigg på träningen och saknade inte frukosten överhuvudtaget. Sötsuget försvann och jag blev snarare illamående de gånger jag fick i mig något sockrat. Det var så tydligt i mitt fall hur beroende av socker min kropp varit. Jag kan förstå hur rökare, snusare och andra drogare har det...

      Kan bara rekommendera periodisk fasta och att skippa frukosten. Det finns ett uttryck - after breakfast hunger - som beskriver känslan ganska bra. Det är otroligt skönt att slippa denna hunger som i mitt fall bara ledde till överätande efter lunch.

      Läs gärna mer om periodisk fasta på Daniel Richters blogg Styrkelabbet (bygger till stor del på Martin Berkhans Leangains).

      http://www.styrkelabbet.se/periodisk-fasta/

      Daniel är en seriös kille som talar så vanligt folk förstår.

      Radera
  6. Man kan vänja kroppen till nästan vad som helst. Om den "vet" att det blir mat vid 12:00, för att man alltid äter lunch då, så är man vrålhungrig 11:55.

    Jag slutade äta frukost i några år och det fungerade utmärkt. Men om jag skippar den idag när jag är van vid att äta på morgonen så funkar det inte alls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tar några dagar att vänja sig, sen fattar man. :-)

      Radera
  7. Mmm svensk hotellfrukost är bäst :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är grejen med hotellfrukost egentligen? De gånger jag har ätit frukost på hotell i Sverige har det förutom det vanliga som man brukar äta hemma (fil, yoghurt, flingor, gröt, smörgåsar) så brukar det finnas prinskorv och köttbullar av dåligt halvfabrikat. Är det verkligen något att hurra över?

      Radera
    2. Den bästa äggröra jag någonsin ätit var på ett hotel.

      Dock även den sämsta.

      Radera
    3. Slutsats: Lär dig göra bättre (godare?) äggröra själv.

      Radera
    4. Äggröran på hotell görs av ett pulver.

      Radera
  8. Om man inte vill skippa frukosten kan det vara ett bra tips att äta något kolhydratfattigt – typ ägg och bacon, sill och ägg, eller kanske fet naturell yoghurt med bär. Då får man ändå lite av samma effekt, dvs en ganska lång period varje dygn då man inte belastar kroppen med socker och därpå följande insulinutsöndring. Det ger kroppen en chans att återhämta sig och hålla sin förmåga till fettförbränning i trim. Torde göra en del nytta även för den som inte äter särskilt kolhydratsnålt i övrigt.

    SvaraRadera
  9. Hoppade över frukosten i ett år, gick upp 7 kg. Nu äter jag 2 ägg till frukost. Står mig fram till lunch. 2 dagar i veckan kör jag dessutom cirkelträning innan lunch orkar kroppen det (pulsen brukar ligga mellan 80-90 % av max). Körde även en tremil på skidor på två ägg, det var dock en ny upplevelse på flera plan. Kommer inte att återupprepas...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan inte bara hoppa över frukosten och hoppas på ett under. Resultatet blir oftast att man överäter på eftermiddagen och kvällen. Man behöver hålla koll på hur många kcal man får i sig och se till att man tränar (gärna tung styrketräning) för att behålla så mycket muskelmassa som möjligt om man ligger på ett kcal-underskott. Vill man ligga still i vikt gäller det att över veckan träffa rätt i energibalansen, kcal in = kcal ut. Lätt som en plätt! Eller...? :-D

      Radera
  10. Jag brukade läsa hans artiklar förut men nu har har slutat skriva nytt känns det som. Är väl lite jobbigt att gå mot strömmen.

    Brukar skippa frukost på måndagar så man får bränna lite på helgens stora middagar. ;) Sen kan man skippa onsdag och fredag också. Det är jobbigt att träna utan frukost dock.

    Fetthalten i kroppen regleras via munnen. Träning är en annan sundhetsfaktor men påverkar inte vikten alls i samma grad som hur mycket du äter.

    Men alla blir saliga av sin egen tro.

    SvaraRadera
  11. Största problemet med frukost är att det vi vanligtvis äter till frukost i Sverige (sockrad yoghurt, flingor, gröt, smörgås) höjer blodsockret rejält, vilket i sin tur drar igång rejäl insulinutsöndring vilket får blodsockret att krascha halvvägs till lunch vilket gör oss hungriga dåligt fungerande. Värre är det i USA där man ofta äter muffins(!) till frukost.

    Om man istället äter en bra frukost med bacon, ägg, avocado, korv, kallrökt lax, etc så står man sig ofta bra till kvällen och kan jobba igenom lunchen.

    SvaraRadera
  12. Det har inte så mycket med form som med vanan att inte äta regelbundet. Han har själv kört IF sen 2006 så hans kropp har precis som min kropp vant sig att inte kräva mat vid regelbundna tider (och jag är inte speciellt vältränad). Ni som haft små barn har säkert sett skillnaden på de föräldrar som vant sina bebisar vid regelbundna tider.

    Kopplingen till insulin och diabetiker tror jag inte på. Det en icke-diabetiker kallar "lågt blodsocker" är deras kropps ovana att klara sig med oregelbundna måltider. Jag har ett barn med typ-1 diabetes - deras situation är helt annorlunda. Jag har testat mitt blodsocker under en rad extrema situationer det har aldrig gått under 4.5mmol, som hans referenser påpekar så kompenserar vår kropp för hög insulinutsöndring.

    Bästa träningen för detta är intermittent fasta, eller ännu hellre vattenfasta. Kör 5-10 dagar helt utan annan föda än vatten, du kommer efter 2 dygn få en grym kick och sen surfar då på känslan att vara oberoende av 3 timmars måltider och självförtroendet att inte behöva planera måltider för dig själv. Några fastor gör att kroppen är helt van vid att äta när det passar dig, och du känner dig som en starkare människa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Ni som haft små barn har säkert sett skillnaden på de föräldrar som vant sina bebisar vid regelbundna tider."

      Jag har inte sett det - berätta gärna.

      Radera
    2. "Kör 5-10 dagar helt utan annan föda än vatten, du kommer efter 2 dygn få en grym kick"

      En kompis testade att inte äta alls på 10 dagar bara för att se om han klarade av det och för att få uppleva den berömda kicken.

      Den uteblev. Nada kick för honom. Kroppens respons är väldigt individuell.

      Radera
    3. Dr Benway: du är medveten om att små barn typiskt sett befinner sig i anabolt tillstånd (eftersom dom växer) så liknelsen med vuxna är inte särskilt bra.

      Radera
  13. Jag har kroppsfett en bra bit över 14% och för mig gör det ingen större skillnad om jag äter frukost eller inte, hungern vid 11:30 kommer eftersom jag är van att äta då. Äter jag kolhydratrik frukost är jag ofta seg i huvudet timman innan lunch. För mig fungerar det bra att äta relativt lite och icke-rafinerade kolhydrater till lunch för att fungera som bäst efter lunch.

    SvaraRadera
  14. Har aldrig ätit frukost, inte ens som barn. Bara en slät kopp kaffe, sen äter jag lite frukostmat till lunch. Som student åt jag bara lagad mat några ggr i veckan. Dagens enda lagade mål äter jag på sen eftermiddag, sen nån macka på kvällen. Har visserligen bara två akademiska utbildningar, men har inte dött än.

    SvaraRadera
  15. Och så säger man att svenskar inte är religiösa...
    Var och en sin profet, tydligen.
    Gott så.
    Slåss bara inte!
    I vart fall inte på fastande mage.

    SvaraRadera
  16. Har nu kört LCHF några månader. Samt mantrat "ät när du är hungrig-sluta ät när du är mätt".
    Gått ner 8 kg på två månader, pigg som fan på mornarna och mår allmänt sett alldeles prima. Dessutom lättlagad och mycket god mat. Rekommenderas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag som oftast fått höra "sluta ät när du inte längre är hungrig, istället för när du är mätt". Det samt att man ska äta långsamt så man hinner känna efter, istället för att vräka i sig allt på 5 minuter pga stress som jag själv gör...

      Radera
  17. Fasta mattider är trams frukosten kan lika gärna skippas som räcka till sen middag 12 timmar senare eller hur man nu vill. Det viktiga ör att skippa skit som flingor, gröt, müsli och zndra snabba kolhydrater som bara gör dig hungrig. Biff, omelett, grönsaker och du står dig hela dan...

    SvaraRadera
  18. Frukost är viktigt, Däremot behöver den inte ätas direkt när man stiger upp, Jag brukar vänta ca tre timmar(frukost vid 09:00) Men absolut viktigast är vad man äter, Vi äter verkligen dålig frukostmat över lag anser jag, hotellfrukosten är de absolut sämsta exemplet. Ofta är frukosten till huvuddel sötad med raffinerat socker, Gluten och laktos bombad. Kolla gärna på frugans blogg om ni vill ha tips på alternativ mat och frukostmat http://smoostasch.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns inget viktigt i frukost. Jag äter min "frukost" vid 12-tiden, men kallar den lunch. Jag mår prima.

      Radera
  19. Man kan inte bara testa att sluta äta frukost några dagar för att se hur det funkar. Resultatet blir nästan uteslutande att man tycker att man känner sig konstig (slö, trött, tunnelseende etc.). Man behöver stå ut åtminstone en vecka för att kroppen ska hinna vänja sig. Så var det iaf för mig.

    Överäter man dessutom under dygnets kvarvarande timmar är det ju inte mycket lönt i att sluta äta frukost...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du inte ätit kolhydratstinn middag som ställt till det, så har din kropp ställt om till ketos under natten, vilket den fortsätter att vara i efter att du vaknat. Av den anledningen spelar det ingen roll om du hoppar frukosten För din kropp fortsätter att glatt bränna fett och bilda ketoner som din hjärna mumsar i sig. Den lilla mängden glukos som vissa celler kräver tillverkar kroppen själv.

      Radera
  20. Det är mer intressant att lära sin kropp att använda fett som energi. Det kan man göra genom att kombinera lågkolhydratkost, fasta och träning. Det kan ta lite tid. Själv kan jag efter fem år på senare tid fasta 20h, 5 dagar i veckan utan att det påverkar träning eller humör annat än på ett positivt sätt.

    SvaraRadera
  21. Det är väl bara äta och dricka när man är hungrig och törstig svårare än så är det ju inte. Sen vet de flesta vid det här laget vad som är hyfsat nyttig mat.

    SvaraRadera
  22. Jag skippar nog kvällsmaten istället för frukosten!!!

    Motto! testa allt minst en gång! /Så även baconfrukost vid 12:00 hela semestern :-)

    SvaraRadera
  23. Har bara ätit frukost när jag gjorde lumpen. Muckade tjockare och med sämre kondis än innan. Träning är för folk som inte jobbar om dagarna. mvh 62 kilos mannen.

    SvaraRadera
  24. Vi är 5 stycken kompisar som provar detta sedan tid. Tipset kom från så bra källor att man helt enkelt var tvungen att prova innan man ratade det. Man kan ju inte bara gå och vänta på vetenskapliga publikationer liksom. Ibland måste man ju experimentera lite. Iaf vi är alla oerhört positiva till detta och i mångt och mycket kan jag instämma i Lars summering. Skulle vilja säga att frukosten också är det sämsta målet man där vi ofta vräker i oss spannmål och rent socker (rostbröd, havregrynsgröt, corn flakes, apelsin juice och frukt yoghurt). De snabba kolhydraterna omvandlas till glukos snabbt och som med vilket socker som helst blir man sugen på mer....

    Jag har precis klivit av denna fast då jag ligger på 7-8% kroppsfett och börjar oroa mig för att jag inte får i mig tillräckligt med kalorier. Skall dessutom tävla nästa helg så vågar inte chansa på att stå trött när dommaren blåser igång turneringen.

    Väldigt många är ju inte hungriga på morgonen och det kanske är helt naturligt tycker man nu?

    Så för en tunn kille som mig funderar jag på periodiska längre fastor istället

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...