2016-03-27 21:03

Bratislava-Wien-Budapest binds ihop med Hyperloop

Medan man i Sverige diskuterar 300-500-800 miljarder kronor för att bygga räls för höghastighetståg mellan Malmö-Göteborg-Stockholm, ser nu Elon Musks (Tesla) Hyperloop ut att kunna byggas Från Bratislava via Wien och till Budapest. Resan Bratislava-Budapest kommer ta 43 minuter - snabbare än flyg.


Den första etappen ska kosta 2 - 3 miljarder kronor att bygga (200-300 miljoner EUR) och bara finnas i Bratislava. Tydligen ska resan Bratislava-Wien ta 10 minuter.
"But the country’s position as one of Europe’s fastest-growing economies makes it a natural fit, says Dirk Ahlborn, who leads Hyperloop Transportation Technologies and sees the system carrying passengers and freight between between Bratislava and Vienna or Budapest in 10 minutes or less."
Citatet om tio minuter ovan avser Bratislava - Wien. Lägg på 33 minuter för Wien - Budapest för 43 minuter hela sträckan.

Hyperloop är helt enkelt vagnar som åker i ett rör utan luftmotstånd i strax under ljudets hastighet (i luft). Tanken var ursprungligen att binda samman San Fransisco och Los Angeles med en restid på 30 minuter istället för en timme med flyg (exklusive att ta sig till och från flygplatsen, plus incheckning etc), men bland annat jordbävningsrisken har skjutit upp det projektet.
"Det är en korsning mellan Concorde, ett magnetgevär (eng railgun) och ett lufthockeyspel" - Elon Musk
Det är nu fullt möjligt att den första installationen alltså blir Bratislava-Wien-Budapest.

Sverige är tämligen jordbävningssäkert och Hyperloop hade antagligen varit billigare än de höghastighetsjärnvägar som nu ska byggas. Dessutom ett modernt system istället för järnväg baserat på ett koncept från 1800-talet. Hyperloop mellan Göteborg och Stockholm skulle ta cirka 22 minuters resa.

36 kommentarer:

  1. Elon Musk - mannen som har gett ett nytt djup åt begreppet "burn rate". Tesla går back så det skriker om det och har inga utsikter att någonsin gå plus. Nu skall han ta steget till Hyperburn! Undrar också hur lång tid det tar att laga det där röret om en transportkapsel krashar i full fart?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några känsliga delar borde inte finnas på insidan. Har främmande föremål kommit in är det fördelaktigt med de osannolika hastigheter som nämns nedan (8000km/h), vilket skulle kunna göra städarbetet lättare. Applicera utsug på lämpliga ställen och sug ut fragmenten.

      Radera
  2. En given sanning har ju länge varit att denna form av stora vansinnesprojekt i slutändan kostar mer än 10 ggr det givna priset om de ens slutförts (jämför Simpsons monorail)

    Men det jag funderar på är att när mänskligheten stångats emot givna sanningar som denna ett antal decennier så har de en tendens att försvinna.

    Med andra ord - jag funderar på om det kan bli så att mänskligheten (tillsammans med datorer, processer, erfarenhet) plötsligt blir så duktiga att de faktiskt går att det genomföra utan att det blir väldigt ekonomiskt plågsamt.

    Det är väl något sånt som behöver inträffa för eller senare, hur ska vi annars kunna bygga vårt Coruscant?

    Å andra sidan kan det ju också vara så att vi har kombinatoriken emot oss. Att det är helt enkelt omöjligt att förutse allt som kan gå åt h-e i ett sådant projekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här är teknik som funnit på ritbordet sen 60-talet. Dock har inte teknik och material inte funnits för att realisera förens i nu tid.

      Någon måste vara först att bryta ny mark och testa nya saker. Japanerna var först med maglev, och visade att det fungerade. So what om det kostar 5ggr eller 10ggr så mycket. Vet du vad rymdstationen kostar per år med löner, transporter och allt? det här är fickpengar i jämförelse.

      Radera
  3. Alltså, moderniserad rörpost. Föreslår att vi uppgraderar tunnelbanan med vacuum, en badring om magen och butelj vaselin så kan man streama folk precis dit de vill komma.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Mycket bättre att bränna miljarderna på telefonförsäljning och TV-reklam eller något annat som marknaden prioriterar, eller?

    SvaraRadera
  6. Om det här fungerar bra så spelar det ingen roll om det kostar 10 eller 100 ggr så mycket som planerat. Det är ny teknisk mark som bryts. Om dagens transportslag för passagerare och gods är tåg, bil, flyg och järnväg så är framtidens transportslag bli flygande drönare, autonoma bilar och hyperloop.

    Hyperloopen ersätter i hög grad dagens punkt-till-punkt-förbindelser, såsom järnväg och flyg. Man får också se den första versionen som just en första version med ca 1200 km /h som topphastighet och ca 3600 passagerare i timmen som kapacitestak. Om det fungerar så kan man lätt tänka sig en version med dubbel topphastighet och kapslar med fyrdubbel kapacitet. Skisserna på s.k "vactrain" nämner hastigheter upp till 8000 km/h. Man kan ju t.ex. jämföra dagens tåg med de första tågen. I en första version kan man tänka sig att pendlingsregionen kring en storstad kan ökas kraftigt. Det blir t.ex. möjligt att bo i t.ex. Göteborg och jobbpendla till Stockholm på daglig basis på ett helt annat sätt än idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så, du ser inte några som helst problem med det här? Har för mig att vi alla skulle jobba hemifrån bara för något decennium tillbaka. Och vad hände?

      Just ingenting.

      Om inte folket behöver det så är det bara monument över politikernas ego.

      Radera
    2. Det där är knepigt med vad som blir använt och vad inte. Men jag håller med om at man för ett tag sedan pratade om just jobba hemifrån, att alla skulle vara konsulter, osv som framtidslösningen.

      Radera
    3. När man utvecklar ny teknik så kan man givetvis förvänta sig en massa problem, men jämfört med järnväg och flyg så har en fungerande hyperloop massor med fördelar. Järnväg är väldigt dyr att bygga och underhålla.

      Vi ska givetvis jobba hemifrån också. Och möjligheten till drone-leverans av prylar kommer att ta bort behovet av många resor. Men om vi kan göra resor snabbare, billigare och miljövänligare så är väl det enbart bra?

      Radera
    4. @pelpet Nej, jag säger inte emot dig. Men det är ju inte så att Hyperloop enbart har massa fördelar, på samma sätt som järnväg enbart har massa nackdelar. Järnvägen har en massa nackdelar, men är en rätt mogen teknik idag - man vet helt enkelt vad man får och oftast vad det kan kosta. Därmed inte sagt att vi inte kan i Europa och andra världsdelar kombinera järnväg och hyperloop.
      Samma för drönare och jobba hemifrån. Det är inte tekniken i sig utan vad man gör av det som är viktigt, men då måste vi väl vara också säkra på att det blir snabbare, billiga och miljövänligare.

      Radera
  7. Intressant. Inte förvånande att man i Kalifornien behöver något mer jordbävningssäkert. Har funderat på hur start och slutterminalerna skall se ut för något sådant. Kapaciteten är ju beroende på hur hela systemet ser ut - på så vis liknar det järnväg till stor del.
    Annars är det en rätt bra plats för att testa det.
    Dock som det skrivs...det är viktigt att se vad det första bygget kostar, vilka barnsjukdomar som upptäcks och vad snarare påföljande system kostar.
    I just det här fallet så skulle det förhoppningsvis även vara en intressant jämförelse mot de pengar som EU har eller tänker investera i Slovakiens infrastruktur. Samt jämföra mot tex den kostnad som i alla fall ett bygge där pengar misstänkts "försvunnit".

    SvaraRadera
  8. Världen styrs av ekonomer och byråkrater. Jag lovar att man i Sverige om 50 år fortfarande kommer att diskutera huruvida vi skall ha snabbtåg eller inte. Hyperloop tror jag ingen politiker har hört talas om än, så det kan vi glömma. Själv har jag länge hoppats på dubbelspår norr om gbg, det kanske är klart 2025-2030.

    SvaraRadera
  9. En sak jag funderar på är hur väl hyperloop skulle hantera ett terroristattentat. Måste bli förödande konsekvenser om någon skulle spränga en av betong-pelarna precis innan ett "rör" kommer susande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en bra fråga. Jag skulle gissningsvis gissa på att Hyperloop behöver ett sensornät som är väldigt bra för att ge en väldigt snabb feedback och inbromsning.
      Fast går det att bromsa in från strax under ljudhastigheten till noll på väldigt kort tid utan att skada folk inuti?

      Radera
    2. Det rinliga svaret är Nej, det går inte. Blodkärlen i kroppen klarar inte hur hög accelleration som helst.
      Men naturligtvis är svaret öppet med parametern "väldigt kort tid".

      Radera
    3. Mmm, låter inte orimligt. En Hyperloop enhet som helt plötsligt skulle råka hamna utanför röret behöver då nog kunna typ färdas den nödvändiga sträckan som krävs för att bromsa upp på ett bra sätt själv då.

      Radera
    4. Detta löser man lätt genom att låta Mellanöstern vara ifred och väst slutar lägga sig i deras interna angelägenheter.


      (Sluta sälja vapen till dem kan också vara en bra ide)

      Radera
    5. Farliga Tankar
      Det ligger nåt i det du skriver.

      Radera
  10. http://youtu.be/ZDOI0cq6GZM

    SvaraRadera
  11. Ett litet förslag till försök.

    Finns tunnlar för trådar under tunnelbanan som borde rymma ett försöksrör för transport av brådskande mindre komponenter som dokument, reservdelar, medicin och blod i 08. Under 90-talet fanns mycket äldre kablar där som idag säkert är ersatta helt av fiber.

    Den besparing i energi som lågt luftmotstånd och låg friktion ger ska sedan jämföras med de alternativa transporterna med budbil eller helikopter. Något större problem med att överskrida ljudhastigheten i luft ser jag inte.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  12. Betydligt bättre att utveckla och förfina tekniken med transport av varor än av människor.

    SvaraRadera
  13. Tåget kan ju inte konkurrera med flyget vare sig pris- eller tidsmässigt. Men nyare teknik som flygplan tycker man inte om. Tåg är ekologiskt, alternativt och retro. Därför blir det tåg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför föredrar du med det 100 år gamla flyget framför det nya Hyperloop om du gillar nyare teknik?

      Radera
  14. Med tanke på att ingen politiker tänker riva upp kärnkraftsomröstningen så ser jag inte att Hyperloop(gissar att denna slags kommunikation drar rätt mycket el) skulle kunna byggas i Svedala :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. En hel del energi går åt för att bygga röret och slussarna för transportfordonen. Eftersom röret vid drift har lågt lufttryck och vagnarna avses förflyttas magnetiskt svävande över botten blir det mycket litet friktion. Pumpar för att tömma slussar kräver obetydligt. Läckage kräver givetvis någon pumpenergi. Kvar blir el för att accelerera, driva fram och bromsa in vilket bör bli klart lägre än andra transporter förutom segling eller att driva med vattenström.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Fast just magnetiskt svävande över botten kräver en del ström. Maglev finns visserligen, men hur mycket drar det i rena siffror (finns de tillgängliga någonstans) för att jämföra med text ett eldrivet tåg?
      Annars magneter och supraledare och svävande riktigt billigt vid höga (dvs normal temperatur på 273+ Kelvin) är ju fortfarande tyvärr lite av en dröm.

      Radera
    3. Du har rätt med att svävandet inte är gratis och supraledning vid rumstemperatur har vi inte än. Men energi för svävandet behövs bara under varje vagn och inte på andra delar av röret. Vågar man köra snabbt blir det också under kort tid för varje transport. Har inga siffror på hur mycket själva leviteringen kräver per sekund.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. "förflyttas magnetiskt svävande över botten blir det mycket litet friktion"


      Ni har ingen aning om vad ni pratar om! Vagnarna skall "sväva" på luftkuddar, detta är standard teknik.

      Radera
    5. Källa på det.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. http://www.spacex.com/sites/spacex/files/hyperloop_alpha.pdf

      Radera
  15. Hyperloop verkar vara nån nedbantad version av ETT (Evacuated Tube Transport). ETT beräknades kunna gå i mach 6 i nästan helt luftevakuerade tunnlar.

    SvaraRadera
  16. Hyperloop är mycket dyrare än vad Musk påstår.
    Energiåtgången för att skapa nära vakuum är mycket högre än han påstår.
    Bekvämligheten i turen är mycket sämre än han vill medge.

    Bara för att en karismatisk människa med mycket pengar (eller kanske rättare sagt lätt för att få andra människors pengar) säger något så betyder det inte att det är bra.

    SvaraRadera
  17. Istället för att gnälla utan kunskap läs Elon Musks 58 sidor långa tekniska förstudie:

    http://www.spacex.com/sites/spacex/files/hyperloop_alpha.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressanta 58 sidor. Blir kul att se en första variant. Tror mer på även transporter av annat än bilar som är varianten 2 av hyperloop, men amerikaner är lite för fixerade vid sin egna privata bil. Med även transporter av gods kan ekonomin bli än bättre. Nu ser det väldigt bra ut med de siffror som presenteras.

      Paul kan ha rätt med bekvämligheten ombord men tror mer på Elon Musks möjlighet att ha lågt lufttryck utan allt för stor energikostnad. Läckage är avgörande.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...