2016-03-06 11:16

8% av bloggläsarna kan få allvarliga problem vid höjda räntor

Nedan presenteras resultaten av förra helgens enkät kring läsarnas. Även om majoriteten av läsarna klarar ordentligt höjda räntor så riskerar upp 8% råka ganska illa ut vid höjda räntor.

1 682 bloggläsare svarade på enkäten, vars fråga löd "Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på räntor?" Detta är alltså den så kallade räntekvoten.

Idag ligger de rörliga räntor, som de flesta har, runt 1.5%. Naturligtvis varierar detta och en del har bundit räntan på högre nivåer, vilket kan förklara en del hushålls räntekvoter. Andra förklaringar kan t ex vara studielån, vilket rimligtvis gäller majoriteten av de som lägger över säg 40% av sin inkomst på räntor, rent av över 100% av inkomsten. Det kan också förekomma skatteplanering bland den relativt sett höga andelen företagare bland bloggläsarna, där man inte maximerar sin lön av skattetekniska skäl.
Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på räntor?

Tar vi ett väldigt moderat räntenormaliseringsscenario och tripplar räntorna till 4.5% så inser man att de som idag lägger mindre än 10% av hushållets inkomster på räntor bör klara sig även om utgifterna skenar till 30% av hushållsinkomsterna. Fast i intervallet 11 - 20% och högre intervall kan det bli svettigt. 15% i ränteutgifter stiger till 45% av hushållsinkomsten. 20% till 60% av inkomsten.

Från 11% på räntor med dagens minimala räntor och uppåt hittar man 8.20% av respondenterna. Detta klassar jag som en riskgrupp. För att faktiskt avgöra risken måste man förstås titta på detaljerna i det individuella hushållet.

Ej att förglömma är att det är inte bara räntorna som kan höjas - inkomster kan också sänkas vid t ex arbetslöshet eller att det egna företaget går omkull, eller att hushållets splittras och en part blir sittande med skulderna av någon anledning. Inträffar detta samtidigt kan det vara dags att öva på sina färdigheter som Faktumförsäljare.

Överlag bör dock inte de flesta bloggläsare oroa sig. Samtidigt inser man hur mycket höjda räntor kommer slå mot svenskarnas konsumtionsutrymme och därmed den älskade och hyllade förutsättningen för allt - den ekonomiska tillväxten.

Återigen kan man fundera på om vi till slut hamnar i Japanscenariot med noll inflation, noll räntor och noll tillväxt? Det övermogna stagnerade industrisamhällets slutliga öde i en globaliserad värld?

21 kommentarer:

  1. läste till "höjda räntor".
    Höjda räntor...hehe. Hehehe......BWAHAHAHAHAHA!!!
    HAHAHAHA HAHA HA!

    ROFL, LOL, KEK...!!!!!!
    Du är rolig Lars...höjda räntor..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag känner kärleken.

      Radera
    2. Troligare är väl att kommunalskatten höjs från 29 % till 35 % innan räntan höjs.

      Hur som helst, mindre för dig i plånboken.

      Radera
    3. Bra =).
      Det var mycket kärleksfullt ment! var en småobskyr referens till mig själv som troll däri också om någon lyckades fånga upp det =P.

      Fattar inte varför min telefon alltid dunkar på med två kommentarer dock =/.

      Radera
  2. läste till "höjda räntor".
    Höjda räntor...hehe. Hehehe......BWAHAHAHAHAHA!!!
    HAHAHAHA HAHA HA!

    ROFL, LOL, KEK...!!!!!!
    Du är rolig Lars...höjda räntor..

    SvaraRadera
  3. Så länge målet för RB är 2% inflation mätt på främst konsumentprodukter och medlet att uppnå detta är sänkt ränta så blir det nog inga höjda räntor inom överskådlig tid.

    SvaraRadera
  4. Btw har bloggläsarna antingen otroligt låga räntekostnader eller otroligt höga löner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen? En normal villa kostar 2.5 MSEK i Sverige. Säg att man har lite bostadskarriär bakom sig och/eller amorterat en del och har lån på 1.5 MSEK. Med 1.5% i ränta ger det 1875 kronor i räntekostnad per månad före ränteavdraget. För att det ska bli 5% av inkomsten räcker det med 37 500 efter skatt i hushållet, dvs två bruttolöner i 25 000-kronorsområdet.

      Radera
    2. Hur ser det ut i övrigt, rent statistiskt? De flesta har väl inte köpt bostad i storstad för första gången de senaste åren?

      Radera
    3. Och har man hög inkomst och inte allt för hög belåningsgrad är risken lägre för banken, vilket ger lägre ränta. Och då ligger räntan idag snarare runt 1% än 1,5%. Eller t.o.m. under 1%.

      Hög inkomst och låg ränta gör att den procentuella utgiften blir låg.

      Radera
    4. Du har rätt..jämförde med min närhet dvs stockholmsområdet där folk när de fått första jobbet hostar upp 2 miljoner för en etta.
      Utanför tullarna givetvis.

      Radera
    5. Även om jag själv är från och bor i Stockholmsområdet - vilket innebär att en "normal" villa strax i förorten kan gå på 2.5 M SEK om man har tur, men snarare ligger väl det i mellan 3.5-8 M SEK intervallet och är nog rejält svår att "köpa" om man inte har gjort bostadskarriär tidigare, är jag glad att en normal villa kostar mindre i resten av Sverige. Tänk om det vore så överallt i landet.

      Radera
  5. "Swedish financial institutions are strongly dependent on international borrowing and lending." - SNS report.

    Så länge utländerna har förtroende för Sverige så går det nog bra, men tappar de förtroendet så lär räntorna stiga.

    Och Ingves verkar ju göra allt han kan för att sänka kronan, så vi är nog rätt säkra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar att utländska långivare gärna lånar ut till svenska banker när Ingves gör så gott han kan för att de skall få så lite som möjligt tillbaks?!

      Radera
  6. Aningen höjda räntor kollapsar"hela rasket",förtroendet är det som kan rucka den ranka båten i sank.
    Nah,knappast troligt va.
    Sverige är väl dessutom redan så långt ned i träsket att det är skit samma ändå.
    Vasaloppsåkare ggr 12 ger ett skrämmande visuellt perspektiv..
    ;-)

    SvaraRadera
  7. Länken till Faktumförsäljare är trasig.

    SvaraRadera
  8. Det värsta är att det inte bara är räntorna som förr eller senare kommer att höjas, utan vi får mer eller mindre samtidigt kraftigt höjda kommunal- och landstingsskatter, avskaffade eller nedtrappade ränteavdrag, ökande konsumentpriser och amorteringstvång, samt eventuellt även återinförd och höjd fastighetsskatt, plus nya eller höjda punktskatter på en rad områden. Även om lönen inte sänks eller det egna företaget går omkull eller man drabbas av sjukdom, dödsfall eller skilsmässa i familjen, tror jag många "vanliga" hushåll kan få problem. Dessutom tillkommer ju faktorer utanför Sverige, en nedgång eller rentav kris i den globala ekonomin i kombination med inhemska faktorer skulle kunna få förödande effekter för väldigt många.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte just på samma sak. Men du förekom mig där. Det blir inte mysigt. Folk kommer då vakna till en ny verklighet och tvingas lära sig av länder man ser ner på idag hur man skall överleva om inte regering/kommuner/samhället klarar att antingen se till att man minskar risken för det eller om det händer inte panikar för mycket.

      Radera
    2. Välkommen till framtiden...den är allaredan här.
      Och välkommen till verkligheten...den är också här...men syns inte ännu.

      ...-"Det övermogna stagnerade industrisamhällets slutliga öde i en globaliserad värld?"...Framsynt förmodan av Wilderäng...Frågetecknet därvid måhända överflödigt.

      Radera
    3. Frågan är befogad. Absolut, men den innebär inte ett slut. Industrisamhället kan gå åt olika håll. Och det har nog en koppling till hur det går med nationalstaten som sådan. "Nationalstatens förfall" finns det ett uttryck för sedan 1990-talet iaf som är också då kopplat till globaliseringen och dagens ibformationssamhälle.
      Dock i grund och botten behövs energitillgångar - något Sverige ändå har så länge och mer än många andra länder. Så länge klimatmönster och energiproduktionsmetoder sammanfaller någorlunda.
      På sätt och vis kan man säga att nationalstaten i västvärlden har haft en boost av att ha tillgång till billig, lättillgänglig energi och detta har bidragit till en enorm främst teknisk- och levnadsstandardsutveckling, nu återstår att se om det går att kombinera mindre billig och lättillgänglig energi (såvida inte annat händer) och liknande teknisk och övrig utveckling, liksom möjligheterna att behålla en trevlig samhällsmiljö och statsskick. Som ni märkt har ju populismen på lösa,en enkla och effektiva grunder dykt upp.

      Radera
  9. Bankerna sitter således säkert.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...