Detta inlägg är fel. Stockholms Handelskammare har spegelvänt datat. Bortse från allt nedan. Korrektare data finns här och motsäger allt nedanstående.

Stockholms Handelskammare har släppt en ny Barometer, som talar om hur fantastisk den överhettade ekonomin i Stockholm. Det visar sig dock att endast 7.46% av hushållen faktiskt går plus och hela 57.52% bara klarar ekonomin genom att förbruka sparkapital eller rent av ta lån. Hushållens ekonomi lever alltså på kreditdopning och förbränning av sparpengar.
De kreditdopade Stockholmshushållen. Källa: Stockholms Handelskammare
Ett annat sätt att uttrycka det är att mer än hälften av hushållen i Stockholm går back idag och endast vart fjortonde hushåll går plus.

"Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och påverkar därför hela Sveriges välstånd."
Så, hela Sveriges jobb- och tillväxtmotor lever på sparpengar och krediter. Det blir nog jättebra när ekonomin vänder ner snart, och dessutom börsen fortsätter ner och med det eroderar det där sparkapitalet...

Återkommer med en läsarenkät med samma frågor kring hushållsekonomin. 

Skicka en kommentar Blogger

  1. Bland läsarna är det nog bättre. Blir väldigt förvånad över dessa siffror. I min omgivning är det få som skuldsätter sig för annat än bostaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast de kanske knaprar på sitt sparkapital? Kanske inte något man berättar så där?

      Radera
    2. Jag trodde samma sak 1990. 1992 kraschade bostadsmarknaden. Vår bostadsrätt i en nybyggd BRF minskade snabbt i värde. plötsligt visade det sig att grannarna i vår BRF hade belånat sina Lägenheter för att köpa bil, åka på semester, köpa sommarstuga osv

      Jag blev chockad då jag lärt mig att aldrig låna till konsumtion och aldrig hört någonberättat om att de gjort det. Många av de belånade grannarna var arga. De var arga på:
      -HSB som byggt huset
      - Carl Bildt
      - En av de boende som de misstänkte för att stjäla el av sina grannar (hur?)
      - På styrelsen som byggt en tennisbana för lånade pengar
      - På de som motsatt sig en tennisbana.
      Osv

      Skulle vi kunna lära oss något av denna historia?
      Nej. Den utspelade sig för länge sedan och endast historiskt intresserade orkar bry sig om vad som hände på 1900-talet

      Radera
    3. Instämmer. Slutsatserna verkar helt orimliga. Det är förmodligen ett utslag av hur man ställer frågorna, vilka frågor man utelämnar, vilket svar man får. Sen är det väldigt stor skillnad på att gå jämt upp och att knapra på sparpengar. Det sistnämda kan man exempelvis göra som ett helt medvetet val om man vill ha fina utlandssemestrar under några år medan ungarna är mottagliga för sånt. Men det betyder bara att man valt att gå back, inte att man måste.

      Själv hade jag svarat att jag går precis jämt upp utslaget på årsbasis, vilket ju inte låter så bra. Men hade även svarat att jag lätt gå några hundra tusen plus om jag vill, om den frågan hade funnits med.

      Radera
  2. Jag blir nyfiken på VAR du hittar denna info? Länk?
    Den länken du ger i inlägget pekar på pågående undersökning och berör ej sparande såvitt jag kan se.
    Jag är nyfiken på om bostaden är medräknad? De som flyttar belånar sig alltid i sthlm och om deras lån räknas med blir det förstås extra dystert.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns ingen direktlänk. Gå till sista grafen, klicka på scrollbarpilen, välj "Hur är ditt hushålls ekonomiska situation". Och det är en avslutad undersökning.

      Radera
    2. Tack, en luring, jag såg inte at det gick att scrolla fram fler resultat där.

      Radera
  3. Detta måste vara den mest uppseendeväckande informationen som hittills presenterats om privatpersoners ekonomi.

    Inte så konstigt att politiker, Riksbank och Finansinspektion konsekvent undviker att hantera problemet med lånebubblan. När det inte längre går att leva på utökande lån blir det väldigt grått och tråkigt i kungariket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Man gör ju inget åt systemfelet med att du kan låna pengar billigt och med minimal kontroll. Klart att det går åt hel---e.

      Radera
  4. Tror nog de siffrorna är en aning dopade med anledning hur frågan är ställd. Frågan lyder: "Vilket av följande påståenden beskriver bäst Ditt hushålls nuvarande ekonomiska situation?"

    Varpå det inte är orimligt att du svarar "att du skuldsätter dig" ifall du lånar pengar för att köpa en bostad, vilket de flesta gör. Frågan borde ju snarare vara ställd som "hur mycket har du kvar varje månad eller liknande".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Men såhär är alltid fallet med de här jävla undersökningarna - man får de svar man vill ha. Och får man inte det skrotar man skiten och ställer nya frågor.

      Radera
    2. Det skulle ju betyda att bostadsköp utgör en normal del av vardagliga ekonomin. Skulle så vara fallet så indikerar det ju att det är något sjukt ändå - köper man bostad för tillfälligt boende eller?

      Radera
  5. Går plus...

    5-10kkr/månaden...

    /Statsmannen

    SvaraRadera
  6. Nåväl, de som går jämt upp lever ju inte på lånade pengar. De flesta är faktiskt inte medvetna om att samhällskontraktet har skrivits om: ingen pension (iaf inte för folk födda efter 1975), den högre utbildningen kommer snart att avgiftsbeläggas (inom 5-10 gissar jag), så varför ska man då SPARA pengar (om man tror att samhällskontraktet ser ut som det har gjort innan 2007)? Buffertsparande anser inte jag är sparande, eftersom det används ju med jämna mellanrum.
    Och hur skulle någon kunna spara för att kompensera inkomstbortfall vid arbetslöshet/sjukdom? Om man ska vara tryggad för de tillstånden krävs att man faktiskt är ekonomiskt oberoende - och det är det ändå väldigt få i samhället som kan bli.

    SvaraRadera
  7. En fråga: Vad är det som de konsumerar som kräver så innihelvete med pengar?

    Är det de dyra lånen (trots låg ränta)
    Är det en rocknrolllivstils med nybil var tredje år och Thailandssemester?
    Är det livets nödtorft, dvs räkningar, pendelkort, dagisavgifter osv osv?
    Är det bara vanligt hetsköpande i valfri köplada?

    Alla kommer inte haverera Sveriges ekonomi. Men alla kommer innebära livsstilsförändringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget svårt att bränna pengar om man har den ådran. Visa utåt att man kan leva flått och stort fast med lånta pengar. Fina villan, fina bilen, fina kläder, fina vanor och resor. Många som gör och vill hålla upp fina fasaden utåt.

      Radera
    2. Som Nils Nilsson skriver, En fasad kan vara dyr, en fin fasad är ofta riktigt dyr...
      Svindyrt när man jämför med dess värde (noll)

      Radera
    3. Många ser inte bilköp som konsumtion.

      Radera
    4. Bilköp är förvisso konsumtion, bara det att det tar längre tid. Min syn på lån till konsumtion är att man skall inte stå kvar med en skuld när man konsumerat varan.

      Köper man en bil så är det OK om man amorterar av innan bilen tar slut (själv föredrar jag dock att betala i förskott). Går man på krogen så betalar man när man konsumerat klart osv...

      Radera
    5. Anonym.

      Tycker jag är en sund inställning. Att inte ha någon skuld kvar när varan är konsumerad.

      Radera
  8. Tendentiöst sa Bill. Vinklat sa Bull.

    SvaraRadera
  9. Det där med bara 7% är väl inte speciellt för ånande. Med så många som lever från hand till mun så skall man. Nog it e förvänta sig att många går med plus. Det verkligt oroande är attt så många lånar mycket för att få"ihop" ekonomin...

    SvaraRadera
  10. Hur stor andel av hushållen är studerande? De tenderar att skuldsätta sig "i stor utsträckning", utan att det i normalfallet är något problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis ! 58 % av de svarande skuldsätter sig, inte 58 % av befolkningen. För dåligt urval.

      Radera
  11. Vilken tillit till framtida inkomster!
    Eller till Handelskammarens enkät!
    http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/

    SvaraRadera
  12. Är det bara jag som har lite svår att utläsa det där. Dom flesta har väl stora lägenhetslån och då lever man väl på lånade pengar, men förhoppningvis så minskar lånet varje månad. Detta borde tillhöra kategori 1 eller 2, och då är ju siffrona helt rimliga. Är det så folk tänker eller kollar man bara på om det står plus eller minus i slutet av månaden? Kollar man bara på plus eller minus i slutet av månaden så är det skrämmande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, du lever inte på lånade pengar om du har bostadslån. Du lever på lånade pengar om lånar för att konsumera. Ett specialfall; äger du en bostad som du inte underhåller (dvs. byggnadsvärdet minskar från år till år) så lever du på din insats och ditt lån.

      Radera
    2. Korrekt tänkt, Carmania. Med det sagt så missar de flesta att byggnadsvärdet minskar från år till år och de som alltså lever på insats och lån är fler än enkätsvaren återspeglar, åtminstone den hos Handelskammaren. Mina ordinarie bloggläsare vet om att boende är konsumtion och att bostäder slits.

      Radera
    3. Så det tolkas alltså. Tackar för det. Det förutsätter ju dock att värdet är konstant och det är det väl knappast någonsin.

      Radera
  13. Den statistiken är fel. Tror att de blandat ihop data och kategorinamn. Se data från KI nedan

    http://statistik.konj.se/PXWeb/sq/27d370da-d8c0-4565-ace1-5a3b9d66ee32

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snygg fångst. Ja, det verkar mycket mera rimligt så att hushåll i genomsnitt sparar än skuldsätter sig. Det visar sig alltså att det är ytterst få som lever på sparmedel eller nya lån!

      Radera
    2. Har publicerat en rättelse. Finns länkad direkt i inledningen till blogginlägget.

      Radera

 
Top