2016-02-10 09:41

Pensionärerna har faktiskt fått högre och högre pensioner

Den vedertagna sanningen sägs vara att vi får lägre och lägre pensioner. Köpkraftskorrigerat gäller detta dock ej än så länge och inte heller i nominella belopp. Medianinkomsten har blivit högre och högre, åtminstone för åldern 65 - 70.

Nedan finner ni en graf över köpkraftad förvärvsinkomst för personer i åldern 65 - 70. Fyra födelseår redovisas. Det är 1934, 1939, 1944 och sedan lite udda 1948, eftersom SCB:s data än så länge bara sträcker sig till 2014, dvs senast inlämnade deklarationen.
Förvärvsinkomst i åldern 65 - 70 år för födda 34, 39, 44 och 48. Median, brutto, per månad och köpkraftskorrigerat för 2014 års priser. Källa: SCB

Som man ser har inkomsterna ökat väsentligt för den yngre medianpensionärerna, trots att det sägs att de fått det allt sämre. Medianen påverkas förstås av att allt fler fortsätter jobba efter 65 års ålder, men man kan också tänka att tjänstepensioner faktiskt växt på ett bra sätt, alternativt att man har privat pensionssparande.

Siffrorna ovan har kompenserat för inflationen, men det samma gäller även de faktiska nominella beloppen. Varje yngre kull i exemplet har högre inkomster vid samma ålder även ojusterat. Hur det ser ut längre upp i åldrarna går inte att avgöra för alla grupperna, men det ser ut motsvarande för de äldsta även vid högre ålder. Pensionärerna har fått det ekonomiskt bättre.


Däremot är inflytelserika makthavare, inklusive inom media, oftare lite äldre och vill väl gärna odla myten om att de måste räddas. Pensionärerna har också blivit fler och kan därmed skrika högre i debatten, men det var alltså inte bättre förr, tvärt om. Kanske är dagens pensionerade 40-talister en äldre variant av bortskämda curlingbarn? Eller så är de hårda stålfarbröder och hårda ståltanter som fortsatt jobba...

40 kommentarer:

  1. Bra! Det är många som inte inser detta. Notera också att det är bruttoinkomster, hur har skattesituationen för pensionärer utvecklat sig de senaste 5-10 åren? Liten sänkning, eller hur?

    SvaraRadera
  2. En sak bara -ni som är egna företagare:
    Se till att ha ett rejält pensionssparande och även alla försäkringar som det bara går!
    Min far var egen företagare (vvs) under 40 år tills han fick hjärtproblem. Idag får han ut 6000 kr efter skatt (halv sjukersättning och halv pension).
    Han/vi saknade kunskap om behovet av extra försäkringar som egen småföretagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, uppgifterna här ovan gäller anställda med förstånd.
      Det är mycket oförståndigt att bli egen företagare för det mesta...

      Radera
    2. Samhället såg helt annorlunda ut för 30-40 år sedan. Samhället var jämnlikare än någonsin tidigare och någonsin senare. Ingen kunde väl räkna med att välfärdssystemen skulle monteras ner i den takt som skedde och att människor skulle få stressa halvt ihjäl sig efter finanskrisen på 90-talet. Oförskämt att prata om förstånd. Kanske du ska skaffa lite förstånd själv istället?

      Radera
    3. Thomas Gunnarsson, du menar att det är bättre att vara anställd och åka på värnskatt och bli bestulen på vinsten som ägarna tar hand om? Höga tjänstemän som är anställda är de som mjölkas överlägset mest i Sverige. Som egenföretagare (AB givetvis) anpassar man lönen efter brytgräns och tar ut maximal aktieutdelning etc. Brutto ser det inte så bra ut men netto så är det överlägset att köra eget!

      Radera
  3. Synd att du visar de första fem åren bara.
    Många tilläggsförsäkringar faller ut på fem år.
    Noterar att som egen företagare ligger man långt från dessa siffror. Samtidigt är det skönt att kunna räkna in en stadig inkomst för en gångs skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anar du att det är tilläggsförsäkringarna som har höjt sina ersättningar, och dessutom mer än vad själva pensionen har minskat?

      Annars kommer väl utfallet bli det samma?

      Radera
    2. Eftersom tidsserien bara sträcker sig 1999 - 2014 så är det endast upp till ålder 70 man kan jämföra med om man ska titta på de som har ATP och de som har nya pensionen. Längre tidsserier blir ju meningslösa, när det egentligen inte är någon skillnad.

      Radera
  4. En sanning med viss modifikation. Det som glöms att nämnas här är ju att vissa pensionärer har fått en mycket bättre pension och vissa pensionärer har fått en sämre pension. Summan blir att man lätt kan få för sig att alla pensionärer har fått det bättre när man bara tittar på medeltalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen kan ju hyran ha höjts med 600 kronor för fattigpensionären samtidigt som pensionen förbättrats med 200 kronor per månad. Det blir ju ändå minus 400 kronor..

      Radera
    2. Generellt så faller nog hyran och andra utgifter in under inflationen, så att säga. Sen kan det givetvis finnas undantag.

      Dock så snackar vi om att medianbruttomånadsinkomsten för 65-åringar har ökat med nästan 8000kr på 14 år.

      Hur många har fått en minskad dito under samma period?

      Radera
    3. Om du pratar "sanning" så får du väl visa det istället för att häva ur dig tomma ord.

      Därtill är pensionsutfallet individuellt. Har du inte jobbat får du lägre pension och vice versa. Så hur kan du säga att "vissa pensionärer" fått lägre?

      Radera
    4. Hyra ingår i inflationen. Detta är kostnadsjusterade inkomster.

      Radera
    5. Om det nu stämmer, vissa menar att det inte är så.
      http://www.hemhyra.se/riks/hyreshojningarna-hogre-inflationen

      Radera
    6. Absolut. Men andra saker har gått upp lägre än inflationen, t ex mat. KPI väger samma olika utgifter. Få pensionärer betalar bara hyror och odlar sin egen mat gratis.

      Radera
    7. Hyrorna brukar väl hamna på runt 2 % per år vid förhandlingarna. Vad jag vet så har den totala inflationen varit bra mycket lägre, närmare sagt ibland runt minus 0,1%. Livsmedlen (enligt SCB) fortsätter dock uppåt, var väl t.ex. 2,5% 2012 tror jag. Dessutom blir det ju plötslig höjningar när lägenheter renoveras (jag har haft egen erfarenhet av det, men se t.ex. senaste plus på svt). Det kan man ju inte avstå från på samma sätt som hemelektronik, hushållsvaror, kläder och skor som blivit billigare under årens lopp. För att inte tala om bensinpriset, elpriset och bolåneräntor. Men det har ju inte en vanlig pensionär i hyreslägenhet haft så stor nytta av. De räknar väl mest hyra, mat och vård som de stora utgifterna i deras ekonomi. Pensionärer i hyreslägenheter har inte fått många kronor extra ens tack vare låga elpriset.

      Det är rätt mycket pengar pensionärer gått miste om som andra med villa, heltids-jobb, stort teknikintresse (med krav på surfplatta, platt-tv och ny mobil varannat år) och bil har fått.

      "Sanningar" varierar ofta beroende på den verklighet man lever i. Men att de rika bara blir rikare och fattiga blir fattigare (i jämförelse med medeltalet). Det är i alla fall vår gemensamma verklighet här i Sverige. För att se den verkligheten räcker det att ta en promenad från sitt eget villakvarter eller tomtmark bort till de mindre välbärgade områdena och samtala lite med vanligt folk.

      Radera
    8. Hyrorna för 2016 blev dock höjda väldigt lite, cirka +0,6%.

      Radera
    9. Ja, möjligtvis har räntor och den låga inflation börjat slå igenom på årets hyreshöjning. Men 0,6 % är ändå högre än dagens inflation och kompenserar ju inte tidigare års hyreshöjningar. Fastighetsägarna har sett stora kostnadsminskningar (i form av t.ex. lägre räntor och lägre elpriser) under de senaste åren samtidigt som värdet på fastigheterna skjutit i höjden på många håll. När det var tvärtom (på 90-talet) så kunde ju hyreshöjningar på 45% vara aktuella.

      Om man räknar bort inflationen så har ju hyrorna tidigare stigit med snittet 1,7 % per år från 1975-2009 enligt uppgift från boverket. Från 1969 och framåt har hyrorna fördubblats i jämförelse med KPI (som hyrorna följde fram tills den borgerliga valsegern 1976).

      Radera
    10. Inflationen för 2015 låg i snitt på 0,1% enligt riksbanken. Om hyreshöjningen i snitt låg på 0,6 i år så innebar det alltså att hyran höjdes i snitt hela 6 gånger mer i år än vad den hade höjts före 1977 i jämförelse med i inflationen. Hade hyrorna följt KPI sedan 70-talet då de flesta av 40-talisterna hade kommit igång med jobb och barn så hade hyran idag varit hälften så hög (och samhället dubbelt så rättvist). Och då pratar vi mest om pensionärer med relativt låga pensioner (de med höga inkomster och numera höga pensioner hade oftast råd att köpa sig en bostad under 70-80-90-talet och därmed kunnat göra sig en hacka vid försäljning eller även om de bott kvar).

      Tidigare hårt arbetande pensionärer med låga inkomster och numera väldigt höga utgifter har all rätt att få gnälla över utvecklingen av deras privata ekonomi.

      Radera
    11. "@ Thomas G"
      Apropå hemslakt såg jag senast idag att detta kan resultera i gratis kost och logi i 18 år.

      Radera
  5. För så där tjugo år sedan diskuterades just det fenomen som nämns här ovan.
    Att en stor pensionärsgrupp blir en politisk påtryckargrupp som kan sabotera samhällets fortbestånd.
    Och det särskilt om man påstår att pensionen är "uppskjuten lön"....
    För då försvinner kopplingen till samhällsproduktiviteten.
    Pensionn är inget annat än ett bidrag från den arbetande generationen till den äldre generationen.
    Om pensionärer arbetar så hör de fortfarande till den arbetande generationen...
    Värt att fundera på, tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha. Så vad levde du själv på som liten när dagens pensionärer fick torka din rumpa när du skitit ner blöjan? Eller när dagens pensionärer finansierade din skolgång, fria skolmat, barnbidrag, föräldrapenning, skolbuss och tandläkarbesök. De som såg till att finansiera ett försvar så att landet hölls fritt från Sovjet. Och betalade asfalten till trottoaren du cyklat och spottat på - Bland annat. Det enda du gör när du betalar lite skatt idag åt pensionärer är att du betalar tillbaka en liten del av allt du levt och tärt på som barn och ungdom.

      Det är hög tid att någon tar dig i örat och ber alla stackars farbröder morbröder om ursäkt och sen sätter dig på plats.

      Radera
    2. Frihet var inte så elak mot Thomas. Han måste få möjlighet att hinna tänka lite obetydligt annars blir han bara arg och får ingen vidare utveckling.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Klart han får tänka färdigt. Men han kan väl vänta med att skriva en kommentar tills att han tänkt färdigt?

      Radera
    4. Frihet: du är väl ganska ny här. På vad jag läst hittils av dig och Thomas verkar situationen snarare vara omvänd. Du ger ett rätt omoget intryck när du ägnar dig åt ogrundade personangrepp. Har du inge att komma med i sak?

      Radera
    5. Jag har varit här då och då och smygit omkring under flera år. Det som är nytt är att jag lagt mig i vissa diskussioner eftersom det har börjat spåra ur (som på många andra ställen på nätet) och jag tycker att det som sprids är ganska vinklat och fördomsfullt. Jag tycker snarare att du själv har ett omoget intryck som anklagar mig för ogrundade personangrepp men ser mellan fingrarna på attacker mot vissa folkgrupper, kvinnor och människor med en annan politisk åsikt än sin egen. Jag försöker balansera diskussionen lite i vissa ämnen. "Skäggbarn" "pack" och sådana skälsord mot invandrare eller andra reagerar du inte alls på. Men däremot när en vanlig lågavlönad arbetande människa som sett fattigdomen en del här blundar för bara försöker försvara fattig-pensionärers ökade utgifter med siffror kring hyreshöjningar och inflation.

      Hade du själv nåt att komma i sak än att försöka gå på mig med anklagelser om "omognad"?

      Radera
  6. Replik Thomas Gunnarssson
    Att pension skall betraktas som uppskjuten lön är ett tidigare allmänt vedertaget synsätt vilket baseras på att tidigare lönearbete grundar rätt till ålderspension och att därvid en del av tillgängliga löneutrymmet har avståtts i form av pensionsavgifter till det allmänna pensionssystemet och/eller till avtalspensioner. Detta synsätt bekräftas av Arbetsdomstolen i och med mål 157/95, det s.k. Öhrn-målet.

    Detta synsätt har i nutid utmanats från de två utpräglat nyliberala riksdagspartierna M och C varför vi därför kan konstatera att Gunnarsson i sina ställningstaganden härovan identifierar sig med den nyliberala krets som ansluter till M och C i denna fråga.
    Socialdemokratin och den fackliga rörelsen ansluter till den hävdvunna tolkningen om pension som uppskjuten lön som den också definieras genom AD´s lagakraftvunna dom 1995.

    SvaraRadera
  7. Dagens pensionärer tar över tid som grupp ut betydligt mer i pension än vad de betalat in i skatt. Så länge inkomsterna stiger snabbt fungerar ett sånt system utmärkt.Detta är dock inte fallet numera. Istället kommer vi nog se reala lönesänkningar.

    I dagsläget saknar i stort sett Sverige produktivitetsökningar. Dvs behöver vi sjunkande löner och lägre pensioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man ska köra på lönesänkningar och sänkt pension behöver vi också få till hyressänkningar och bostadsbyggandet.

      Produktionsökning kan ske med bl.a. robotisering, digitalisering, automatisering. Billigare levnadskostnader med egen produktion av el (solceller) och el-bilar. Folk behöver inte slita häcken av sig i evighetet för att vi ska öka produktionen. Möjligheterna i framtiden är enorma men så också utmaningarna om vi ska få mindre klyftor. Annars kan det bli som efter industrialiseringens genombrott - revolutioner, krig och instabilitet.

      Radera
  8. "Pensionärerna har faktiskt fått högre och högre pensioner"

    Detta gäller dock ej garantipensionärer under det senaste året. 2015 fick de en skattepliktig garantipension på 7899 + maximalt bostadstillägg på 5090 SEK/månad.

    2016 får de en skattepliktig garantipension på 7863 + maximalt bostadstillägg på 5090 SEK/månad.

    För den allt större gruppen av äldre anhöriginvandrare, som aldrig har betalat eller tänker betala någon inkomstskatt till den svenska statskassan, så har man sänkt Äldreförsörjningsstödet (ÄFS) mellan 2015 och 2016 från 5462 till 5438 SEK/månad. Det maximala bostadstillägget är samma, 6200 SEK/månad.

    I likhet med fallet för 2015 så kommer troligen äldre anhöriginvandrare, med maximalt utnyttjat ÄFS, få ca 700 SEK netto mer per månad jämfört med pensionärer med maximalt utnyttjad garantipension.

    SvaraRadera
    Svar

    1. I anledning av Dina påståenden om ÄFS contra garantipension så kan konstateras att sådana påståenden florerar dagligdags på Avpixlat och liknande ställen!
      De blir inte mer rätt för det!
      (Att det florerar på Avpixlat kan väl snarare ses som en garanti att det är felaktigt!)
      Pensionsmyndigheten har i anledning av att man uppmärksammat sådana florerande felaktiga uppgifter publicerat information lätt tillgänglig på internet som redovisar sakernas vekliga tillstånd.
      Saxat följer sålunda härnedan:

      MYTER OM ÄLDREFÖRSÖRJNINSSTÖDET

      Äldreförsörjningsstödet är ett stöd till äldre som saknar tillräckligt med egna inkomster för att kunna ha en skälig levnadsnivå. Det sprids en del myter om stödet. Här är några av dem:

      -"Äldreförsörjningsstödet går bara till invandrare"
      Det stämmer inte. Alla som bor i Sverige och har fyllt 65 år kan bli beviljade äldreförsörjningsstöd.

      -"Äldreförsörjningsstödet är högre än garantipensionen"
      Full garantipension till ensamstående född 1938 och senare är 7 863 i månaden före skatt år 2016. Samma siffra för en gift person är 7 014 kronor. Sedan kan bostadstillägg på maximalt 5 090 kr månad beviljas. Äldreförsörjningsstödet består av två delar, dels en skälig levnadsnivå på 5 438 kronor per månad, dels en skälig bostadskostnad på maximalt 6 200 kr (om hyran är så hög). Äldreförsörjningsstödets storlek beror på pensionärens inkomster efter skatt.
      Även om garantipensionen är skattepliktig är denna pension, också sedan skatten är dragen, högre än beloppet för skälig levnadsnivå. En garantipensionär kommer aldrig att i total nettosumma få mindre än en person med äldreförsörjningsstöd om de i övrigt har samma förhållanden. Även en garantipensionär kan få äldreförsörjningsstöd.

      -"Kostnaderna för äldreförsörjningsstödet är höga och stiger i snabb takt"
      Antal personer med äldreförsörjningsstöd 2014 var 18 000. Stödet kostade sammanlagt cirka 628 miljoner kronor år 2013. Det kan till exempel jämföras med garantipensionen som betalas ut till drygt 761 600 pensionärer och kostade 17 miljarder kronor år 2013.

      -"Pensionerna blir lägre när fler beviljas Äldreförsörjningsstöd"
      Äldreförsörjningsstödet är politiskt beslutat och bekostas av statsbudgeten, inte pensionssystemet. Det innebär att varken inkomst- eller premiepensionsnivåerna påverkas av hur många som får äldreförsörjningsstöd.

      -"Du kan få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige"
      Det stämmer inte. Äldreförsörjningsstöd kan bara beviljas om du är fast bosatt i Sverige.

      -"Det görs ingen ekonomisk prövning när du söker äldreförsörjningsstöd"
      Det stämmer inte. Äldreförsörjningsstödets storlek beror på både dina inkomster och din hyra. Reglerna för inkomstprövningen är lika för den som har äldreförsörjningsstöd som för den som har bostadstillägg.

      -"Du kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar stödets storlek"
      Det stämmer inte. Alla inkomster, även de som kommer från utlandet, påverkar äldreförsörjningsstödets storlek.

      -"Du kan vistas utomlands under en lång tid och ändå få äldreförsörjningsstöd"
      Inom EES-området, det vill säga i EU, Norge, Island eller Liechtenstein, kan man vistas upp till ett år med äldreförsörjningsstöd. Utanför EES kan man vistas högst tre månader med äldreförsörjningsstöd.

      ----------
      ----------







      Radera
    2. @chief karlsson 15:54

      Tack för svar, som dock inte gav så mycket, mer än att befästa det jag säger i brist på sakliga motargument från din sida. Jag betackar mig för avpixlatassociationer!

      Det missförhållande som jag berör under förutsättning att jag har räknat rätt, kommer sannolikt orsaka stor social oro i det svenska samhället i en nära framtid:

      Jag talar om vilken standard en svensk garantipensionär kan maximalt få, om vederbörande bara har en skattepliktig garantipension på 7899 SEK/månad (år 2015) plus ett maximalt bostadstillägg på 5090 SEK/månad, och måste förslagsvis betala en kommunalskatt på 32 %. (32 % var medelvärdet på alla kommunalskatter i Sverige 2014.)

      Med en kommunalskatt på 32 % och grundavdrag 18900 kr fås, om jag har räknat rätt, en medelskatt på ((12*7899-18900)*0,32)/(12*7899)= 25,62 % , som ger en beskattad garantipension på 5875 kr i månaden.
      SUMMA: 10965 SEK/månad för garantipensionären.

      Den standard denne garantipensionär får, jämför jag sedan med vilken standard en äldre anhöriginvandrare får med maximalt ÄFS. Hen får 5462 SEK/månad (år 2015) plus maximalt bostadstillägg på 6200 SEK/månad i ÄFS.
      SUMMA: 11662 SEK/månad för den äldre anhöriginvandraren.

      Nota bene! Den äldre anhöriginvandraren får 6200 – 5090 = 1010 SEK/månad mer än den svenske garantipensionären i maximalt bostadstillägg.

      Den text du refererar till i din kommentar (se nedan), jämför uppenbarligen totalnettosummorna för en garantipensionär och för en person med ÄFS, under förutsättning att de har samma bostadskostnader, dvs. under förutsättning att de får samma bostadstillägg, medan jag har räknat på maximalt utnyttjat bostadstillägg:

      ” En garantipensionär kommer aldrig att i total nettosumma få mindre än en person med äldreförsörjningsstöd om de i övrigt har samma förhållanden.”

      Är det ingen på denna blogg som kan kontrollräkna min beräkning? Snälla!

      Radera
    3. Vi andra har väl ett jobb att sköta än att sitta och rätta dina uträkningar? Det här är bara en blogg med kommentarer kring de ämnen som Lars häver ur sig. Om du är i skolan så tycker jag att du bör lägga ner mobilen i ryggsäcken med detsamma och fråga fröken i klassrummet istället. Hon får betalt för sånt.

      Radera
    4. Tack för replik.
      Naturligtvis kvarstår jag i min tidigare framförda åsikt att en ÄFS aldrig, under i övrigt samma omständigheter, kan ha en disponibel inkomst från ÄFS-systemet än motsvarande pensionär under GP-systemet.
      Den lägsta pensionen för en ensamstående som uppfyller villkoren på att ha bott i Sverige i 40 år är 7899 kr före skatt. I skattetabell 32 ger det en inkomst på 5875 kr/netto. Den inkomsten ger ett bostadstillägg på 93 procent av hyran dock högst 5090 kr
      Om en GP-pensionär får mindre kvar än 5462 kr efter att hyran är betalad då träder automatiskt särskilt bostadstillägg in (också med en maxhyra på 6 200 kr) så att pensionären får kvar samma summa som äldreförsörjningsstödet ger.

      ÄFS är 5462 kr för en ensamstående. Högsta bostadstillägget är 6 200 kr (om hyran uppgår till det). Totalt blir inkomsten i ett sådant exempel 11662 kr. Absolut max inkomst av äldreförsörjningsstödet. Och då måste hyran vara 6 200 kr.
      Är hyran i stället mindre än 6200 så blir bostadstillägget i motsvarande mån mindre.

      En mottagare av äldreförsörjningsstöd kan aldrig få mer än 5462 kr kvar sedan hyran är betalad.

      Alternativet äldreförsörjningsstöd omfattar för övrigt alla som är bosatta i Sverige, således också svenskar som ej är invandrade och som av något skäl inte uppfyller villkoren för att få pension som når lägsta pensionsgränsen.
      Med andra ord: ÄFS inklusive bostadstillägg kan aldrig bli högre än GP inklusive bostadstillägg och särskilt bostadstillägg.
      Källa: Försäkringskassans och Pensionsmyndigheternas informationssidor på internet.

      Not. Ovanstående utgör från undertecknads sida inget ställningstagande i frågan om det politiskt lämpliga eller önskvärda om rådande tingens ordning utan är endast att betrakta som ett konstaterande av rådande tingens ordning.
      Och slutligen att också undertecknad skulle betacka sig för att bli förknippad med huvuddelen av dem som kommenterar på Avpixlat…samt det politiska parti de anser sig vara en del utav.

      mvh

      p.s. Och till Frihet en vänlig hälsning samt upplysningen att när man kommer till en viss ålder så är all tid fritid och man behöver således inte bekymra sig om att ha ett jobb att sköta utan kan därmed unna sig att hänga någon timme per dag på hemsidor och sajter som denna! ;-)

      Radera
    5. Frihet2016-02-13 10:33
      Tack för hälsningen, informationen och upplysningen. Det är få människor förunnat att inneha både turen och vettet som krävs för att uppnå en högre ålder. "De äldsta ska äras, medan de yngre ska läras." som något gammalt isländskt ordspråk lyder.

      Vill även tillägga det ofullständiga slutet i själva bloggartikeln:

      "Kanske är dagens pensionerade 40-talister en äldre variant av bortskämda curlingbarn? Eller så är de hårda stålfarbröder och hårda ståltanter som fortsatt jobba..."

      ...eller så vill inflytelserika makthavare, inklusive författare, oftast medelålders män gärna odla myten om att vi måste räddas undan pensionen, blivit allt duktigare på att skrika som en ny variant av bortskämda curlingbarn.

      Radera
    6. @chief karlsson 14:46

      "Om en GP-pensionär får mindre kvar än 5462 kr efter att hyran är betalad då träder automatiskt särskilt bostadstillägg in (också med en maxhyra på 6 200 kr) så att pensionären får kvar samma summa som äldreförsörjningsstödet ger."

      Särskilt bostadstillägg för garantipensionärer var nytt för mig. Detta måste ha lagts till på senare tid, efter att jag undersökte saken för ca ett år sedan. Då blir ju maximala bostadstillägget 6200 och inte 5090 SEK/månad som de då skrev. Konstigt!

      Varför skriver de då (för 2016):
      "Full garantipension till ensamstående född 1938 och senare är 7 863 i månaden före skatt år 2016. Samma siffra för en gift person är 7 014 kronor. Sedan kan bostadstillägg på maximalt 5 090 kr månad beviljas."

      https://secure.pensionsmyndigheten.se/MyterOmAldreforsorjningsstodet.html

      @Frihet 10:12
      Jag har jobb att sköta.

      Radera
    7. Tack för replik!
      Varför myndigheterna formulerar sig som de gör kan jag inte svara på.
      Naturligtvis skulle man kunna fråga dem varför.... ;-)

      Dock är det särskilda bostadstillägget ingen nyhet utan finns allaredan i Lag om bostadstillägg för pensionärer SFS 1994:308 under det tidigare Folkpensions-/ATP-systemet.
      I och med övergången till nuvarande Allmänpensionssystem med införandet av kategorierna Garantipension och Äldreförsörjningsstöd finansierat via socialförsäkringsbudgeten så skrevs lagen om med hänsyn till de nya omständigheterna men med bibehållande av det särskilda bostadstillägget i Lag SFS 2001:761.
      Denna lag därefter ytterligare reviderad genom SFS 2010:206.
      Med andra ord har det särskilda bostadstillägget som komplement till det generella bostadstillägget funnits med alltsedan kategorin Garantipensionär infördes i och med övergången till nuvarande pensionssystem vid millennieskiftet.

      mvh

      Radera
    8. Och till Frihet vill jag endast tillägga bortsett tack för vänlig feed-back att Pensionsdebatten i allmänhet föres under så mycket okunskap och förutfattade meningar att man faktiskt kan tycka att en sådan företeelse som pensionerna borde vara av allmänt intresse att skaffa sig reell kunskap om....eftersom den överväldigande majoriteten av oss hamnar ju där förr eller senare! :-)

      Samt då enligt min mening att den form av pensionsdebatt som förs på exempelvis Avpixlat är något av det mest okunniga och fördomsfulla som skådas kan

      mvh

      Radera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...