2016-02-20 11:12

Nya byggrekord för lägenheter i Stockholm

2015 innebar nya rekord för nybyggandet av lägenheter i flerbostadshus i Stockholm. Byggandet är det största som SCB har statistik för och överstiger även miljonprogrammets sista år 1975.
Färdigställda lägenheter i flerbostadshus i storstadsområdena 1975 - 2015.
Byggandet av lägenheter i flerbostadshus i Stor-Stockholm överstiger nu alltså miljonprogrammets sista år. Man ska dock komma ihåg att miljonprogrammet hade två delar - byggandet av det vi tänker på som miljonprogramsområden, samt utrullandet av enorma villamattor.

Idag saknas villamattorna och fokus ligger på flerbostadshus.
Påbörjade lägenheter i flerbostadshus i storstadsområdena 1975 - 2015. Data: SCB
Samtidigt faller nu påbörjade lägenheter i flerbostadshus i Stor-Stockholm marginellt. 

Antalet påbörjade lägenheter var 2015 dock 10 749, vilket kan jämföras med färdigställda lägenheter om 9 400 år 2015 och 6 974 år 2014. Man kan på goda grunder förvänta sig att antalet färdigställda lägenheter kommer ligga runt 10 000 om året i Stor-Stockholm de kommande åren.

Däremot ökar påbörjade lägenheter i Malmö och Göteborg, så även där bör antalet färdigställda lägenheter ta fart framöver.



22 kommentarer:

  1. Problemet är att man inte bygger för de nya svenskarna. Hälften av dem blir aldrig självförsörjande. Idag bor många trångt.8-10 personer i en etta är inte ovanligt.

    Vi behöver bygga bostäder som är anpassade till detta. Hyresnivåerna måste ned tillungefär 1000kr/person och månad. Standarden måste anpassas efter det

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då byggs det in en enorm social misär som kommer kosta ännu mer i slutändan.

      Radera
    2. En smärre social misär än vad dagsläget innebär.

      Radera
    3. Håller med Stefan, det går inte att bygga bort köer och trångboddhet med dagens byggstandard eftersom det finns 100 000-tals individer med låga löner som inte kan betala hyrorna ändå. Man måste tillhöra övre medelklass för att ha råd med en 2:a för 10-12 000 i månaden.

      Att i närtid kraftigt sänka byggnormer är osannolikt, så trångboddheten i utanförskapsområden kommer att "lösa" bostadsbristen.

      Radera
    4. Segregering och ojämlikhet är något vi kämpat för att bli av med i Sverige.
      Vi har en inneboende känsla för allas lika värde.
      Därför har vi öppnat våra gränser och hjärtan för nya Svenskar.
      Men där tar det stopp.
      LO stänger arbetsmarknaden och bostadsmarknaden tvingar ut de nya Svenskarna till marginalen. Där finns det gott om boende till låga kostnader. Men få jobb.
      Gör inte misstaget att bygga fler utanförskapsområden i närheten av städerna.

      10 000 lgh per år på en befolkning av ca 2 miljoner eller 1 per 200 personer. Vi flyttar ca vart 20 e år.
      Om vi väljer att flytta in i nybyggda hus till 10% så fixar vi nybyggnationen i en flyttkedja.

      Radera
    5. Om hälften av de nya svenskarna inte blir självförsörjande hur ska de då rädda våra pensioner? Idag går det väl tre arbetande per pensionär. Om en av de tre också går på en av de nya instegslönebidragsjobben ser det inte så ljust ut. Mer skatt och högre avgifter? Börja tjäna egna pengar i november när staten fått sitt.

      Radera
    6. Naturligtvis måste man lyfta upp kunskapsnivån hos vissa nyanlända så att de kan göra någon nytta alls. Och där får man nog se till att skapa både en möjlighet och en piska.

      Tror inte att afghaner eller andra är dummare än svenskar, men om de kommer hit utan relevant utbildning så är det vår förbannade skyldighet att se till att de blir producerande och användbara, och tvingas till den utbildning som krävs.

      Som en personlig erfarenhetsmässig reflektion kan jag tillägga att många av dessa som flytt ända till världens ände är mycket motiverade. Låt oss använda den egenskapen till något bra, istället för att vårda ihjäl dem.

      Radera
  2. Bra siffror om än för låga. Men nu har bostadsfrågor skötts illa länge. En effektiv metod är mer koncentreras på att bygga anpassade bostäder för äldre. En sorts små getton där hemtjänst kan arbeta effektivare. Följden av det är förutom större glädje för många äldre och deras barn att många stora lägenheter och villor frigörs för flyttkedjor. Kostnaden för kommunerna faller något men samtidigt ökar inkomsterna för hela samhället när fler kan flytta närmare studier, jobb och kärlek.

    Ja även bostäder för ännu arbetslösa invandrare blir fler utan att annat än mindre pensionärsbostäder byggts.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. När borgarna tog bort fastighetsskatten var argumentet: "Ja, men tänk på stackars gamla moster Märta som sitter i sin kåk på Tjockö. Hon köpte den 1950 för 150,000 och nu är den värd 10 mille. Hon TVINGAS flytta!?! för hon har inte råd med fastighetsskatten."
      Så varför skulle gamla moster Märta flytta från sin kåk som har driftskostnader på 2 papp i månaden* (vilket hon faktiskt kan betala med den usla pensionen om 7 papp) till ett äldreboende som kostar 12,000 i månaden?

      *Så låga driftskostnader därför att gamla kärringar tenderar att mobilisera SAMTLIGA av manligt kön i släkten mellan 15-75 år som får klippa gräs, måla hus, reparera oljepannan, hugga ved etc, etc. It's the white man's burden.

      Radera
  3. I en liten notis i SVD idag så har bankernas marginaler på bostadslån redovisats under 2000 talet.
    Den är intressant för bankaktier och för bostadsägare.
    "Bankernas bolånemarginaler ligger i dag på drygt 1,6 procent, enligt Finansinspektionens (FI) beräkningar. Marginalerna har stigit de senaste åren, och nuvarande nivå nåddes i fjol. Det kan jämföras med marginaler på 0,2–1,0 procent åren innan finanskrisen."

    Säga vad man vill men bankerna gör sitt för att sänka bopriserna genom att hålla uppe lånekostnaderna.

    SvaraRadera
  4. Utvecklingen jämfört med 2014 i våra 3 största kommuner och i de tre Storstadsområdena:

    Kommunerna först, lägenheter respektive småhus
    Stockholm: 4 541, 53% ökning, 296, 61% ökning
    Göteborg: 2053, 32% ökning, 260, 6,9% ökning
    Malmö: 927, 44% minskning, 109, 43% minsking

    Storstadsområdena:
    Stor-Stockholm: 9 400, 38% ökning, 2 400, 6,3% ökning
    Stor-Göteborg: 2 969, 4,8% ökning, 895, 12% minskning
    Stor-Malmö: 1 697, 31% minsking, 427, 18% minskning

    Stockholms kommun hade ett otroligt starkt år.
    Göteborg är på G, och är antagligen även där vi får se störst ökning framöver, stora projekt som kommer påbörjas i närtid.
    Malmö byggde kanske mer än vanligt förra året, i år gick det betydligt trögare.

    Man kan konstatera att kommunerna i Stor-Stockholm drar lasset tillsammans i större utsträckning. Nu har väl dock t ex Mölndal flera större stadsutvecklingsprojekt på gång så det kanske ser annorlunda ut i Stor-Göteborg framöver. I Stor-Malmö finns det ju orter som Lund, som borde kunna bygga rätt mycket.

    SvaraRadera
  5. Göteborg har betydligt större ytor för att anlägga nya villamattor, om GBG kommun nu skulle få för sig att göra det. Stora delar av Hisingen är ju i princip landsbygd, det är en stor kommun till ytan, då kommunreformen på 70-talet inkorporerade flera områden, t ex Angered(Botkyrka kommuns motsvarighet).

    SvaraRadera
  6. Sedan är det helt klart att det antagligen saknas bostäder i rätt prissegment och även upplåtelseform. Både i Göteborg och Stockholm är det en majoritet av Bostadsrätter som byggts de senaste åren, 59% i Göteborgs fall och 61% i Stockholms fall. Malmö har faktiskt byggt fler Hyresrätter, 55% av de färdigställda lägenheterna i Malmö har varit HR.

    SvaraRadera
  7. Det byggs ganska mycket runt Malmö, men inget som inte kräver en rejäl inkomst för att köpa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror sig väl på vad man menar med mycket, sådant är ju relativt, om man skulle ha en procentuellt jämn fördelning av bostadsbyggandet, så skulle de resterande kommunerna i Stor-Malmö, procentuellt, stå för ca 54% av bostadsproduktionen.

      Detta då 46% av Stor-Malmös befolkning bor i Malmö kommun. Det gör de inte, de står för 53% av småhusproduktionen(påbörjade bostäder 2015), och 39% av bostadsproduktionen i flerfamiljshus(påbörjade bostäder 2015). Det byggs alltså mer per skalle i Malmö kommun, än i resten av Stor-Malmö. Detta är ju dock inte på något sätt unikt.

      Inte heller i absoluta tal byggs det fler bostäder i flerfamiljshus i resten av Stor-Malmö än det görs i Malmö, 1996(Malmö) vs 1247(resterande Stor-Malmö). Man kan alltså säga att Malmö drar det tyngsta lasset, trots att befolkningen i resterande Stor-Malmö är större.

      I Stor-Göteborg är kranskommunerna riktigt sorgligt dåliga på att dra sitt lass när det gäller produktionen av flerfamiljshus, trots att möjligheterna torde vara ganska goda. Av de påbörjade bostäderna 2015, står Göteborgs kommun för 72% av bostäderna i flerfamiljshus(2293) och 34% av småhusproduktionen(410), i Göteborgs kommun bor 55% av Stor-Göteborgs befolkning.

      Det finns ju naturligtvis fördelar och nackdelar, en förtätning av populära bostadsområden generar oftast ekonomiska värden. Många, speciellt i min egen ålder, generation Y, gillar städer. Det finns många anledningar till varför priserna har rusat i t ex Stockholms innerstad(eller för den delen populära områden i alla städer). En av anledningarna är att det för många, är ett attraktivt boende.

      Radera
    2. Stockholm och Stor-Stockholm är undantaget. Där står Stor-Stockholm för 39% av produktionen av bostäder i flerfamiljshus. I Stockholms kommun, bor 41% av invånarna i Stor-Stockholm. Detta kan ju dock såklart handla om hur mycket mark som finns tillgänglig etc.

      Men om man har lite lokalkännedom om de 3 städerna, så känns det som att Göteborgs kranskommuner är riktigt slöa. Det finns ju dock, för de av oss som försöker hänga med i utvecklingen av våra tre större städer, flertalet projekt på G i vissa av Kranskommunerna till Göteborg, t ex Forsåker i Mölndals Kommun, eller omvandlingen av kommunens centrum, så det kanske kommer att se annorlunda ut framöver. Vi får se.

      Radera
    3. Sorry, Stockholms kommun står för 39% av de påbörjade flerfamiljsbostäderna. Är lite seg och bakis i dag. ;P

      Radera
  8. De nybyggda hyresrätterna blir dyra. Väldigt dyra. Att vare sig invandrare eller framtida pensionärer ska kunna bo i dem förutsätter bidrag av ett eller annat slag. Stora sådana. Kommer vi verkligen att i framtiden ha ett så generöst bidragssystem att det fungerar? Jag är skeptisk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att få hit nya svenskar är prio ett då de ska rädda välfärden. Desto fler som kommer ju bättre blir det och bidragen räddas på lång sikt. Alltså på på låååång sikt, det finns inget uttalat datum eller så men lita på Aftonbladet, TV4, DN, SvD samt nästan alla politiker. Att något är fel eller kan gå snett finns inte, full fart framåt gäller.

      Radera
    2. Det handlar inte om byggnormer mm utan hyresnivån beror också på att fastighetsägarna vill ha snabb och hög avkastning samt byggbolagen har väldigt stora marginaler och staten tar in mycket skatt (moms,lön,soc) på byggkostnaden. Om alla dessa tvingades sänka sin andel skulle hyran kunna vara betydligt lägre. I praktiken är en nybyggd villa på landet billigare än en 2:a i en storstad, är det rimligt?

      Radera
    3. Men det är just marginalerna/avkastningen som gör att det över huvud taget byggs något! Snarare är risken för stor och byråkratin för omfattande för att möjliggöra ett mer omfattande byggande i Sverige. Det finns mark, men kommunerna är inte intresserade av att göra det smidigt att bygga för att inte missgynna existerande fastighetsägare. Staten är samtidigt (av någon anledning) inte beredda att sänka byggstandarden för att göra det billigare och mer lönsamt att bygga. Man får hoppas att den snabbt ökande befolkningen gör att detta ändrar på sig och en rejäl byggboom sätter igång...

      Radera
    4. Man tar ut så mycket som går, skulle marginalen vara 10 på insatt kapital istället för 50 % så skulle det fortfarande byggas, bankerna har runt 1 % på bolånen och de slutar inte låna ut för att de tycker att marginalen är för låg.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...