2016-02-07 10:27

Massiv kapitalflykt från utvecklingsländerna - störst på åtminstone 35 år

Quartz uppmärksammar nya siffror från IIF på det internationella flödet av kapital och 735 miljarder dollar lämnade utvecklingsländerna (eng emerging markets). Detta har aldrig varit ens i närheten av att hända, och siffrorna tolkas förstås som en signal på en förestående domedag/armageddon. Fast det kan också tolkas annorlunda.

Eftersom jag inte har tillgång till rådatat och fri citaträtt på digital bild inte gäller i Sverige får ni titta på grafen hos Quartz. 2014 lämnade 111 miljarder USD utvecklingsländerna och 2015 hade siffran stigit till 735 miljarder, varav 676 miljarder USD ska vara från Kina. Inget i närheten av detta har hänt på de 35 år som IIF har data för. 1988 skedde ett flöde ut ur utvecklingsländerna på några miljarder USD, men i övrigt har alltid kapitalet flödat åt andra hållet.

Även om siffrorna är helt unika och man t ex såg en dipp ner till nästan noll under den akuta finanskrisen 2008, så förebådar de inte en ekonomisk undergång. Snarare förklarar dessa hur USA-börserna kan ha gått så bra sedan åtminstone 2013, hur dollarn kan vara så stark och räntorna kan vara så låga i den fortsatta obligationsbubblan. Det handlar om injektioner av kapital i den amerikanska ekonomin, kapital som tidigare sökte sig till utvecklingsländer, främst Kina, eller härrör därifrån. Vilket också Quartz uppmärksammar.
"This is at the heart of every question investors have right now. It explains why the yuan, ruble, and Brazilian real are so weak. It explains why the Chinese stock market is plunging. Likewise, it helps explain why the US dollar is strong and bond yields are diving there, even as the Federal Reserve tries to raise interest rates."
Vad det dock innebär är att så fort kapitalet sluta flöda in i främst USA, och med effekter motsvarande hästskitsteoremet, fast för finansmarknaderna, även spiller över på Europa, så kommer förstås marknaderna dyka.
Månadschart S&P-500
Faktum är ju dessutom att vi antagligen redan är där. Trots dessa 735 miljarder var inte 2015 ett bra börsår ens i USA med en i princip kräftgående börs. Å andra sidan kan den amerikanska ekonomin faktiskt påstås ha återhämtat sig, vilket ger en frågeställning om hönan eller ägget? Flyr kapital ett stagnerande Kina och stimulerar USA, eller flyr det Kina därför att USA:s ekonomi är attraktiv och mår relativt sett bra?

I slutändan ser vi ett paradigmskifte 2013 - 2015. Och bör fundera på vad som händer om kapitalet slutar flöda ut ur utvecklingsländerna.

18 kommentarer:

  1. Vart tar pengarna vägen?
    Kan de följa oljans väg?
    Världsmarknaden för olja är ca 30 Mdr fat om året. Den har sjunkit i pris från ca 100 USD/fat till 30 USD/fat. 30*70 är 2100 Mdr USD.
    "how net capital outflows of roughly $735 billion in 2015"
    Ca 1/3 av oljeprisets nedgång alltså.
    Pengarna behövs hemma i Saudi/Ryssland.

    SvaraRadera
  2. "... på 35 år...."

    Ja, men vi vet även att mer pengar än någonsin skapats(genom lån)i Asien. Kina´s valutareserv uppgår till mer än 3 biljoner dollar. Bara i Asien finns dollar-lån till 6 biljoner dollar, lån som ska betalas tillbaka vilket driver dollarn uppåt.

    När nu Kina´s ekonomi ska gå in i nästa fas(konsumtionsekonomi)lär valutan sättas under press vilket syns i utflödet av kapital som söker placeringar i t.ex väst. De vi ser är precis detsamma som Japan visade upp under 80-talet.

    SvaraRadera
  3. Jag citerar en av vår tids största filosofer;

    "Det är stabilt"

    SvaraRadera
  4. Dollarn är inte en reservvaluta för att oljan betalas i dollar. Dollarn är främst en reservvaluta pga att pengarna kan parkeras i amerikanska statsobligationer (samt på amerikanska bankkonton, i amerikanska aktier, i fastigheter etc).

    Marknaden för amerikanska statsobligationer är tillräckligt stor för att världen ska kunna parkera sina pengar i denna marknad. Vid ekonomisk osäkerhet vill hela världen parkerar pengarna i något som anses vara säkert.

    Kapitalet kommer att söka sig till USA så länge resten av världen går sämre. Detta kan leda till att amerikanska aktier och obligationer stiger, samt att dollarn stiger. Problemen därefter är att:

    1) Dollarn blir för stark för amerikansk industri.

    2) En stark dollar och en sämre internationell konjunktur, sänker vinsterna för amerikanska företag. Aktiemarknaden faller trots ett större kapitalinflöde.

    3) Räntan på statsobligationer går ned till noll och det finns inget incitament att äga obligationer. Enligt Martin Armstrong uppkommer en kris för statsobligationer 2017-20. Förtroendet för det politiska systemet kommer att sjunka under dessa år.

    Centralbankerna får finansiera de statliga budgetunderskotten. Staterna kommer att höja skatterna och skära ned utgifterna. Elektroniska pengar kommer att införas så att alla transaktioner kan följas av skattemyndigheten.

    Pengarna kommer att parkeras på bankkonton och pengarnas omsättningshastighet kommer att sjunka. För att inte deflation ska uppkomma måste centralbankerna skapa ännu mer pengar och pengarna kommer att användas i form av statliga utgifter. Företagarna kommer att sluta investera.

    4) Räddningen är att köpa guld och gräva ned det i trädgården.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kallas för "exorbitant privilege" utgör en makroekonomiskt dilemma(Triffin).
      .

      Radera
    2. Det där låter lite som ett cirkelresonemang (att USD är reservvaluta för att man kan placera USD i papper och konton noterade i USD). Fundera ett tag på vad som händer med resonemanget ifall du ersätter USD med valfri valuta.

      Sen att det finns tillräckligt med USD-noterade obligationer för att parkera pengar är kanske en förutsättning, men frågan är om inte det gäller andra valutor också.

      Angående Armstrong, vad var det han förutsåg skulle hända i Oktober? Jag märkte inget speciellt då och ingen har bemödat sig att berätta vad det var han "förutsåg" - det borde ju vara enkelt att hitta någon efterkonstruktion nu när Oktober har passerat för ett antal månader sen.

      Radera
    3. Armstrong sade inte att "något skulle hända i oktober". Han sade att oktober kommer vara en punkt där man fokus på marknaderna kommer kunna sägas ha vänt.

      Han sade inte att oktober innebär en krasch, utan att en marknadscykel vänder.

      Radera
    4. @Cornu

      De som brukar använda Armstrong som husgud brukar hävda att han varit väldigt pricksäker i sina profetior. Dessa har dock varit väldigt tysta med att förklara vari det pricksäkra låg i detta fallet.

      Endel har talat om någon slags vändpunkt, men ej heller där har de lyckats specificera vad de menade för någon vändpunkt.

      Vid det här laget borde det gå att hitta en efterkonstruktion om något som hände, men inte ens det har man brytt sig om.

      Om man vare sig är pricksäker vad gäller tidpunkt eller vad som skall hända kan man ju inte betraktas som speciellt tillförlitlig som orakel.

      Radera
    5. Mina egna metoder, som t ex konjunkturbarometermodellen är inte pricksäker. Den träffar rätt inom säg sex månader, kanske rent av ett helt år. Men följer man den blir man relativt sett en vinnare ändå, trots att man inte prickar allt exakt.

      Radera
    6. Cornu: förvisso verkar ditt underlag för att påstå dett såpass tunnt att det skulle kunna förklaras som tur.

      Dock om du jämför den förutsägelsen med påståendet att något obestämt skall inträffa i oktober 2015 eller upp till fem år efter. Detta är ju så nära helgardering man kan komma....

      Radera
  5. Dollarn är inte en reservvaluta för att oljan betalas i dollar. Dollarn är främst en reservvaluta pga att pengarna kan parkeras i amerikanska statsobligationer (samt på amerikanska bankkonton, i amerikanska aktier, i fastigheter etc).

    Marknaden för amerikanska statsobligationer är tillräckligt stor för att världen ska kunna parkera sina pengar i denna marknad. Vid ekonomisk osäkerhet vill hela världen parkerar pengarna i något som anses vara säkert.

    Kapitalet kommer att söka sig till USA så länge resten av världen går sämre. Detta kan leda till att amerikanska aktier och obligationer stiger, samt att dollarn stiger. Problemen därefter är att:

    1) Dollarn blir för stark för amerikansk industri.

    2) En stark dollar och en sämre internationell konjunktur, sänker vinsterna för amerikanska företag. Aktiemarknaden faller trots ett större kapitalinflöde.

    3) Räntan på statsobligationer går ned till noll och det finns inget incitament att äga obligationer. Enligt Martin Armstrong uppkommer en kris för statsobligationer 2017-20. Förtroendet för det politiska systemet kommer att sjunka under dessa år.

    Centralbankerna får finansiera de statliga budgetunderskotten. Staterna kommer att höja skatterna och skära ned utgifterna. Elektroniska pengar kommer att införas så att alla transaktioner kan följas av skattemyndigheten.

    Pengarna kommer att parkeras på bankkonton och pengarnas omsättningshastighet kommer att sjunka. För att inte deflation ska uppkomma måste centralbankerna skapa ännu mer pengar och pengarna kommer att användas i form av statliga utgifter. Företagarna kommer att sluta investera.

    4) Räddningen är att köpa guld och gräva ned det i trädgården.

    SvaraRadera
  6. @Anonym;

    Nu är du ute och cyklar(är jag ledsen att säga). Jmf utestående dollar(New York Fed Reserve+Fed Reserve(monetär bas)+(UST) med motsvarande Euro hos ECB! I Europa finns som bekant heller inga Euro-obligationer. Lägg därefter till utestående lån i dollar jmf med t.ex euro(nettas dock först mot NY Fed när det gäller internationella dollar-lån).

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller Utestående USD så får man ju fundera på orsakssambandet. Är det mycket USD gör att USD är reservvaluta eller är USd reservvaluata för att det finns gott omusd?

      Sen när det gäller obligationerna så är det väl en förutsättning att det finns tillräckligt med obligationer och det var det frågeställningen gällde. Att det inte skulle finnas Eur obligationer finer jag märkligt - hur menar du att euroländerna finansierar sina budgetunderskott? Tycker det verkar rimligt med tanke på statsskulderna att det finns obligationer.

      Radera
  7. Eftersom USD är den volymmässigt största valutan väljer centralbankerna att hålla den som reserv. Man håller givetvis flera valutor i reserv beroende på handelsutbyte men dollarn är orubbat nr 1 tills den byts till t.ex SDR.

    På fråga 2 är svaret att det är därför euron inte fungerar. Grekland m.fl lånar själva till tysk ränta. Vi har ingen skatte- och transfereringsunion, dvs en regelrätt federation. Statsobligationer är de facto valuta. Alltså har Grekland m.fl 2 valutor. Man handlar i euro men lånar i egen valuta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förtydligande: Lånen upptages förstås i euro men problemen är värderingen då det inte finns en gemensam regulator(budget t.ex). Det finns bara ett pris på euron mot andra valutor och istället syns skillnaden till slut i räntan. Jmf USA där varje stat ger ut obligationer men inte med usd som säkerhet. I Europa lånar varje medlemsland med euron som säkerhet och det är därför som euron kommer att krascha.

      Radera
    2. Det låter smått orimligt att grekland lånar till samma ränta. Ser man till räntan som ee sedan handlas till så borde ju inte grekland få några lån (men det kanske är det som är problemet).

      Jag ser egentligen inte något problem att olika kan låna till olika räntor i samma valuta...

      Radera
    3. Och varför är USD den volymmässigt störsa valutan? Skall det i sin tur vara orsaken till den som reservvalutan måse denna orsak föregå perioden som usd varit reservvaluta.

      Radera
  8. Hallå.
    Behöver du ett lån, för att bygga ett hus eller köpa en bil eller betala din skuld eller att starta eller utöka din verksamhet? sedan oroa veta mer, kontakta homefortheneedy06@gmail.com, vi är äkta och riktiga företag som erbjuder lån med en ränta på 3%, om du är intresserad av ett lån sedan oroa veta mer. Kontakta oss för mer information

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...