Nu har Magdalena Andersson tröttnat på att företag och privatpersoner betalar in sin skatt i förtid och får ränta motsvarande 0.8% före skatt. Nu ska konstruktionen ses över, vilket kräver lagstiftning och antagligen permanent kommer sänka räntan på skattekontot även om räntorna normaliseras framöver.
Idolbild Magdalena Andersson. Skriv ut,
rama in och sätt upp på väggen.
Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Idag får man lägsta möjliga ränta på skattekontot, eller 0.5625%, vilket motsvarar 0.5625/0.7=0.8036% ränta före skatt. Skattekontot är nämligen skattebefriat. 

Dessutom är det helt säkert, säkrare än insättningsgarantin och det utan något tak - den dagen staten inte kan svara för skulden de har till dig på ditt saldo på skattekontot kommer inga insättningsgarantier ändå att gälla. För du har inte en fordran på eventuell bank som Skatteverket använder (SEB?) utan på staten och Skatteverket.


Egna företagare och företag betalar med fördel in sin skatt och moms i mycket god tid så de ligger på skattekontot och får ränta, speciellt de företag som drabbats av minusränta på sina checkkonton.

Andersson säger:
"När det fungerar på ett sätt som inte är avsett ska man agera som minister. Vi har inlett ett arbete och kommer att göra det så fort som möjligt. Det är dumt att säga något datum men vi brukar kunna agera hyfsat snabbt."
Nej, det är ju verkligen inte tänkt att folk och företag ska betala in skatt. Då vet vi det.

Ska vi tänka oss utredning, remiss, lagförslag, beslut? Fixat lagom till 2017?
Sedan får vi gissa vad Maggan sätter för ränta. Kanske den blir negativ?

Skicka en kommentar Blogger

  1. Det kommer att gå mycket snabbare än så eftersom det handlar om skattesystemets funktioner.

    Minns vad som hände 2009, när _kostnadsräntan_ var negativ.

    Då satte man ett golv för kostnadsräntan. Proposition april 2009, beslut maj 2009, trädde i kraft första juni 2009.

    Det går snabbt om man vill. Källa: Betänkande 2008/09:SkU35 Ändrade räntebestämmelser i skattekontosystemet.

    Det vill säga, till sommaren eller lagom till nästa deklaration kommer räntan vara noll för överskott på skattekonto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. .... liten rättning, kostnadsräntan var ju inte negativ utan noll. Skrev klantigt. Man ville inte att man skattefritt skulle kunna skjuta upp skatten, så man satte en ny miniminivå på kostandsräntan i och med detta beslut.

      Radera
  2. Allt detta för en sjuk penningpolitik.

    SvaraRadera
  3. "Dessutom är det helt säkert, säkrare än insättningsgarantin och det utan något tak - den dagen staten inte kan svara för skulden de har till dig på ditt saldo på skattekontot kommer inga insättningsgarantier ändå att gälla."

    Dessutom så den dagen så kommer (om allt annat lika) tillgodohavandet iaf duga till att betala skatt med...

    SvaraRadera
  4. Man kan fråga sig vad en alternativ upplåning som ska ersätta "överlikviditeten" kommer att kosta? Kanske blir det det samma kostnad eller mer.

    Kan detta vara någons slags signalpolitik till gemene man att det inte ska löna sig att gå utanför "boxen" och vara kreativ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För närvarande är statslåneräntan på 0.52% (i snitt hittils i år 0.73%). Antar man att alla betalar 30% i skatt (dvs staten får tillbaks 30% av betald ränta) så blir alternativet alltså 0.36% (eller 0.51% i snitt), att jämföra med 0.5625%.

      Så nej, det blir inte dyrare för staten att låna den ordinarie vägen (hade det varit det så hade ju folk valt att sätta sitt sparande där istället).

      Frågan är dock varför man inte helt enkelt sätter inlåningsräntan efter vad statslåneräntan råkar vara. Då vore det ju egalt för staten ifall folk valde att placera sina pengar hos SKV eller RGK.

      Radera
  5. Man kan fråga sig vad en alternativ upplåning som ska ersätta "överlikviditeten" kommer att kosta? Kanske blir det det samma kostnad eller mer.

    Kan detta vara någons slags signalpolitik till gemene man att det inte ska löna sig att gå utanför "boxen" och vara kreativ?

    SvaraRadera
  6. Lite tråkigt. Det var sista kryphålet att ge både banken och staten mittenfingret och samtidigt tjäna lite på det. ;)

    Jag tror tyvärr det går snabbt. Långa utredningar använder man bara för att förhala beslut man inte vill ta. Detta ville de göra och då går det fort.

    SvaraRadera
  7. Satan jag som just har laddat in över en halv msek. Själva Fan att sossarna alltid ska krama ur det sista.

    SvaraRadera
  8. Uppkommer ju en väldigt intressant situation om man väljer att använda statslåneräntan som då är negativ. Skulle det då innebära att om jag underlåter att betala skatt och får en restskatteskuld att jag skulle få betalt för den då jag erhåller negativ ränta på mina skuldsaldo?
    Då börjar vi tala intressanta samhällsekonomiska effekter där man skall få betalt för att inneha en skatteskuld.
    (Givetvis är detta ej sannolikt utan staten är synnerligen effektiv i att säkerställa att medborgarna förlorar på alla förslag som skapas, men som Cornu brukar kalla er kalenderbitare så måste man väl förtydliga att detta är ett filosofiskt inlägg och inte ett sannolikt scenario jag tror infaller).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns redan ett golv för räntan på restskatten, se ovan. Staten kommer säkert att göra något så tråkigt som att helt enkelt sätta räntan till [det högsta av noll och (SLR minus en procentenhet)]. Går snabbt att besluta om och få kommer att motsätta sig. Man kan egentligen se det som att man rättar en bugg i systemet...

      Radera
    2. SLR är väl en mix av flera löptider och den beräknas i efterhand, dvs den släpar. En slags referensränta som inte är direkt kopplad till marknadsräntan alltså. Oftast används den till att värdera årsbelopp av skiftande slag.

      Så länge vi vanliga inte drabbas direkt av NIRP så lär vi inte heller få betalt för att låna eller slippa t.ex kvarskatte-ränta.

      Radera
    3. Skall man koppla det till SLR eller något så skall man ju titta på en siffra som faktiskt motsvarar statens kostnad för att låna under tiden. Detta skulle innebära att det staten förlorar på att betala ränta på skattekontot skulle tas igen på att staten vinner på att den slipper betala motsvarande ränta på statsskulden.

      Det funkar givetvis på andra hållet också, men givetvis bör man sätta en viss differens mellan in- och utlåningsränta. Notera dock att du aldrig tillåts ha negativt belopp på skattekontot utan åtgärd en längre tid. Kronofogden tar ut både avgift och ränta ifall du skulle slarva och inte betala i tid.

      Radera
  9. 0,8% låter ju inte sådär särdeles lockande. Finns väl bättre sätt att förränta pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det finns ju en och annan nischbank som har några punkter högre ränta, men så upphetsande är inte skillnaden.

      Sen kan man givetvis ta lite större risker och få avkastning därefter, men man skall komma ihåg i sambandet att avkastning inte är det enda man skall titta på utan man skall även se till risken man tar.

      Radera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Nåja...Hon gör ju bara sitt jobb.
    Lite granna stänk av Gunnar Sträng över hela tillställningen...och det är faktiskt förtroendeingivande!
    Mycket kompetent Finansminister enligt min mening!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det här oskicket hon har att tvinga statens företag och myndigheter att skuldsätta sig för att få budgeten att gå ihop tycker jag liknar grovt bedrägeri.

      Gunnar Sträng skulle vända sig i sin grav om han visste vad Magdalena håller på med.

      Radera
    2. Som jag sade inledningsvis så gör hon bara sitt jobb...och det enligt min mening på ett utomordentligt förtjänstfullt sätt.

      Och Sträng har säkerligen hunnit med ett par varv....men av helt andra anledningar än av Dig förmodade.

      Radera
    3. chief karlsson: jag kan bara hålla med.

      mrlowiq: anklagar du en politiker som faktiskt bara gör sitt jobb för grovt bedrägeri? Det var det löjligaste och dummaste förtalet jag hört på länge.

      Radera
  12. Räntan på skatten som vi INTE betalt in tickar väl på som tidigare?
    Mitten av Februari för det över 30 000 vill jag minnas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jepp, där finns det lite olika räntor beroende på hur stort underskottet är.

      Tidigare år har jag förbetalt lite skatt just för den säkra räntans skull (samma ränta som på mitt buffertkonto), nu blir det dags att göra tvärtom och utnyttja den räntefria delen av den obetalda skatten.

      Radera
  13. Tack för idolbilden. Bra mycket bättre och snyggare bild än att ha en Anders Borg på väggen. Magdalena är ett politiskt föredöme till skillnad mot de flesta allianspolitiker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska vara en sosse för att välja politiker efter utseende.

      Vad gör Magdalena så föredömligt? Talar om tomma lador samtidigt som hon vräker ur manna ur dem?

      Radera

 
Top