2016-02-28 18:54

Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på räntor?

Dags för en härlig undersökning så här på söndagskvällen. Denna gången är frågan hur mycket av ditt hushålls inkomster som går till räntor?
Svara på enkäten till höger.

Med inkomster avses här nettoinkomster, och du ska räkna med effekterna av ränteavdraget.

Till räntor räknas förstås inte bara bostadslån, utan där hittar man även övriga lån, som billån, konsumtionslån eller för den delen CSN-räntor. Den senare kan vara lite svårare att räkna ut dock.

Äger du din bostad skuldfritt men har andra räntor att betala så ska du ange procentsats räntor och inte skuldfri bostad. Borde vara ganska självklart, men jag skriver ut det ändå.

30 kommentarer:

  1. dåligt med kommentarer på bloggen. Det var bättre förr. vad har hänt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu kanske har blivit tråkig?

      Oavsett så är det en problematisk enkät att besvara då intervallet 5-6%, 10-11%, 20-21% saknas. Ska vi använda vanlig avrundning månntro?

      Radera
    2. Även 0% - 1% saknas väl med den logiken?

      Men förväntas man inte ofta avrunda i motsvarande enkäter? Eller hur ska man skriva annars?

      Fast man kan ju såklart använda sig av uttrycken mindre än osv men det blir ju jobbigt mycket text att skriva!

      Radera
    3. Lite väl ihoptryckta intervall, då 90% av låntagarna lägger mindre än 10% på räntor netto.

      Radera
    4. Tydligen problem med OpenID.

      Radera
    5. Om man vill se siffrorna utifrån "hur illa kan det bli vid högre räntor" så duger intervallen helt ok.

      Radera
    6. Detta var väl inte så mycket att kommentera?

      Radera
    7. För det första har Cornu bannat några av de flitigaste skribenterna. För det andra är sidorna så tungrodda att det går trögt att kommentera (kanske inte om man sitter med bredband och en kraftfull dator). För det tredje kan Cornu inte längre skriva skrämmande om peak oil och peak everything med samma akuta trovärdighet. Det blir mer ekonomiartiklar som är måttligt intressanta. Nog skulle Cornu kunna skrämmas mer, men han har tappat en del av skrämgrejorna och inte ersatt dem med andra. Det finns absolut en massa varnande röster beträffande världsekonomin mm, men Cornu är inte särskilt benägen att fiska upp dem.

      Radera
    8. Bla bla bla. Gå och lägg dig är mitt förslag.

      Radera
    9. Jag skall snart gå och lägga mig. Världen är synnerligen oroande, men du verkar inte längre lika oroad. Jag tycker fortfarande att saker verkar vara på väg att gå åt helvete... Men hotbilden har förändrats en del. Du kanske skulle skriva lite mer om flyktingkrisen, nu när du inte löper lika stor risk att bli utmobbad för det. I kvällens TV-nyheter påpekades exempelvis att utländska företag ratar Sverige för att det är för svårt att få fatt på bostäder åt personalen. Hur kan det ha blivit så?

      Radera
    10. kuckeliku:

      Jag vill nog påstå att jag är mer tacksam för flyktingströmmar till mitt land än från mitt land.

      Så jahaja.. du tycker att hotbilden har plötsligt förändrats? Det håller jag inte med om. Men kanske hade du fel om hotbilden tidigare? Och då kanske du har fel om hotbilden nu. För jag måste fråga dig: hur kan flyktingar som flyr från krig, våld, terror och orättvisor för att få leva i fred och trygghet vara en hotbild? Det som är en hotbild mot vårt samhälle är samma gamla vanliga tråkiga hotbild: vapenskrammel (från öst), social orättvisa, ojämlikhet, rasism och folklig likgiltighet. Den hotbilden har jag haft under en herrans massa år och för varje år har jag sett den bli allt mer verklig.

      Det är hos barnen, miljön och ekonomin - inte flyktingströmmarna till vårt land - som vi ser samtiden och kan spå hur framtiden kommer att se ut. För det är det som påverkar flyktingströmmarna.

      Radera
    11. Jo, men eftersom så få har flytt från krig, våld och terror så faller hela ditt argument. Jobbar på två av Sveriges största asylboenden och jag ser en dyster framtid med kass sjukvård, utbränd och likgiltig polis, höga kommunsla skatter och sämre köpkraft.. Allt på grund av en havererad flyktingpolitik.. Men jag är säkert rasist så jag har fel, ser fel , hör fel och upplever fel.

      Radera
    12. Du glömde att du även tänker fel ;-) men alla dina problem kommer att lösas i utbildningslägret i Lappland där "frihet" kommer att lära dig tänka rätt, ha rätt, se rätt, har rätt och uppleva rätt. "Att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större"--särskilt från den syrebefriade utkikspunkten i övre stratosfären befolkad av den kliniskt flyktingbefriade helvita överklassmiljö "frihet" verkar röra sig i. Utan mord, våldtäketr, överfall eller misshandel...

      Radera
    13. Jäpp morgonsur och bara så trött...

      Radera
    14. # Frihet
      Ni sossar har en väldig massa retoriska figurer som inte har mycket med verkligheten att göra. Allvarliga problem löser inte upp sig för att man kör någon retorisk fint. Ni borde intressera er lite mer för verkligheten.

      Världen utvecklas inte exakt så som någon av oss har tänkt sig. Ni sossar var extremt oförmögna att förutse flyktingkrisen och det är verkligen inte den enda framtidsfaktorn ni blundar för. Jag har nog främst bortsett från en del ny teknik, som exempelvis fracking. Den tekniska utvecklingen (skall man verkligen använda det ordet i fråga om fracking?) är extremt oförutsägbar och jag har aldrig känt mig bekväm med antaganden om att "det löser sig på något sätt". Det är ett farligt antagande.

      Radera
    15. Mina kommenteringsproblem har inget med OpenID att göra. Det ser ut att vara ett javascript-fel i comment.js.

      Failed to execute 'write' on 'Document': It isn't possible to write into a document from an asynchronously-loaded external script unless it is explicitly opened.

      Felet loggas i Chrome där det inte att kommentera. Felet loggas inte i Safari där det går att kommentera. Firefox klarar inte ens av att ladda sidan men det kan vara fel på min Firefox som jag aldrig använder på den här datorn.

      För att ladda den här sidan så krävs 347 requests på nästan 3 MB vilket får anses som mycket. Sidan blir nog lite väl tung och långsam på långsamma datorer. Du kanske har gått lite bananas med widgets, scripts och dylika prylar när du gick över till nya designen, överväg att disabla en del.

      Dessutom har du ett fel i ett javascript relaterat till GA men det är antagligen inte allvarligt:

      window.onload = function() {
      setTimeout(function() {
      var height = document.getElementById('midcontent').offsetHeight;
      if(height < 30) {
      _gaq.push(['_trackEvent', 'Advertisements', 'Hidden','Leaderboard']);
      } else {
      _gaq.push(['_trackEvent', 'Advertisements', 'Visible','Leaderboard']);
      }
      } // Den här } ska inte vara här
      }, 10000); // run 10 seconds after page has loaded
      };

      Radera
  2. Verkar som många har antigen väldigt hög inkomst eller riktigt dålig koll på hur mycket ränta som betalas varje månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja jag vet inte hur du tänker där. Vi har bostadslån på 2,3 miljoner. Två relativt vanliga inkomster tillsammans ca 45000 netto i månaden. 1.37% i ränta. Inga övriga lån. Med ränteavdrag kommer vi på siffran 1-5% av inkomsten. Menar Cornu med disponibel inkomst efter att övriga räkningar är betalda. Då hamnar vi i ett annat läge. Men då tycker jag det var lite otydligt.

      Radera
    2. Nej, du har förstått rätt vad gäller definitionen av disponibel inkomst.

      Det är inte konstigt att det är så låg räntekvot, eftersom bolåneräntorna är så låga.

      Genomsnittet i Sverige ligger på omkring 5% av disponibel inkomst för bolånetagare, och de flesta betalar mindre än 10%.

      Radera
    3. Och de som ligger högt redan idag, kanske de med över 15% rta av disponibel inkomst, är de som kommer att få det riktigt svårt om räntan stiger med 3-4% eller så.

      Radera
  3. Dom som "bara hyr" betalar fastighetsägarens ränta, med ränta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bor du i Sverige har vi ju en liten utlandsskuld som kostar ränta oxå ;-)

      Radera
    2. Oppti!
      Om Du gör dig besväret att kontrollera vad som är skillnaden mellan Statsskuld och Utlandsskuld så kommer du att se att Utlandsskulden ur statsfinansiell synvinkel är försumbar eftersom landet sedan länge har ett utrikeshandelsöverskott.

      Radera
  4. Tycker alternativen är lite huggna. Det hade ju varit intressant att också se hur många som har större inkomster från räntor än utgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, jag betalar en del i räntor, men har ännu större ränteinkomster. Tjänar säkert flera tior i månaden, men det är inte där vinsten ligger. Det ger likvider som försäkring om det skulle behövas nån gång, kanske man blir arbetslös och inte kan låna på bostaden just när man som bäst behöver pengar... Risker finns naturligtvis, som alltid.

      Radera
  5. Tror att en bättre frågeställning hade varit detta:
    1. Hur mycket lägger du på lån / månad i SEK?
    2. Hur mycket har du kvar i SEK dagen innan löning?

    Tror man måste förstå att det har stora samhällskonsekvenser om räntan stiger - minst sagt på konsumtionen hos folk med stora lån. Folk börjar att hålla i sina slantar och köper inte den där nya jackan varje vinter - eller motsvarande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga 2 blir väl lite lustig? Själv har jag en buffert om ett antal hundra tusen så jag har då kvar bufferten plus det som råkar bli över på lönekontot?

      Ska jag även ta med det långsiktiga sparandet?

      Radera
  6. Saknar alternativet vet ej. Jag har bara CSN-lån (studielån tagna 89-01 och det känns inte så relevant med att bry sig. Skulle räntan så skjuta i oändligheten så behöver jag likväl bara betala 4% av min inkomst till CSN (förvisso skulle siffran på den årliga redovisningen bli större och större, men det vore knappast mitt problem)...

    SvaraRadera
  7. Svenskar har generellt en räntekvot på runt 4% i dagsläget. Hyrestagare lägger i snitt 30 % av disponibel inkomst på hyran.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...