I ett uttalande från statsminister Stefan Löfven vid besöket på Volvo Cars under gårdagen låter det nu som ett sk bonus-malussystem för personbilar ska införas redan 2017 (DI.se). Även om det förstås är ett lovvärt försök till att minska bilars miljöbelastning och CO2-utsläpp, finns det stora risker att man i själva verket ökar miljöbelastning och CO2-utsläpp för bilismen sett till hela livscykeln. Dessutom är det dålig fördelningspolitik som tar pengar från de som inte har råd med en ny bil och ger till den som har råd att köpa en Tesla.
Hur mycket pengar ska en ägare av BMW i3 få i stöd från den som bara har råd med en gammal Fiat 500?
Den miljövänligaste bilen är den som inte tillverkas alls. Under sin livscykel förbrukar är en bils fossila bränsleförbrukning från körning mindre än 50% från gruvan till skroten.

Tillverkning från gruva till bilhandlare drar en hel del energi och runt 83% av all mänsklig förbrukning av primärenergi är fossil, även om det är i form av el.

Ett bonus-malussystem är tänkt att belöna "miljövänliga bilar" och bestraffa "miljöskurkbilar". De ena ska få betalt av de andra och systemet ska likt mitt förslag kring medborgarlön kontinuerligt justeras för att uppnå balans och vara självfinansierande. 
Ägare av Tesla Model S kan se fram emot att få betalt av alla ägare av gamla Volvo och Saab-bilar.

I takt med att miljöskurkbilarna skrotas kommer bilar som tidigare inte bestraffades att bestraffas med höjd skatt, som går till de miljösnällaste bilägarna.

Nu vet vi ännu inte exakt hur ett svenskt bonus-malussystem kommer se ut.

En variant är att det bara gäller försäljningspris av nya bilar och det blir i så fall ett mindre problem.

Men om bonus-malus ska gälla hela den befintliga bilparken kommer alltså ägare av äldre bilar att få börja betala pengar till den som köper en Tesla eller annan ren elbil. Det kommer driva fram försäljning och i förlängningen skrotning av gamla bilar och ökade inköp av nya bilar. Vilket under livscykeln ökar miljöbelastningen och CO2-utsläppen.

Bonus-malus kan fel utformat alltså motverka sitt syfte, men förstås vara trevlig plakatpolitik så man kan slå sig för sina miljövänliga bröst. Och ett sätt att ta pengar från den som bara har råd med en gammal Volvo 740 och ge dessa pengarna till den som köpte en Tesla Model S. Så kallad fördelningspolitik.
Även ägare av Nissan Leaf har pengar att se fram emot från Saab-ägare.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Lär bli nåt i stuk med extra skatt vid nybilsköp, eller skatterabatt om det är en miljövänlig bil. Nåt annat vore väl idioti?...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåt annat?
      Det är väl detta som är idioti!

      Radera
    2. Det var ju dumt av mig, kanske ska skriva "mindre idioti än att dra på skyhöga skatter på befintliga fordon"?

      Radera
  2. Jag har en ide.
    Man kan ju införa en skatt på drivmedel.
    Då blir det dyrt att köra törstiga bilar och billigt med de mindre törstiga.
    Eller är det för enkelt.
    Jag gissar att staten vill se att bilarna som är törstiga skall betala även när de inte körs oxå!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag är det absolut bästa förslaget. Dubbla skatten på bensin och diesel så att det åter bli billigt att tanka miljövänlig etanol eller el! För min del får de extra pengarna som dras in på detta sätt gärna subventionera miljöbilar, kollektivtrafik och infrastruktursatsningar.

      Radera
    2. Problemet med det hela är ju att en sådan skatt redan finns. Hade man dessutom sett till att en sådan skatt konsekvent finns på ALL CO2-utsläpp så hade det ju lett till att man tenderat att välja optimalt.

      De som kör mycket hade satsat på bilar som har lägre utsläpp, och de som bara kör lite hade kanske hellre satsat på att hålla ner utsläppen från tillverkningen.

      På det sättet som man försöker göra det nu blir det ju risken att man premierar folk som driver på CO2-utsläppen och straffar de som håller igen på CO2-utsläppen.

      Radera
  3. Stöds utvecklingen på alla sätt av elbilar skyndas också introduktionen på av autonoma bilar. Helt autonoma bilar kommer efter kort tid snabbt att bli "taxi". I början köps de möjligen mest av trendiga förmögna personer.

    Priset faller för dessa "taxi"resor och när jämförelse sker med privat körande av äldre bil med parkering mm* till jobb, kunder, dagis, affärer, fester och hem kommer allt fler att välja autonom taxi för många resor.

    En autonom bil för persontransport kan också transportera en del varor dygnet runt. Bilen får en stor körsträcka per år om den fungerar som taxi och speciellt om den kör varor under lågtid för persontransport. Ja givetvis påskyndar denna utveckling annat som snabbladdning, minskat behov av parkeringsplatser, gatuutrymme och ger kraftigt lägre utsläpp av CO2 genom eldrift även om elen helt genereras i kolkraftverk. CO2 för byggande av bilen blir betydligt mindre än CO2 för drift.

    *mm är möjligheten att jobba, sova eller syssla med annat under resan.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genom att kraftigt höja skatten på fossilt bränsle skulle en sådan utveckling kunna påskyndas! Idag är elbilar så dyra att även om "bränslet" är lite billigare så tjänar man svårligen igen investeringen..

      Bensinen borde kosta 25-30 kr. Då skulle det bli fart på elbilsmarknaden!

      Radera
    2. Du bor i Tokholm eller annan storstad antar jag...

      Radera
    3. S/S Josefin är en person efter min smak, klart att bara förmögna skall kunna köra bil. Patrasket som inte har råd får skylla sig själva.

      /Ironi off.

      Radera
    4. Jag tycker idéerna med autonom körning och att bilar skall användas mer än den del av dygnet de används idag, men gärna inom rätt lik eller mindre miljöbelastningsram.
      Men:
      - Tänk på att massa autonomt körande bilar kräver samordning och kanske i förlängning prioritering men kör vad vart. Jobbar med bl a sådant det är inte bara att köra.
      - Likt det Cornucopia påpekar: Hellre att det byggs färre bilar som är bra, men att det "frigjorda" utrymmet går till bättre kollektivtrafik.
      - Tänk på att elbilar kräver rejält förbättrad el-infrastruktur i tätorterna och landskapet runtomkring. Det har tagit decennier att bygga systemet med mackar osv. El-infrastrukturen för att majoriteten skall ha enbil finns helt enkelt inte på plats riktigt. Tesla har tex idag två laddställen i Storstockholmsområdet. Sen skall väl strömmen vara mer miljövänlig än från ett kolkraftverk?
      - Så lång skulle en sådan lösning med många elbilarest fungera i Södra Sveriges tätorter och storstadsområden. Gäller att inte glömma dem som bor på landet.

      Radera
    5. Liten rättelse, var lite för snabb på mobilen: "El-infrastrukturen för att majoriteten skall ha en EL-bil finns helt enkelt inte på plats riktigt. Tesla har tex idag två laddställen.."

      Radera
    6. Bra tankar Teheimar. Samordning av vilken bil som kör vad vart måste ske decentraliserat, som olika taxibolag utgår jag från. Misstänker att en enda lösning blir dålig.

      Framkomligheten för all trafik i städer ökar för varje autonom bil. I Stockholms centrum letar 30% av dagens bilar efter parkering. En autonom bil har kontakt med system som kan informera om trängsel och då välja andra vägar. I idealet meddelar närliggande bilar om situationen just nu.

      Kraftfull snabbladdning är som du skriver sällsynt idag, men ganska enkelt att ordna där lokalnätet finns. Lokalnätet är det som elnätsbolaget äger. Kan kraftfulla laddstationer mest placeras nära detta nät går det fort att bygga ut, men kräver kunderna också vatten och avlopp blir det mycket besvärligare. Mer långsam laddning går att få där "två hål i väggen" finns. Med hela biltrafiken eldriven krävs 10 TWh mer elproduktion. Om jag minns rätt har vi nettoexporterat mer de senaste åren.

      Med tanke på tillgången på el skulle det vara bäst med elbilar i norra delen av Sverige. Fast visst kommer användningen säkert till en början vara mest frekvent i alla städer.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. @Trötter
      Det bästa måste väl ändå vara att det är fortsatt billigt att köra bil så att storstadsborna hinner köra upp och förbruka all olja innan det finns elbilar och tillhörande infrastruktur i tillräcklig mängd.

      Sen tvingas de som bor på landet in till staden om de vill kunna jobba och handla mat, eller?

      Radera
  4. Detta är vad miljöpartisterna kallas Skatteväxling. Att ta från de fattiga och ge till de rika.
    Precis den intelektuella nivå som miljöpartisetr - och sossar - numera har.
    Skall man ha en skatteväxling som gynnar miljön så måste det bli lättare att leva - utan bil.
    Alltså måste skatteväxlingen ske hos den enskilde, inte mellan enskilda människor.
    Så både sossar (så kallade våldtäktsmän, enligt deras partiledare) och egotrippade miljönissar har missförstått skatteväxling och allt annat inom miljöområdet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg till "ta från landsbygden och ge till storstaden" också

      Radera
    2. Ser att några kommentatorer bara ser allt ur ett stad-land perspektiv och styrd av bonus-malus tror att detta bara gäller Sverige.

      Jag menar att även försäljning av laddhybrider skyndar på utvecklingen mot en bättre framtid med renare miljö och bättre ekonomi för nästan alla, men det finns förlorare, eftersläpare och jag ska nämna några.

      Thomas det är så att hela samhället kommer att förändras i grunden med autonoma bilar. Landsbygden lite senare som med det mesta nya. Vårt samhälle överlever inte utan bilar.

      Trötter du har rätt i att landsbygden får nyttan senare och avgaser på landet späds ut snabbare än i städer. Det blir på landet man längst har kvar egna ägda bilar. Vi kommer totalt att få betydligt inte bara något färre bilar eftersom det efter en tid blir uppenbart mer olönsamt med egen bil.

      Viktiga förlorarna är de som lever på olja och bilföretag som inte hinner ställa om snabbt nog samt de som servar gamla bilar. Bloomberg New Energy Finance (BNEF) har analyserat elbilsmarknaden framåt. De menar att vi får nya upprepade fall i oljepriset när efterfrågan börjar synas pga elbilarna. BNEF rapporterade att försäljningen av elbilar ökade 60% i världen 2015 och det beror på fyra faktorer.

      1. Regeringar erbjuder incitament för sänkt kostnad.

      2. Tillverkarna accepterar extremt låga vinster.

      3. Kunderna är villiga att betala mer för elbil.

      4. Kostnaderna för batteri faller.

      1-3 Håller på att infrias men kan inte bli ihållande.

      4. Kostnaden för batterier föll 35% 2015 och batteri är idag en tredjedel av hela elbilens kostnader. Denna kostnad ser man fortsätter falla.

      De ledande elbilstillverkarna Tesla Chevy och Nissan ska enligt BNEF komma med modeller med "lång" räckvidd för 30.000 $ om några år.

      BNEF tog inte upp verkan av autonoma bilar men menade att elbilar 2040 utgör 35% av beståndet. OPEC tror 1%. Jag menar att det går snabbare med utbytet till elbilar genom de autonoma bilarna.

      Vi framställer och använder mycket mer koppar än litium och ändå är koppar mer sällsynt. Skillnaden är att vi använt koppar i tusentals år och bryter på många ställen men började med litium nyss med bara några aktiva platser för utvinning.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Jag menade fortfarande att det handlar om skatteväxling som beslut för den enskilde medborgaren...
      Om man vill ha en bil eller ej. Det valet har man inte idag. Då vi alla sitter i ett ekorrhjul där det endast gäller att springa - fort.
      Då kan politiken - och bilindustrin - driva folket framför sig. Den enskilde har inget val....

      Radera
    4. Fast jag får väl erkänna att jag köpt en Prius...
      Den går inte helt gratis men klart bättre än den förra bilen...
      Prius har dalat, åtminstone de årsmodeller jag tittat på...

      Radera
    5. Bra Thomas med Prius och jag förstår någorlunda dina tankar om ekorrhjul.

      När de autonoma bilarna slår igenom kan du välja bättre om du inte bor långt ut i skogen och räckvidden för bilarna inte räcker till.

      Tänker försöka få min uråldriga V70 genom besiktning i mars och sedan
      service. Båda barnen är modernare och funderar på laddhybrider snart.

      Tror fortfarande mina viktigaste aktierna ska upp lite till men döms bilen ut får jag ta nytt beslut för än klarar vi inte villa och lantställe utan bil.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. @Nanotec: Hur ser det ut på Lithiumgruvorna, är lithiumutvinning "släkt" med någon annan gruvbrytning" Är det inte lika viktigt att vi återvinner lithiumet från tex mobilbatterier och annat? EU stipulerar väl PPP: Polluter Pays Pxxx..ngt, så i priset för tex miljöbilar borde väl återvinning ingå som en del av livscykeln. Men då gäller det att återvinningen inte innebär export till någon som utan skydd återvinner metallerna vid en tunna i exempel någon storstad i centrala Afrika. Annars moraliserar vi högt häredan verkligheten är att andra lever på vårt avfall och förgifter sig själv även i fortsättningen.

      Radera
    7. Litium utvinns ur Bolivianska sjöar. Det behövs inga gruvor, så vitt jag förstår. Dock är återvinnning förstås väsentligt. Litium är neuroleptica så man kan undra hur fiskar påverkas av litium i vattnet.

      Observera att vi kan få en övergång till natriumjonbatterier. Natriumet tar man sannolikt från havssalt. Kvar blir klor. Sannolikt inte mer än att man kan släppa tillbaka det i havet utan problem.

      Radera
    8. Är det bara jag som är stolt över den Svenska kemien
      under 1700 och 1800 talen speciellt?
      Arfwedson upptäckte Lithium år 1817.
      Nog är han väl värd ett omnämnande!
      Få se om bloggaren raderar detta inlägg liksom hände med ett liknande för ett år dedan.
      Man kan ju kanske gissa varför...

      Radera
    9. Litium upptäcktes i Stockholm, Haninge i en järnmalmsgruva, som finns på Utö. Varför så många skriver det latinska namnet här kan man fundera på. Jag förstår att bloggaren ibland blir irriterad.

      Litium är bara en mindre del av ett batteri och kostar inte så mycket att ta fram från idag främst Sydamerika och Kina. De "gruvor" som är kommersiella idag har 30-40 miljoner ton litium. Till den värsta Teslan behövs 15 kg litium. Dessa "gruvor" räcker till dubbla mängden bilar som finns idag. Dessutom är det billigare och enklare att återanvända litiumet från skrotade batterier.

      I en modern bil finns ca 15 kg koppar och koppar är mer sällsynt än litium. Koppar använder vi 22 miljoner ton av per år. Men koppar har vi använt i tusentals år och litium började vi nyss nyttja. Litium funderar man på att bryta också i Sverige, men inte på Utö för där blir det för dyrt.

      Litium som läcker ut i havet är ett mycket litet problem. Havet innehåller 230 miljarder ton litium, före läckage.

      För övrigt är klor en gas som nog lätt går ut i atmosfären om man slarvigt tillverkar natrium. Fast som tur är finns ett stort behov av saltsyra i kemisk industri.

      Nu kände jag för att vara lite elak. Journalister borde gå en förenklad kurs i naturvetenskap på gymnasienivå förutom lite statistik och matematik.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    10. Dubbla mängden bilar är 4 miljarder med värsta Teslans batteri. Mer problematiskt är nog att den sk Gigafabrik som Tesla bygger bara räcker till batteri för 500.000 Teslor per år och totalt byggs 90 miljoner bilar.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    11. Finns det bara dårar på nätet idag? Du Nanotec har ett osmakligt behov av att hela tiden framhäva din egen förträfflighet. Vilken idiot som helst kan framstå som kunnig genom lite snabbt läsande på Wikipedia. Du är inte hälften så bra som du försöker inbilla folk. Du är bara exceptionellt självförhärligande.

      Radera
    12. Skärp dig, Kuckeliku. Håll dig borta från personangrepp. Räkna till tio nästa gång och gå och gör något annat.

      Radera
    13. Tomma burkar skramlar mest. Nanotec har inte lyckats säga något om natriumjonbatterier eftersom han helt enkelt inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Han bara låtsas att han är expert. Och en väldigt lyckad och fin människa på alla sätt.

      Radera
    14. Kuckeliku ursäkta att jag fått dig upprörd. Har länge retat mig på att många tror att litium är väldigt sällsynt. Försökt bemöta det länge. Nog därför jag verkar eller är så självförhärligande och framhäver min förträfflighet.

      Jag lovar att försöka uttrycka mig lite mindre föraktfullt mot journalister. Lär mig mycket från deras artiklar och försöker snabbt bläddra igenom både DN och SVD varje dag.

      Av bland andra dig har jag lärt mig att se medborgarlön som något tänkbart.

      Och jag överväger fortsätta att skriva det jag anser viktigt med vad jag tror syftet att påverka utvecklingen. Förmodligen är jag en dåre.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    15. Du försökte sätta dig på mig. Ja, jag har läst naturvetenskaplig linje, med högsta betyg i de aktuella ämnena. Nej, jag är inte journalist, men jag har gått på journalisthögskolan i Stockholm. Jag uppskattar människor som kan ge mig kunskaper jag inte har snarare än människor som mest bara säger sådant man hört förut. Jag läste nyligen (på Gizmag) att man kan använda natriumjonbatterier för att avsalta vatten. Det lät ganska uppseendeväckande, men jag kom snabbt fram till att batterierna knappast pallar för havsvatten, med tanke på allt annat som finns där. Trots att jag inte kände till att det också finns en massa litium i havsvatten har jag inte uttryckt några farhågor om att litium skulle vara en knapp resurs. Det är nog inte så nödvändigt att utvinna litium ur havsvatten, men har du några kunskaper om detta så får du gärna redogöra för dem.

      Nöj dig inte med DN och SvD. Ny Teknik är läsvärd. Gizmag är kul och bra, men jag tittar in där ganska sporadiskt.

      Radera
    16. Jag läste för övrigt Naturvetenskaplig-Teknisk linje, så jag har läst teknologi också samt haft en del "praktikveckor" inom olika tekniska områden. Vi fick göra ritningar, bygga en barack, ägna oss åt diverse metallarbete och pula ihop en egen multimeter mm. Vilket förmodligen var nyttigt.

      Radera
    17. Kuckeliku suck!

      Du tar det för personligt. Mitt försök att få ut lite kunskap om läget för litium riktar sig till alla läsare. Rent allmänt har jag den uppfattningen att det ofta uttrycks farhågor för att världen har för lite litium. Fast nu är förmodligen få kvar i den här "gamla" tråden.

      Nöjer mig inte med DN och SvD utan har prenumererat på Ny Teknik sedan 1976 och bläddrar igenom den. Har tidvis prenumererat på tex Wired också men köper den bara ibland nu. Blir lite ekonomitidskrifter också men sällan DI, som för mycket ägnar sig åt skvaller och dagens industri. Självklart läser jag en hel del på nätet också.

      För att glädja dig så anser jag mig inte vara expert idag på något och långt ifrån felfri. Byter då och då åsikt. Kan mer än de flesta om några få områden. Kunde extra mycket om en del datakommunikation när jag jobbade på Televerket - Telia - datakonsult och elnät när jag samtidigt satt i styrelsen för ett distributionsföretag. Nu jobbar jag mest med att försöka följa delar av den teknologiska utvecklingen och mest för några få företag som jag äger aktier i. Tillbringar en del tid med växthus och trädgård också.

      Läser en del böcker - just nu Thomas Pikettys Kan vi rädda Europa. Intressant att få lite franskt intryck också.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    18. Okej. Jag är ganska sur idag av olika anledningar. Främst för att Birger Schlaug raderade en tråd jag skrivit ett antal bra kommentarer i, bara för att någon idiot började försvara nekrofili...

      Radera
  5. När nog många gått över till elbil så kommer skatten som ett brev på posten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det många inte tänker på är iden om att transportslagen skall bära sina egna kostnader. Som en konsekvens härav är skatten på drivmedel och fordonsskatt ganska precis i nivå med kostnaden för infrastrukturen.

      När elbilarna gör någon ynka procent av bilbeståndet kan man låta dem köra i en gräddfil utan att ta ut skatt, men när de bilar som bär kostnaden blir färre och elbilar blir fler kommer man helt enkelt bli tvungen att låta dem ta sin del av bördan.

      Radera
    2. Detta är felaktigt, skatteuttaget på bäränsle översitiger vida kostnaden för infrastrukturen.

      Radera
    3. Nja, jag räknar givetvis bort endel skatter. Momsen bortser jag från eftersom den inte är specifik, och även CO2-skatten räknar jag bort då den skall relatera till CO2-utsläpp.

      Sen är det klart att summan inte stämmer exakt, men den kommer tämligen nära, iaf sist jag kollade.

      Radera
  6. Vad är din källa på att den totala energiförbrukningen över bilens hela livscykel skulle vara hela dubbelt så hög som den för enbart driften? Utifrån vad jag läst tidigare samt hittar nu vid en snabb sökning så är förbrukningen vid drift klart dominerande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En av State of the World-rapporterna om jag inte minns fel.

      En ledtråd är den faktiska milkostnaden för en bil. Pengar betalade för en vara kan på vissa plan sägas motsvara energiförbukning i alla led. Bränslekostnaden för en nu bil är säg 5:- SEK per mil. Faktiska kostnaden att köra en ny bil är 40-50:- SEK per mil. Det säger något om var energiförbrukningen faktiskt ligger. Och det är i bl a tillverkning, underhåll mm.

      Inkluderat i en korrekt livscykelanalys är även vägslitaget, markanvändning för t ex parkeringsplatser mm och den energi som går åt till detta.

      Radera
    2. Och hybrider och rena elbilar är mycket dyrare än motsvarande bensin eller diesel, så slutsatsen blir att de ännu inte är energieffektivare. Men de kommer med all sannolikhet att bli det. Förmodligen om 5-10 år. Och då är det dags att börja beskatta. Ja, vad trodde du? Att det skulle vara billigare än idag att köra bil i all framtid. Två hål i väggen. Glöm det. Finns det utrymme att beskatta något så kommer det att ske, speciellt om det har gjorts tidigare.

      Radera
    3. Det lät väldigt högt som sagt, den konkreta siffra jag hittade var 24 000 kWh för tillverkning av en Volkswagen Golf, fann den i kommentarerna här:

      http://withouthotair.blogspot.se/2014/08/embodied-energy-in-car-update-under-way.html

      Om man räknar med en livslängd på 15 000 mil och att den drar ca 0,7 liter/mil så blir det 100 000 kWh i primärenergi för endast drivmedlet, dvs tillverkningen står bara för ca 20 procent av livscykelenergin. Elversionen låg på 40 000 kWh, kombinerat med elbilars lägre energikostnader på ca 2 kWh/mil gör det att tillverkningsenergin i det fallet blir något större än driftsenergin.

      Den totala energikostnaden för elversionen blir hur som helst lägre än bara den rörliga delen för bensinversionen. Då borde det väl, ur ren energisynpunkt, faktiskt vara fördelaktigt att ersätta bensinbilarna med elbilar, oavsett hur många mil bensinbilarna har gått? Det känns inte helt intuitivt så jag tänker kanske fel här. Eller så är det sunk cost fallacy som spökar.

      "Pengar betalade för en vara kan på vissa plan sägas motsvara energiförbukning i alla led."

      Jag kan tänka mig att det fungerar som en grov approximering som kan vara användbar i många fall men menar du att det skulle gälla överlag? Kan inte se att det stämmer då energi endast är en av flera inputs i produktionen av en vara, kapital och arbetskraft är ju också centrala och fördelningen mellan dem varierar mellan olika produkter.

      Radera
    4. 80% är mer rimligt och mer i linje med de livscykelanalyser jag sett. 15 000 mils livslängd är lite kort (20-25k är nog mer rimligt i Sverige med ca 1300 mil per år och 15-20 års livslängd), men det åtgår också en lien del energi då bilen tas om hand vid skrotning.

      Jag tror dock att du missat räkna om elförbrukningen till primärenergi, 2 kWh el bör motsvara ungefär 5kWh primärenergi vilket gör att vi snarare pratar om 75 000 kWh för el under dessa 15 000 mil, motsvarande ca 65% av energianvändningen under livscykeln. Men detta förutsätter också att bilen klarar denna körsträcka utan batteribyte.

      Ett större problem i sammanhanget är nog att den vid typgodkännandet uppmätta bränsleförbrukningen visat sig stämma ganska dåligt med verkligheten, särskilt stor är skillnaden mellan verklig och uppmätt förbrukning hos de bilar med lägst förbrukning vilket givetvis är dem som kommer att gynnas av ett bonus-malussystem. Ett annat problem är att skillnaden mellan verklig och uppmätt förbrukning är större ju nyare bilen är då politiska incentiv liknande detta drivit biltillverkare att med olika knep uppnå så låg testförbrukning som möjligt, även om dessa inte är relevanta vid verklig körning.

      Bonus-malus systemet saknar också incentiv för bilägaren att välja mer miljövänliga drivmedel eller att välja andra färdsätt framför bilen. Har man väl betalat en relativt hög fast skatt och därefter har en lägre rörlig kostnad så ger detta snarare bilägaren incentiv att välja just bilen framför andra färdsätt.

      Ett vettigare alternativ vore att höja drivmedelsskatten på fossila bränslen, sänka skatten på drivmedel som har lägre miljöpåverkan, sänka fordonsskatten och höja reseavdrag/ersättning. På så vis så kommer utsläppen att sänkas på billigast möjliga sätt, vilket kan innebär att välja tåget eller bussen framför bilen, att tanka sin etanolbil på etanol, en snålare dieselbil eller en ny elbil beroende på vilka förutsättningar och behov man har.

      Sedan tror jag inte pengar betalade för en vara stämmer särskilt bra överens med energibehov vid produktion av varan, snarare är priset en funktion av arbetsinsatsen för att producera en vara. Att producera det stål som en bil tillverkas av utgör exempelvis en stor del av energiinsatsen då en bil tillverkas, samtidigt så utgör detta mindre än 10% av bilens försäljningspris.

      Radera
    5. Du brister i fin livscykelanalys. Till energiåtgången f en bil räknas även alla tjänstemäns arbete och den energi de förbrukat, som utvecklar bilen under 10+ år. Bil är framförallt ingenjörer, inte stål.

      Lite analysförmåga, tack.

      Radera
    6. Man kan göra en grov uppskattning av vad saker kostar i energi att producera i Sverige.

      Sveriges BNP ca: 4 000 000 000 000 kr
      Sveriges energiförbrukning ca: 600 000 000 000 000 Wh
      ->
      150 Wh/kr

      En bil som kostar 300 000 kr motsvarar då 45 000 kWh, och en glass à 20 kr 3kWh. Låter iaf inte helt orimligt.

      Radera
    7. Bra sätt att tänka på.

      Radera
    8. Ja, man får ju med alla energikostnader. Ett slags effektivitetsindex för Sverige. Det vore intressant att se andra länders index.

      Radera
    9. Jag tycker det blir ett orimligt sätt att tänka på då man utgår ifrån att alla varor har samma energiåtgång per krona, varför skulle det antagandet vara sant?

      Om jag t.ex. skulle försörja mig som handarbetare och köper in råmaterial för 100 kr som jag sedan säljer som färdiga produkter för 1000 kr så har jag ökat BNP med 900 kr men bara ytterst marginellt bidragit till en ökad energiförbrukning. Du kan givetvis räkna med min egen energiförbrukning i form av mat och annat men det relevanta blir då ökningen på marginalen jämfört med om jag inte hade utfört arbetet, nästan all energi hade jag förbrukat ändå oavsett vad jag gjort.

      Radera
    10. Naturligvis har olika varor olika energiåtgång. Men om man betraktar energi som den grundläggande enheten ur vilket allt kommer så är det nog ett rimligt antagande att priset på en vara faktiskt avspeglar den totala energiåtgången för att producera varan. I det fall det råder konkurrens etc så kommer priset att avspegla energi på ett bra sätt. Och det inbegriper all energi. Den som behövs för att driva alla invånare, och deras förehavanden, ja precis allt.

      Förövrigt kollade jag USA som hamnar på 160Wh/kr, vilket tyder på närapå svensk effektivitet.

      Däremot Kina hamnar på 377 Wh/kr vilket tyder på ineffektiv produktion. Eller så har jag räknat fel.

      Tyskland 119 Wh/kr är klart bäst i klassen.

      använde:
      https://yearbook.enerdata.net
      http://www.iea.org/statistics/resources/unitconverter/
      samt 9kr/$

      Radera
    11. Men varför skulle man betrakta energi som den fundamentala enheten som bestämmer varors värde?

      Det låter som samma resonemang som det bakom arbetsvärdeteorin, med skillnande att man har bytt ut arbete mot energi.

      Radera
    12. Edis:

      Jag funderade på om jag skulle inkludera omvandlingen mellan elektrisk och kemisk energi men hoppade över det då jag inte tycker det är självklart hur man ska räkna. Nu producerar vi el via fossila bränslen men i framtiden så kommer kanske produktion av bränslen via från elektricitet bli attraktivt och då går ju omvandlingsförlusterna åt andra hållet.

      Jag råkade fastna lite i energiberäkningarna men överlag så tycker jag att det är av begränsat värde att lägga fokus på energiåtgång i sig självt. Hög eller låg energiförbrukning har ju inget egenvärde, det intressanta är kostnaden samt eventuella externa effekter så jag håller med dig om att de bästa systemen är de där man direkt fokuserar på externaliteterna och sedan låter marknaden optimera resten.

      Radera
    13. Energi är en fundamental storhet i sammanhanget. Om du exempelvis köper en bit järn så kan man se det som att om det råder sund konkurrens så betalar du i huvudsak för energin som åtgick för att producera järnbiten. D.v.s. energin för att bryta malmen, föda och driva arbetarna och deras prylar, etc. Sen ska förstås någon ha en vinst i varje steg, så då är frågan hur stor andel av priset som är vinst. Kanske 10-20% eller så, resten är energikostnad. Men det är bara ett sätt att se på saken.

      Radera
  7. Jag kan klara mej med min traktor,går dessutom bra på vegetabilisk olja.
    Skatt..

    SvaraRadera
  8. Har ingenting med miljö att göra, det enda som gäller är att få in så mycket pengar som möjligt, så att hjulet fortsätter att snurra fastän hamstern är död

    SvaraRadera
  9. Skulle vara kul att läsa din analys av denna video:

    "Electric Cars Could Wreak Havoc on Oil Markets Within a Decade"
    https://www.youtube.com/watch?v=jwHN6QQWv2g

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Martin kul att se - ungefär samma jag läst. Men fortfarande har de inte tänkt långt nog dvs de har inte tänkt på vad som händer med de autonoma bilarna. Jag menar att detta med genombrottet sker tidigare. Mer som att växlingen från tjock tv till dagens tv skedde på några få år. Priset ska bara falla lite till för batteri och främst elektroniken.

      Idag kostar elektroniken till de primitiva autonoma bilarna mer än resten av bilarna. En smart telefon kostade 3.000 2013 men vad kostar den i sommar? Enligt Ny Teknik från i onsdags kostar smart telefonen Freedom 231 i Indien i sommar 251 rupier och det är inte mycket. Samma utveckling sker för laser och datorer mm elektronik för autonoma fordon.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  10. Till vilket jävla land ska man flytta för att slippa sån här skitpolitik?

    SvaraRadera
  11. Vill man inte lägga 180 miljarder eller så på ett nytt snabbtåg? Om vi lägger de pengarna på att subventionera elbilar istället så kan hela Sverige dra nytta av satsningen, inte bara de som bor längs de 5-6 aktuella städerna för tågsträckningen. Faktum är att en elbil borde kunna vara ett utmärkt komplement på glesbygden där så gott som alla dessutom har goda möjligheter att tanka sina elbilar från egna solpaneler.

    Bonus-malus skulle ju iofs kunna fungera om man "tar" från de som köper en ny fossilbil och "ger" till de som köper ny elbil. Ser inte varför det inte skulle vara ok.

    SvaraRadera
  12. Jag tror att subventionerna av elbilar är en strategisk tabbe. Problemet är mera räckviddsångest än pris. Man borde satsa pengarna på att bygga ut laddningsmöjligheter istället.

    SvaraRadera
  13. Fördelningspolitik, just precis. Omfördelning från fattiga till rika. Det är knappast så att folk kör omkring i äldre bilar för att det är kul. Köp av modern bil med ny teknik förutsätter antingen banklån eller eget kapital. Vilket många inte kan få respektive inte har. Men visst. För min del kunde de gärna höja drivmedelspriserna till 30 kr/l över en natt. Jag har råd. Många har det inte, och därmed skulle en hel del trafik försvinna från vägarna, vilket för mig vore värt kostnaden.

    SvaraRadera
  14. Om vi skall hålla oss runt 2 graders uppvärmning av vår kära planet skall vi nog hålla oss från personbilar. satsa pengarna på kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Dom flesta bilresorna är kortare än 1 mil vilket man cyklar på 20 - 30min, kanske subventionera elcyklar istället.
    http://www.ecoprofile.se/thread-3240-De-flesta-resor-ar-kortare-an-en-mil.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore väl något för vår(er!) nuvarande regering!
      Ena dagen på det goa ( nu, plötsligt dög Hisingen för herr bloggaren...)och prisande av Volvo.
      Sedan att lappkast ( hela Sverige skall ju va´med.) till bara el cyklar.
      Tja, varför ej.
      Trivsamt i Norrland med hela familjen på sina el cyklar kör 15 mil till farbror doktorn, jobb, mataffär.
      Avvaktar med spänning ( sit venia verbo!) utgången.

      Radera
  15. Det finns ett enkelt sätt att reducera vagnparkens miljöpåverkan, kraftigt och snabbt. Men tyvärr sannolikt omöjligt då vi avsagt oss vår suveränitet och Bryssel kommer att säga ifrån.
    Nåväl.
    Majoritetetn av trafikarbetet i Sverige utförs av bilar yngre än fem år och majoriteten av det trafikarbetet utförs av bilar ägda av företag.
    Förbjud företag att köpa bilar som kan drivas av fossila bränslen efter halvårsskiftet, alternativt förbjud dem att köpa fossilt bränsle till bilar köpta efter halvårsskiftet.
    Med denna enkla gratis åtgärd så kommer biltrafikens miljöpåverkan att reduceras radikalt.
    Lagstifta samtidigt om att statsbudgeten skall vara i balans utan intäkter från skatt på fossila drivmedel, på alkohol, på tobak och på annat som vi vill skatta bort. Lägg sedan pengarna från dessa skatter på att i lika delar avbetala statsskulden och bygga upp svenska "oljefonder". På så vis tas incitamentet för statsmakten att behålla hög fossilbränslekonsumtion bort.
    Om vi samtidigt inför momsfrihet för privatpersoner på inköp av elbilar, elmotorcyklar och elmopeder samt halv moms på inköp av laddhybrider så har vi kraftigt gynnat även privatbilismens övergång från fossila bränslen, utan att slå mot de fattigas plånbok. Viss momsreduktion eller annat positivt incitament för att välja bränslesnåla bilar som ej är elbil eller laddhybrid kan också vara på sin plats. Straff på bilar med stor törst behövs ej då de är relativt fåtaliga.

    SvaraRadera

 
Top