Sveriges polisväsende är kraftigt underfinansierat och hittas i bottenskiktet inom EU och EES. Endast  0.6% av BNP går till polisen, mot 1.0% som snitt inom EU.
Polisens kostnad som procent av BNP inom EU och EES. Siffrorna gäller 2013.

Nu när rikspolischefen begär ökade anslag för att kunna anställa 2 500 poliser och 1 600 civilanställda kan det vara intressant att titta på hur lite man lägger på polisen i Sverige. Endast 0.6% av BNP går till polisen, mot 1.0% som snitt i EU.

Det är fullt möjligt att Sverige på den gamla DDR-Sverigetiden, när vi isolerade oss mot omvärlden klarade oss på de här nivåerna. Fast sedan EU-inträdet har omvärlden mer och mer krupit över sundet och sedan kört eller åkt rakt över Öresundsbron. Med globaliseringen bör rimligtvis även svenska polisen anpassas efter internationella förhållanden.

Om Sverige ska upp till EU-medel för polisutgifter behöver utgifterna ökas med 67%, eller drygt 14 miljarder kronor (1/0.6=1.6667).

Med det sagt är Sveriges polisutgifter i förhållande till BNP helt normala för Norden. Norge lägger 0.5%; Finland och Danmark lägger likt Sverige 0.6%. Det ogästvänliga klimatet tillsammans med den tidigare traditionella vaggan-till-graven-socialismen har hållit kriminaliteten på en låg nivå och den lutheranska fogligheten har gjort att inga massiva och systematiska lagbrott har skett. Det svenska och rent av nordiska systemet bygger ju på att alla följer reglerna någorlunda.

Sverige är också anpassat för att vi ständigt ska ha ett normalläge.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Vänta bara till vi i Centerpartiet har lyckats få in våra hett efterlängtade 30 000 000 flyktingar och multisjuka från Calcutta.
    Bereden eder!
    Ja, jag röstade på dem för en del år sedan...
    Men bara kommunalt i Enköping på det att inga missförstånd måtte uppkomma.

    SvaraRadera
  2. Undantaget Litauen är det ju de rikaste länderna som ger minst (i förhållande), så just den här statistiken kanske inte säger så mycket?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kostnadsläget följer rikedomen i mycket. Helst skulle man vilja justera för PPP, men de siffrorna hade inte Eurostat.

      Snarare tror jag att högt välstånd enligt hästskitteoremet (ge mat till hästen så kan resten äta från hästgödslet, sk trickle-down-effect) spiller över även på de osaliga klasserna.

      Radera
    2. Min gissning är att för länderna som spenderar mest på polisen så försvinner även mest i korruption. Kanske inte är något eftersträvansvärt att ligga i topp här? Jag är mer inne på Leif GWs linje att den svenska polisen inte är underfinansierad utan felorganiserad. Pengarna räcker egentligen till att lösa en massa brott, men byråkratin och byråkraterna som till varje pris försvarar sina egna jobb förhindrar effektiviteten.

      Radera
    3. @Cornu: Eller så har du hög korrelation med gini-koefficienten. (Som jag kommer ihåg på rak arm, så har du alla höga ginis till höger - med undantag av Luxenburg.)

      Radera
    4. Hur mycket ett land behöver spendera på att upprätthålla lagen har nog många komponenter. Fattigdom leder till att folk måste försörja sig på alternativa karriärer. För lite betalt för myndighetsutövare, inklusive poliser leder till att korruption och mutor blir en del av systemet. Brist på utbildningsmöjligheter leder till alternativa karriärer. Frånvaro av skyddsnät leder till utslagning och alternativa karriärer. etc.

      Att ett land behöver spendera lite på poliser har kostat under många år, och kostar även forsättningsvis på annat håll i samhället. Det finns inga gratisluncher.

      Radera
  3. Spanien och Italien har ju flera olika organisationer med polisiär funktion.
    Där kan man få besök av Guardia di Finanza.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Polisen_i_Italien
    De har väl något samma funktion som tullen i Sverige.
    Sen finns det fängelsepoliskåren och skogspolisen som har sina motsvarigheter i Sveriges kriminalvård och Natur..

    Så det är svårt att jämföra ländernas insatser mot buset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och är man missnöjd med dem så kan man ju på vissa platser vända sig till cosa nostra...

      Radera
  4. Det gamla systemet där alla följde reglerna finns inte längre. Det måste vi inse. Social oro till följd av den ansvarslösa flyktingpolitiken innebär alltså att vi måste öka polisbudget med minst 14 miljarder - säg 20 eftersom det kommer innebära inkörningseffekter och merkostnader när man ökar kostymen för en organisation. Nu slår det mig - varför kommunicerade regeringen inte ens en rudimentör riskanalys i krisens början? Och fråga nummer 2 - visste Reinfeldt det här vid valet för 1.5 år sedan. Han hade ju tillgång till utbytet av underrättelserapporter och rörelseprognoser kring flyktingsituationen i Syrien. "Öppna Era Hjärtan-talet får nu en helt annan innebört".

    SvaraRadera
  5. Inte för att jag har någon övertro men man måste sätta det i någon slags relation för vad man får för pengarna om det ska jämföras. En hög budget kan bero på stor ineffektivitet också, till och med värre än hos oss.

    SvaraRadera
  6. Men sådana här förslag för att underlätta och öka invandringen kanske gör att polisbudgeten kan minskas ännu mer eftersom då är det inte illegala längre...
    http://www.svt.se/nyheter/inrikes/utredning-om-lagliga-flyktvagar

    SvaraRadera
  7. Grafen avser government police expenditure, dvs statliga utgifterför polisen. I Spanien där jag bor finns det förutom statlig polis också lokal sådan, Policia local. Om jag förstått rätt finansieras denna inte av spanska staten utan av de lokala, närmast kommunala, myndigheterna. Troligen finns motsvarande förhållanden i andra EU-länder. Skillnaden mot Sverige (och övriga Norden) är således sannolikt större än vad grafen visar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eurostats definition av "government" inräknar lokala myndigheter.

      "
      The general government sector comprises four sub-sectors:
      a) Central government (S.1311)
      [...]
      b) State government (S.1312)
      [...]
      c) Local government (S.1313)
      [...]
      d) Social security funds (S.1314)
      [...]
      "

      Radera
  8. Antalet pengar är naturligtvis intressant men ännu viktigare är vad man får för dom. I Sveriges fall skulle nog ett tillskott på 14 miljarder skapa ännu fler HR-människor, chefer, överprissatta och odugliga IT-system m.m. Listan kan göras hur lång som helst.
    Att det skulle öka antalet operativa tjänster är bara en våt dröm.

    Btw. Den s.k. Osthyveln skär idag fram och tillbaka på de mest underliga sätt. Ex har man sparat pengar på tjänstekorten. Tidigare levererades de med s.k. SIS-standrad och såg väl ganska skapliga ut. Nu har man bytt leverantör (till någon utomlands enl uppgift (känns säkert), sänkt kvalitén och tagit bort SIS. Nu liknar de mest något som skrivits ut på en bläckstråleskrivare.
    Dessutom. På många platser i landet har man rationaliserat bort fotograferna. Poliserna på fältet kan ju fotografera själva med tjänstetelefonen. Eftersom fotograferna också skötte om fotograferingen till tjänstekorten så fick den uppgiften nu lösas på annat sätt. Något snille införde då att någon på "staben", typ ekonomihandläggare, personalhandläggare etc, utrustades med en bärbar dator och en webkamera(!). Man fick infinna sig till detta underverk, sätta sig i en stol, få en skrivbordslampa upptryckt i ansiktet, kika in i webkameran och helst le. På det färdiga fotografiet såg det ut som om man supit dagligen de sista tio åren.

    SvaraRadera
  9. Cornucopia har med ett antal bra artiklar kritiserat polisen för ineffektivitet, fel fokus, dålig organisation, dåliga direktiv som gör att brottslingar kommer undan, bristande lokalkännedom m.m.

    I en artikel så beskrivs på ett övertygande sätt varför man inte ska skyffla in mer pengar i en ineffektiv organisation därför att de då blir ännu mer ineffektiva.

    I denna artikel visar man att polisen i internationell jämförelse få lite pengar. Rikspolischefen önskar mer pengar och poliser därför att polisen har fått fler arbetsuppgifter i takt med den ökade befolkningen, och det kan väl vara rimligt.

    Frågan är då hur man ska göra för att få valuta för de pengar man ökar anslagen med, utan att öka ineffektiviteten? Är det kanske att inrätta en lokal/kommunal polisorganisation vid sidan om som jobbar närmre medborgarna, och kanske är mer motiverade att göra ett bra jobb.

    Sedan kan man fråga sig om siffrorna i de olika länderna är jämförbara. Det kan ju finnas andra verksamheter som ingår eller inte i olika länder, exempelvis statlig och lokal polis, säkerhetspolis, trafikpolis m.m.

    SvaraRadera
  10. Finland och Sverige lägger ungefär lika mycket enligt tabellen.
    Då blir det intressant att fråga sig varför finsk polis är så
    mycket effektivare än svensk?

    Kanske på grund av pinnjakt, dyra IT-system och annat som kommer
    i vägen för gammalt hederligt polisarbete?

    /Statsmannen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finska polisen kanske har finska MÄN anställda?
      Förklarar nog allt.

      Radera
  11. De kan tillämpa Paretos princip för att bli effektivare. 20% står för 80% av brottsligheten alternativt på organisationen. 20% av poliserna löser 80% av brotten.

    SvaraRadera
  12. Finns det något samband mellan hög trygghet/säkerhet och ökade utgifter till polisen?

    Sverige brukar ju komma i välstånd och trygghetstoppen i de flesta internationella mätningarna.

    SvaraRadera
  13. Det spelar ingen som helst roll hur mycket pengar polisen får, så länge det övriga rättsväsendet fortsätter att domineras av socialistiska godhetsknarkare. Ömkar med gärningsmännen och skiter i brottsoffren. Nedlagda utredningar på löpande band. Åklagare som inte yrkar på rejäla straff. Straffrabatter vid massförseelser. Och domstolar som har en obskyr rättsuppfattning som inte rimmar med folkets.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Kenneth. Spot on. Du har helt rätt. Hela rättsapparaten måste följas åt för att det ska ge verkan i målet. Tyvärr har vi, förutom ryggradslösa polischefer, även undfallande åklagare och domstolar. Jag har varit "i branschen" i många år och frustrationen blir bara värre och värre,

      Radera
    2. Det där med straffrabatt skulle gärna någon inom rättsväsendet utveckla logiken bakom. En förhärdat brottsling får rabatt om många brott begås när etik/moral/folkvett förväntar sig strängare straff istället.

      Radera
    3. Sjunkbomben: det finns olika saker som kan betraktas som straffrabatt. En sådan är att man inte ger samma straff till en femtonåring som en femtiåring. Det beror ju på att man får anta att en femtiåring bör vara mer moten och kunna ta ansvar för sina handlingar i större utsträckning än en femtonåring.

      En annan är att man inte bara adderar ihop straffen för gärningarna. Det kan vid första anblick verka rimligt, men då det finns gränser för vilka straff som kan verkställas så blir det konsekvensen ändå när man når den gränsen. I USA försöker man ibland låtsas som att sådan gräns inte finns och dömer till 460års fängelse.

      En tredje är att man släpps ut ur fängelset i förtid. Detta verkar dock vara en generell företeelse som inte gör att man egentligen får mer rabatt för grövre brott.

      Radera

 
Top