I de asiatiska tidszonerna faller börserna nu på morgonen. Samtidigt återpublicerar Nyhetsbyrån Direkt en domedagsprognos som talar för att läget nu är värre än 2007 och att den kommande recessionen kommer få se 2008 - 2009 att se ut som en mild västanfläkt.

Nikkei faller i skrivande stund 3.71%, Hang Seng faller 3.52%, SSE Composite faller 1.14% och All Ordinaries går ner 1.17%.

Toppekonomen William White vid OECD varnar för att läget nu är värre än 2007. Den gången fanns tillväxtländerna som BRICS att rädda ekonomin, men nu är dessa länder en del av problemet. 
"Han sade att skulder har fortsatt att byggas upp under de senaste åtta åren och nu i alla delar av världen har nått sådana nivåer att de kan orsaka skada. Han menade att det kommer att bli uppenbart i nästa recession att många av dessa skulder inte kommer att återbetalas, vilket kommer att bli otrevligt för många människor som tror att de äger tillgångar som är värda något."
Vi har något år av högkonjunktur kvar innan konjunkturcykeln viker. Sedan sitter man där med skuldbergen, som nu är ännu värre än de var 2007. Domedagsdoktorn Marc Faber, som flyttat till Asien tror inte att Kinas ekonomi kommer orka med mer än 4% i tillväxt framöver, vilket kommer bli ett rejält globalt sänke.

För svensk del har vi nu våra egna skuldberg hos främst hushållen och företagen att ta hand om och vi lär inte bli så förskonade denna gången om vi får en krasch 2017 - 2018. Nu har vi börsbubbla, skuldbubbla och obligationsbubbla, vilket vi inte hade 2007. Och förstås även bostadsbubblan, även om den existerade redan då, men nu är ännu värre. Och ju högre man flyger desto hårdare blir fallet...
Månadschart OMXS30. Allt är så bra, så bra...
Varningarna ligger förstås i linje med konjunkturbarometermodellen för börsinvesteringar, dvs att det ungefär nu är dags att gå ur börsen, precis som det var rätt att gå ur 2007.

Läsare vet förstås vad som gäller - gå likvid, sprid tillgångarna på flera lokala sparbanker som inte omfattas av bail in likt storbankerna, lös skulder, se om privatekonomin inklusive jobbsituationen inom hushållet, köp delvis hedgade tillgångar gärna utanför bankssytemet. Samtidigt kommer inte kraschen i morgon, så man har tid och behöver inte göra något i panik. Titta tillbaka till 2007.

Skicka en kommentar Blogger

  1. +1.
    Just det där med att skulbergen växt på alla håll är ett rejält problem.

    SvaraRadera
  2. Det är lugnt, jag tror mina Fermenta-aktier kommer att vara värda lika mkt efter kraschen som före.

    SvaraRadera

  3. Aktiepapper duger inte som ersättning när toarullen är slut, för strävt.

    SvaraRadera
  4. Vilket gyllene tillfälle det blir för den rikaste procenten att genom bailins osv konfiskera medelklassens tillgångar så man får en rädd, foglig , välutbildad proletärklass i vår nya värld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har vi inte redan en sådan värld?

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  5. Det kan också bli jobbigt att ta hand om kärnkraftsavfallet när våra ekonomier rasat samman pga den spruckna skuldbubblan mm. Se Birger Schlaugs senaste bloggpost och debattartikeln i DN häromdagen. Att bygga gen4-kärnkraftverk innebär tyvärr ingen snabb lösning på kärnavfallsproblemen.

    SvaraRadera
  6. Så Martin Armstrong får rätt igen då.... Jisses.

    SvaraRadera
    Svar
    1. <16.000 för DJIA sista jan och det blir börskrasch

      Radera
    2. 11 dagar kvar. Börjar se sannolikt ut.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera

  7. Hur hittar man delvis hedrade tillgångar utanför banksystemet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Otydlig formulering. Delar av dina tillgångar bör placeras utanför banksystemet och delar i hedgade tillgångar som har att vinna på kraschen.

      Radera
    2. Och för alla oss yngre suckers som inte har något att placera :bind lånen

      Radera
    3. Och för alla oss yngre suckers som inte har något att placera :bind lånen

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Eller så kraschar dollarn och pengar tryckandet får effekt även i centralbankernas manipulerade inflation. Mer eller mindre har Peter Schiff haft rätt om centralbankernas agerande sedan finanskrisen. Han älskling guld har dock inte gått så jättebra senaste 5 åren.

    https://www.youtube.com/watch?v=9OuJzij2_HI

    SvaraRadera
  10. Vilka hedgade tillgångar är värda att köpa?

    SvaraRadera
  11. Sälj allt i panik. Har ju varit en bra strategi vid andra nedgångar... Eller har det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja att sälja sina aktier innan eller precis i början av stora nedgångar är väl onekligen bra?
      Med eller utan panik.

      Radera
    2. Börsen har redan tappat 20 procent, Johannes. Vem vet vad som är början på nedgång respektive uppgång? Säger du till när vi skall köpa också?

      Radera
    3. Nej jag vet inte mer än någon annan. Men det är svårt att komma ifrån att det faktiskt ÄR en bra strategi att sälja inför nedgångar. En del verkar ju anse att man aldrig ska sälja men jag tycker gott man kan göra det om man tror att vi ska ner nu. Jag ger inga råd och siar inte om hur börsen ska gå, men har lite svårt för den där inställningen att folk "säljer i panik" och att de därigenom gör bort sig.

      Radera
  12. Det blir svårare att låna sig ur krisen den här gången

    SvaraRadera
  13. "Läsare vet förstås vad som gäller - gå likvid, sprid tillgångarna på flera lokala sparbanker som inte omfattas av bail in likt storbankerna"

    Varför det rådet? Jag misstänker att det grundar sig på missuppfattning om vad som gäller bailin.

    Visserligen kan man genom att sprida pengarna se till att man kan ha större totalt belopp som omfattas av insättningsgarantin, men i det avseendet finns ju inget behov av att undvika storbankerna då dessa också omfattas av insättningsgarantin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samtliga svenska storbanker och Danske Bank omfattas numera av bail in-reglerna, som gör att dina tillgångar kan användas till att rädda banken. Detta gäller "systemhotande banker", vilket inte de lokala sparbankerna räknas som.

      Radera
    2. @Cornu

      Antar du underförstått att till "oviktiga" banker kommer staten rusandes med räddningsinsatser? Jag skulle nog inte räkna med det...

      ...och tillgångarna som kan användas är endast de som inte omfattas av insättningsgarantin.

      Radera
    3. Har inte påstått det. Man ska förstås inte ha över insättningsgarantin där heller. Om den nu kommer hedras...

      Radera
    4. @Cornu

      Nej, men om vi nu utesluter att staten kommer rusandes med räddningsinsatser och bailouts. Vad är det då för vits med att ha pengarna hos en mindre bank (mer än för att sprida pengarna)?

      Isf förefaller det ganska egalt. Enda skillnaden är att man kan komma bättre ur situationen ifall det är en bank som omfattas av bailin-reglerna än annars (om man har mer än som täcks av insättningsgarantin).

      Annars bör man ju fråga sig varför man finner det mer troligt att staten kommer med bailoutpengar till en mindre bank än till en stor. Frågan är ifall staten ens har rätten att komma och rädda småbanker som inte omfattas av de nya reglerna.

      Sen angående risken att insättningsgarantin inte skulle hedras så bör man ju fråga sig varför. Tror man inte staten kommer följa lagen så skall man nog inte förvara några tillgångar inom räckhåll för staten (eller sig själv för den delen).

      Tror man det är för att RGK inte kommer ha resurserna så skall man ha i åtanke att RGK vid en resolution av en bank faktiskt har ytterligare en källa till pengar då man kontrollerar banken under resolution (enkelt uttryckt kan man ta pengar som inte omfattas av insättningsgarantin för att täcka insättningsgarantin).

      Radera
    5. Även om det inte är svart-vitt, så är de små lokala sparbankerna antagligen mindre exponerade mot en krasch. Det är främsta anledningen till att ha pengar hos dem. De verkar som bekant lokalt och inte på de internationella marknaderna.

      Radera
    6. Då är det väl inte egentligen bailin-reglerna du far efter?


      Radera
  14. Någon som vet vad som gäller för en ev. bail in i Sverige? Över/under insättningsgarantin? Procentuelll konfiskering?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Insättningsgarantin gäller alla konton som omfattas av insättningsgarantin.

      Övriga fordringar på banken skall inte skrivas ner mer än vad som hade varit fallet vid en konkurs. Detta bör innebära att nedskrivningen beror på var i turordningen fordringen ligger, nedskrivningen bör vara procentuellt lika stor för alla fordringar med samma prioritet.

      Radera
  15. @Cornucopia vad tror du om PPM-fonder? Överge aktiefonder och lägga på räntefonder eller liknande också? Har några Asienbaserade fonder och de har dykt rätt bra sista veckan...

    SvaraRadera
  16. Egentligen handlar detta inte om pengar, utan frihet och verklig rikedom! Se video här nu! http://mmmstockholm.simplesite.com/

    SvaraRadera

 
Top