2015-12-09 09:15

Hur inför man medborgarlön?

Angående det tänkta finska försöket med medborgarlön som ersättare åt socialförsäkringarna, så kan man fundera på hur medborgarlön kan införas i praktiken.

Baserat på kommentarerna i förra inlägget, så finns det fortsatt personer som har svårt att förstå medborgarlön, och t ex tror att det ger en massa tröskeleffekter mot att börja jobba. De förstår inte att alla får medborgarlön, även om de jobbar. Att jobba en timme i månaden ger alltså högre inkomst än att inte jobba alls. Alla tröskeleffekter försvinner.

Medborgarlön ersätter de statliga socialförsäkringarna. Då arbetsgivaren fortfarande betalar de första två veckornas sjukpenning så innebär det alltså att sjukpenningen de första två veckorna fortsättningsvis fungerar som idag.

Dessutom finns det inget som hindrar att arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om sjukersättningar, eller erbjuder försäkringsalternativ. Man kan också skaffa privata försäkringar med den ökade inkomst medborgarlön innebär för den som arbetar. Fri avtalsrätt gäller även i ett samhälle med medborgarlön.

För de som idag lever på socialförsäkringarna kan dock införandet av medborgarlön bli en ekonomisk smäll, eftersom de inte hunnit spara sin medborgarlön i förväg eller teckna försäkringar.

Så hur kan man då införa medborgarlön.

1. Ersätt alla socialförsäkringar (a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, pension mm) med en enda försäkringsform.

Vi kan kalla denna nya försäkringsform för socialförsäkringen eller för den delen inkomstgaranti eller något annat. Samma ersättningsnivåer ska gälla oavsett om man är sjuk, går på a-kassa eller är "frivilligt arbetsoförmögen", dvs skaffar barn.

2. Inför ett tak på socialförsäkringen

Initialt följer dessa ersättningar likt idag inkomsten, men man inför successivt tak, likt a-kassan har idag. Antagligen börjar taket något högre än a-kassan, men lägre än sjukförsäkringarna och lägre än föräldraförsäkringarna.

3. Sänk taket på socialförsäkringen successivt. Flytta över sänkningen till medborgarlön.

Taket sänks exempelvis med 1000:- SEK om året. De medel som på så vis friställs flyttas över till en skattefri medborgarlön eller negativ skatt, som kanske börjar med 500:- SEK i månaden. För de som får socialförsäkring betalas inte den negativa skatten ut, utan buffras upp på ett medborgarkonto

I takt med att majoriteten som har arbete börjar få sin successivt allt högre negativa skatt så kommer systemet att börja få massivt stöd hos majoriteten. En del av dem sparar pengarna, andra festar upp dem och smörjer ekonomin. Andra går ner i arbetstid och öppnar upp för personer utan arbete.

4. Till slut når socialförsäkringen noll och man har istället medborgarlön. Socialförsäkringen avskaffas.

De som går på socialförsäkringen kommer vid det här laget, efter 10+ år, ha en ej föraktfull summa pengar på medborgarkontot, som nu släpps fri att disponera själv under eget ansvar. Därefter ska medborgarlönen i enlighet med mitt förslag vara rörlig och anpassas utifrån intäkterna i systemet - jobbar färre och skatteintäkterna minskar kommer medborgarlönen att sänkas.

En sådan här förändring kräver förstås en massiv politisk uppslutning och att genomföra systemet kanske tar 15-20 år. Antagligen krävs det att man skriver in det hela i grundlagen, för att göra det politiskt svårt att lägga ner projektet.

Kom ihåg att finnarna vill testa medborgarlön för att motivera folk att börja arbeta, om så strötimmar eller deltid. Systemet har noll tröskeleffekter, till skillnad mot t ex a-kassa, och det finns ingen nackdel för individen att ens ta bara några timmars arbete.

73 kommentarer:

  1. Absolut fullt möjligt. Men jag är fortfarande intresserad hur man säljer in detta till tex pensionärerna, eller för den delen alla som idag går på a-kassa eller sjukpenning.

    Det brukar liksom inte vara så populärt i Sverige att skära i försäkringssystemen. Konsekvensen ovan blir att dagens pensionärer ska få sänkt pension med 1000 kr/månad, att upprepa i tio år...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta pensionärer berörs inte initialt, då de har för låg pension.

      Dock kan jag tänka mig att man tar typ en andel av AP-fonderna och delar ut till de som betalat in dit, proportionerligt mot fordran på pensionssystemet - dvs inte bara pensionärer, utan även de som fortfarande jobbar. Detta som en kompensation initialt.

      Radera
    2. Det blir en smäll som någon kommer att få ta. Bortsett från den del av pensionen som skall täckas av medborgarlönen kommer resten behöva komma från pensionssparande i olika former. Till skillnad från som det är nu där stor del av pensionen kommer från nuvarande inbetalningar.

      Antingen så belastas arbetande med att både behöva spara till sin egna extrapension och samtidigt behöva skjuta till till vivarande pensionärer. Eller så får nu arande pensionärer ta smällen och klara sig på med orgarlön. Eller något mellanting förståss.

      A-kassan har liknande problem, men här uppfattar jag det som ett snabbare övergående problem. En del har redan idag inkomstförsäkring som ger rätt till ersättning efter ganska kort tid. Det skulle alltså efter ganska kort tid göra att folk fick fullgott skydd igen. Och för de arbetslösa så är det förhoppningsvis ganska kortvarigt (man får ändå inte ut speciellt mycket efter en längre tid av arbetslöshet).

      Radera
    3. Intressant, men det finns bara 120 000 kr/person i AP-fonderna (eller kanske 170 000 kr/vuxen, grovt räknat).

      Det kanske kan buffra upp under några år, men sen går man ju "minus" som pensionär. I genomsnitt är allmän pension 12 000/månad brutto (10 000/månad efter skatt), med en utsmetad medborgarlön får man kanske 7 000/månad netto enl tidigare inlägg, eller en pensionssänkning med 30%.

      AP-fonderna täcker därmed upp underskottet för en genomsnittspensionär under 4-5 år, men gapet mot de som arbetar blir oerhört mycket större. Jag antar att man även avskaffar bostadstillägg med mera för fattigare pensionärer.

      I gengäld får de som arbetar, till exempel jag själv, en "skattesänkning" på 7 000/månad. Personligen skulle jag alltså tjäna bra på detta system, och för den som är intresserad av att sluta arbeta tidigt så behöver man spara ihop till väldigt mycket mindre kapital. Men jag är tveksam på att dagens bidragstagare skulle uppskatta denna reform.

      Radera
    4. Joakim: jo med de siffrorna ser det ju mer rimligt ut att låta de som arbetar ta en del av smällen iaf.

      Det är ju främst de som redan är pensionärer eller de som snart skall bli det. De har ju inte så stor chans att spara ihop till vettigt pensionskapital så snabbt.

      Det som inte nämns är dock hur de finska pensionerna är konstruerade - det ligger ju ingen automatik att sigfror som gäller sverige är tillämpbara på finland.

      Radera
    5. Det är ungefär samma principer i Finland, med garantipension och inkomstpension.

      Om de som arbetar ska ta smällen så snackar vi inkomstskattehöjningar, och det var ju det vi ville undvika i reformen. Det skulle också påverka arbetskraftsutbudet negativt.

      Radera
    6. Hade vi haft demokrati så hade ett införande av medborgarlön inte varit så komplicerat.
      1) Formulera ett väl genomtänkt förslag införande av medborgarlön
      2) Förslaget diskuteras och anpassas, opinionen vänjer sig vid tanken och till slut efter ett antal år så är en majoritet mögen för förslaget.
      3) Förslaget röstas igenom och lagstadgas
      4) Alla bidragssystem avskaffas och ersätts av en för de flesta (pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa) betydligt lägre medborgarlön. Eftersom pensionssystemet slopas kan hela ATP-fonderna omvandlas till en fond för medborgarlön. Eftersom frågan har diskuterats under ett flertal år har de som påverkas negativt haft tid att spara alternativt anpassa sin ekonomi till de nya förhållandena
      5) De positiva effekterna av medborgarlön börja påverka ekonomin positivt. Från att ATP-fonderna initialt behövt användas för att betala en del av medborgarlönen är nu systemet självfinansierande och kan i fortsättningen anpassas uppåt och netåt efter rådande ekonoiska förhållanden.

      Radera
    7. Ber om ursäkt för stavfelen ovan.

      Radera
    8. Joakim Persson: det blir nog endel pengar kvar av skattesänkningen. Men det var iofs baserat på siffran du angav. Med en skattesänkning på 7tkr för arbetande jämfört med en sänkning av pensionerna på 3tkr, i kombination med att antagligen fler jobbar än pensionärer så förefaller det ju som att det kan finnas utrymme för detta utan att man behöver ge upp en alltför stor del av skattelättnaden.

      Radera
    9. Nja, det som händer är ju att man tar summan [alla pensioner + all a-kassa + all sjukförsäkring + all föräldrapenning + ...] och smetar ut jämnt över alla vuxna.

      Då blir det netto +7000 kr/mån för den som jobbar, -3000 kr/mån för pensionären, cirka -7000 kr/mån för den arbetslöse, -10000 kr/mån för föräldralediga, -1500 kr/mån för studenter (nåja, man slipper i alla fall studielån?), och så vidare. Det verkar inte riktigt rimligt, så +7000 kr/mån kanske är ett för högt belopp för alla arbetande vuxna? Det gör ju dock saken bara sämre, då en lägre medborgarlön = ännu större sänkning av pension/a-kassa/föräldrapenning/etc.

      Dock helt klart ett intressant tankeexperiment. Det går ganska lätt att få fram de olika "typfallen" här, och sedan ändra fördelningen (givet statiska skatteintäkter). Det blir ju en omfördelning från bidragstagare till arbetande, hur man än planerar.

      Radera
    10. Notera: för studenten är det inte minus egentligen då detta inte utesluter möjlighet till studielån. Du skall jämföra med bidragsdelen om det skall bli någorlunda rättvisande.

      Sen när det gäller föräldrar och arbetslösa så borde det räcka med rimlig framförhållning. Dessutom kan man fråga sig ifall A-kassan borde beröras då den ju skall vara finansierad med frivilliga avgifter.

      När det gäller pensionsystemet så kräver det att man har rätt mycket mer framförhållning. Här krävs nog att man inte gör reformer som rycker undan mattan för 64-åringar (sorry dina pensionsinbetalningar har gått till befintliga pensionärer och nu får du ta och börja pensionsspara till dig själv).

      Därför är det nog rimligt att folk födda tidigare än 19XX får pension enligt övergångsregler och att finansieringen av detta sker via skatt.

      Man bör också notera när det gäller pensionsfrågan att det kommer bli mer angeläget med tillgång till riktiga och trygga pensionsförsäkringar. Ett system med pensions-"försäkringar" där sparbeloppet betalas ut under en t10årsperiod (för att därefter lämna pensionären till sitt öde med medborgarlön) är inte tillfredställande, ej heller lösningar där man riskerar bli utan pension pga konkurs.

      Radera
    11. Intressant som tankeexperiment är det onekligen, men det gör ju iden om att verkligen testa (som de överväger i fi land) än mer intressant.

      Radera
    12. A-kassan är statligt finansierad idag. Absolut, jag hade gärna sett att den vore fullständigt privat finansierad, men så är det tyvärr inte.

      Här passar det bra med lite överslagsräkningar, avrundat till närmaste halva miljon:

      * 5 miljoner som jobbar
      * en halv miljon arbetslösa
      * en halv miljon sjuka och förtidspensionerade
      * en halv miljon med försörjningsstöd etc
      * 2 miljoner pensionärer
      * en miljon unga som inte berörs av ett medborgarlönssystem

      De 5 miljonerna som jobbar ska då försörja de 3,5 miljoner som inte jobbar på något sätt.

      Om vi inte rör skattesystemet utan bara inför medborgarlön, så innebär det att ersättningarna som de 3,5 miljonerna får nu ska fördelas ut på 8,5 miljoner istället. Tittar man på statens budget + pensionssystemet så hittar man att det handlar om grovt sett 600 miljarder eller så som omfördelas, eller 14 000 per månad per försörjd (600 miljarder / 3,5 miljoner). Om dessa pengar ska delas ut som medborgarlön blir det (600 miljarder / 8,5 miljoner) = 5 900 per månad i medborgarlön. Det verkar alltså rimligt att medborgarlönen kan ligga omkring 7 000 per månad om man räknar lite noggrannare. Men det innebär också just 30-60% minskning för alla som går på bidrag idag....

      Radera
    13. Jag hade fått för mig att man ändrade så att a-kassan skulle finansieras via avgifterna till den. Notera dock att det inte är huruvida det sker i statlig eller privat regi som är det intressanta utan ifall finansieringen tas ut med eller utan tvång.

      Sen håller jag fast vid att man nog måste ha övergångsregler på längre sikt vad gäller pensionsfrågan.

      Radera
  2. Det skall bli intressant att observera hur det kommer funka (eller inte funka).

    Att sitta och spekulera i hur man skall införa detta är på sätt och vis underlägset att faktiskt testa och se. Man bör dock vara medveten om att det är en stor förändring och att det kan uppstå övergångsproblem (och även bestående problem).

    Hoppas att de lyckas överbrygga övergångsproblemen...

    SvaraRadera
  3. Ett första steg skulle kunna vara att ta bort alla förmåner som börjar på Bo.
    De är alla framtagna för att uppmuntra människor att bo onödigt stort.

    Ta alla pengar man sparar och lägg dem på ett höjt barnbidrag. (Det närmaste vi har medborgarlön idag).

    Eller kanske behövs pengarna för flyktingmottagande.

    SvaraRadera
  4. Vilka får medborgarlön? Barn, utlänningar, fängslade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnbidrag till 18, ingen medborgarlön. Lämpligen inget till fängslade eller så har man en kost o logi-avgift på samma summa som medborgarlönen. Gäller enbart svenska medborgare och lämpligen med något slags kvalificeringskrav, som att ha bott här minst fem år av de senaste tio eller nåt i den stilen. Principiellt så känns det som om problemen med en medborgarlön är mycket, mycket mindre än med dagens system.

      Radera
    2. Endast landets medborgare erhåller medborgarlön som börjar utfalla vid 23-årsåldern.

      Radera
    3. Wikström: källa på det?

      Radera
  5. En sorts "levnadsbidrag"... Till alla...
    3000 kronor per månad. Räcker till ett mål mat om dagen...
    Ungefär som USAs "foodstamps"...

    Sedan ett grundavdrag på lika mycket innan man tar ut arbetsgivaravgift och kommunalskatt...
    För tar man ut full skatt och avgift blir den enskilde för dyr om man inte är väldigt produktiv.
    För det handlar främst om de som står utanför arbetsmarknaden och de som jobbar inom riktiga låglöneområden...
    Den som kan ta för sig idag har inga sådana här problem alls.
    Men denna lösning kommer att dra till sig människor från hela planeten så ett vettigt grundavdrag och ett pensionssystem av gammal folkpensionskaraktär är mindre uppseendeväckande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Medborgarlön endast till medborgare.
      Asylrätten innebär att man har rätt att få sin asylansökan prövad.
      Vi behöver inte dela ut medborgarskap till alla som vill ha det

      Radera
  6. Inte omöjligt att det är en bra idé, det finns helt klart många bra argument för.

    Men man ska inte låtsas om att det inte finns förlorare. Det totala välståndet är detsamma, förutom minskade administrationskostnader (som förvisso inte ska förringas) så kommer summan av försämringar och summan av förbättringar vara 0. Eftersom folk är mer mot försämringar än de är för förbättringar så blir det nog politiskt svårt att få igenom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just så. Till exempel, den dagen PRO och SPF misstänker att man är ute efter att sänka pensionerna så kommer de att protestera.

      Ett sätt att tolka effekterna om man är borgerligt lagd är att låtsas att jobbskatteavdragen fyrdubblas, mot att a-kassa och sjukpenning halveras och att pensionerna sänks med 30-50%. Det skulle bli ungefär samma effekt.

      Radera
  7. Kommer akut ekonomiskt bistånd att finnas kvar för de som festar upp tusenlapparna första helgen? Eller får de skylla sig själva och svälta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det största argumentet mot medborgarlön. Människor optimerar sin tillvaro på väldigt kort sikt och medborgarlön skulle med stor säkerhet leda till att huvuddelen som blir sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer mm inte skulle ha i närheten av tillräckligt med sparmedel vilket skulle leda till misär och elände. Sannolikt skulle konjunkturcyklerna också förstärkas om medborgarlönen är rörlig och anpassas utifrån intäkterna i systemet då ersättningen som utbetalas (och spenderas) blir högre i goda tider och lägre vid lågkonjunktur.

      Jag är inte principiellt emot medborgarlön men det finns absolut frågeställningar som måste lösas innan en ev övergång kan övervägas. T ex om individer som saknar förstånd/förmåga (50% av befolkningen?) och inte kan förvalta sin medborgarlön ska lämnas åt sitt öde den dag de hamnar i svårigheter. Om svaret blir nekande på den punkten blir risken för en "moral hazard" och ett system med både medborgarlön OCH socialförsäkring.

      Radera
    2. Kan man inte "sköta" sig så kan man ju betala ut bidraget veckovis eller t.o.m. dagsvis om så behövs. Man skulle också kunna dra hyra o annat nödvändigt direkt innan nettot betalas ut. betydligt mindre administration än dagens system ändå. Någonstans måste man ändå dra en gräns där individen själv får ansvara för sina handlingar. Klarar de inte det så är nog tvångsvård den bästa lösningen för alla.

      Radera
    3. Medborgarlönen betalas ju ut varje månad till livets slut så utan pengar blir inte dessa icke skötsamma medborgare. Det trillar in nytt varje månad år efter år.

      Radera
    4. Samma sak gäller väl idag för försörjningsstödet (socialbidrag)?
      Den som inte sköter sig blir utan.
      Det är väl till och med så att man blir utan om man missbrukar eller inte följer socialtjänstens anvisningar.

      Rätta mig om jag har fel, men samhällets budskap till den som inte sköter sig är väl idag: Gå hem och dö.

      Radera
  8. Hur påverkar det samhället att ett par hundra tusen skattepengsdiare helt plötsligt blir arbetslösa och för leva på 7000 kr/mån? Rimligtvis har många av dem lån som de inte kommer kunna betala på etc.
    Även de flesta arbetslösa får ju en kraftig försämring och sedan finns det gruppen som behåller sitt arbete och får 7000 kr extra varje månad som de kan använda till att belåna sig ännu högre för att konsumera bostäder mm.

    Hur påverkar det inflationen? Kan bankerna räkna med kreditförluster? Annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget som hindrar arbetsmarknadens parter att införa/behålla försäkringar som ligger ovanpå medborgarlönen.

      Radera
    2. Carmania, Du förstod nog inte frågan. Eller ska jag tolka dig som att alla skattepengsdiare kommer ha någon slags extra löneförsäkring?

      Finns ju ytterligare några frågor. Framför allt undrar man ju om inflationen kommer skena iväg när en stor andel av befolkningen helt plötsligt för en extra lön varje månad.

      Radera
    3. Jo men Kent: som en del säger, dessa 7-tusen är tagna från sjukpeng a-kassa o pension, så DU personligen SKA SPARA dessa slantar för din sjukpeng, a-kassa o pension som Staten nu gör, INTE rasa till 'GOA' i några år

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  9. Eftersom ALLA skall få medborgarlön så kan man väl nyemissionera pengarna digitalt och sätta in på varje enskild medborgare skattekonto, 1000kr/månad per skalle första året leder inte till någon större risk för inflation (och skulle det göra det så blir väl riksbanken bara glad).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast om vi låter den digitala tryckpressen rulla med +84 miljarder om året så blir det nog lite höjda ögonbryn utomlands, press på valutan och importerad inflation.

      Radera
    2. Bra talat! lite inflation vore inte jättetråkigt!

      Radera
    3. Bra talat! lite inflation vore inte jättetråkigt!

      Radera
  10. Förklara gärna för mig som inte förstår:

    Om medborgarlönen är tillräckligt stor för att kunna leva hjälpligt av med grundläggande behov som ett ok boende, mat, mediciner etc, tror du då inte att fler än i dag kommer att välja att inte jobba, eller jobba mindre?

    Det ger då minskade skatteintäkter som följd, och i förlängningen en sänkt medborgarlön, som man inte kan leva på. Då sänks standarden till en "oacceptabel" nivå, även för de som faktiskt är sjuka och inte har alternativet att jobba.

    Jag tror många är ok med att betala rimliga (och i Sverige även väldigt höga) skatter för att ha ett skyddsnät för de som av olika anledningar inte kan jobba och försörja sig själva. Men den viljan urholkas om alltför stor del av skattemedlen går till friska arbetsföra personer. Oavsett om de vill "finna sig själva", eller ser medborgarlönen som en skattefinansierad hemmafrulön för att kunna drälla hemma med barnen på skattebetalarnas bekostnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag tror att medborgarlön kommer misslyckas på grund av detta. Man kommer ju anpassa hela livet för medborgarlönen. Det är problematiskt med helt prestationsfria pengar. Det kommer växa fram hela samhällen (utanförskapsområden) där alla lever på medborgarlön. Man kan ju bo kollektivt, man kan köpa billig mat, och leva väldigt bra.

      Personligen hade jag sparat pengar och levt på medborgarlön till och från, ta lite sabbatsår. Att sitta vid datorn varje dag och bara softa är jag helt okej med 1 år. Jag spenderar i dagsläget inte mer per månad än vad den förslagna medborgarlönen beräknas landa på (7k).

      Radera
    2. Hur många tonåringar sitter inte och spelar WoW hela dagarna och förstår inte varför de ska ut och söka jobb, när de får några tusen i socialbidrag och bor hemma? Med medborgarlön kommer detta fenomen endast förvärras.

      Radera
    3. @ UNknown

      Menar du att vilja urholkas med medborgarlön eller med dagens system?

      Min vilja att betala skatt idag är tämligen urholkad redan idag. Mitt förtroende för att betala skatt skulle öka vid medborgarlön. Dock skulle jag vara lika trött på att skattefinansiera diverse prestigeprojekt.

      En baksida är förstås att de som har ansamlat en del kapital i dagens system tex genom sin bostad kan köpa en mindre bostad helt kontant och checka ut från arbetet för gott då de kommer ha mycket låga kostnader. Medan en riktigt sjuk person inte haft möjligheten att ha gjort denna resa. Så när/om folk jobbar mindre så kommer smällen jag får komma långt mycket senare än riktigt sjuka människor. Jag kan ta lite sparpengar och har mycket låga fasta kostnader så klarar medborgarlön ner till 5 000 kr medan en sjuk människa behöver minst 7 000 kr. Hur tänker man hantera detta?

      Radera
    4. Unknown och Bajs Korv, läs blogginlägget;
      "Därefter ska medborgarlönen i enlighet med mitt förslag vara rörlig och anpassas utifrån intäkterna i systemet - jobbar färre och skatteintäkterna minskar kommer medborgarlönen att sänkas."

      Inte att förglömma att det kommer skapas en hel del nya företag då steget till att våga satsa tid, pengar och energi på en affärsidé/dröm blir enklare/mindre riskfyllt. A.k.a. mer jobbtillfällen skapas.

      Radera
    5. Jobbavdraget visade sig iaf. från början slå fel, den som borde jobba mer jobbade mindre, vi människor är lata

      Radera
    6. Mikael, ja, det stämmer ju med vad jag skrev i min fråga också. Då riskerar alltså medborgarlönen urholkas så mycket att de som inte har något alternativ, sjuka etc, kommer att få leva på gatan. Och om våra höga skatter inte klarar av att betala för den grundläggande välfärden, varför ska vi då betala?

      Jag tror alltså att en bedömning behöver göras för när och varför man ska kunna leva på välfärden, annars kommer det att fallera helt.

      Radera
  11. Unknown, nej jag tror inte det, däremot så tror jag att betydligt fler kommer att jobba strötimmar, o dra in 2-3 tusen extra per månad genom att jobba 20-30 timmar i månaden, först runt 10 000 kan man leva "ok" som ensamstående, om man inte råkar ha en skitbillig 1a.

    Är man 2 så får man drygt 14000 kr skattefritt, det kan man leva på, det vill jag lova (personlig erfarenhet).

    För grejen är ju det kommer att skapas fler arbetstillfällen då det inte är lika viktigt att i princip kunna ge alla en heltidstjänst. Säsongsarbete kommer bli populärare också. Företag som idag inte startar pga att det är svårt att rekrytera folk till jobb som har en tjänstgöringsgrad under 50% kommer att poppa upp likt svampar efter en lagom blöt sommar och höst. Sen kan man ju fundera på om allmännyttan inte kommer bygga en bunt billigare lägenheter då försörjningskravet kommer försvinna från kommunerna, vilket jag tror man kommer göra då deras skatteunderlag höjs ju fler som flyttar in i kommunen.

    De som kommer få det sämst är ju ensamstående sjuka som inte kan jobba alls, eller de med fuktionshinder som gravt CP skadade o liknande. Men samtidigt, så kanske lite fler folk är villiga att jobba innom omsorgsyrken om det inte kräver att man jobbar 120% som det är idag.



    Ni får ju tänka på att medborgarlönen är SKATTEFRI och minskas INTE av att du jobbar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För ta försörjningstöd som det är byggt idag, allt du tjänar dras från din norm, dvs jobbar du 30h i månaden så tjänar du NOLL kronor på det. Du måste i princip få tag på ett jobb som är minst en 75-80%, 100% om du har barn för att du ska tjäna tillräckligt mycket mer för att det egentligen ska vara värt att jobba vs den ansträngningen som det är att jobba med något du kanske inte älskar till 100%.

      Det skulle inte vara fallet med medborgarlön.

      Radera
    2. "De som kommer få det sämst är ju ensamstående sjuka som inte kan jobba alls, eller de med funktionshinder som gravt CP skadade o liknande."

      De har väl inte mer än den föreslagna medborgarlönen idag?

      Radera
    3. Jag är övertygad om att ”negativ skatt” eller medborgarlön är en bra lösning. Det eliminerar alla robotiseringsalarmisternas argument om färre jobb. ”Utanförskap” etc. om att jobb är det viktigaste för medborgarna ser jag som ett hot från politikerna för att skrämma befolkningen; härska och söndra… Med medborgarlön drar jag parallellen med det svenska musikundret; det var knappast den generösa kulturskolan som skapade kreativiteten utan att det var att musikerförbundet var ett LO-förbund. Man kunde gå 10 mån om året ”arbetslös” med ”medborgarlön” och vara kreativ. Jag tror att de nationer som inför detta först kommer att få ett uppsving i kreativiteten och kommer att utveckla tjänstesamhället till nya nivåer och bli de ledande.

      Radera
    4. Jorå Nkari: men han ska konkurrera mot en papperslös då det gäller strötimmar, 15-spänn i timmen i incitament.
      Den på SAAB:S lina kan inte jobba 1-sek extra på linan sen 16:00 då linan stannat.
      Du kan inte 'rensa spik' på ett bygge efter 16:00 då grindarna stängts o ansvarig gått hem, nån kan ju 'hitta' en vattenfylld grop att dränka sig i.
      IKEA har typ 3ggr fler på sin lista över villiga . . . praktikanter o rätt till bidrag.
      Idag är inte som på min tid, man gick på såga o presenterade sig som arbetsvillig o efter 1,35-sek hade man ett jobb.

      Radera
  12. Just möjligheten att jobba 10-20-50-75% tror jag kommer göra att ekonomin går ihop. Många som jobbar 100 går ner till 50-60 osv. Många som jobbar noll får upp till 25-50 osv. Problemet är att 100% är norm i dagens samhälle. 100% eller 0%. Syns tydligt i bla a-kassornas utbetalningsvillkor. Jobbar man deltid och stämplar är man ju mer eller mindre idiot idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njaee Trötter, stämplar du deltid betyder att du tidigare jobbade mer o av arbetsgivare eller AF tvingats jobba mindre o du får 'stämpla upp' till det.

      Radera
  13. Jag förstår inte heller medborgarlön.
    Vi tänker oss att Finland inför det men Norge går motsatta vägen och inför extremt hårda regler för att få någon form av bidrag och kan därmed successivt sänka skatterna. Om man då är arbetsskygg, vilket land väljer man att försöka bli medborgare i?
    I slutänden blir det rimligen så att de arbetsskygga samlas i Finland och de flitiga i Norge.
    Bara för att jag för detta resonemang innebär det inte att jag står bakom de bidragssystem som finns i Sverige idag, jag ser utrymme för förbättringar.

    SvaraRadera
  14. Man kan ju tänka sig en ordentlig revision av skattesystemet i samband med reformen. Ett ordentligt grundavdrag på löneinkomster och sedan en platt låg skatt på det utöver. I gengäld höjs momsen på alltbutom möjligen mat och en transaktionsskatt på banker kan införas. Även företagsskatt kan höjas. Skatteutgifterna för företag minskas ju genom den lägre löneskatten. Det går säkert att hitta bättre sätt men tanken är att utjämna skatteintäkterna och därmed hålla medborgarlönen på en jämnare nivå och jämna ut konjunktursvängningarna.

    SvaraRadera
  15. Fungerar absolut i teorin, men knepigt med 20 års driftsättningstid. Blir väldigt exponerat för framtida politikers klåfingrighet.

    Tror snarare att man måste införa det, om det ska införas, snabbt och brutalt.
    Bättre att spara en utbyggd form av försörjningsstödet i tre-fyra år för att fånga upp de som inte klarar sig på de nya nivåerna, till det att folk har anpassat sig och systemet överlever själv. Sedan tar man bort det helt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kingen:
      Vad gör du med den som dagen efter går i pension med . . . 7 Ooops 7 tusen att leva på i . . 20 år du försörjer i 4-år !!!.

      Radera
    2. Pensionerna är ju inbetalade. Där kan man nog inte konfiskera hela rasket, blir alltför orättvist för de som har betalat in 19% av lönen i pensionsavgift eller vad det nu är. Viss del av pensionen måste nog anses vara inkomst och alltså bli kvar.

      Radera
    3. Pensionerna är absolut inte inbetalade (utom premiepensionen och tjänstepensionen, som ligger utanför dessa diskussioner).

      Dagens arbetande finansierar dagens pensionärer. Det är bara en mindre del (en åttondel ungefär) av pensionsskulden som faktiskt existerar som tillgångar i form av AP-fonderna. Resten är uppskattningar på framtida inbetalningar.

      Radera
  16. Intressant med en diskussion om det rent praktiska aspekterna av ett eventuellt införande av medborgarlön. Ett problem att beakta är ju dels medborgarfrågan. Det finns en risk (andra skulle kanske se det som en möjlighet) att vi får ett system där flertalet av skitjobben helt enkelt utförs av invandrare utan medborgarskap. Precis så är fallet åtminstone i Förenade Arabemiraten (även Qatar tror jag) där det i praktiken uppstått ett rasistiskt klassamhälle där majoriteten av invånarna är fattiga migrantarbetare. Är det så vi vill ha det? Om inte, vilken politik krävs i så fall?

    SvaraRadera
  17. Jag tycker att medborgarlön är väldigt intressant. Dock tycker jag att man bör löpa linan ut och kombinera den med plattskatt och ha ett tröskelfritt samhälle. För att hitta finansiering tror jag att det finns stora pengar att spara på de som redan idag lever på en ganska rejäl medborgarlön och det är ju en inte obetydlig del av våra statstjänstemän (jag vet de måste gå till jobbet, men väl där avkrävs de sällan några större prestationer).

    Till att börja med sparar vi in en del på alla som idag jobbar med att administrera olika bidragssystem. Nästa steg vore väl att avskaffa alla de tjänster inom staten som inte är efterfrågade. Inte sällan har de sufixet samordnare eller tjänster som går ut på att suboptimera verksamheten till förmån för bokföringen. Steg tre vore rimligen att identifiera chefsnivåer som helt kan strykas ur en organisation, gärna i kombination med att delegera nödvändiga behörigheter till producerande enheter. Som ett fjärde och sista steg finns det nog 5-10 myndigheter som skulle kunna läggas ner helt och hållet och kanske lika många som i bantad form skulle kunna bli en avdelning på en redan befintlig myndighet.

    Detta måste nog kombineras med att anpassa skattesystemet till automatiseringstakten och rimligtvis flytta över tyngdpunkten i skattesystemet från arbete till markanvändning, råvaruuttag, konsumtion och möjligen produktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför rodda mer än man behöver, börja med en sak, utvärdera, utvidga om behov finns.

      Radera
    2. Det kanske är en klok väg, men jag skulle gärna se att man för en gångs skull tog tillfället i akt att skapa en helhet som hänger ihop.

      Radera
    3. Problemet är att du inte kan finansiera "gapet" mellan dagens bidragssystem och en mycket lägre medborgarlön bara genom att kapa administrationen.

      För pensionerna, den allra största posten, så motsvarar kostnaden ung 2% av utbetalningarna. ~260 miljarder/år betalas ut, till en kostnad av ~6 miljarder/år. Men gapet för en medborgarlön blir 30-50% (och ökande, eftersom medborgarlönen inte lär öka i samma takt som lönerna).

      Radera
  18. @Lars Wilderäng
    Har du tittat på transaktionskostnaden inkl missbruk av dagens system vs ett system med medborgarlön?

    SvaraRadera
  19. Jag skissade på en variant av medborgarlön för några år sedan och kom fram till att den kan finansieras helt med de befintliga arbetsgivaravgifterna. (Sedan är jag generellt inte särskilt förtjust i arbetsgivaravgift, utan skulle vilja se att skatten skiftades bort från arbete till annat – men det är en helt separat fråga.) Den stora skillnaden mellan min variant och Cornus är att alla löner skulle sänkas med lika mycket som medborgarlönen gav. För en heltidsanställd skulle det alltså inte bli ett plötsligt tillskott, som Cornu skissar på, utan ingen skillnad alls i plånboken mot nu. Dock skulle det förstås bli en skillnad mentalt: löntagaren skulle se att en del av pengarna trillade in villkorslöst, oberoende av jobbet, vilket öppnar möjligheter att starta eget, gå ner i arbetstid, ta ett sabbatsår etc.

    Angående införandet: Skulle man kanske kunna införa det generationsvis? De som redan är mitt i livet och har lagt upp sina planer enligt befintligt system får ha det kvar, men alla nya kullar av artonåringar får medborgarlön istället. Och så kan äldre få skifta till det nya systemet på frivillig basis.

    SvaraRadera
  20. Kommer nog inte funka för den delen av befolkningen som förr kallades för "socialfall". Finns många människor där ute som inte klarar att förvalta sitt ekonomiska bistånd från socialen, utan måste be om ännu mer pengar samma månad. Kanske går att lösa även med medborgarlön? Administrationskostnaderna lär ju minska markant och de frigjorda resurserna kan med fördel användas för extra medborgarlöner till mindre bemedlade. Men för medelklassen och uppåt i hierarkin kan det säkerligen bli en bra lösning, frånsett att vänstern kommer böla sig ännu hesare om "ökade klyftor" och "permanent utanförskap". (Rent instinktivt och ickerationellt är jag dock emot medborgarlön, enkom för att MP förordar det.)

    SvaraRadera
  21. I Sverige gör vi tvärt om:
    Bortre gränsen för sjukförsäkringen tas bort.
    Detta för att minska antalet utförsäkrade, som i värsta fall skulle få leva på försörjningsstöd.

    SvaraRadera
  22. Rent krasst så det samhället idag tar i skatt o avgifter är ju det som krävs för att driva kolossen runt.
    Så OM det finns vinnare så finns det förlorare, alltså OM jag sparar MB-lönen för framtida sjukpeng, a-kassa o pension, som den mest består av, så har ju vinnaren tagit några slantar ur den o den skötsamme blir alltså förlorare, tvärtemot jobbavdraget som baseras på arbete.
    Skulle jag inte varit så lat o konservativ, mot förändring, så skulle jag sen 10-år levt som min kompis, för halva priset i Thailand o BARA 25% av dom pengar jag fått från Sverige hamnat i Sverige, och mesta delen av pengarna skulle hanmat i kolumnen import av utländska tjänster, så . . tjaee njaeee, än så länge..

    SvaraRadera
  23. Kommer inte funka - staten vill vara en stor arbetsgivare för att kunna reglera arbetsmarknaden vid behov - även via kommunerna. Se till exempel lagstiftningen om personlig assistans..... den är bra för individen som får hjälp, men någonstans måste samhället dra gränsen för vad vi vill kosta på oss. Ekonomi handlar om val !

    SvaraRadera
  24. Medborgarlön är en intressant idé men jag tror inte det skulle fungera i Sverige för det skulle inte ta lång tid innan socialisterna började fila i kanten av systemet och började införa "tillfälliga" extrastöd som ganska snart blev permanenta och därmed förstöra systemet.
    Socialisterna vill detaljstyra de ekonomiska flödena så att de med rätta åsikter får sig en del av skattesleven. Presstöd och annat är till för att belöna regimtrogna organisationer och på det sättet behålla sin makt.

    SvaraRadera
  25. Medborgarlönens akilleshäl är att den lockar till sig ekonomiska "flyktingar" från fattiga länder. Vi ser detta fenomen med ekonomiska "flyktingar" redan idag och det kommer garanterat förvärras om bidragssytemet förenklas. Antingen måste man lägga ned välfärden i princip, eller skapa ett system som exkluderar de nyanlända från välfärdssystemet.

    I grunden tror jag på medborgarlön, men inte i ett läge där ekonomiska migranter står för största delen av befolkningsökningen årligen.

    SvaraRadera
  26. Att utse vinnare och förlorare är en populär analysmetod av politiska förslag, och i det här fallet är det faktiskt både enkelt och illustrativt eftersom det handlar om en omfördelning av den befintliga bidragsmassan.

    Vinnare. Alla som inte behöver bidrag, dvs unga och friska. Hur stor vinnare man blir avgörs väsentligen av inställningen till arbete. För den som arbetar heltid med välavlönat arbete blir inte marginaleffekten så stor, i synnerhet inte om man dessutom har några barn. De största vinnarna är det unga paret, eller varför inte hippiekollektivet, som är ointresserade av arbete.

    Förlorarna. Alla som behöver bidrag och har svårt att arbeta, väsentligen gamla och sjuka. Ju mer beroende av bidrag man är, desto större förlorare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns en annan kategori stora vinnare, som förmodligen är överrepresenterade på denna blogg -- de som inte litar på våra försäkringssystem och som vill "gå i pension tidigt" via sparande och genom att äga kapital, som har högavlönade arbeten och som kan spara mycket redan idag. För dessa personer blir det ett väldigt fint tillskott.

      Exempel: Om man har som mål att ha ett kapital som avkastar 17 000/månad netto att leva på, så behöver man kanske 5-7 miljoner investerat kapital. Men om man då får 7 000/månad netto från medborgarlönen, så behövs plötsligt bara 3-4 miljoner.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...