Nedanstående är ett gästinlägg av läsaren Robert, och handlar om hushållets nyinstallerade solcellsanläggning på villan i Skåne.

Inledning
Detta inlägg är ursprungligen skrivet till vänner på Facebook som var nyfikna på vår solcellsanläggning. Vi har fått så otroligt många frågor att det blev lättare att skriva ett längre inlägg än att besvara dem alla och ofta kom samma fråga flera gånger om. Kanske det vara av intresse för er bloggläsare också.

Pris
119 000 kronor, för anläggning och installation. Eller 15 000 kronor per kWp. Vi har haft möjlighet att nyttja rotavdrag enligt regler för 2015. Vi har inte tagit något lån så det tillkommer inte inga övriga räntekostnader eller annat.

Installerad effekt
7,88 kWp vilket i ett optimalt läge kommer att ge 7880 kilowattimmar (kWh) årligen. Vi räknar med att vi kommer få ut något mindre men minst 7000 kWh årligen, troligen 7500 kWh.

Förutsättningar
Vårt hem är en kedjevilla byggd 1975. Huset är helt eluppvärmt även om vi har en kamin. Kaminen får vi enligt gällande miljölagstiftning endast elda i två gånger i veckan och då som mest fyra timmar åt gången. Vår genomsnittliga årliga förbrukning av el (såväl uppvärmning som hushållsel) ligger på 13 000 kWh ± 500 kWh beroende på väder etc. Vårt hem är utformat som ett T där vingarna på T:et ligger i tämligen perfekt söderläge. Total yta av solceller uppgår till 48 m2. Som ni ser får vi inte plats med fler i söderläge än vad som är installerade nu.
Bild 1: Platsen för solcellerna markerat i gult.

Det som gör vårt hem något mindre lämpat för solceller är det brutna taket, vilket gör att vi inte får optimal effekt på båda panelerna morgon och kväll. Panelerna är dock oberoende av varandra och även om den ena producerar lite mindre så drar inte det ner produktion på den andra.

Val av celler
Bild 2: Vårt hem framifrån
I korthet finns det tre sorters solceller, monokristallina, polykristallina samt tunnfilmssolceller.
I monokristallina solceller är kiselatomerna homogent ordnande i ett perfekt mönster. I polykristallina solceller är cellerna inte homogent ordnade. Monokristallina har en något högre verkningsgrad och tar även vara på indirekt solljus bättre. Hos monokristallina solceller är färgen mörkare och mer enhetlig. Polykristallina är ”flammigare” i färgen och ofta något ljusare till färgen.

Tunnfilmssolceller har en billigare tillverkningsmetod och tar bättre tillvara indirekt solljus än kristallina solceller men har en lägre verkningsgrad, vilket då kompenseras med den lägre tillverkningskostnaden. Det behövs således en mycket större yta (mer än dubbelt så stor) av tunnfilmssolceller för att producera samma mängd el som de 48 kvm vi har installerade idag.De har även kortare livslängd än de kristallina solcellerna.

Verkningsgraden för monokristallina solceller varierar normalt mellan 14-20 procent, polykristallina har vanligen en verkningsgrad mellan 12-14 procent och tunnfilmssolceller cirka 5-10 procent verkningsgrad. Det finns solceller med högre verkningsgrad men jag har inte lyckats hittat dessa bland de leverantörer jag har varit i kontakt med. Jag har sett exempel på tunnfilmsolceller med en verkningsgrad på 13 procent hos en tysk leverantör men de var då inte billigare än polykristallina solceller.
Bild 3: Framsidans tak med solceller

Att välja solceller är lite av en djungel. Olika företag använder olika fabrikat på solceller vissa importerar från Kina, andra från Tyskland medan andra företag tillverkar sina egna här i Sverige. För vår del avgjorde valet av leverantör vilka solceller det blev och då föll valet på leverantörens högpresterande solceller.

Vi ville på vårt södertak ha så effektiva solceller som möjligt då det kommer att träffas av direkt solljus största delen av tiden. Ytan på södertaket är också begränsad varför en optimering där är vettig enligt oss.

Därmed inte sagt att vi inte kommer att välja någon annan form av solceller i steg 2, vår fortsatta utbyggnad och då är det full möjligt att vi väljer tunnfilmssolceller och sätter 40+40 m2 på taket i öst-västlig riktning. Vi har bra solexponering även på de delarna av taket men inte under hela dygnet och kommer där behöva förlita oss på mer indirekt ljus.

System
Solceller: PPAM Onyxum, verkningsgrad 17,2 procent
Växelriktare: SMA Sunny Tripower 15000TL

Den växelriktare vi har låtit installera är i största laget för en så liten anläggning som vår. Men vi räknar med att inom något år kunna nyttja den till full eller nästintill full kapacitet.

Ekonomi
Ett av de vanligaste påståendena vi stöter på är: Det där kommer ni aldrig att kunna räkna hem! Alternativt frågan: Hade ni tänkte er tjäna pengar på det där?
Bild 4: Baksidans tak med solceller
samt den hårt arbetande Saeed Khan, elingenjör

Jo vi kommer att kunna räkna hem det här och troligen inom 10 år.

Dags för lite matte, jag ska försöka hålla den inom ramen för vad de som passerat högstadiet borde klara av. (Längre ner under rubriken alternativa investeringar kommer jag elaborera med fler scenario och hur jag kunde använt pengarna annorlunda.)

En solcellsanläggning är enligt de som är mest kritiska inte lönsam så länge el-priset är så lågt som det är idag. Vi kommer inte att få något för den el vi säljer. Spotpriset ligger just nu på ca 50 öre per kWh. Men om vi vänder på frågan. Vad betalar du per kWh? Jag har frågat runt lite bland bekanta och priset verkar ligga på runt 1,30 kronor per kWh till detta kommer oftast en nätavgift som kan variera rätt kraftigt men för enkelhetensskull sätter vi den avgiften till 20 öre.

(Själv har vi i nuläget ett avtal med Vattenfall som innebär att jag låter bli att publicera ett blogginlägg/en artikel om deras kundservice och tveksamma avtalsmetoder mot att jag köper el för 10 öre mindre än spotpriset samt slipper några fasta avgifter. Detta avtal löper dock ut i slutet på maj så det är möjligt att inlägget publiceras i sommar).

Nu är det inte så enkelt som att bara räkna detta rakt av (vår uppskattade elproduktion 7 500 kWh) 7 500 kWh *1,50 kronor = 11 250 kronor. Men det ger ändå en fingervisning. Återbetalningstiden skulle i så fall bli tio och halvt år.

Istället kommer vi att producera mer el på sommarhalvåret när vi också förbrukar minst. Normalvillan med en anläggning av den här storleken förbrukar ungefär hälften själv och exporterar resten. Vi räknar med att vi kommer att använda ca 4 000 kWh och sälja ca 3 500 kWh. Således gäller: 4 000 kWh * 1,50 kronor = 6 000 kronor som vi inte kommer att behöva betala i räkningar till elbolaget.

Hur mycket pengar får vi då för den elen vi exporterar. Förhandlingar pågår för nuvarande. Två elbolag är just nu mest intressanta Kalmar energi och Telge energi. Telge energi har erbjudit sig att betala 1,5 kronor per kWh (dock endast i samtal och vi har inte detta skriftligt) medan Kalmar energi erbjuder spotpriset plus 1 krona, detta har vi skriftligt. Sen betalar nätägaren ca 10 ör per kWh för att vi hjälper till att hålla spänningen upp i dennes nät. För enkelhetens skull räknar jag därför med 1,6 kronor. Således 3 500 kWh * 1,6 kronor = 5 600 kronor. Men på detta måste vi betala moms (dvs mervärdesskatt till staten på 25 procent) 5 600 * 0,75 = 4 200 kronor

Till detta kommer ytterligare en lite fördel. Det är nämligen så att för varje exporterad kWh får vi dra av 60 öre på skatten. 3 500 kWh * 0,6 kronor = 2 100 kronor.

Således blir den årliga inbesparade/intjänade summan 6 000 + 4 200 + 2 100 = 12 300 kronor årligen.

Vår investering är totalt 119 000 kronor. 119 000/12 300 = 9,67 eller 9 år och 8 månader. Stiger elpriset ökar vår intjäning, faller det tar det längre tid. Slutar elbolagen köpa vår el tar det längre tid. Jag kan inte sia om framtiden. Men jag kan konstatera att Sverige i skrivande stund (lördagen den 26 december 2015, en röd dag med grader kring nollan ända upp till Dalarna och det mesta av vår basindustri på lågvarv) importerar en bit över 400 MW och då anses vintern vara ovanligt mild. Men på årsbasis brukar Sverige exportera ca 10-20 TWh. Men nu ska vi helt eller delvis avveckla Ringhals och all vattenkraft ska ompröva sina miljötillstånd. Gissningsvis kommer ca 20 procent av vattenkraften i landet att försvinna (Vattenfalls uppskattning. Min högst privata gissning är att Sveriges dagar som el-exportör är räknade och jag är tveksam till om vi fortsättningsvis kommer att ha ett så lågt elpris som vi har i nuläget.

Så som vår kalkyl ser ut i nuläget kommer solcellerna vara avbetalade om tio år. Där efter kommer det att genera el i ytterligare minst tjugo år till.

Upphandling
Det här är inte en enkel punkt. Men i korthet: Tro inte på en siffra som står på någon hemsida. Beskriv ditt hus, hur du vill ha det och maila till flera olika bolag. Ta in offerter. Spela ut offerterna mot varandra. Jag började nog för 8 månader sedan med upphandling med utgångspunkt från Vattenfalls solcellspaket XL.  Med ett pris på 165 000 kronor. Vi har nu ett större paket med en större växelriktare 46 000 kronor billigare. Var trevlig! Var envis! Var påläst!

Alternativa investeringar
Det finns givetvis många alternativa investeringar för 119 000 kronor. Är man en hejare på aktiehandel gör man sig en förmögenhet på några år. Men det är inte vi även om jag brukar ha en någorlunda avkastning på mitt kapital, har vi satt upp som regel att inte använda boendekapital för att investera på börsen. Pengar som tillhör vårt boende ska användas för att förbättra detta eller betala av på vårat huslån. Pengarna från solcellsanläggningen kommer oavkortat gå tillbaka till vårt boendekonto.

Att sätta in dem på banken ger ingen avkastning alls idag.

Betala av på huslånet skulle minska våra kostnader med 1404 kronor i ränta (1,18 procent) årligen framöver (119 000 * 0,0118) men med den besparing vi gör årligen på solcellsanläggningen kan vi både öka vår avbetalning på lånen och samtidigt ha råd med räntan.

Med solcellerna får vi en avkastning på 10,3 procent årligen på investerat kapital i minst 30 år framöver. Om det finns någon som har en bättre investering får ni gärna tipsa mig. Även om ingen vill köpa vår el alls kommer vi att ha 5 procents avkastning på investerat kapital årligen och även det är en ok investering enligt mig.

Slutord
Vi har vänner som nyligen åkte till Thailand över jul och nyår för ungefär samma summa som vår solcellanläggning kostade. Människor prioriterar olika i sina liv och vi valde att investera pengar i en solcellsanläggning. Detta gjorde vi inte i första hand för att vi skulle tjäna pengar även om nästan alla frågor vi har fått om vårt val har handlat om pengar.

Vi valde solceller av tre skäl, pengar är det ena.

Ett: Vi tror det är en sund investering i vårt hem som på sikt kommer att generera oss en passiv inkomst och hjälpa oss att snabbare bli skuldfria.

Två: Vi vill vara så oberoende av marknadsmonopol som det går. Marknadsmonopol som det på elnätsleverans är en icke fungerande institution. Som exempel kan nämnas Ellevio som höjt sina priser med 9 procent i år trots att de gjorde en vinst efter skatt på 10 procent förra året (samtidigt har vi nästan ingen inflation). Bolagen får enligt el-lagen ta ut skäliga höjningar och hur högt den skäligheten går finns det i dagsläget inget svar på. Men för perioden 2012-2015 ansågs 191 miljarder vara högst skäliga för nätägarna.

Tre: Miljön, ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Solceller är en lysande idé för elproduktion. Ja det saknas fortfarande riktigt bra alternativ vad det gäller lagring av överskottsenergi men det saknas och i dagsläget kapacitet att producera ett så stort överskott. Många alternativ är på gång så som spjälkning av vatten till vätgas, riktigt bra batterier, eller lagra det som värme och använda sig av klimeonteknologi.

Ni som ofta läser bloggen kan säkert anse att det saknas länkar till Cornu och det är korrekt, men då vi har en hel del liberalkritiska vänner i vänskapskretsen som ser rött när denna blogg dyker upp till diskussion har jag i inlägget på Facebook valt att utesluta dem. Detta för att diskussionen bör handla om solceller och inte om att jag är eller möjligen inte är en kapitalist-liberal-USA-älskade-NATO-anhängare.

/Robert

Skicka en kommentar Blogger

  1. Intressant inlägg.
    Vad är den förväntade livslängden? Finns det någon uppskattning för mtbf för solpanel/växelriktare?
    Vad uppskattar du i underhållskostnader?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 25 år effektgaranti (80%) på panelerna är standard i branschen. Växelriktaren är det som kan slitas såklart, annars är underhållskostnaderna = 0 kr.

      Radera
    2. Växelriktaren ska man nog inte räkna med att den håller mer än 10 år. Beroende på komponentval givetvis, men elektrolytkondensatorer är svåra att ersätta i dessa sammanhang och tillhör den grupp elektronik som inte åldras med behag.

      Radera
  2. Min erfarenhet är densamma, installerade mina PPAM-celler 2014, nu drygt ett år senare ligger vi bättre till än budget. Eftersom jag fick solcellstöd/bidrag för 35% av investeringen är min payback nästan oförskämt bra.

    Jag förvånas fortfarande över att folk generellt sett inte är mer "på"...?? Förnyelsebar el, en bra investering, snyggt, modern och miljövänligt. Vem tackar nej till det? Uppenbarligen 99,9% av dem i mitt villaområde i alla fall....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snyggt? Nja, jag personligen tycker vindkraftverk är fula, och solceller kan vara både och, beroende på hur de är installerade.

      Radera
  3. Spotpris idag på elbörsen är 17,33 öre!
    Tvivlar starkt på den ekonomiska beräkningen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du missar alla skatter och avgifter..... 23 öre i överföringavgift, 60 öre i skatt och moms. Dessutom får man 20 öre (ca) i elcertifikat. Säljer man överskottsel får man 60 öre i skattereduktion/kwh från staten.

      Radera
    2. Även om du måste registrera dig och betala moms, räknas inte solcellsanläggningen som näringsverksamhet. Därför kan du inte få F-skatt för försäljningen av el från dina solceller. Om du har en F-skatt för annan verksamhet, kan du inte använda den i detta sammanhang eftersom det inte ingår i din näringsverksamhet. Moms in - moms i retur.

      Radera
    3. Jag antar att han Tapiren menar att spotpriset är utan moms och elskatt för privatpersoner? Det är ju ingen näringsverksamhet inblandad här, utan man får glatt betala både momsen och skatten, vilket jag antar är med i beräkningen ovan.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Spotpriset är lågt och försämrar kalkylen. Vi får väl se vad som händer med spotpriset när "Sibirien"-kylan nu ska lamslå landet tillsammans med "döds-snön".

      Radera
    6. Om det inte pyrt in riktigt än så är det alltså det priset som står på DIN elräkning som är den relevanta (där ingår moms och andra skatter).

      Vad det går oskattat för på elbörsen är föga relevant eftersom för det första så får inte en normal villaägare handla el på börsen. Och för det andra om han fick så hade han varit moms- och skatteskyldig och varit tvungen att betala skatt och moms för att få använda elen i sitt hem.

      Radera
  4. Efter bergvärmen samt kaminen är installerad kommer jag att installera solceller på garagetaket. Har börjat skicka ut förfrågningar - egentligen mest av nyfikenhet. Det har ringt en superdryg "säljare" på Vattenfall och försäkrat mig om att jag inte kan hitta ett bättre och billigare alternativ. När jag påstod att jag gjort det anklagades jag för lögn och hyckleri.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du är intresserad så är det jag som sålde anläggningen till Robert i artikeln. fridholm@ppam.se Av dig önskar jag årsförbrukning, huvudsäkring och adress. Så skickar jag en kalkyl med offert. Med vänlig hälsning Henrik Fridholm

      Radera
  5. Mycket intressant. Även om du bara halverar elräkningen så är anläggningen lönsam. Man ska kanske inte räkna med att skattesubventionerna finns kvar om 10 år, men det räcker tydligen med att halvera inköpt el för att detta ska löna sig (i en eluppvärmd villa).

    Sedan är det såklart intressant att jämföra detta med en investering i en värmepump... har ni räknat på detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Luft/luft värmepump finns redan. Det finns inget vattenburet system i villan vilket försämrar kalkylen mycket för en luft/vattenvärmepump.

      Radera
    2. Luft/vattenvärmepump är ett i stort sett oslagbart uppvärmningssystem om klimatet tillåter. Vet inte vart "gränsen" går idag, men för ett antal år sedan sa man mellan tummen och pekfingret att det bara var norr om gävle som bergvärme funkade bättre. Idag borde dessa vara ännu bättre.

      Tankefelet många gör är att de tror att luftvärmepumpen bara fungerar ned till 0, idag finns det system som fungerar ända ned till -30 grader! (även om den inte längre ger samma effektiva utväxling på energi in/ut som vid mer normala temperaturer)

      Eftersom bergvärmepumpar kräver att man borrar osv så är dessa även långt billigare att installera, vilket ytterligare talar till deras fördel, förutom att man inte behöver bekymra sig över närliggande hus i tätbebyggda villområden där endast var 3-4 hus kan borra en bergvärmepump.)

      Radera
  6. När anläggningen strular om något/gra år finnes leverantören kvar med sina garantier?
    Rätt ny bransch. Gott om lycksökare troligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar stämma bra det. Köpte en mindre anläggning (20000 kr) för 4 år sedan. Efter ett år säckade laddningsregulatorn ihop. Säljaren i "konkurs" och omöjlig att nå.

      Detta var ändå en säljare som jag upplevde som professionell med mycket tekniskt kunnande. I en bransch med många lycksökare drabbas ju även de som är seriösa.

      Radera
    2. Företaget har funnits många år och går med vinst. Men säker kan man aldrig vara.

      Radera
    3. Robert, på panelerna har du en 25 årig effektförsäkring som är återförsäkrad om PPAM skulle försvinna. /Fridholm

      Radera
    4. Är i nuläget inte särskilt orolig. Men det är bra att veta.

      Radera
  7. Alla former av miljövänlig energiproduktion innebär att vi sparar på reglerkraften. Där är lagringen.

    SvaraRadera
  8. Alla former av miljövänlig energiproduktion innebär att vi sparar på reglerkraften. Där är lagringen.

    SvaraRadera
  9. Bra val, jag tycker inte man behöver i detalj försvara kalkylen utan det är mer som ett ställningstagande. Fanns det någon problematik med bygglov?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bygglov behövdes ej. Inte ens en anmälan så länge panelerna följde takets vinkel.

      Radera
    2. Det där varierar mellan kommuner! I Göteborg behövs bygglov om panelerna ska sitta på bygglovspliktig byggnad. På marken eller på friggebod går alltså bra utan bygglov.

      Radera
  10. Så länge någon är beredd att betala överpris för den producerade elen så är det en lysande affär. 10% stabil avkastning på något som knappt åldras är väldigt bra. Gamblingen är bara hur länge detta kvarstår, som vanligt är jag lite skeptisk till något som kräver politiska beslut för att vara lönsamt men å andra sidan så lär ju miljö vara populärt hos politikerna ett bra tag till...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite av en gambling, men går det break even i slutändan så är det ändå rätt ok. Elproducenterna lägger förmodligen sin marknadsföringspeng på inköpt solel och det är förmodligen lönsamt i tider när det är intressant med miljö och "miljöriktig" el. Konsumenterna är villiga att betala för det. Någon annan levererar det. Marknadsekonomi.

      Radera
    2. Framtiden tror jag kommer att bjuda på minskad el från både vatten och atomenergi, samt betydligt dyrare olja (i förhållande till köpkraften). Att inte förbereda sig för detta är gambling i allra högsta grad. Passivitet kan vara gambling likväl som aktivitet.

      Radera
    3. Håller med er båda två, problemet med politiker är att så länge det inte kostar statskassan några jättepengar med subventioner så är det ok men när det blir populärt så försämrar man alltid reglerna med motiveringen att det inte behövs längre, vilket ju är rent skitsnack anledningen är alltid att det kostar för mycket.

      Se bara på etanolpriset och ROT avdraget. Etanolen är helt ointressant som bränsle om man jämför pris på den och bensin bara med en massa skatter på bensinen kunde man få den attraktiv. Nu har man lagt på mer skatt på etanolen (och skyller på EU) så nu är den dyrare än bensin. Alla investeringar i multi-fuel bilar och ombyggnad av mackar är helt bortkastade! Starkt jobbat politiker!

      Radera
  11. Borde inte solceller förlänga livslängden på takpannorna? Nu kanske 60 år iatället för 50 inte spelar så stor roll, men tak är dyrt. Och har man papptak är det ju kortare livslängd.

    Jag har funderat på en mindre anläggning på carportstaket, för intern förbrukning som varmvatten och hushållsel. Eftersom livslängden är så lång...

    SvaraRadera
  12. Han glömde väl batterier, här är hur man bygger ett riktigt off grid med batterimoduler ifrån Tesla: http://www.teslamotorsclub.com/showthread.php/34531-Plan-Off-grid-solar-with-a-Model-S-battery-pack-at-the-heart/page48?p=957075&viewfull=1#post957075

    SvaraRadera
    Svar
    1. Batterier är dyrt och skulle göra anläggningen omöjlig att räkna hem, tyvärr.

      Men utvecklingen går framåt, om några år kanske...

      Radera
  13. Har man en solcellsanläggning bör man kämpa med näbbar och klor för att andra inte ska skaffa solceller. Saken är nämligen den att ekonomin beror helt på att man tillhör en mycket liten grupp som inte är någon stor kostnad för staten när det gäller avdraget eller bortfallet av skatter, inte påverkar elpriserna nämnvärt och inte utgör någon stor börda för elbolagen när det gäller att köpa upp överskottet.

    När många skaffat solceller (ca 5% av elen i Sverige) kommer spotpriset vara negativt eller noll under soliga timmar på sommarhalvåret. Elen kommer då vara värdelös. Staten kommer börja åtgärda sitt skattebortfall, kanske genom schablonskatter på solceller. Elbolagen kommer sluta köpa el och börja höja fasta nät- och abonnemangskostnader mm för att kompensera sig och se till att solcellsägarna inte kan smita från kostnader.

    Det blir lite av ett pyramidspel. De som kommer in först kanske hinner nå break-even eller tillochmed tjäna lite pengar. De som kommer in sist förlorar pengar. Men om jag får gissa kommer även artikelskrivaren förlora pengar jämfört med om han hade betalat av på villalånet.

    Slutligen: Solceller har usel miljöprestanda. Utsläppen är i storleksordningen 100 g CO2/kWh i Sverige, vilket är mycket sämre än befintlig el. Tillsammans med vindkraften kan de också leda till förtida nedläggning av kärnkraft, vilket innebär nedskrivningar av gemensamma tillgångar och sämre skatteintäkter. Solceller är på alla sätt negativt för Sverige som helhet. Ju mer skribenten tjänar på solcellerna, desto mer förlorar alla vi andra på hans affär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +1. En nykter systemanalys som alltid Jeppen.

      Samtidigt avsätter staten 1,4 miljarder för investeringsstöd till solcellsanläggningar under kommande fyra år ivrigt påhejade av energimyndigheten.

      Radera
    2. Tror det mer handlar om hur snabbt tekniken, och framförallt batteritekniken, utvecklar sig.

      Solpaneler idag är ändå tillräckligt bra för att det ska gå att räkna hem, och kommer sannolikt bli ännu bättre (och billigare) framöver. Kommer det bara ett batteri som kan matcha detta så är loppet kört för överheten. Då kommer energibranschen få konkurrens på riktigt...

      Radera
    3. Den dag energi blir värdelös eller gratis borde intresset för kol och olja vara lika med noll. Anläggning lär betala sig och att få tillbaka lite på skatten har ingen dött av, däremot kan man bli skattad till döds enligt vissa personer.

      Radera
    4. Så din analys är i korthet att el blir gratis sommartid och att statens intresse för inhemsk hållbar energi är noll inom några år? Jag skulle tro att det snarare är tvärtom, peak oil/coal, global uppvärmning, elfordon, säkerhetspolitisk läge avseende Ryssland, Saudi etc kommer snarare göra att vi kommer ha en bred politisk strävan mot just solel.

      Radera
    5. Leker man med tanken på ett "perfekt" batteri, som rymmer energi motsvarande en halv årsförbrukning för en "normal villa" utan några större förluster till ett överkomligt pris, så kommer ju vem som helst kunna klippa snöret till elnätet. Det om något kommer sätta press på bolagen.

      Staten kommer dock aldrig gå med på att tappa skatteintäkterna, på nåt sätt kommer de ta igen detta, kanske med en "effektskatt" på solpaneler, en årlig avgift baserat på kvm solpaneler man har.

      Orelaterat, men ändå relaterat är ju priset på kranvatten i sverige, som är extremt billigt jämfört med i stort sett hela världen. Sannolikt kan du inte köpa den kvalitén till det priset någonstans utanför norden. Men det beror också på att i stort sett hela sverige, utanför tätorterna, i princip har samma kvalité på vattnet ett par meter ned i marken, allt som krävs är ju att man orkar gräva eller borra. Potentialen för att kraftigt höja priset är då begränsad, eftersom kundunderlaget snabbt försvinner. Samma utsikter står energibolagen inför, den dag batteritekniken kommer ikapp solpanelerna.

      Radera
  14. Hej

    Tack för inlägget!
    Sneglar själv på solceller (el).
    Däremot har jag byggd sol-luft-kollektorer och pressad elförbrukningen (luft-luft värmepump) med ca 2500 kW/år.
    Payback tid: mindre än två år.

    SvaraRadera
  15. Intressant men förstärker mitt svaga intresse för solceller i Sverige.
    Kanske privatekonomiskt lönsamt men då i form av stöd från andra.
    När du får 1,5 SEK från Telge energi så är det nån som köper dyrare el än vad marknaden kräver.
    Det är inte kol du ersätter med dina solceller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Telge lägger lite av sin marknadsföringsbudget på att köpa el, det är rätt.

      Radera
    2. Jag säljer för närvarande min solel till Etc El för 2 kr/kWh.

      Radera
  16. Intressant anläggning.

    Det framgår inte riktigt om panelerna är 'tiltbara' och därmed möjligt att öka upp vinkel under vinterhalvåret. Misstänker att de inte är det eftersom de är så pass tätt placerade vilket skulle göra att de skuggar varandra.

    I så fall är mitt tips att öka upp panelvinkeln betydligt.

    Detta pga. flera orsaker: Smuts, snö och skit har en förmåga att stanna kvar på panelen ju lägre panelvinkeln är, vilket kräver regelbunden rengöring.

    Det viktigaste är ju också att när solen står som lägst under vinterhalvåret får man ut MYCKET högre effekt när elen behövs som mest. Jag riktade in min anläggning på 11 grader (mätt mot vertikalplanet) vilket är optimalt vid vintersolståndet (i Göteborg). Detta var även tillräckligt för att ge en godtagbar verkningsgrad även på sommarhalvåret när den då icke optimala vinkeln kompenserades av fler soltimmar och låg energiförbrukning.

    Det slutade med att jag mha. en enkel konstruktion justerade panellutningen mellan höst och vår.

    My 5 cents...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Möjligen är det lönsamt med en enkel tiltfunktion för vinter/sommar, men detta har räknats på förr.

      Och man har gång på gång kommit fram till att på våra breddgrader är det inte lönsamt med solcellsanläggningar som följer solens gång, den extra kostnaden för mekaniken, det ökade underhållsbehovet... Helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart.

      För en liten anläggning där man kan använda en enkel tiltfunktion... ja, varför inte.

      Radera
    2. Jag har för mig att 38 graders lutning angavs som bäst för oss, med tanke på breddgrad, väderstreck m.m. Vi har 45 graders takvinkel, så vi satte panelerna i samma vinkel.

      Vi är ett gäng på Brännö som skaffat solceller, och vi har nu 70 000 W installerat på ön. Se solcellshus.se

      Radera
    3. 38 grader ger säkert mest på helåret, men tankegången är att optimera ekonomiskt, så man får så mycket som möjligt när elpriset är som högst.

      Radera
    4. Panelerna är inte tilltbara i nuläget. Då krävs det bygglov. Därmed inte sagt att de inte kan bli det i framtiden.

      Radera
    5. Min bygglovshandläggare gick upp i falsett när jag ville tilta våra solceller lite.
      I Sverige skall de nog följa taklutningen om man vill undvika problem.

      Radera
    6. Vilken vinkel och vilket väderstreck man riktar solpanelerna åt är i stort sett egalt om man ska se till den totala årsproduktionen av el, faktiskt.

      Ungefär åt söder duger, mer öst eller väst avgör enbart om effekten blir störst på förmiddag eller eftermiddag, större eller mindre lutning avgör vilken årstid solcellerna funkar bäst...

      Och som sagt, den extra mekaniken och det underhåll som krävs för detta, gör att system som följer solen är olönsamma på våra breddgrader, det är mao vettigare att köpa ännu fler paneler för de pengarna.

      Ekonomiskt kanske man kan hitta en "optimal" vinkel, men samtidigt så tjänar man ju på volymen på sommaren jämfört med vintern, så jag misstänker att det går på ett ut ändå.

      Radera
    7. F.ö. är de flesta ändå låsta till befintlig taklutning, skillnaden i total årsproduktion är låg mellan vilken lutning man väljer i alla fall.

      De enda som egentligen har något att tjäna på att "trimma" lutningen av sina solpaneler är väl de som av olika anledningar har goda skäl att toppa produktionen under en specifik period. Helt vertikal för en fjällstuga som företrädesvis används på vintern, 50-60 grader eller så för en sommarstuga man ändå stänger igen helt under vinterhalvåret...

      Radera
  17. Bra att författaren inte räknar kapitalkostnader eller på effektminsking över tid. Kapitalkostnader har man alltid även om det är olånade pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mycket förenklat och var från början inte tänkt att bli ett inlägg på den här bloggen. Det var tänkt för en mindre påläst och intresserad panel. Effektminskningen som är ca 20% på 25 år kunde varit med. Du har en poäng.

      Radera
    2. Finns en försöksanläggning vid motorvägen Enköping- Västerås.
      Där tycks panelerna kunna både tiltas och fås att inrikta sig efter solens läge.

      Radera
    3. Sökt på nätet
      Fann: Kraftpojkarna - Mälarenergi, som har den anläggningen.
      Men inte meningen för egnahemsägare vad jag fattar...

      Radera
    4. @Hugo Kjellin

      Det där med kapitalskostnader är medtaget i inlägget, men det kanske inte framgår så mycket om man inte tänker till riktigt först. Han nämner ju faktiskt vad anläggningen ger för avkastning på investerat kapital - det betyder att med en kapitalkostnad som är lägre än avkastningen så är det en lönsam investering och annars är det en olönsam.

      Man behöver inte a-priori sätta en kalkylränta eller räntesats för kapitalkostnaden för att den skall vara med i beräkningarna. Man kan även få ut den i slutändan som en gräns för vilken ränta som det blir lönsamnt.

      Radera
  18. Man kan också resonera så här. I mitt fall drar hushållet totalt ca 18000 kWh. Det totala priset baseras på fast elnätsavgift, rörlig elnätsavgift, samt fast elpris, energiskatt, månadsavgift samt moms på allt. Vid ett fast pris på 0,24 kr/kWh så är den faktiska kostnaden 1,61 kr/kWh. Elnätsavgifter och elpris där är jag i händerna på kraftproducenterna som t.ex. höjt priset 2 ggr på ett år. I skattedelen är det politikerna som höjer. M.a.o. på 10 års sikt vet jag att jag kommer ha en kostnad på närmare 300.000 kr, troligtvis mycket mer än så.
    Därför är det väldigt intressant med alternativa lösningar. Som någon är inne på så kanske politikerna försöker hålla skatteuttaget samma nivå men åtminstone så har beroendet till kraftproducenterna minskat och då har den risken minimerats, helt offgrid lär nog vara svårt. Egentligen är det synd att det ser ut som det gör eftersom el är en utmärkt energiform för central effektiv produktion som är lätt att distribuera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förtydligande, när jag menar att kraftproducenterna höjt priset så syftar jag på nätavgifterna. En lysande svensk konstruktion, det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna!

      Radera
  19. Borde inte solceller förlänga livslängden på takpannorna? Nu kanske 60 år iatället för 50 inte spelar så stor roll, men tak är dyrt. Och har man papptak är det ju kortare livslängd.

    Jag har funderat på en mindre anläggning på carportstaket, för intern förbrukning som varmvatten och hushållsel. Eftersom livslängden är så lång...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är osäker på det. Takpannor i ständig skugga utsätts för andra påfrestningar (t.ex. trevligare miljö för alger och annan växtlighet) som orsakar slitage det med.

      Tror det går på ett ut.

      Radera
  20. Vad kan strula?
    Exploderar solen kanske det kan kvitta...

    Elkablar mm fixar den händige, alt en duktig elektriker.

    Växelriktaren är en förbrukningsvara, men med god kvalitet håller den säkert 5-10 år @ full belastning och sedan byter man mot billigare, bättre och effektivare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Denna typ av solcellsanläggning är i stort underhållsfri och har man inte klantat sig och skruvat åt dåligt så man får glappkontakt så strular det inte.

      Däremot så är värmesolceller en mardröm, rördragning och mekaniska grejjer som kan ge enorm huvudvärk. Faktum är att det sannolikt är bättre med en solcellsanläggning som driver en doppvärmare i ackumulatortanken, trots på papperet sämre verkningsgrad, då underhållskostnader och driftsäkerheten tas med i kalkylen.

      Radera
  21. Vad kan strula?
    Exploderar solen kanske det kan kvitta...

    Elkablar mm fixar den händige, alt en duktig elektriker.

    Växelriktaren är en förbrukningsvara, men med god kvalitet håller den säkert 5-10 år @ full belastning och sedan byter man mot billigare, bättre och effektivare.

    SvaraRadera
  22. Sjalv underhallsvarmer jag huset med bitcoin. Kor 28nm, kommer att kopa 16nm da det narmar sig effektivitets gransen. Den ROI man far pa lang sikt med dagens elpriser kommer att bli lojlig nar en BTC blir vard 1.000.000$ da bitcoin blir global reservvaluta vilket ar ounvikligt (matematiskt bevisbart!)

    Tra ar den enda energi lagring som ar intelligent. Det dar huset ar en falla, for liten massa; vedspis och varmevagg ar det som galler. Far bara elda 2 ganger i veckan... haha tararna rinner.

    Solpanel (singularis) och en liten vindsnurra har jag kopt till nar elnatet blir skakigt och hela solcells installation meningslos.

    Mina batterier (annu inte inhandlade, vantar pa billigare och battre batterier + att de ar farskvara) kommer bara att driva en 12v vattenpump, ladda elcykel batteriet (blysyra an sa lange pga 12v -> 48v problematiken) och en laptop med redundant internet; extern 4G router med yagi antenn pa kolfiber mast och 1GB/1GB fiber.

    Eget dricksvatten i ytlig brunn, som man kan suga med 12v alt. hinka upp ar oroande sallsynt och en guldgruva. Prioritet pa solpaneler ar langst ner pa listan, tesla likasa. Att dra ner pa konsumtion ar prio nummer ett, det verkar ingen forsta.

    Till sist det ar deflation, da ska man ligga likvid. Bitcoin ger varme och den starkaste likviditet som manniskan haft samtidigt!

    Med det kontantlosa basinkomst samhallet runt knuten (oundvikligt) ar det bra att vara i linje med naturen och fysiska/matematiska lagar. Humanisterna kommer i historie bockerna att fa hitler att framsta som en angel.

    Krig, borsen, solpaneler och tesla ar vara barn/barnbarns lidande. Lar er bitcoin (som man inte kan kriga med) och fotosyntes (som gor alla teknik projekt som amnar bevara levnadstandard hopplosa).

    Olja, kol och gas ar bara miljarder ar av solstralar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @peakpoke

      Skulle gärna vilja se hur det är "matematiskt bevisbart". Skulle inte förvåna mig att beviset ligger på ekvationsteorin-nivå (dvs något ovidkommande dravel som har noll koppling till verkligheten).

      Radera
    2. Jo, du har nog ratt. Det ar bara dravel. Ses om 10 ar nar alla valutor har blivit mat/hyra kuponger (kontantlos basinkomst) och privat guld och bitcoin ar forbjudet, vilken transport av varde tror stater valjer da for att skota internationella settlements?

      Fornekar man bitcoin sa forstar man inte bitcoin. Den gor agaren regerande utan auktoritet. Det gar inte att fuska med bitcoin. Fiat baseras pa humanistiska amnen juridik/politik/ekonomi (dessa har japan nu forbjudit pa universitet), guld baseras pa kemi/fysik, bitcoin baseras pa matte.

      Vi kommer inte ha tillit eller energi att transportera guld eller forsvara det for den delen. Internet ar det enda vi maste ta med oss fran denna civilisation.

      Internet blir allt som kan vara icke-fysiskt: pengar, kommunikation och utbildning (inklusive all sjukvard) och faktiskt mer anda (virtual reality), tank matrix.

      Allt fysiskt blir 1800-tal eller Mad Max, valj sjalv.

      Att bo belanad i ett 80-tals hus och ga negativ EROEI pa solpaneler for att bevara en dod fysisk livsstil ar karnan i problemet. Forst nar kvinnor inser att deras njutande forstor for deras egna barnbarn kommer ngt att ske da de valjer "snalajapar pa cykel" framfor "brylkram i V8:or" (tesla).

      Lar er naturens fysik (odla, permakultur, jaga, torka ved, sota, vatten (legionella) etc) a ena sidan och HTTP, 3D grafik, el, elektronik och radio a andra; det ar framtidens civilization.

      Och hjalp era grannar!

      Radera
  23. Solceller är kanon, dock är verkningsgraden ganska låg. Den största energiåtgången i ett hushåll är uppvärmningen och varmvattnet.
    Har man redan ett vattenburet värmesystem så är solfångare att rekommendera, med en verkningsgrad på ca 50%.
    Så en kombination av celler och fångare, kanske kan bli ännu bättre.
    Hälsningar från blivande Solenergiingenjören

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solfångare är ett kapitel för sig, det innebär rör som ofta dras genom tak och på vindar, i vissa fall pumpar osv, och i vårt klimat där temperaturen mellan sommar och vinter kan diffa så mycket som 50-60 grader så innebär det potentiella problem och underhållskrav som snabbt äter upp lönsamheten, trots högre verkningsgrad.

      Det är ur många aspekter sannolikt mer ekonomiskt, driftsäkrare och mindre bekymmersamt att ha solcellerna direktkopplade till en doppvärmare i ackumulatortanken...

      Radera
    2. I klartext, en läcka på fel ställe i systemet och reparationskostnaderna kan bli astronomiska. Sannolikt går rörsystemet dessutom sönder på vinden, om man nu dragit det den vägen, eftersom temperaturdiffen där lätt kan bli 100 grader eller tom mer mellan sommar/vinter, med den stress detta medför på material och fogar.

      Går rörsystemet dessutom tomt vid fel tidpunkt så bränner man också sönder solfångarna, som i praktiken måste ha konstant kylning när solen eldar på som värst.

      Nä, solfångare ska man vara försiktig med, tänk gärna till ett par gånger för mycket innan ni skaffar ett sånt system.

      Radera
  24. Tack Robert, ett mycket intressant inlägg.

    10 års break-even och 25 års livslängd, not bad.

    Vågar man sen hoppas på att energieffektivteten per investerad krona fortsätter öka framöver så kan det ju bi riktigt bra kalkyl om några år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får se om det håller hela vägen. Det beror på väldigt många faktorer där el-priset förmodligen blir den viktigaste. Kul att du uppskattade inlägget.

      Radera
  25. Tack Robert, ett mycket intressant inlägg.

    10 års break-even och 25 års livslängd, not bad.

    Vågar man sen hoppas på att energieffektivteten per investerad krona fortsätter öka framöver så kan det ju bi riktigt bra kalkyl om några år.

    SvaraRadera
  26. Hej
    Ska byta tak på kåken nästa år, finns det plåt med inbyggda
    solceller i?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns flera olika varianter. Du skriver inte vilken sorts tak du har i nuläget.
      Lägger två varianter här, den första kan fås med solvärme eller solceller: http://www.soltechenergy.com/sv/produkter/soltech-sigma
      http://www.ecokraft.se/solceller/kompletta-solcellspaket/solcellspaket-integration/

      Har inte tittat närmare på något av dem, men de har passerat när jag läste om olika alternativ.

      Radera
  27. "Men på detta måste vi betala moms (dvs mervärdesskatt till staten på 25 procent) 5 600 * 0,75 = 4 200 kronor"

    För att få fram summa exkl moms så räknar man x * 0,80.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har själv noterat detta när jag läste inlägget i efterhand. Förvånad att inte fler har reagerat. Rätt ska vara rätt och även solen har sina fläckar!

      Radera
  28. Om Sverige ska få ned arbetslösheten måste skatten på arbete sänkas. Samtidigt lär staten inte vilja minska sina skatteintäkter. Höjd energiskatt är det som ligger närmast till hands. Därför bör investeringen i solceller vara rätt säker. Däremot kommer nog elpriset sommartid att bli nära noll, medan det kommer att gå upp under vinterhalvåret. Sommartid kommer marknaden att präglas av ett överutbud, främst i form av solel. Vintertid kommer det att råda elunderskott och ägarna till produktionsanläggningarna måste kompensera sommarens intäktsbortfall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Billig el på sommaren och dyr på vintern är knappast någon nyhet. De som har en solcellsanläggning tjänar några kronor på sommaren och betalar lite mindre i elräkning på vintern. Det är väl den fördel solelen har. De som inte har solel får betala glatt både sommar och vinter.

      Radera
  29. Stort tack för inlägget... MEN jag är skeptisk därför jag tror solFÅNGARE är ett mer ekonomiskt alternativ än solcellspaneler. Jag har inga siffror som belägg (skulle vara OTROLIGT intressant). Det pratas knappt om solfångare då det antagligen inte är en så lönsam marknad eftersom man t.o.m kan bygga dem själv rätt lätt.

    De har många likheter med solcellspaneler; utseendemässigt och tid på året då de funkar. De kan vara vattenburet eller t.o.m luftburet. För att använda det till vattenuppvärmning bör antagligen vara vattenburet.

    Största svagheten jmf med solceller är antagligen att energilagringen inte är lika enkel som batterier och det går förstås(?) inte sälja nåt överskott. Å andra sidan är en solcellsanläggning betydligt komplexare och i artikelns kalkyler ser jag inget om underhåll/reparation vilket inom estimerad livstid nästan säkert kommer bli en kostnad. Givetvis så även för solfångare men det är både färre och simplare komponenter.

    En till faktor är verkningsgrad. Solfångare kommer nog inte utvecklas nåt särskilt. Men en solcellsanläggning för >100 papp med verkningsgrad på <20% framstår KANSKE som ett skämt om 10 år. (Jag blir lite påmind om min tekniskt handikappade sambo som idag(!) frågade om vi har nån dator med CD-ROM (!!!) för en film hon just köpt... suck)

    Hur som helst; stort tack till Robert och Cornu för artikeln. Högintressant då vi också bor i el-intensiv 70-talsvilla.

    Bonustips som jag inte orkar förklara, kolla själv: Rocket Stove Mass Heaters.

    Önskar nån skarp fysiker kunde räkna på denna väldigt relevanta energi-och miljöfråga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solfångare för vatten har inte varit aktuellt i det här projektet då det saknas vattenburet system i villan. Därför har jag inte heller räknat på ett sådant system. Om du läser kommentarerna ovan så skriver greenious:
      "Solfångare är ett kapitel för sig, det innebär rör som ofta dras genom tak och på vindar, i vissa fall pumpar osv, och i vårt klimat där temperaturen mellan sommar och vinter kan diffa så mycket som 50-60 grader så innebär det potentiella problem och underhållskrav som snabbt äter upp lönsamheten, trots högre verkningsgrad.

      Det är ur många aspekter sannolikt mer ekonomiskt, driftsäkrare och mindre bekymmersamt att ha solcellerna direktkopplade till en doppvärmare i ackumulatortanken...

      I klartext, en läcka på fel ställe i systemet och reparationskostnaderna kan bli astronomiska. Sannolikt går rörsystemet dessutom sönder på vinden, om man nu dragit det den vägen, eftersom temperaturdiffen där lätt kan bli 100 grader eller tom mer mellan sommar/vinter, med den stress detta medför på material och fogar.

      Går rörsystemet dessutom tomt vid fel tidpunkt så bränner man också sönder solfångarna, som i praktiken måste ha konstant kylning när solen eldar på som värst.

      Nä, solfångare ska man vara försiktig med, tänk gärna till ett par gånger för mycket innan ni skaffar ett sånt system."

      Radera
    2. Kul att du gillade inlägget förresten, det borde jag skrivit först av allt.

      Radera
    3. Samma kommentator här igen; Tack Robert - mycket värdefulla poänger!
      Måste forska vidare :-)

      Radera
    4. Hade ett rejält åskväder med cm stora hagel för några år sedan.
      Haglen slog igenom plast taket på uterummet.
      Hur känsliga för dylikt väder är solceller?

      Radera
    5. 5 cm stora hagel ska de klara av hoppas inte behöva uppleva detta.

      Radera
    6. Fick ett tips om att man - i USA - kan leasa anläggningar.
      Solarlease.
      Känner du till dylika i Sverige eller planer på att någon avser dra igång dylik verksamhet?
      Gott nytt år- med inte allt för mycket snö på taken...
      Rydbergs tomten ej helt anpassad för våra tider, tycks det!

      Radera
    7. Tack Robert. När väl utbyggnaden hemma blivit först godkänd av kommunen och sedan byggd blir det dags för solceller.

      Har upplevt hagel i den storleken utomhus och det var otäckt. Jag stod och liftade men fick kasta mig in i skogen en bit utanför Örebro i början av 70-talet. Officiella rekordet i Sverige är 8*7 cm och vägde 200 g 4/7 1953. Sägs ha funnits ett som vägde 623 g samtidigt men det är för dåligt dokumenterat för att godkännas av SMHI.

      Solarlease kan nog ge dramatiska effekter. Tror jag på ledningen och upplägget för ett sådant företag i Sverige kommer jag köpa aktier.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  30. Hur fungerar en sådan här anläggning vid strömavbrott?

    Nyfiken på solel men undrar hur det går när nätströmmen försvinner. Vilket den gör hos oss ganska ofta. Kan man fortfarande använda solelen själv, som vanligt, förutsatt att solen lyser? Det blir inga problem med att man måste "dumpa" elen nånstans (jorda?) om man själv inte använder upp den? Vad händer om den elförbrukare man startar drar mer ström än vad panelerna för tillfället förmår att leverera, när nätkoppling saknas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Normalt så stänger växelriktaren av leveransen när spänningen i nätet är för låg och det produceras ingen ström. Vill du ha ström vid storskaligt strömavbrott får du bygga ett strömsystem för ditt eget hus alternativt ha batteribackup.

      Radera
    2. Tack för svar och ditt ursprungliga inlägg!
      Batterier är tyvärr ännu för dyrt, det var mer att det hade känts ganska fånigt att sitta med en stor solcellsanläggning vid ett strömavbrott och ändå vara strömlös. Det kanske finns växelriktare eller system där man kan nyttja solkraften även vid strömavbrott?

      Radera
    3. Ja det finns det, men de är ännu så pass dyra att batteri är en billigare lösning i nuläget. Håller med om att batteri ändå är för dyrt just nu. Bygger vi större solcellsanläggning måste vi kalkylera med batterikapacitet. Vi har dock inte på de år vi bott i vårt hus haft något strömavbrott. Samtliga kablar till fastigheten är markkablar och stamnätet ligger i nära anslutning till vårt samhälle. När och om batteri blir billigare kommer ett batteri att anslutas. Kul att du uppskattade inlägget.

      Radera
  31. Intressant inlägg, men inte så realistisk jämförelse. Thailandsresan är väl förhoppningsvis inte enda alternativa investering? Att lägga 116kSEK i en global indexfond i en ISK på 10 år torde väl relativt säkert avkasta 6-8% skatteskyddat? Då betalar avkastningen din nuvarande produktion, och kostar inget arbete och har maximal flexibilitet att fly med din investering.

    Det är en rejäl inlåsning av pengarna i el-installation, risk för sänkt produktion (jämför alla kalkyler för bergvärme, luftvärme, takisavfrostning etc som gjordes för 10 år sen och inte levererade pga oförutsedda saker som "oj, berget blev kallt med tiden").

    Sen har teknik en tendens att bli billigare med tiden, så om du kan göra denna kalkyl idag, borde större företag kunna sälja dig elen billigare inom kort genom samma teknik men i större skala? Att du skall kunna sälja elen med 1.5kr vinst med KWh i 10 år låter... ganska optimistiskt?

    Till sist vore det intressant att se miljöpåverkan i produktion av solceller i Kina med diverse ihopsamling av råvaror och ihopfogning av dessa samt skeppning och installation i Sverige?

    Återigen, kul inlägg men hade gärna sett mer utförlig analys med försiktigare siffror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du uppskattade inlägget. Jag kan inte sia om hur försäljning etc kommer att se ut framöver. Jag kan dock konstatera att det finns de som sålt solel för mer än 1,50 kr i mer än tre år genom att vara aktiva eller ha fått bra treårsavtal med elbolag. Skruva ner priset till en krona och räkna om det och vi får en kalkyl som hamnar på ca 12 år? Du får gärna laborera själv med siffrorna.

      Intressant också hur du förväntar dig att någon annan ska vara intresserad av att göra ditt liv billigare och lättare genom nya investeringar i ny teknik. Det jag sett av politik och avreglerad el-marknad med inlåsningsmonopol för el-leverans talar dock enligt min erfarenhet inte för att det ska bli billigare för oss konsumenter.

      Teknik blir billigare med tiden men om man hela tiden väntar så kommer det ny teknik som är bättre och då ofta också dyrare. Någon gång måste man om man är intresserad av ett köp eller en produkt faktiskt slå till och köpa den.

      En Volvo 240 är väldigt billig att köpa idag jämfört med vad den kostade som ny. Den tar dig förhoppningsvis dit du vill men saknar en och annan finess som en modern bil har.

      När det gäller den alternativa investeringen som dels bryter mot att vi enligt gällande regler för vårt hem ej ska spekulera med boendekapital vill jag ta fasta på följande som du skriver: "torde väl relativt". Det känns som om den formuleringen säger det mesta om börsen den närmsta åren.

      Vi kunde kanske ha gjort om ett badrum (vilket eventuellt skulle höjt värdet på huset) men även den investeringen känns tveksam om vi inte står inför en flytt snart, vilket inte är fallet. Tvärtom ser vi att vi kommer att bo kvar i många år.

      Det är möjligt att vi skulle ha betalt av mer på huslånet. Samtidigt så ser jag en 5 procents avkastning på panelerna enbart i att inte behöva köpa el för ca 4000 kWh om året. En av skribenterna ovan hade ett sammanlagt elpris med skatter, avgifter etc på 1,61 per kWh. Med det priset slipper vi betala 6440 kronor till elbolag och nätleverantörer årligen.

      Laborera fritt, jag tror inte jag sitter på sanningen, men jag vågar i varje fall testa något som ser ut att kunna bli ok investering.

      Jag har ingen livscykelanalys på solcellerna. Allt som tillverkas, om det är en mobiltelefon eller en bil har en miljöpåverkan, vilken sällan ifrågasätts. Värdeminskningen av dessa produkter ifrågasätts också väldigt sällan. Så här skriver miljö och utveckling om solcellers miljövänlighet: http://miljo-utveckling.se/hur-miljovanliga-ar-solceller-egentligen/

      Sådär är väl svaret. Men med huvudingrediensen sand känns det ändå som ett försvarbart val ur miljösynpunkt att köpa solceller.

      Radera
  32. Att investera i en solcellsanläggning är som att köpa en termin på elen under 25 - 30 år. Vilket man självklart bara gör om man tror på stigande elpriser. Det troligt är nog att priset stiger över tiden.

    När det gäller den ekonomiska beräkningen är det dumt att krångla till det för mycket. Räkna på ett anuitetslån på 25 år och en tänkt ränta, förslagsvis vad man tror bostadsräntan ligger över tiden. Dela det med produktionen och jämför det med vad motsvarande el kostar att köpa.

    SvaraRadera
  33. Att investera i en solcellsanläggning är som att köpa en termin på elen under 25 - 30 år. Vilket man självklart bara gör om man tror på stigande elpriser. Det troligt är nog att priset stiger över tiden.

    När det gäller den ekonomiska beräkningen är det dumt att krångla till det för mycket. Räkna på ett anuitetslån på 25 år och en tänkt ränta, förslagsvis vad man tror bostadsräntan ligger över tiden. Dela det med produktionen och jämför det med vad motsvarande el kostar att köpa.

    SvaraRadera

 
Top