2015-12-07 15:25

Foton: Lite klass 2 och klass 3-flöden

Det har som bekant stormat och regnat lite den senaste veckan. Nedan följer lite foton från gränsområdet mellan SMHI:s klass 3 och klass 2-flöden.

Klass 3-flöden, vattennivåer man ser en gång per 50 år ska bland annat gälla i delar av Sjuhäradsbygden, och sedan klass 2 i Viskadalen och även inåt land från Kungsbacka.

Fotona kommer från Storåns och Rolfsåns vattenområde. Vi börjar precis på gränsen mellan klass 2 och klass 3-flöden, strax innan Storån rinner ut i Hallands största sjö Lygnern.
Den gamla stenbron över Storån nedanför Sätila. Några centimeter kvar i valvet och hade vattnet gått mycket högre fanns det en avsevärd risk för att denna månghundraåriga skapelse skulle rasa under det tryck som skulle uppstå om den skulle agera fördämning. Någon timme efter detta hade dock vattnet fallit undan någon decimeter. Gränsen för klass 3 går ganska precis här. Längre upp längs Storån var vägen närmast vattendraget översvämmad och ofarbar, inklusive bilar som fastnad i översvämningen.
Storån är normalt 10-15 meter bred. Nu har den blivit en sjö hundratalet meter bred och svämmar även över fd anstalten, och blivande asylboendet Smälteryds fotbollsplan, men når inte riktigt upp till husen. Anstalten är för övrigt, trots det stora mediala uppblåsandet, fortfarande inte i ordning för att ta emot en enda asylsökande.
Lygnern från den 170 m långa bryggan på Sätilasand under gårdagen. Normalt kan man gå hukande under bryggan och åtminstone några boende vid Lygnern säger sig aldrig ha sett så högt vattenstånd. Syns inte perfekt på fotot, men vågorna slår över bryggan.
Privat badbrygga vid Sundstorp helt översvämmad.

Det nyrestaurerade småskaliga dämmet vid Ålgårda. Den nya laxtrappan är överfull (syns ej på bild) och dammen står öppen längst bort i bild för att släppa ut vattnet ur Lygnern, så inte dammen översvämmas och rasar.
Nedan kommer foton från Rolfsån längre nedströms.


Nej, det är inte sjöar, vare sig närmast eller längre bort, utan översvämmade fält runt Rolfsån nedströms Hjälmsfallen.

Fd dämmet vid Gåsevadsholm. Slottet är fortfarande torrskott, men träd i parken på ön till vänster i bild står i åtminstone halvmeterdjupt vatten.
Uthus vid äldre gård närmast Rolfsån riskerar att översvämmas. Lite längre uppströms var det visst stresspåslag vid ett nybyggt hus i slänten ner mot ån, där det pågick arbeten för att hålla vattnet borta. Av respekt för privatpersonerna som äger det huset har jag inte tagit foton. Kan inte varit speciellt roligt. Då var detta ändå en klass 2 här nere.
Inne i Kungsbacka var det inte speciellt översvämmat, utan mer normalt. Extra intressanta helt nya Kolla Översvämningsstad var inte ens översvämmad upp till gångbanan, vilket den var förra vintern. Då gick vattnet nästan upp till 100-årsflödesgränsen och stod i dagen i gräset några meter från nybyggda villor.

Nedanstående foton är från förra vintern och Kolla Översvämningsstad. Någon meter från hundraårsflöden, fast det råkade vara första året. Kanske ett ettårsflöde?
Underdimensionerade dräningeringsdiken, vilket prognosticerades av mig tidigare.

Första året med den nya fina gång- och cykelvägen. Dock inte översvämmad just nu, då själva Kungsbacka inte ens har en klass 2-varning på sig.

Oops. Det här ska vara en park, inte en sjö.

Ca 15 meter till nybyggd villa, med vatten stående i dagen sedan gräsmattan blivit helt vattenmättad. Vänder man sig om är det en sjö bakom fotografen. Hundraårsflödet går framme vid nästa lyktstolpe och villorna är byggda precis på gränsen. Samtidigt kommer ett flöde dit göra att avrinningen från villaområdet förstås backar upp och det hela blir spännande. Men man får ett Kinderägg - något roligt, sjöutsikt och en överraskning. Hela området är för övrigt beroende av en massa elberoende pumpstationer för att hålla grundvattnet nere. Kombinera storm, pålandsvind (detta är mycket nära havsnivån) och nederbörd med ett omfattande strömavbrott...
Klimatförändringarna innebär just för Sveriges del ökad nederbörd och med högre temperaturer också att vinterregnen inte har anständigheten att komma som snö och rinna av långsamt med avsmältningen. Denna utveckling är helt förutsägbar och försäkringsbolagen diskuterar som bekant att inte ge ersättningar för skador beroende på klimatförändringarna då detta är förutsägbara skador. Försäkringar ska täcka sådant man inte förväntar sig ska hända och inte sådant man kan förutse. If:s Miljöchef:
"Försäkringar skyddar mot ”plötsliga och oförutsedda” händelser. Det är tveksamt om klimatpåverkan kan anses som något oförutsett."
Med en i princip helt enig forskarkår (undantaget promillen högljudda haverister - det finns alltid enskilda som har avvikande meningar om allt, det tillhör också forskarklimatet att vara motvalls trots övertygande vetenskaplig bevisning) om att klimatförändringarna är på gång och även deras konsekvenser, så är dessa inte oförutsedda.

18 kommentarer:

  1. I vissa nya områden kan man leva i överflöd(e)

    SvaraRadera
  2. Nu när det inträffat, tar det i medel 50 år till nästa klass 3 varning för flöden?
    Eller är det definitionen i sig som styr. Klass 3 flöden är på den nivå så att det inträffar vart 50 år i medeltal?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, 50-årsflöden är sådant som har 2% risk att inträffa varje år. Dock kan det visa sig att klimatet ändrar sig och att 50-årsflöden blir 10- eller rent av 5-årsflöden.

      Radera
    2. Just precis ja. Väl formulerat.

      Radera
  3. "Extra intressanta helt nya Kolla Översvämningsstad var inte ens översvämmad upp till gångbanan, vilket den var förra vintern."

    Nåja, vintern är ju inte över än. Vi får väl se om det kommer lite snö med efterföljande snösmältning eller ännu mer nederbörd.
    Inte vara så pessimistisk, det kommer nog anledningar till att vara skadeglad längre fram.

    SvaraRadera
  4. Det är inte klimatförändringarna som är diskutabla utan dessas orsak!
    IPCC har sagt att under 1900 talet steg temperaturen två gånger 0,4 grader.
    Den senare perioden efter 1950 bedömdes till 95% sannolikhet kunna kopplas till växthusgasen CO2 till en del.
    Mer regn? Har du siffror på det?
    Vad vi däremot är säkra på är att vi fått ca 10% mer solsken sen 1980 talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, var har du varit? SMHI:s officiella statistik visar klockrent att nederbörden per år de senaste 30 åren är klart högre än någon gång sedan man började mäta år 1869. Jag arbetar med nämligen med avrinningsfrågor. Jag pallar dock inte pilla fram statistiken från i-fånen. Sitter du vid en dator så går det enkelt.

      Det man ska tänka på är att om nederbörden ökar med exempelvis 10 % så ökar avrinningen betydligt mer. En betydande del av årsnederbörden kan du räkna bort som avdunstning och växtupptag. Denna är relativt konstant och ökar inte under våtår. Som lök på laxen kommer mer smält nederbörd (alltså regn) nu vintertid, när avsunstning och växtupptag i praktiken är noll. Ingen bra kombination.

      Tidigare byggnation har baserats på gamla nederbördsdata och ändå byggde man höglänt. Idag har vi ostridigt en annan hydrologisk situation och då ska det plötsligt byggas närmare vattnet. Milde tid!

      Radera
    2. Enligt SMHI ... något blötare" på det stora hela, fast vissa områden har blivit torrare, och nederbörden har förskjutits så att höstarna blivit torrare, medan resten av årstiderna blivit något blötare. Inga dramatiska förändringar.

      Radera
    3. Trevligt med en kollega.
      Hoppas du inte dimensionerar dina anläggningar med årsnederbörd som underlag.
      Det är extrem-nederbörden som gäller:
      Min tumregel är 30 mm/dygn i anläggning och det som kommer däröver får rinna på gatan utan att hindras.
      Ser ut att hålla nu och i dåtid:
      http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/extrem-punktnederbord-1.23041
      "Många fall med minst 40 mm inträffade under 1930-talet, men allra flest fall inträffade under 1945 då exempelvis Härnösand drabbades av fem dygn med minst 40 mm och Ljungby med tre dygn."
      Det var värre på 40 talet tydligen

      Radera
    4. Lovande med mer nederbörd under vår och sommar på ostkusten!
      Brukar alltid gnälla över för lite och för sen nederbörd efter sådden!
      Gäller givetvis i första hand det vårsådda!

      Radera
  5. Fattar inte vad de styrande tänker med, för tillfället sitter man i Paris och orerar om klimatet och korna som fiser, världen blir varmare och översvämningar blir vardagsmat, när man sen kommer hem till Sverige tävlar man om vem som kan bygga närmast vattnet. Den försiktige generalen skulle ha sagt: " inga nybyggen vid strandnära lägen, ingen byggnation lägre än 2,5 meter från nuvarande havsnivå, ingen byggnation på gammal åkermark, den behövs för matproduktion". Jag är så pass gammal så jag slipper väl se när skiten översvämmas på riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Nederländerna bygger de hus under havsnivån-du kanske bör satsa på en rådgivarkarriär där?

      Radera
    2. Skillnade är väl att i vårt land så har vi gott om plats, att på lång sikt flytta bebyggelsen till högt belägna platser är billigt om man jämför med att bygga som holländarna.

      Radera
  6. Tråkigt då att man - som det påpekats nu så många gånger förut att det blivit tråkigt - fortfarande tycker att man skall bygga på platser dit vatnett rinner ner till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka platser rinner vattnet upp till?
      Signatur: okunnig!

      Radera
  7. Cornu,

    Nu förlorar väl i alla fall inte Ålgårda någon elproduktion p.g.a. fiskvägarna. Det är ju främst vid höga flöden på hösten som lax och öring vandrar upp.

    SvaraRadera
  8. En undran, undertecknad är uppvuxen några hundra meter från Ätran. Den svämmade över varje år. Om inte förr så i samband med vårfloden. Minn upplevelse är att översvämningarna blivit större men varar inte lika länge. Kan ju vara klimatförändringar. Min teori är att skogsbruket bidrar kraftigt. Alla gamla surhål är utdikade. "Vattenfällor" i skogen fungerar inte längre som förr vilket bidrar till att vattnet lämnar skog och mark mycket fortare med stigande nivåer som följd. Tankar på det ni som driver skogs- och jordbruk?

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...