2015-12-02 08:52

Finansinspektionen: Hushållens skuldkvot når 190% år 2018

Finansinspektionen har försökt sig på att bygga en modell över hur de svenska hushållens skulder ska utvecklas framöver. Resultatet visar att skuldkvoten kan nå 190% år 2018.

Skuldkvot är skulder dividerad med disponibla inkomster (dvs inkomst efter skatt, inklusive bidrag som barnbidrag). I dessa sammanhang pratar man om skuldkvoten för alla hushåll tillsammans, vilket är indikativt på skuldsättningen i landet. Fast naturligtvis gäller inte detta de individuella hushållen, eftersom de skuldfria drar ner skuldkvoten rejält. Ekonomifakta anger 171.5% i skuldkvot för 2014

Det finns en förkärlek hos sk "ekonomer" att tro att man enkelt kan modellera komplexa samband, eftersom man egentligen vill bli fysiker och avundsjukt tittar på naturvetenskapernas evidensbaserade vetenskaper. Sagt och gjort hittar man på en modell med några ganska godtyckligt valda variabler, och tror därmed att man kan förutse utvecklingen, ungefär lika bra som att släppa en tegelsten från ett hus.
Bostadspriserna i Stockholm ska alltså
fortsätta mot himlen. Oroa dig inte,
du kan alltså fortsätta bo dig ännu rikare.

Finansinspektionen har nu tagit fram en modell för att prognosticera hushållens skulder. Förutom att modellen är löjligt enkel, så drabbas den förstås av skit in, skit ut. Eftersom vi vet att ingen kan prognosticera saker som hushållens förtroende eller ränteutvecklingen korrekt, så faller förstås hela prognosmodellen ändå. Här förlitar man sig på att Konjunkturinstitutet gissar rätt på hushållsförtroende enligt CCI, att KI gissar rätt om bolåneräntans utveckling, att KI gissar rätt om BNP, att KI gissar rätt om lönerna (och skattetrycket), att man själva gissar rätt om bostadspriserna.

Man tror att bostadspriserna stiger 9.5% i år, 7.7% 2016, 6.8% år 2017 och 4.9% år 2018.

I det tillrättalagda basscenariot stiger skuldkvoten till 185% år 2018 och i ett scenario där bostadspriserna stiger snabbare går skuldkvoten till 190%.

Modell och prognos finns att avnjuta hos Finansinspektionen (PDF), för den som vill läsa lite fiktion så här på förmiddagen.

Slutsatsen är oavsett att svenskarnas skuldubbla fortsätter att blåsas upp, samt att bostadspriserna fortsätter stiga för evigt, eller åtminstone till och med år 2018. Så det så.

13 kommentarer:

  1. Kollar man på utvecklingskurvan så är det ju inte helt omöjligt att man lyckas dra ut på fisåtgärderna så pass länge att vi faktiskt får se en sådan sista utblåsning..

    Jag tycker definitivt folk skall spekulera in i det sista, det är ändå kört. Ingen kommer ihåg en fegis

    SvaraRadera
  2. Komplexa naturvetenskapliga fenomen är också svåra att modellera. Eller i alla fall svåra att modellera rätt!
    Klimathysterin är ett tydligt exempel härpå!

    När det gäller ekonomi så har vi den besvärligaste faktorn -människan att ta hänsyn till.
    190% av disponibel inkomst blir ingen belastning så länge vi har räntor på ental. Kommer vi upp i tiotal blir det besvärligare. Då blir det dyrt att rulla lånen framför sig om man inte klarar räntan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem har 190% skuldkvot?

      Mer intressant är distributionen av skuldberget som andel av disponibel inkomst, och vilka som står närmast stupet och faller ut först.

      Faller bara en liten del, av korthuset, faller alla andra med dem.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Tror våra handlingskraftiga politiker kommer att hitta effektiva sätt att ducka frågan och skapa åtgärder som absolut inte kommer att göra något åt bubblans ytterligare uppblåsning. Per Bolån och Magdalena ser om sina egna hus redan nu. Välavlönade uppdrag inom bank & finanssektorn hägrar efter politikerkarriären

    SvaraRadera
  5. Jag vill tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket-sagt med finsk accent.

    Bort med avdraget nu. I.för fastighetsskatt. Amoteringstvång. Knäck ryggen på bubblan idag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vet väl att man även indirekt betalar fastighetsskatt när man hyr lägenhet?

      Radera
    2. Ja. Alla boendeformer utom flyktingförläggning betalar man direkt eller indirekt fastighetsskatt/avgift.

      Jag har räknat på det i min boendekalkyl.

      Radera
  6. Finns mycket kvar att veta mer säkert inom naturvetenskap också. Vi vet inte mycket om mörk materia som är större än alla atomer. Vi vet än mindre om mörk energi, men den utgör mer energi än summan av allt annat.

    Ekonomi som kunskapsområde är mindre tillförlitligt, men företagsekonomi verkar fungera hyfsat enligt min egen anekdotiska erfarenhet. Nationalekonomi är nästan heligt och det mesta där bygger i grunden på att allt annat (verkligen allt även det man inte råkat tänka på) än de parametrar man ändrar är oförändrade under prognosperioden. Av detta tex jämviktsarbetslöshet. BNP är ett "enkelt" mått på ekonomisk aktivitet och bör alltså helst innehålla även brottslig verksamhet för att mer korrekt visa den ekonomiska aktiviteten. Andra mått som skulle bättre visa en god ekonomisk utveckling har svårare att tränga in. Ordet gods betydelse är för dåligt definierad. Jag tycker vi ska fortsätta med nationalekonomi, men samtidigt försöka få politiska beslutsfattare att mer förstå att naturvetenskap har kommit mycket längre i kunskap. Idag är nationalekonomi allt för heligt.

    Allt fler, även nationalekonomer och yrkespolitiker, börjar inse skuldbubblans risker. Cornucopia? har gjort stor nytta med varningar (Även för mig) men ibland är han lite för hård mot de som likt Finansinspektionen ändå försöker lite grann.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan hålla med om stora delar av det du skriver.
      Vet inte om Cornucopia? är för hård eller ej. Men anser likt dig att det är bra att en del myndigheter iaf (RB,Fi tex) tar upp det för det innebär att man som minst döljer utvecklingen. Det som skrivs senaste tiden visar nog att man försöker ta det seriöst. Men problemet är att det kan vara försent för en stor del olika sk "Goldielocks" scenarion.
      Dock...trots att naturvetenskap och teknik anses ha kommit längre relativ nationalekonomi är det ju fortfarande en hel del välutbildade som är med i lånekarusellen. De borde ju kunna räkna liksom. Vet ej om det finns undersökt huruvida de med säg nat/tek utbildningar är mindre ekonomiskt riskbenägna på bolånefronten.
      Apropå reöaterat till detta hade DN igår om bankernas kapitalisering. Den anses vara OK. Men det krävs ju egentligen bara att en bank visar sig inte hålla för att hela systemet förtroende skall hamna i sämre ljus och ifrågasättas.

      Radera
  7. De kör väll Victor Hugo varianten!
    De rätar ut ditt ? Mot ett ! Vad gäller de ständigt stigande bostadspriserna.

    SvaraRadera
  8. 114% avkastning på eget kapital (15%).

    Känns väl ändå som en rimlig avkastning?

    SvaraRadera
  9. Sverige måste låna sig ur krisen

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...