2015-12-01 08:24

Bokföringsknep bakom svensk BNP-tillväxt

Svensk BNP-tillväxt fortsätter att ligga på de högsta nivåerna sedan 2011. Men både offentlig och privat konsumtion haltar, medan den stora tillväxtfaktorn stavas det bokföringstekniska knepet tjänsteexport, som betyder att ett svenskt dotterbolag utomlands säljer varor till ett trejde land, men det hela bokförs som en handelstjänst i svensk BNP.
BNP-tillväxt Sverige fyra kvartal 1994K1 - 2015K3
BNP-tillväxten på fyra kvartal var 3.9% enligt gårdagens rapportering från SCB.

Hushållens konsumtion steg bara med 2.8%, förvisso ändå över gränsen för högkonjunktur om 2.0%, men alltså lägre än landets totala bokföringsmässiga BNP-tillväxt. Hushållen är alltså ett sänke i svensk ekonomi, vilket stämmer väl med hur negativa de är enligt Konjunkturbarometern. Den offentliga konsumtionen går ännu svagare och steg endast med 1.4%, fördelat på 1.9% för staten och 1.2% för kommuner och landsting. Detta trots socialistregeringen, som ju så gärna vill slänga pengar runt sig.

De stora tillväxtposterna är istället bruttoinvesteringar, och framför allt export av tjänster.

Bruttoinvesteringarna steg med 7.2%. Förvisso ner från första kvartalets 7.9%, men likväl en imponerande siffra.

Varuexporten går bra, men sämre än BNP med 3.3% i tillväxt.

Den stora tillväxtposten är export av tjänster med en tillväxt på 11.3%. Vilket till en stor del är bokföring, sk merchanting, där svenska bolags handel mellan två andra länder bokföringsmässigt placeras i Sverige - men inga jobb och inget välstånd skapas alls i landet av detta, utan det är bara bokföring.

Citerar mig själv sedan tidigare om det svenska "tjänsteexportundret", som tidigare inte räknades till BNP alls, utan bara till BNI. Men behöver man snygga BNP-siffror så behöver man...
"Det innebär att svenska bolag, vars dotterbolag producerar något utomlands, står som juridisk säljare av den utlandsproducerade produkten utan att den någonsin dyker upp i Sverige. Inga arbetstillfällen skapas, utan det handlar bara om koncernmässig bokföring. Tidigare tillfördes detta bara bruttonationalinkomsten, BNI, via att vinsterna tillföll den svenska koncernmodern. Merchanting är det tydligaste exemplet på att tjänsteexporten bara handlar om bokföring, likt att turisters konsumtion i Sverige klassas som tjänsteexport.
Man kan också konstatera att merchanting antagligen leder till dubbel bokföring av global BNP - först tillfaller BNP för produkterna producerande land, och sedan tillförs även svensk BNP detta värde, utan att något egentligen har hänt. Kan förstås bero på hur olika länder räknar eller redovisar BNP. Helt tydligt är det iaf inte.
De enda rena tjänsteexporterna är egentligen att koncernhuvudkontor i Sverige exporterar hantering av bokföring etc till sina utländska dotterbolag, IT-tjänster, inklusive konsultverksamhet, samt att svenska forskningsavdelningar exporterar forskning till utländska koncernmödrar. Exempelvis AstraZenecas forskning i Sverige, eller utländska bolag som har IT-utveckling i vårt land.
Man kan säga att tjänsteexporten i mycket beror på att svenska företag flyttat sin fysiska verksamhet utomlands eller att svenska bolag köpts upp och endast utvecklingsavdelningar finns kvar i Sverige."
Om merchanting inte skulle räknas bokföringsmässigt till BNP skulle förstås tillväxten i OECD-länderna se ännu sämre ut på pappret. Återstår nu bara att även göra allt olagligt lagligt, så det också kan räknas till BNP och visa att vi minsann har ekonomisk tillväxt. T ex borde ju rån räknas som inkomst för rånaren, och läggas till BNP. Till det kommer förstås legalisering av droger och prostitution, så man får en engångseffekt på BNP-tillväxten även där.

För den investerare som vill sätta nuvarande tillväxt på 3.9% i perspektiv till något, så var tillväxten år 2006 hela 4.7% och 2007 3.4% (aka superkonjunkturen). Man kan nog förvänta sig att superkonjunkturen håller i sig bokföringsmässigt i två år även den här gången, dvs 2015 och 2016. Sedan bär det raka vägen ner i lågkonjunktur och rent av eventuellt recession från 2017 och framåt. Sina börsportföljer säljer man alltså av senast under nästa år. Det är bara att invänta att någon näringslivspamp slänger sig med superkonjunktur (eller motsvarande) så vet ni att det är dags att sälja allt.

Oavsett bör man ta med sig att vare sig hushållens konsumtion eller den offentliga konsumtionen är drivande för BNP-tillväxten i Sverige längre. Man kan gissa att i fallet hushållen är det skuldbubblan som äter upp allt mer av konsumtionstillväxten, som oavsett varit skulddriven de senaste 10+ åren. Men förr eller senare måste man börja betala tillbaka. Eller betala räntor...

23 kommentarer:

  1. Den svarta marknaden och rent kriminell verksamhet ingår redan i BNP sedan ett antal år tillbaka. Det sitter folk på nationalräkenskaper och skattar hur stora inkomster langare kan ha, de surfar på prostituerades hemsidor för att få reda på priser osv. Det pågår också diskussioner om att införa det obetalda hemarbetet i BNP-måttet, men det har hittills stött på ett visst motstånd. BNP-måttet är en ren pappersprodukt som har helt andra syften än att mäta någon slags produktivitetstillväxt i egentlig mening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta låter galet men världen är ju tokig. Framförallt alla siffermakare. Har du referens på detta? När infördes dessa metoder?

      Radera
    2. Här skriver SCB om det hela: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Tjanstebranscherna-bidrar-mest-till-Sveriges-BNP/
      I ovanstående text låter det mest som att man lägger på lite på snickare och dylika personer som kan tänkas jobba svart men så som jag förstått det så ingår även rent kriminell verksamhet. Droghandel är ju en lukrativ bransch som sysselsätter en hel del folk och som enligt BNP logiken därmed bör ingå.
      Här är en annan artikel från SVD som beskriver problematiken kring BNP-måttet och att kriminell verksamhet ingår
      http://www.svd.se/bnp-otillrackligt-matt-pa-landers-halsa

      Radera
    3. BNP:s enda syfte är att mäta ekonomisk aktivitet som bokförs och därför kan beskattas, inte för att mäta välståndsskapande. Därför bryr sig ingen nationalekonom om allmänhetens oro över att BNP gör felaktiga mätningar, för folk begriper inte att syftet med BNP är att maximera skatter och förbud. BNP uppfanns av en amerikansk statsbyråkrat på 1930:talet.

      Radera
  2. Hur är det då med den "inomnationella kolonialpolitiken"?
    Då, till skillnad från Norge där beskattning sker lokalt, beskattning av utttag ur naturen beskattas där bolagets huvudkontoret ligger.
    Så länge det ligger i Stockholm blir det ju i Sverige, men annars blir det någon annanstans...
    Då är det enbart den bortrationaliserade arbetarens inkomst som ingår, eller..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det beror ju på hur man ser på omfördelningspolitiken. Är den rättvis och korrekt är det ju bara en formsak att beskattningen sker på ett ställe och sedan omfördelas. Är den orättvis är det ju en annan femma.

      Men då bör man nog införa ett tidsperspektiv också. Visst, dammarna ligger i Norrland men energiskatten hamnar i Sthlm. Men då bör man nog hålla i minnet att pengarna till att bygga den där dammen nog inte hade ett helt norrländskt ursprung en gång i tiden heller. Skulle varje kommun själva finansiera alla sådana saker lokalt skulle det inte bli mycket infrastruktur byggd.

      Typ hälften av allt gods som importeras och exporteras genom Sverige går via Skåne, antingen via hamnarna eller via bron. Vore det rimligt att 50% av momsen återfördes till Skåne? Exporten sysselsätter 1,3 miljoner människor, ska vi skåningar kräva att hälften av dem skattar i Skåne för att frukten av deras arbete passerar härigenom?

      Radera
    2. Säg det du, Ben Dover. Det är ju du som förespråkar kollektivistiska statslösningar som du inte begriper dig på hur de skulle kunna fungera. Jag förespråkar tvärtom kapitalism istället, där detta inte är något problem utan görs upp ömsesidigt frivilligt från fall till fall mellan de agerande individerna.

      Radera
  3. Fallet att utvecklingsarbete åt ett utlandsägt företag (med svenskt dotterbolag) görs här i Sverige, med arbetsgivareavgifter, löneskatter, konsumtion av det som blir kvar av lönen efter skatt etc, men där inga produkter någonsin säljs från Sverige existerar också och är relativt vanligt åtminstone inom den del av tekniksektorn jag har insyn i. Dessa svenska dotterbolag gör då måttlig eller ingen vinst alls och exportvärdet är av skatteskäl ofta kraftigt undervärderat.

    SvaraRadera
  4. Det stämmer att merchanting inte har så mycket med "produktion" att göra. Nu är det inte bara merchanting som gör att BNP-siffran är så pass stark, det är trots allt en mindre del (vad kan det vara, en fjärdedel?) av tjänsteexporten. Det säger ändå en del om att vi har framgångsrika företag med vinster som landar i Sverige.

    Faktum kvarstår att den svenska tillväxten är imponerande stark. Tyvärr bygger den till stor del på lånade pengar...

    SvaraRadera
  5. Har jobbat en del med tjänsteexport. Anser att det är produktivt för ekonomin och helt rätt att räkna in i mått på ekonomisk aktivitet. Väljer att ge några anekdotiska exempel upplevda nära mig.

    När jag hyrde ut lägenheter till turister innebar det inte bara att jag fick ett överskott ekonomiskt på detta utan också att dessa turister bidrog till underhåll och förbättring av lägenheterna. Turisterna köpte mat, produkter och underhållning som fiskekort. Sålde (utan mäklare) senare fastigheterna med vinst, på export, som jag gillar att kalla det.

    Jobbade länge på Televerket - Telia och såg de stora intäkterna från trafik till andra länder som passerade Sverige. Vinsten uppgick till miljardbelopp. I Kalmar hölls mycket avancerad utbildning för andra länder. Visst gav det en viss ekonomisk aktivitet i avgifter för kurser alkohol mm, men den stora inkomsten av detta fick givetvis Ericson.

    Håkan Lans fick under vissa år så stora royalty för sin färggrafik att det väckte uppmärksamhet på finansdepartementet. Idag finns nya uppfinnare.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  6. Hushållens skulder ökar med typ 200 miljarder i årstakt. Detta är nya kreditpengar som driver på och stimulerar BNP. Jag har tidigare ställt frågan hur mycket denna ohållbara skuldökningstakt bidrar till BNP, men inte fått några tydliga svar. Är det nån här som känner till ngn referens på detta? Man kan ju räkna med att alla krediter som idag går till nybyggen bidrar med minst lika mycket till BNP. Enligt ett tidigare Cornu-inlägg så omsätts "pengar" för BNP-transaktioner ca 2-3 ggr under ett år, så för denna andel av bo-krediterna (nyproduktion) så kan man uppskatta att BNP ökar 2-3 ggr mer än kreditvolymen. Pegnar till redan existerande bostäder går väl till stor del till finansiella transaktioner och ger måttlig stimulans av BNP.Hur som helst, när hushållens skuldökningstakt verklighetsanpassas, så lär det slå brutalt mot inhemsk efterfrågan och mot BNP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har själv funderat på vad kreditökningen har för multiplikatoreffekt i bnp. Den bör ju vara mindre än ett då en del pengarna rätt fort hamnar i finansiellt sparande. Är den större än ett är sverige att betrakta som en moribund pundare. Som du påpekar står enbart hushållen för en kreditökning motsvarande 5% av bnp. Lägger du till företag och offentlig sektor har vi lika mycket till åtminstone. Dvs 10% av bnp i ny skuldsättning/år. Multiplikatoreffekten skulle vara ett mått på hur beroende vi är av kreditökning. Kanske någon som vet mer?

      Radera
    2. Christopher, ja krediter till redan existerande bostäder hamnar nog till stor del i finanssektorn. En viss del är renovering etc. samt folk som belånar huset för köp av bil/båt etc. Men här är nog multiplikatoreffekten mindre än 1.

      I UK så gjorde Positive Money en undersökning som visade att 80% av alla nya pengar kommer från hushållens bo-krediter. Näringsliv/offentlig sektor är en mindre del. Bostadssektorn har kommit att bli "motorn" i krediexpansionen, inte produktiva investeringar i jordbruk/industri, som ofta nämns i skolböckerna.

      Men för krediter till nybyggande så sätts ju alla dessa pengar i cirkulation mer eller mindre direkt och blir löner. byggmaterial etc. Så för denna del så är nog multiplikatoreffekten större än 1. Om vi antar att det i huvudsak är M1 som cirkulerar och skapar BNP så gäller, enligt tidigare uppksattning av Cornucopia, att den existerande M1-mängden byter ägare i snitt 2-3 ggr per år, för att skapa vår BNP. M3 är ju pengar som är s.a.s. "låsta över tid" och cirkulerar därmed inte. Utöver M3 så kan ju banker låna in på ännu längre tid och "pengar" som övergår till att bli sådana fordringar på banker räknas då inte längre in i penningmängden.

      Sverige har ju mycket utrikeshandel också, så den här typen av analyser låter sig nog inte göras på ngt vettigt sätt med mindre än att man tar hänsyn till import/export.

      Min tolkning av detta att mängden pengar ökar mycket mer än BNP, är att näringslivet blivit allt effektivare på att koncentrera och ackumulera "pengar". Företag blir allt färre och större och är mer konsoliderade än någonsin. En annan tänkbar förklaring är pensionsreformen 1994. Fram till ca 1994-1995 följdes penningmängd och inflaiton åt ganska bra. Men därefter har penningmängden stuckit iväg och inflationen har gått åt andra hållet. (Länk till bild nedan).

      Jag gissar på att om du tar bort 200+ miljarder per år, så lär BNP minska med åtminstone lika mycket. Dvs multiplikator större än 1. Det får sidoeffekter som att börsen tar stryk, och då känner folk sämre förtroende för ekonomin etc. Återkopplingseffekt.

      Kommentarer?

      /Mats
      #amatörekonom

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/09/penningmangdens-omsattningshastighet.html

      https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10153759179942642&set=a.10151214188162642.522589.637462641&type=3&theater

      Radera
    3. Och ja, Sverige ÄR en moribund kredit-pundare. Den sktistorm som väntar när detta spricker saknar historiskt motstycke.

      Radera
    4. Det finns inget som säger att siffran skall vara mindre än ett. Förhållandet är ju mellan penningmängden och BNP dvs pengarnas hastighet. Vi har t.ex ungefär penningmängd på 50% av BNP vilket i praktiken betyder att varje lånad krona ger två kronor i BNP. Dock skall man ha i åtanke att detta är totalen, på maginalen ser det inte så bra ut.

      Radera
    5. Alla nyutgivna krediter blir inte pengar ( i meningen tex M1). Mycket av de nya krediterna fastnar i finansiellt sparande och bidrar därmed begränsat till bnp. Innan dess kan de såklart ha bidragit med att sätta fart på bnp. Oklart hur mycket, vore som sagt mycket intressant att veta. Min gissning var att den i nuläget var under ett men den baserades nog mest på en ovilja att se vidden av det pyramidspel sverige är.

      Vad gäller födelningen av de svenska lånen över hushåll, företag och offentlig sektor är BIS rapport, sid 84 intressant:

      http://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt1509.pdf

      Man kan konstatera att företagen är hett belånade i sverige. Till viss del beror det nog på att bostadsrättsföreningar ser ut som företag som i rättvisans namn borde tilldelas hushållen (dvs flytta 10%-enheter till hushåll från företag). Dessutom använder kommuner och landsting finansieringsformer som gör att olika arenor och liknande ( tex tror jag att även nya karolinska är inkluderat här) ser ut att vara finansierat av företag. Oklart hur mycket det är som av denna anledning i rättvisans namn borde flyttas från företag till offentlig sektor. Sedan har vi ju även den beryktade oredovisade pensionsskulden för kommuner och landsting som inte finns med i BIS-rapport (ca 10%-enheter till på det offentliga). Min poäng: I slutändan är nog inte hushållen värre skuldtorskar än företag + offentlig sektor. Möjligen får företagen mer valuta för pengarna som lånats, det tycker jag är svårbedömt. Men att det offentliga blåst bort vanvettiga summor på arenor och tex nya karolinska är tydligt.

      Undrar vad som till slut ska välta det hela och hur lång ytterligare tid som ska behövas? Om skulderna upphör krymper sveriges bnp omedelbart med omkring 10% givet en multiplikatoreffekt på ca 1. Detta kan ju få vissa smittoeffekter och inleda en ond depressionsspiral. Nu kommer man nog blåsa på skulderna så länge det går eftersom det inte finns något alternativ.

      Radera
  7. Följdfrågan är ju hur Sverige gör med omsättningen som utlandsägda bolag har i Sverige? Mc Donalds-restaurangerna i Sverige ska väl följaktligen inte räknas med i BNP om man ska vara konsekvent. osv.

    SvaraRadera
  8. Heja Cornu! Bra räknat och ritat! Bra påpekanden om tjänsteexporten. Kul att se skillnaden mellan dot com, 9/11 och finanskrisen. Nu blev jag glad.

    Det är intressant att BNP-tillväxten ändå ligger mer eller mindre konstant under 20 års tid. Det bästa hade varit att kolla på ytterligare 10 år för att säkerställa trenden - men de har säkert ändrat BNP-begrepp under tiden så att det bara blir snömos (eller en jävla massa jobb för att fixa.)

    SvaraRadera
  9. Fastighetsskatten ska så klart vara kommunal och betalas av alla fastighetsägare
    Även om de byggt ett kraftverk på tomten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skall fastighetsskatten vara kommunal?

      Radera
  10. Nybilsförsäljningen personbilar upp 21% och tunga lastbilar 17,2% så konjunkturen är stark. Brist på begagnade bilar också enligt Bil Sweden. Något bör denna rekordförsäljning betyda för BNP när de säger att det är bästa novembermånaden någonsin och att försäljningen nu ökat 23 månader i rad. Själv avslutade jag november med nytt badrum och innan dess ny tvättstuga samt en lång mur för odling utanför stora växthuset. (Ingen belåning för detta)


    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma lika! Nytt badrum! (Fast jag köper inte bil. I somras köpte jag däremot nya cykeldäck OCH nya pedaler - spenderbrallorna på!) O så tänkte jag på dig idag.

      Radera
  11. Hur har den nya BNP-definitionen från och med 2014 inverkat på ovanstående resultat?

    https://www.avanza.se/placera/telegram/2014/09/02/scb-nya-berakningar-hojer-bnp-kan-aven-hoja-eu-avgift.html

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...