"Det finns bara tre sorters enstegstätade fasader på trästomme. De där man upptäckt mögel, de där man inte upptäckt möglet än, och de som kommer drabbas av mögel längre fram. För förr eller senare kommer det en vatteninträngning, och då kan inte fasaden torka ut sig själv och möglet kommer till slut. De som upptäckt mögel redan kan skatta sig lyckliga, då de insett problemen innan den bärande stommen börjar ruttna och hela huset till slut rasar. Och kom ihåg att den enstegstätade fasaden inte ska lagas, utan bytas." - Jag i tidigare blogginlägg
Statens Provningsanstalt (SP) konstaterar nu, föga överraskande för den som är det minsta kompetent, att det inte duger att laga läckande eller möglande sk enstegstätade fasader i Sverige. De måste byggas om till en helt annan konstruktion.
Enstegstätade fasader under ombyggnad till traditionell svensk fasad.

Talentum/Ny Teknik uppmärksammar att SP undersökt enstegstätade byggnader, där tidigare skador har repararats. Och byggnaderna läcker in vatten igen och får nya mögelskador. I 100% av fallen.
"SP har undersökt cirka 75 byggnader med enstegstätade fasader som har reparerats på grund av fuktproblem. Samtliga har drabbats av förnyade läckage efter reparationerna."
Man kan förstås inte åtgärda en felkonstruktion genom att lappa och laga.

Som jag sagt i det inledande citatet är det bara en tidsfråga innan en enstegstätad fasad börjar läcka in vatten med mögel som resultat. Förr eller senare uppstår en spricka i fasaden, t ex vid sättningar, eller vanligt hederligt tidsslitage. Eller så blir det slagregn mot fasaden, värmerörelse sommar eller vinter eller något annat.

Det enda rätta är att bygga om hela fasaden till en helt annan konstruktion. Det svider ekonomiskt om man inte stämmer byggbolaget (som kan välja att gå i konkurs), men att ligga kvar i förnekelse eller förhandling kommer inte förändra något. Enstegstätade fasader blir förr eller senare problem. Förnekar man detta kommer bara problemen bli större innan åtgärd.

Och åtgärden är alltså att bygga om till en traditionell svensk fasadkonstruktion. Du kan välja att hosta upp 500 000 - 1 000 000:- SEK för detta åt din nyfunkisvilla idag när räntan är låg, eller riva huset inom 20-25 år. Fast till dess har du ju redan amorterat av hela huset, och slipper sitta med några restskulder när det rivs. Om du, din sängpartner och dina barn nu inte blivit kroniskt sjuka av möglet innan dess.

SP vågar förstås inte gå ut med en totalsågning av rädsla att stöta sig med byggbranschen. Man anser inte att 75 av 75 är ett statistiskt signifikant underlag, utan vill ha fler vattenläckage och mögel i det skojiga experiment som kallas enstegstätade fasader först. 

En kort upprepning om vad som gäller i Sverige och svenskt klimat. 

  1. Ingen enstegstätad fasad
  2. Utskjutande takfot och utskjutande takgavlar
  3. Ordentligt lutande tak, mer än 17 grader, ej av papp
Svårare än så är det inte. Hundratals år av erfarenhet ljuger inte. 

Skicka en kommentar Blogger

  1. Åja, har man en takvinkel på sisådär 30 grader kan man gott ha papptak. Åtminstone i Skåne, set är tradition här. Fast man får ju lägga om det vart 10:e år eller så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina päron bor i skåne med papptak med minimal lutning (5 grader ?)
      De har helt nyligen lagt om taket för tredje gången på 55år.
      Livslängden har varit 25 år per gång. I dag finns bitumen papp som det lämnas lång garanti på.

      Radera
    2. Det låter på något sätt miljöfarligt med bitumen på taket. Läcker inte det ut i naturen och vidare till grundvattnet där det binds till biomaterial senare?

      Radera
    3. @Teheimar Funkar det i asfalt funkar det nog på tak.

      Radera
  2. När började man med enstegstätade fasader - och har alla byggföretag slutat med det i dag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är ej själv i branschen men vågar påstå att alla slutat med det nu.
      Första gången jag hörde talas om att man byggde hus med fasad av putsade frigolit var nog någon gång första hälften av 1990 talet

      Radera
    2. SP godkände detta konstruktionssätt efter omfattande och dyr forskning. Så mycket tekniskt omdöme har de. Basen var att det använts långt inne i landet i Tyskland där regnet faller vertikalt. I södra Sverige faller det mellan 0 och 90 grader mot fasaden, Ett av de få naturfenonmen i världen som ej tillskrives växthuseffekten i svensk forskning.

      Radera
    3. Det var väl Tyskarna som utvecklade detta på 70-talet, i syfte att tilläggsisolera befintliga hus med sten/tegel/betong/puts fasad...

      Radera
    4. @Greenious
      Det vill jag minnas stämmer. Den stora skillnaden är att tyskarna inte bygger in något organiskt material i väggen som börjar mögla och ruttna när väl vätan tränger in.

      Radera
    5. Samt lade minst 2 cm puts på mineralull, inte 1 cm puts på cellplast. Stor skillnad.

      Radera
    6. 2007-2008 hade i princip alla slutat med metoden i Sverige. När skandalen blev mer känd några år senare fanns drygt 55 000 fastigheter som behövde byta fasad i Sverige. Byggföretagen gjorde/gör allt för att tysta ner detta i hopp om att gränsen för 10-årsgarantin ska ticka ut för så många som möjligt. Det var ganska nyligen som en första dom föll i Högsta domstolen som gav husägarna rätt mot byggföretaget Myresjöhus. I USA förbjöds byggmetoden efter liknande dom redan 1995, något de flesta menar att byggbranschen i Sverige borde känt till. Det här är verkligen en jätteskandal som många i branschen lägger ordentligt med krut på att tysta ner och göra förlikningar om, till glädje för advokatfirmorna som också täljer guld på att representera de stackarna som blivit lurade.

      Radera
    7. Nä. JM körde till 2014. Dessutom finns det folk som fortfarande kör med det.

      Radera
    8. Skrev i princip alla, lite otydligt, men tänkte på några av de största byggföretagen och har bara koll på södra Sverige. NCC(Värsta syndaren) och Skanska slutade då. Är du säker på det med JM?

      Radera
    9. Träffade en representant för PEAB för ganska exakt ett år sedan. Tillställningen gällde något helt annat men under en kafferast frågade jag om de enstegstätade fasaderna och tonläget förändrades på ett ögonblick. Enligt vederbörande var det de tidiga konstruktionerna och byggmetoderna som hade brister i kombination med att byggarbetarna var ovana. Som vid införandet av vilken ny teknik som helst. Nu skulle alla "barnsjukdomar" vara åtgärdade och enstegstätade fasader följaktligen vara minst lika bra som konventionella med luftspalt. Jag valde att byta samtalsämne men fick uppfattningen att PEAB fortfarande uppförde dylika konstruktioner och dessutom menar att de är bra.

      Radera
  3. Hej

    På något sätt är det symptomatiskt inte enbart för det svenska hus- utan för hela samhällsbygget

    Sverige håller på att ruttna bort helt enkelt om man fortsätter på inslagen väg(g).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver du hjälp att packa väskan?

      Radera
    2. Ben Dover
      Kan bli ett av de nya framtidsjobben det :-) In i branschen bara.

      Radera
  4. Vita putsade, ofta enstegstätade hus finns det gott om här där jag bor i kolmårdsskogen; invandrare är speciellt förtjusta i vita putsade hus. Fasadtypen klarar i princip noll sättningar utan sprickbildning och algpåväxten blir tydlig efter bara ett par år. Passar kanske bra i sydeuropa, men inte i en svensk skog, ser för djävligt ut rent av sagt.

    SvaraRadera
  5. Vadå, grön fasad smälter väl in i vintergrön granskog : )

    Eftersom jag varit inne i husletarsvängen kan jag konstatera att vid visningar på hus byggda för -08 och ställa frågan om fasaden är bytt är lite som att bajsa på golvet i köket/vardagsrummet...

    SvaraRadera
  6. Hur kan det kosta så mycket att byta fasad? Ett lager isolering och så träpanel utanpå, som målas. Inga problem med fukt eftersom det finns luft mellan. Ett par hundra tusen, max, tänker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skall inte underskatta kreativiteten hos byggbolag när det gäller kostnad.

      Radera
  7. Det enklaste och billigaste är väl att spika på läkt och sen plåt eller träpanel, innan skadorna uppkommer, kanske inte det snyggaste med plåtfasad men det håller och är tämligen underhållsfritt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plåt med luftspalt under utanpå hela skiten skulle säkert fungera rent tekniskt.
      Stadsarkitekterna skulle dessutom säkert bli lyriska över en sådan estetisk förädling av gatubilden.

      Radera
    2. Du måste ta bort tätskiktet i ytterväggen vattenångan måste fritt kunna ta sig ut till luftspalten.
      Fysiklagarna gör att vattenånga går in i innerväggen och vandrar ut till ytterväggen att ha ett tätskikt längs ut går inte för då stängs vatten inne.
      En del av skadorna beror inte på skador i putsen det beror på att vattenångan har kondenserat bakom putsen.

      Fysiklagar måste följas.
      Välisolerade väggar skapar även problem.

      Radera
    3. Good point!
      Vad jag vet är tätskiktet själva putsen i dessa väggar

      Radera
    4. Skojar du? Putsen spricker ju för minsta lilla. Tätskikt skall vara fucking obrutet.

      En skalmur av tegel 10 cm är ju inte en effektiv fuktspärr e.mxempelvis.

      Problemet är som sagt kapitalism och korruption.

      Radera
    5. I moderna hus har man ju en s k ångspärr på insidan. På den varma sidan. I moderna hus kan fukten näppeligen vandra ut genom väggen eftersom de är så pass välisolerade. Då blir det kondens nånstans mitt inne i väggen. Och därpå mögel.

      Radera
    6. Borde funka med plåt på utsidan som jag skrev, bara luftspalten mellan plåten och "gamla fasaden" är minst 25 mm, det är fullt tillräckligt för att ventilera bort den kondens som uppstår på insidan av plåten. Givetvis måste väggen ha en ångspärr på insidan annars fungerar det inte

      Radera
    7. Ben Dover
      Har man såpass välisolerade väggar så är det standard att ventilationen dimensioneras för att skapa undertryck inomhus, annars finns det en risk för fuktvandring utåt som du nämner.

      Radera
  8. Det är den fria marknaden som har skapat problemet, konsumenten kan inte veta vad han ska köpa det är omöjligt.
    Försäkringsbolag, banker, staten måste ställa krav på vad som skall få byggas.

    Tänk om bilbranschen var som byggbranschen, inga säkerhetsdetaljer som säkerhetsbälten ingen krocktestning på fabriken, inga statliga krav, ingen årlig bilbesiktning.

    Byggbranschen är genomrutten, dom flesta byggbolagen vill bygga bra men dom kan inte när vissa bolag bygger skit som är billigare.
    Förbjud dåliga konstruktioner, kräv en viss minimistandard.
    Det är lagar och regler som behövs sen får privata bolag bygga hus enligt reglerna.
    Den osynliga handen marknaden har nu visat att den är värre än ren kommunism, här håller husen bara tills garantitiden har gått ut, finns det något kommunistland som någonsin har byggt så dåliga hus?
    2008 då var alt redan känt, riksbanken kunde då tryckt upp 200 miljarder och gett pengarna till staten staten skulle sen gått in med garantilån till fasadrenovering, jobb hade skapats.
    Det är staten som är medskyldig till enstegstätade fasader därför skulle staten ta ett vist ansvar.

    Varför tror folk på terrorister som förespråkar en helt avreglerad marknad?
    Vi kan ha privata företag och inte ett enda statligt bolag det är ok men regler måste skapas av staten och inte av privata bolag.

    Frihet fungerar inte vapen tillverkare skulle dela ut vapen till tjuvar bara för att sen få sälja vapen till folket som måste skydda sig.
    Kommunismen fungerade inte pga människor, den fria marknaden fungerar inte för tjuvar och mördare startar företag, vissa telefonbolag ägs av tjuvar nyligen avslöjades en liga.




    SvaraRadera
    Svar
    1. Fans det så dåligt tillverkade hus i Sovjet?
      Marknadsekonomi är bra men det måste finnas regler och lagar.
      En marknadsekonomi utan regler och lagar är byggbranschen.

      Radera
  9. Bra blogginlägg!

    Är bilden från Gåshaga i Lidingö? För många av villorna och flerbostadshusen där är byggda med enstegstätade putsfasader och har haft fuktproblem?

    Och så frågar man sig varför Statens Tekniska Institut, i ett utslag av snabbt förvärvad inkompetens, godkände byggmetoden med enstegstätade putsfasader 1995?

    1 juli 1993 under den nyliberala och EU-vurmande Bildtregimen omvandlades det tidigare statliga kontrollorganet och rikslikarmyndigheten Statens Provningsanstalt (SP) till ett hundraprocentigt statligt ägt aktiebolag, med namnet Sveriges Tekniska Institut (STI). 2007 bytte de namn till Statens Tekniska Forskningsinstitut. Man fortsatte dock att använda den välrenommerade och inarbetade förkortningen SP, trots namnbytet.

    Det för byggbranschen intressanta - Boverkets Typgodkännandekontor - fördes över till det nya aktiebolaget.

    I propositionen 1992/93:239 som förelåg bolagiseringen står det att bolagiseringen är ett mellansteg inför en utförsäljning och privatisering, under förutsättning att en liknande utveckling sker på den europeiska marknaden, enligt:

    "Utredarens förslag: I en första fas ombildas SP till ett statligt ägt aktiebolag. En sådan ombildning bör ge SP möjligheter att ytterligare effektivisera och utveckla verksamheten. Bolagsformen kan ge fördelar inom områden som t.ex. kapitalförsörjning, lokalförsörjning och prissättning. Inom en period av tre till sex år, då ett antal årsbokslut föreligger, bör det vara möjligt att inleda en nedtrappning av det statliga ägandet balanserad av ägarengagemang från näringslivet. Detta görs så att SP:s legitimitet med avseende på opartiskhet och oberoende inte rubbas. En viktig förutsättning i detta sammanhang är en liknande utveckling på den europeiska marknaden."


    ”EES-avtalet och implementeringen av byggproduktdirektivet (89/106/EEG) kommer successivt att förändra förutsättningarna för den nuvarande typgodkännandeverksamheten, eftersom nationella tekniska godkännanden kommer att försvinna i takt med att harmoniserade standarder och riktlinjer för Europeiska Tekniska Godkännanden utarbetas. Godkännandeverksamheten bedrivs i fri konkurrens mellan medlemsorgan i European Organization for Technical Approvals (EOTA).”

    Med bolagiseringen av SP följde en kommersialisering av verksamheten och ett beroende av externa finansiärer. Av ren affärsmässig självbevarelsedrift blev SP mer än tidigare tvunget att bli ett attraktivt alternativ för de företag, som vill få sina instrument kalibrerade eller metoder typgodkända. Detta medförde att det skapades ekonomiska incitament i SP för att hellre godkänna än underkänna nya metoder. Man äter inte den hand som föder en! Borta var snacket om att kontrollorgan ska vara finansiellt oberoende av partsintressen!

    Med adress i Bryssel fanns det under den här tiden en lobbyorganisation - "European European Manufacturers of Expanded Polystyrene" (EUMEPS) - som hade till uppgift att agitera för ett ökat EPS-användande bl.a. vid husbyggen. Enligt deras hemsida för "EUMEPS Building & Construction Group" gällde följande:

    "The proactive, co-ordinating role of EUMEPS is to ensure that awareness of the advantages of EPS is brought to a larger audience, in order to build understanding of the benefits of increased use. The way this is achieved includes information sharing to enable an informed dialogue with builders, architects, regulators and regulatory bodies, on a national and European level."

    Då putsade enstegstätade fasader av expanderad polystyren var godkända i Tyskland på den här tiden, så har förmodligen några kortsiktigt ekonomiskt sinnade, EU-vurmande chefsgökar på aktiebolaget Statens tekniska Institut 1995 med hänvisning till det tyska godkännandet, godkänt byggmetoden i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det stämmer så intressant. Tyvärr många organisationer som har sån där finansiering där de är till stor del beroende av intäkter utifrån. Vilket funkar sådär. Sverige har inte samma traditioner som kontinentala Europa, och vi har inte samma marknadsstruktur, hur mycket vi än låtsas om det. Bl a demografin är helt enkelt för liten.

      Radera
    2. Ja, det viktigaste är att kasta skit på EU.

      I själva verket förhåller det sig så, att t ex Weber fortfarande har metoder som är godkända i Sverige och i Tyskland med enstegstätade fasader. Se t ex:

      http://www.weber.se/fasad-puts-och-murbruk/produkter-och-system/fasadsystem/puts-pa-isolering/weber-serporoc.html

      Eftersom dessa är tjockputsade och i övrigt utförda på rätt sätt, så har de aldrig haft några fuktproblem.

      Problemet ligger inte hos EU, vilket lätt kan inses om man faktiskt läser dokumentationen i fallet, t ex de handbokstexter som SP medverkade till att skriva eller för den delen de typgodkännanden de utfärdade.

      I dessa raddar man upp en lista på ca 100 st "tänk på..." och "beakta att..." för att lösningen skall fungera.

      Nej, problemet ligger i egenkontrollen och ansvaret. 1987 infördes en PBL med egenkontroll där byggare och konstruktör ska ta ansvar för i princip hela utförandet från ritbord till inflyttning. Detta reder inte branschen ut, helt oberoende av EU. Man beaktade aldrig SP:s alla "tänk på..."-punkter.

      Enstegsfasader är inte magiska, utan går att göra bra eller dåligt precis som allt annat. Gör man dem dåligt blir det problem. Den stora skillnaden ligger i att snåla byggare körde med tunnputs på träunderlag istället för tjockputs på oorganiskt underlag. Inte i nån konspiration i EU.

      Radera
    3. Gruelse
      Har du tänkt på att riksbankens tillverkning av pengar har privatiserats?
      1904 då tillverkade riksbanken alla våra pengar vinsten från sedelutgivningen gick till staten.
      Sen lät man privatbanker tillverka digitala pengar och nu minskar sedlarna, kontanterna börjar minska.

      Alla nya pengar som förs ut tillverkas av privatbanker riksbanken finns inte kvar, riksbanken är bara en fasad, privatbanker tillverka nu alla våra pengar
      Tillverkningen av våra pengar har privatiserats.

      Om riksbanken hade varit den som tillverkade våra pengar nu så skulle staten få många miljarder av riksbanken.
      Med 2% inflation så måste mängden pengar öka med minst 2%.
      Ökar riksbanken mängden pengar med 2% så blir det enorm mycket pengar, 2% av M3 är ca 50 miljarder, pengarna skulle staten fått.



      Från riksbanken
      http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
      ”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
      1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
      penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
      sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
      penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
      kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
      Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
      likaväl kunde tillfalla staten.”

      http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar

      Radera
  10. För övrigt när vi pratar skikt ändå.
    Kan någon förklara om det finns någon större vits med svart plåt som ytskikt som är på modet idag? Som det svarta höghuset i Liljeholmen/Marievik inte långt från Årstabron i Stockholm? Är det verkligen bra med hamrad svart plåt som fasad? Blir det inte otroligt varmt sommartid? Eller är det en del av uppvärmningen den mörkare delen av året.

    SvaraRadera
  11. Sitter med ett 9år gammalt Eksjöhus med enstegsfasad i Skåne. Finns det någon hjälp att få ekonomiskt? Om detta hade varit bilbranschen hade bilen varit tillbakakallad o fixad för länge sedan. Tacksam för råd. /Anders

    SvaraRadera
  12. Jag är helt okunnig inom bygg. Men putsade trähus är ju inget nytt. Vad skiljer sig de moderna dåliga konstruktionerna från gamla putsade hus förutom valet av frigolit som isolering? upplys mig gärna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se här

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/01/vid-den-har-tidpunkten-byggde-hela.html

      Man saknar luftspalt under fasaden, så vatteninträngningen som garanterat sker förr eller senare stannar sedan kvar inne i fasade och fasaden möglar och till slut börjar stommen ruttna och på sikt rasar därmed hela huset. Fast man blir nog sjuk av möglet först.

      Radera
  13. "Och åtgärden är alltså att bygga om till en traditionell svensk fasadkonstruktion" är väl lite trångsynt? De finns betydligt bättre alternativ är den dyra och komplicerade traditionella fasadkonstruktionen. http://framtidshus.com/ekolit-system.html Denna metoden håller jag på att bygga med nu. 0,08 i u-värde. Byggde hela huset (väggarna) på en dag. Inget som kan mögla. löjligt mycket billigare än t.ex. traditionella trähus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan förstås riva huset och bygga ett nytt med "ditt" system. Men det blir inte billigare.

      Ytterväggarna är bärande konstruktion och är absolut inte billigare att byta ut helt.

      Radera
    2. Coolt Jesper. Men vad har du på insidan av "skalmuren"? Verkar inget vidare att t ex hänga upp köksskåpen direkt i frigoliten...

      Radera
    3. Nej de är sant, när de gäller att ett skadat hus går de ju inte. (skulle läst de jag citerade noggrannare :) )

      Radera
    4. Ben: Om du kollar på de lilla videoklippet på sidan jag länkade till så ser du att man sätter i plaststavar/reglar i cellplastväggarna. I dem kan man sedan dra reglar. Utsidan ska jag putsa så där har jag inga men där köket ska vara kommer jag dra reglar i plaststavarna.

      Radera
  14. Precis, det blir ju apdyrt att byta ut hela bärande konstruktionen och nästan lika att bara riva och bygga nytt istället om man ska ha det alternativet.. Bygger man nytt däremot är eko-lit vettigt men då måste det tas i beaktande redan på ritningsbordet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Jesper.. var ovan menat.

      Radera
    2. Helt riktigt. Jag har ritat huset själv och till och med anpassat alla mått i hela och halva meter då cellplastblocken är 1m. De gjorde att vi inte ens behövde mäta ut fönster osv. utan kunde räkna blocken bara när vi byggde. Lite som Minecraft :)

      Radera
  15. Jag har en annan observation i vårt grannskap.
    Putsade fasader kan ha olika ytstruktur.
    Är ytan helt slät blir det lätt fuktfläckar efter regn. Den suger åt sig på ett helt annat sätt än en grovkorning yta.
    Vi har en putsad fasad med 50 år på nacken. Problem och lagningar har skett-men bara där det är vatten från stuprör som ställt till det.
    Putsare -ett framtida yrke?

    SvaraRadera
  16. 500 000 till 1 000 000 är om hantverkare bygger om hela skiten? För ny panel, vindpapp, färg, spilkäkt, ny isolering, spik mm går nog på under 200 000 för en normalstor villa. Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, naturligtvis om en hantverkare bygger om hela skiten. Man kan göra det själv förstås och då är nog 200 000-300 000 närmare sanningen.

      Dock kommer man sannolikt upptäcka mögel här och var när man river fasaden och kan behöva in och byta ut delar av den bärande konstruktionen till nya torra delar, samt mögelsanera. Utbytet är inte raketforskning, men mögelsaneringen kan man nog behöva ta in proffs. Inget att leka med och gäller att få det mögelfritt på riktigt.

      Är även stommen skadad kan det förstås bli dyrt - väldigt dyrt.

      Radera
  17. Skulle det fungera att sätta in ett enstegstätat hus som inte börjat mögla in i ett växthus. Så att man får ett naturhus liknande detta?

    https://www.youtube.com/watch?v=30ghnDOFbNQ&feature=youtu.be

    SvaraRadera

 
Top