Detta inlägg är reklam.
Nanoteknikbolaget Prebona är intressant dels för att verksamheten bygger på patent inom ett mångsidigt teknikområde, dels för att bolaget nu kommersialiserar nya tillämpningar av sitt patent. Nu väntar en introduktion på Aktietorget med beräknad första handelsdag 16 december. Teckning pågår till och med den 4 dec.
Prebona utvecklar och tillverkar produkter baserade på våtkemisk nanoteknik. Företaget introduceras på Aktietorget med beräknad första handelsdag 16 december. Teckning pågår till och med den 4 dec.
Företagets patent gör det möjligt att sätta fast aktiva ämnen atom för atom på en mikroskopiskt liten bärare (nano), vilket minskar mängden aktivt ämne till ett minimum. Tekniken ger kontroll över hur aktiva ämnen kan utnyttjas. Det är banbrytande.
Nyemission
Den nyemission på 7 mkr som nu görs investeras i verksamheten. Vid teckningskursen 3,70 kronor per aktie värderas Prebona till 45 mkr på skuldfri basis. Bland de investerare som redan har tecknat aktier i nyemissionen finns Patrik Tillman (Odd Molly, Lenner & Partners).
Unik patenterad teknik
Prebonas teknik gör det möjligt att sätta fast aktiva ämnen atom för atom på en mikroskopiskt liten bärare (nano). Bäraren är ett vanligt billigt material, till exempel kvarts. Det aktiva ämnet är oftast dyrt, t ex silver. Kombinationen blir ytterst resurssnåla partiklar som ger de önskade egenskaperna i den slutliga produkten.
Många tillämpningsområden
Idag levererar Prebona produkter som användas för att göra ytor avvisande mot så vitt skilda ämnen som smuts, mögel, svamp, alger och vatten. Ytor kan också göras slitstarka, hårda och glatta. Det finns användning för produkterna både inomhus och utomhus samt i miljöer som jord- och skogsbruk.
Samtidigt pågår omfattande utveckling för att kommersialisera fler tillämpningar. Ett intressant exempel är bakteriedödande ytor, med användningsområden i allt från sjukvårdsutrusningar till plåster hemma i badrumsskåpet. Ett annat exempel finns inom läkemedel. Ämnen framställda med Prebonas teknik kan användas både mot virus och antibiotikaresistenta bakterier. Forskning och utveckling pågår.
Enorm marknad
Enligt marknadsundersökningar som görs regelbundet för nanoområdet beräknas marknaden för Prebonas produkter vara omkring 20 miljarder USD, motsvarande ca 175 miljarder kronor år 2020. (MarketsandMarkets 19 jan 2015).
Resurssnålt
Den egna produktionen innehåller inga dyra och resurskrävande processteg. Vanliga kvartskulor används som grund och de aktiva ämnena klistras på, atom för atom. Produktionen sker i rumstemperatur under normalt tryck och med vatten som blandmedel. Tillverkning baserad på Prebonas teknik är miljövänlig och uppfyller miljökrav och andra särskilda krav som kemisk tillverkning baserad på traditionell teknik ofta har svårt att klara av.
Prebona idag
Prebona bedriver sin utveckling och produktion i en nyligen färdigställd anläggning i Simrishamn. Företaget har idag sex medarbetare, av vilka två ägnar sig åt utveckling och produktion, och fyra åt försäljning av produkter samt kommersialisering av nya tillämningar.
Forskningschef är Jan-Erik Otterstedt, professor em teknisk kemi Chalmers. Han har också varit forskningschef vid Akzo Nobel Eka och är personen bakom den teknik och våtkemi som är grunden för Prebona. Huvudägare och styrelseordförande i Prebona är Christian Östberg, som har en lång karriär som företagsutvecklare och entreprenör bakom sig. Verkställande direktör är Orvar Otterstedt tidigare med ledande och affärsutvecklande befattningar inom DuPont globalt. Han har också erfarenhet av att vara entreprenör inom nanoteknik innan dess. Orvar Otterstedt är son till Jan-Erik Otterstedt.
Detta inlägg publiceras i samarbete med Prebona. Mer information om nyemissionen hittar ni här.
11 kommentarer
Jag är inte entusiastisk över nya möjligheter att skicka ut silver till naturen i gamla plåster och underkläder.
För den som funderar på att investera i Prebona kan det vara bra att känna till att uppfinnaren, professor Otterstedt, har misslyckade kommersiella försök bakom sig. Redan i början av 90 talet drev han projekt på Chalmers Högskola i gränslandet mellan forskning på akademisk nivå och försök att starta företag kring sina upptäckter. Då handlade det om teknologi som är nära det man nu vill lansera; färger som var baserade på nanoteknologi (även om Professor Otterstedt då benämnde det området "Small Particles Technology"). Jag vet med säkerhet eftersom jag – via delägt bolag – var med som utrustningsleverantör till projektet. Det dåvarande projektet drevs i sak seriöst och under flera års tid. Problemet var bara att projektet aldrig kom fram till kommersiella produkter.
Jag vill med detta inte avråda någon från att investera i Prebona. Ta det bara som en påminnelse om att investerare, som alltid, bör göra hemläxan före investeringsbeslut.
Nano finns även i ett idag introducerat bolag-TC TECH.-och det gick ju bra för den som fick del i noteringen.(dubblad kurs) Bolaget vill vara del av en lönsam tillverkning av bildskärmar.
Får väl läsa in mig på Prebona.
Jag har tecknat mig för en liten chans post.
Köpte även Tc Tech vilka har gått som en raket, men om teknologin blir så mycket bättre med denna teknik (Gäller både Tc Tech och Prebona) så kommer detta bli framtidens storbolag i Sverige om de inte hinner bli uppköpta.
Plus att forskningschefen på detta sexmansföretag är 82 år gammal vad det verkar? Det kan kanske i sig ses som en viss risk.
Det kan säkert stämma. Såvitt jag minns från projektet i mitten på 90-talet var Professor Otterstedt i eller strax före pensionsåldern redan då.
Risk och risk. Snubben är världsledande inom sitt område.
Nulli secundus
Det hade varit kul med en kommentar från Lars W kring detta då just nanoteknik spelar en av huvudrollerna i hans senaste två böcker.
EXAKT min tanke 😀
DDT var lösningen på alt, att släppa ut nya kemikalier kan ge oväntade problem.
Alla kemikalier är inte farliga Plast var en bra uppfinning.
Nanoteknik kommer säkert att ge oss en del bra saker men riskerna måste undersökas före vi börjar använda nya kemikalier.
DDT: Weapon Against Disease – Documentary Film (1945)
https://www.youtube.com/watch?v=RmeqHs4svbQ
Plast har skördat många liv…