2015-11-22 09:33

13.4 MSEK för ett radhus?

Isobel Hadley-Kamptz (IHK) konstaterar i en ledare hos DT.se att "vanligt folk" inte längre har råd med ett radhus. Andemeningen är korrekt, men argumentationen något förenklad.
Mölnlycke, inte Ålsten.
Som exempel tar IHK upp att en normalt par med 29 respektive 22 kSEK i månadslön inte kan köpa en av Stockholms dyraste radhus i Ålsten, där ett dito sålts för 13.4 MSEK.

Argumentationen utgår dock inte från priset, utan från bolånetaket, där genomsnittligt sparkapital för paret skulle vara 120 000:- SEK. I sig en korrekt siffra, då t ex Länsförsäkringar anger 40 - 70 kSEK som sparkapital för mediansvensson, även om IHK säger det icke-vetenskapliga genomsnitt. Dock, med 85% i bolånetak ger 120 000:- SEK korrekt en bolånekraft på 120/0.15=800 kSEK, där paret alltså kan köpa en bostad för 800 kSEK.

Ska man ha sparkapital för att med bolånetaket köpa ett radhus för 13.4 MSEK behöver man 2.01 MSEK.

Fast istället handlar det om boendekarriären. Ytterst få svenskar har 2 MSEK i sparkapital, utan det är ackumulerade bostadsbubblevinster.

Och man kan inte ta det dyraste radhuset i Stockholm som ett bevis på att vanligt folk inte kan köpa en bostad. IHK kunde istället påtalat att det finns inte en enda bostad till salu till ett pris om 800 000:- SEK eller lägre i Stockholms kommun. Utom en parkeringsplats på 12 m2 där man kan sova i sin bil. I hela Stockholms län finns det kanske en dito lägenhet.

Frågan bör istället vara varför ska någon samhällsbärare (exempel sjuksköterska eller polis) över huvud taget bry sig om att söka ett jobb i Stockholmsområdet? Lönerna är de samma i resten av landet för dessa samhällsbäraryrken, och man kan faktiskt köpa sig en bostad på andra orter. Eller rent av hyra.

Sedan har förstås IHK massor med korrekta poänger i sin krönika, t ex att alla vet vad som måste göras, men ingen politiker vågar. Inget nytt för bloggens läsare, men man får vara nöjd med det lilla.

23 kommentarer:

  1. Ja, hur ska vi få till en fungerande bostadsmarknad när det går att ta fantasipriser för tomterna trots att det knappast är markbrist. Se denna http://www.hemnet.se/bostad/tomt-taby-tradgardstad-taby-kommun-njords-grand-14-8409135.
    3,9 miljoner gränsandes mot i stort sett hela Norrland. Blir väldigt tydligt i google maps satellitbild.
    Kommunen skär guld med täljkniv och inga bidragstagare flyttar in. Och skulle kommunen vilja göra en välgärning med rimligt tomtpris skulle de bli lynchade av alla kommuninvånare som skulle se sina bostäder sjunka i värde då även de finaste villornas värde är till hälften det upptrissade markvärdet.
    Man behöver inte vara pessismist för att undra hur detta ska sluta.

    SvaraRadera
  2. Det verkar som att både. sjuksköterskor och poliser tjänar mer i sthlm än i obygden.

    http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Sjukskoterska-1226

    http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Polis-1002

    Fast det kan ju bero på att det finns fler avancerade varianter av tjänster där än i obygden.

    SvaraRadera
  3. Nä, samhällsbärare är skattebetalarna verksamma i det privata näringslivet. Bloggaren har tydligen gått i socialistfällan han också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, en skattekrona från en offentliganställd är likvärdig med en från en anställd i det privata näringslivet, trots propaganda om motsatsen. Slöseri uppstår när resurser felallokeras, vilket förekommer i båda sektorer, ofta i samspel, vilket ju ofta avhandlas här på bloggen.

      Radera
    2. @Fredrik. Det är därför OPS/PPP (engelska) kan bli så bra eller dåligt.

      Radera
    3. Fredrik: det är kog inte skillnader i skattekronorna man riktar i. Sig på utan lönekronorna. En offentliga ställds lön betalas med skattekronor medan privatanställda ofta inte gör det. Trots skatten de offentligt anställda betalar så är den mindre än de pengar som det offentliga betalar i lön...

      Radera
  4. Det skulle vara intressant om du gjorde en boendekostnadskalkyl på den där kåken. Gärna med några ex på hur mycket kostnaden stiger vid räntehöjningar/ minskat ränteavdrag etc.

    SvaraRadera
  5. Den dåliga konkurrensen gör också att det saknas en prispress på nyproduktion och marginalerna i alla led är för höga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, och samtidigt har du inhyrningen av "billig" arbetskraft från utlandet som du har något som ser ut som en rejäl vinstmaximering jämfört med hur mycket det rimligen enligt den hör blogen skall kosta att bygga.

      Radera
  6. Sedan gör kommuner vad de kan för att maximera tomtmarkspriser osv. Eller intäkter från monopolvärme. Osv osv.

    SvaraRadera
  7. Sedan gör kommuner vad de kan för att maximera tomtmarkspriser osv. Eller intäkter från monopolvärme. Osv osv.

    SvaraRadera
  8. Enligt SCB är medianlönen 28500 och medellönen 31500.
    Sjuksköterskan och polisen tjänar i snitt 32000 resp 31000 per manad.
    Om de inte lyckas ordna ett boende i en storstad med de förutsättningarna har de något annat slags problem. I journalisters ögon kommer sjuksköterskor att vara underbetalda till de har 100000 per månad. Och även då kommer det att bli problem att klara avbetalningarna på villan i Djursholm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med detta sagt, givetvis finns ett problem om mediansparkapitalet är 70 000. Rimligen har det ökat sedan 2012, men man kan väl anta att det fortfarande inte räcker till kontantinsatser i storstäder. Det hänger ju dock samman med andra problem; noll sparkultur till exempel, som gör att även personer med medelinkomster inte sparar därför att de inte ser värdet i att göra det.

      Radera
    2. Det där är lite förenklat. Vanligen så behöver man en större bostad när det är dags att skaffa barn vilket av naturliga skäl sker i relativt unga år och därmed i början av karriären och då ligger man i den lägre delen av inkomstskalan. Därefter kan man inte heller räkna med att båda arbetar heltid så länge barnen är under 8-10 år. Skulle gissa att vanligtvis jobbar kvinnor deltid och män jobbar 100 % men "hemifrån" en dag i veckan. Men dels utgår denna diskussion från ett max pris och som så många gånger tidigare så är det inte folks vilja utan det låga utbudet som begränsar.

      Radera
    3. Kingedward24: Har du en länk till det där med medel och medianlön? Trodde det låg på ca 24 respektive 26 kKr.

      Radera
    4. Tja,den här till exempel. Inte direkt någon statshemlighet.

      Radera
    5. Sjunkbomben,
      Man blir polis på ett år. Det är ett relativt okvalificerat yrke i starten. Jag tror inte att en snickare eller montör heller direkt kan köpa sig en lägenhet inne i Stockholm i unga år. Och inte i någon annan västeuropeisk huvudstad heller. Kanske lite orealistiska förväntningar?

      Trots detta är det väl inte direkt polisbrist på Kungsholmen? Det vore väl förträffligt om fler poliser insåg att de kunde få högre levnadsstandard utanför Stockholm, och faktiskt sökte sig dit där det saknas poliser?

      Radera
  9. Samhällsbärare tjänar väl mer i Stockholm? I alla fall verkar det vara så för Socionomer, där folk har fått betydligt högre ingångslöner än i andra städer. Min data är bara tagen från folk jag känner, och jag har inga siffror på det.

    SvaraRadera
  10. Den som vill pynta upp så mycket för en hus kanske har en vinst från en lägenhet i innerstan som arv fråm mormor eller så vill man bo nära arbetsgivarens styrelseordförande för att ha en chans att blir VD. Som det heter numera "Fake it until you make it".

    SvaraRadera
  11. Ja, jag har ju alltid hävdat att Stockholm´s (storstäderna) bostadsmarknad liknar ett kedjebrev. Det är så för att priserna kan bara stiga som de gör idag genom karusell-pengar, dvs pris-index styrs av huvudsakligen internaffärer och inte av nya köpare som inträder på marknaden. Tillströmningen av nya köpare har dock funnits tack vare att föräldrar har bidragit med belåningsutrymme via deras egna bostäder. För att bedöma hur nära pristoppen vi är bör vi ta fram omsättnings-statistik för olika prisområden där särskild vikt gäller innerstäder(lägenheter) samt attraktiva villa-områden. Fallande omsättning, c.p, kommer att visa på när vi närmar oss slutfasen av denna 23-åriga prisexplosion. Fisken ruttnar från huvudet. Så gör även bostadspriserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett annat sätt att bedöma situationen är att se hur prisuppgångarna sett ut långt utanför t.ex Stockholm. Orter som sent "drabbades" av prishaussen. "Oattraktiva" orter som Södertälje, Nynäshamn, Märsta och Norrtälje t.ex. Ovannämnda orter är extremt känsliga för hur prisutvecklingen ser ut i attraktiva områden. De förra började stiga sent men de kommer att drabbas först när väl toppen är nådd i attraktiva områden. Priserna kan stiga trots att bara utbudet ökar. Mäklarna är ofta boven. De "sätter" priset efter andra orter och köpare/säljare påverkas snabbt av vad som händer på attraktiva orter/ställen för det är därifrån media rapporterar. Står det t.ex i tidningen att borätterna i innerstaden nu nått toppen och det bekräftats av media under några månader så kommer priserna att falla mest i ytterområdena pga stor tveksamhet med låg omsättning.

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. kan det verkligen stämma? 13,4 miljoner? är det inte 3,4 miljoner?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...