2015-10-17 11:16

Sveriges utgifter för försvar och krisberedskap minskar kraftigt - ner 1.2 miljarder

Medan det från alla håll pratas om ökade försvarsanslag rapporterar Ekonomistyrningsverket om kraftigt minskade utgifter för utgiftsposten försvar och samhällets krisberedskap. Än så länge är försvarsutgifterna ner 1.2 miljarder kronor jämfört med 2014.

Under årets första nio månader 2014 var de samlade försvarsutgifterna 25 845:- MSEK, medan utgifterna hittills i år är ner 1 198:- MSEK, dvs ner över en miljard kronor, till 24 647:- MSEK. 

Ekonomistyrningsverkets förklaring är att det framför allt är materielinköpen av den materiel som Försvarsmakten så desperat saknar, som t ex den beryktade basplattan, är ner 1 700 MSEK mot förra året. Enbart i den enskilda månaden augusti är utgifterna ner 400 MSEK mot samma månad 2014.
"Det lägre ackumulerade utfallet beror till stor del på att utfallet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar hittills i år är 1,7 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år."
Så kraftigt minskade materialinköp än så länge i år, och försvarsbudgeten visar alltså överskott, om nu någon inom myndigheten känner att det är åtstramningar som gäller och att det råder brist på grundläggande materiel som t ex uniformer eller kängor.

Kanske är det här den stora vinsten med katastrofsystemet PRIO? Det är helt enkelt för svårt att beställa nytt materiel, och då minskar också utgifterna för detta?

Naturligtvis kan det finnas andra anledningar, som att man inväntar en större faktura på någon leverans. Man ska samtidigt komma ihåg att budgetmedel som Försvarsmakten inte spenderar under helåret återförs statskassan och går till något annat. På så vis kan man både öka försvarsanslagen och dra ner på försvaret - försvarsvänliga väljare känner sig då nöjda över de höjda försvarsanslagen, samtidigt som politikerna kan använda pengarna till något helt annat.


24 kommentarer:

  1. Ja det är verkligen synd, med tanke på att vi inte har något territorialförsvar värt namnet, och att vi inte med egna resurser och nuvarande krisberedskap kan bekämpa skogsbränder (se Västmanland).

    Det finns två utgiftsposter i statsräkenskaperna, som uppenbarligen kan få hur mycket pengar som helst, utan kritik från MSM och Sjuklövern, och det är flyktinggeschäftet och EU-avgiften, trots ansträngd budget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Betalningarna till EU är ner 2.1 miljarder SEK i år, migration är upp 2.9 miljarder. Ett fel av två möjliga på din sida.

      Radera
    2. Hmm. Nettoflödet till EU för i år är - 29 793:- MSEK. För 2014 var det - 29 600:- MSEK. Hur kan det bli en skillnad på 2.1 miljarder SEK?
      Ett fel av två möjliga?

      Källa: http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sveriges-EU-avgift/

      Radera
    3. Jag redovisar det Ekonomistyrningsverket anger, som är de faktiska utgifterna. Det kan förstås komma någon stor klump senare under året som korrigerar detta.

      Radera
    4. Okidocki. Då får vi hoppas att den där klumpen uteblir.

      Radera
    5. Dåvarande EU-minister Birgitta Ohlsson förespeglade 2013 att den årliga EU-avgiften i långtidsbudgeten 2014-2020 skulle bli ca 32 GSEK . Nu är den ca 40 GSEK.
      En ökning med ca 8 GSEK.

      När hörde du senast att någon från MSM eller Sjuklövern kritiserade den höga EU-avgiften?

      ESO-rapport 2009:3 "Invandringen och de offentliga finanserna", beställd av Finansdepartementet, anger att utrikesfödda kostar 1,5 - 2,0 % av BNP, (ca 70 GSEK). Hur stor kostnaden är beror i huvudsak på sysselsättningsgradsgapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda. Jag har har hört på nyheterna, utan att själv kontrollera uppgifterna, att gapet nu ökar. Därav drar jag slutsatsen att kostnaden för flyktinggeschäftet ökar.

      Radera
    6. Har du inget bättre för dig med ditt liv på en lördag, gruelse, än att skriva om invandring i ett inlägg om försvar? Hoppas allt är bra med din käresta, barnen, familjen, samlivet och vänner.

      Radera
    7. Man får prioritera även en lördag, när konungariket Sverige hotas i grunden.

      Men åter till inlägget. Om Sverige ska få mer pang för pengarna (minskade kostnadsramar), så anser jag att försvaret ska satsa på kärnverksamheten, nämligen försvaret.

      Skippa den alltför servila natoanpassningen. Låt Sverige styra anpassningen. Håll kvar vid den militära alliansfriheten och inför den kostnadseffektiva värnplikten.

      Skippa även våra krigsoperationer i muslimska klankonflikter, eftersom dessa för Sverige är en lose-lose-situation, och en tvivelaktig kompensation för en förnedrande malajjtänstgöring under värnplikten för den flygande halländaren som numera irrar runt i lufthavet.

      FM(FMV borde också samla sin kompetens under ett tak. dvs ersätt den månghövdade konsultkadren med anställda.

      Radera
    8. @Cornu
      Enligt Ekonomistyrningsverket: http://www.esv.se/static/mu/2014/9/AnalysTextUtgifter.htm :
      "Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
      Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari - september till 31,4 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. "

      vilket ska jämföras med ditt:

      "Betalningarna till EU är ner 2.1 miljarder SEK i år, migration är upp 2.9 miljarder."
      ...
      "Jag redovisar det Ekonomistyrningsverket anger, som är de faktiska utgifterna."

      Jag förstår inte var du har fått dina siffror. ifrån Kan du motivera med länk?

      Radera
    9. Rättelse:
      Jag jämförde 2014 med 2013.

      Radera
  2. Storbritannien har precis som Sverige och andra länder genom åren haft problem med att få försvarsbudgeten att falla jämnt ut. Istället för att pengarna ska åter till statskassan, används de för att finansiera materielområden där man har stora behov och där man redan valt att köpa off the shelf-lösningar. Ett exempel på detta är att en stor del av landets park av C-17 transportflygplan köpt genom sådan pengar, då man redan från början valde att beställa dessa efter amerikansk specifikation och då snabbt kunde beställa s.k. white tails från Boeing (flygplan under byggnation som inte redan var låsta till en köpare). För svenska förhållanden skulle sådan materiel kunna vara ytterligare hkp 16 som är köpt enligt US standard eller också utökade modifieringsprogram av äldre materiel. Finansdepartementet lär dock aldrig gå med på lösningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om hkp 16 bara är ett exempel du anger, så är jag osäker på om vi behöver fler medeltunga helikoptrar. I förhållande till organisationens storlek är väl helikopterförmågan väldimensionerad idag? Man ska ju ha något att lyfta också...

      Däremot kan man rimligtvis köpa in utrustning till basplattan direkt från hyllan. Kropps, radioapparater, ammunition, kängor, uniformer, men också lastbilar. Dock är väl svenska lagen om offentlig upphandling sådan att man inte bara kan shoppa loss, utan det ska upphandlas. Man får hoppas att Försvarsmakten varit förutseende och gjort ramavtal som gör att man kan köpa in basplatteutrustning löpande utan upphandling. Men som sagt Finansdepartementet styr.

      Radera
    2. Kroppsskydd ska det stå.

      Radera
    3. Varför inte några AH-64 med lite fläskiga vapen? Då blir det ju mera pang för pengarna....

      Radera
    4. Anser att varje kommun ska erhålla automatvapen med massa ammunition. Då måste det byggas säkra bunkrar till förvaring. Bara att sätta igång när ekonomin tillåter.

      Radera
  3. Kan behövs litet överskott för försvaret. Med tanke på att regeringen tvingar olika av staten kontrollerade aktörer som t.ex. SJ eller Akademiska Hus att hosta upp några extra miljarder i utdelning åt staten, så kan man bara vänta på när Fortifikationsverket skall göra en extra utbetalning till staten och sedan så måste ju det hålet täppas till, dvs hyrorna för försvarets anläggningar kommer då att höjas avsevärt ....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Specialfastigheter har redan betalat ut 2.1 miljarder SEK extra till statskassan i år. Detta statliga företag har främst fastigheter som polisen, kriminalvårde och just försvarsmakten hyr, inklusive L28 (Högkvarteret).

      Radera
    2. Ska lyfta det i ett separat inlägg.

      Radera
    3. Intressant. Är måhända en av orsakerna till att polisens ( och gränspolisens ) resurser är hopplöst underdimensionerade i relation till nuvarande behov att finna i detta ?

      Inkompetent högsta ledning bidrar ju till situationen, men om budgeten åderlåts iform utav höjda hyror så drabbas ju direkt personalförsörjningen då anslagen för löner minskas för hållas inom ramen för budgeten ...

      Radera
  4. Migrationen kostar samhället netto 265 miljarder per år enligt docent Jan Tullberg. Sanslösa pengar investeras för att förstöra Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bara 26 miljarder investeras i försvaret som skall värna landet. Sverige är fullständigt misskött och 7 partier insisterar på att fortsätta missköta det och 87% av lågpannade och hjärntvättade människor röstade på dessa partier 2014. Vakna nu rra dinnesslöa idioter innan vi alla lever och dör i ett Islamskt Kalifat med Sharia lagar!

    SvaraRadera
  5. Angående krisberedskap, det dras oftare igång kampanjer för hushållens egen beredskap, t.ex. http://pt.se/nyheter/pitea/var-forberedd-for-krisen-9598258.aspx Mer än tidigare betonas den egna beredskapen, som självklart ska finnas, men ansvaret läggs mer och mer på den enskilde.

    SvaraRadera
  6. Varför kan man inte genast börja budgetera för 50000 försvarsanställda, 6 Brigader och ett par hundra stridsfordon.150 enheter Patriot och Arcer. Det blir ca 20 Miljarder extra per år i 10 år till att börja med. Jag menar - vilka ytterligare signaler behöver landet för att börja rusta upp ? Eller, är det så att det är samma resonemang som det var på 20-och 30-talet - man rustar inte förrän det brinner i grannländerna !

    SvaraRadera
  7. Idag verkar ju inte ens den långsamma och stegvisa aggressionen mot Ukraina hjälpa. Men det det krävdes väl mer är Tjeckoslovakien och Österrike förra gången med. Så vi lär få vänta tills det brinner hos flera grannar innan nån betalar villaförskringen här hemma.

    SvaraRadera
  8. Ytterligare en påverkansfaktor på utgifterna och materielanskaffning är att trots att riksdagen beviljar en viss budget för myndigheten ett visst år, ska regeringen godkänna alla beställningar/inköp av materiel över ett visst belopp under pågående budgetår. På så sätt kan man även förskjuta förbrukning av medel. Om detta görs med rätt syfte känns det som ett fullt rimligt krav att regering har den påverkansmakten, men om det görs för att bakvägen ta tillbaka pengar till statskassan känns det mer som fult spel.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...