2015-10-27 17:09

Sveriges konjunktur fortsätter mot överhettning - bara hushållen skeptiska

Konjunkturbarometerindikatorn (konjunkturbarometern) för oktober visar att svensk ekonomi fortsätter mot överhettat läge. Det enda som håller tillbaka är hushållen, som är negativa, antagligen drivet av förväntade skattehöjningar.

Barometern stiger från 107.1 till 108.3, där 110 är överhettad topp i konjunkturen.

Det totala näringslivet är nästan överhettat på 109.8, medan tillverkningsindustri, byggindustri och detaljhandel är mer än överhettat på 112.0 - 112.4. Privata tjänstenäringar ligger på 105.5. Det enda som saknas nu är att hushållen blir optimistiska mot dagens pessimism på 98.8. Trots de negativa hushållen är alltså hushållens detaljhandel överhettad, vilket är lite motsägelsefullt.

Konjunkturinstitutet skriver följande om hushållen:
"Hushållen fortsätter att vara något mer pessimistiska än normalt om ekonomin och konfidensindikatorn ändrades ytterst marginellt i oktober, från 98,7 i september till 98,8. Fyra av fem ingående frågor lämnar i stort sett neutrala bidrag till indikatorns förändring. Hushållens syn på svensk ekonomi i nuläget är fortsatt negativ. Synen på den egna ekonomin i nuläget är oförändrat positiv, liksom inställningen till kapitalvaruinköp. Hushållens förväntningar på sin egen ekonomi på tolv månaders sikt ligger kvar strax under det historiska genomsnittet. Förväntningarna på den svenska ekonomin har däremot stigit något från förra månaden och bidrar därmed positivt till förändringen i indikatorn. Sett i ett historiskt perspektiv är dock hushållen betydligt mer pessimistiska än normalt om utvecklingen i svensk ekonomi framöver."
Gissningsvis inser hushållen att höjda skatter och pålagor kommer drabba dem med regeringens budget, samtidigt som de ser att statens utgifter skenar. Dock går statens utgifter ner i näringslivets fickor, så det drabbar i första läget främst hushållen, som ska finansiera detta.

Om vi antar att konjunkturbarometern fortsätter uppåt i överhettat läge, så har Sverige cirka ett år kvar innan konjunkturen viker, baserat på tidigare överhettade cykler. 

Under IT-bubblan 1999 - 2000 varade läget från ca 108 till överhettning och tillbaka till 108 tolv månader.

År 2006 - 2007 varade läget elva månader och år 2010 - 2011 varade perioden i tretton månader.

Nu kan vi förstås stå inför en falsk uppgång likt tidigt 2006, men med tanke på att vi är på väg in i julhandeln totala överhettning kan det nog anses som osannolikt.

Sveriges ekonomi har i så fall till oktober nästa år innan högkonjunkturens överhettning är över, och sedan statens kostnader skenar och skatteintäkterna rasar, givet normala omständigheter. Statens kostnader skenar dock redan, men här avses de sedvanliga kostnaderna för ökad arbetslöshet som följer när överhettningen pyser ut och högkonjunktur vänder ner till lågkonjunktur och potentiellt recession.

Konjunkturbotten bör inträffa runt valåret 2018 och den svenska ekonomiska krisen börjar nog på allvar 2017. Det positiva är att man alltså har över ett år kvar att ordna upp sin privatekonomi inför smällen.

Om konjunkturbarometern nu fortsätter uppåt och går in i överhettning i november, och stannar kvar där, så är det dags att gå ur börsen i februari enligt modellen att sälja tre månader efter överhettning nåtts. Detta är förstås inte någon exakt vetenskap, men modellen har fungerat mycket väl hittills.
Konjunkturbarometern i grönt och OMXS30 i rött.
Det finns som alltid en naiv politisk övertro att man kan hålla igång en högkonjunktur i överhettning permanent, men som sagt kommer läget bara vara i ungefär ett år, och följs alltid av en rejäl nedgång i konjunkturen.

Man kan gissa att det först är då som den svenska bostadsbubblan spricker. Priserna föll både efter överhettningen 2007 och efter överhettningen 2010, då 2011 visade på fallande bostadspriser, vilket jag brukar få kritik för att hävdat. En konjunkturbaserad gissning kan vara att bostadspriserna börjar falla på allvar våren 2017, men låt oss återkomma med en studie på boprisdata och konjunkturbarometern längre fram.

12 kommentarer:

  1. Låter rimligt med att kraschen kommer smygande i form av stillastående bostadspriser och fallande börs under 2017. Detta leder till en återhållsam konsumtion hos hushållen som resulterar i ökad arbetslöshet. När bostadspriserna sedan vänder nedåt blir konsekvensen utökad återhållsamhet hos hushållen. Den negativa spiralen fortsätter med höjd arbetslöshet orsakad av sjunkande/stillastående bostadspriser med minskad konsumtion som följd. Då bör krisen vara här på allvar runt 2020. Den stora frågan blir då, när är den krisen över? 2030?

    SvaraRadera
  2. Dessutom har man rett ut det legala med amoteringskrav, minskade ränteavdrag osv som hjälper til att normalisera bostadspriserna till den nivå de hade varit om de följt inflationen.

    Lägg på nuvarande utgiftskris parat med rejäla skattehöjningar och lite mera energikris så är det popcornsdags.

    Eller - Fläkt, låt.mig presentera Skit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis!
      Sammanfaller med att våra politiker äntligen får bort styggelsen med avdragsrätten på räntorna... perfekt timing.
      Att inte Anders Borg får mer kritik för att han stillasittande inte gjorde någonting när han hade chansen tycker jag är minst sagt märkligt. Finns väl ingen finansminister som har fått så mycket beröm och samtidigt missat den rosa elefanten i rummet.

      Radera
  3. SKF varslar 150 personer, Ovako lägger ner en anläggning och varslar ett hundratal på en annan anläggning, många verkstäder har dålig orderingång, den här tiden på året brukar det vara högtryck, förvisso går Volvo cars bra, men det finns en del orosmoln på himlen. Hoppas nu bara att regeringen kan ordna arbete till de 160000 nya personer som beräknas komma till vårt land detta år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, politikerna valfläskar alltid som att de kan skapa nya jobb, vilket är totalt nonsens. Emellanåt dyker det dock upp någon enstaka artikel som påtalar att fullsysselsättning är 6-7% arbetslöshet enligt NAIRU vid 2% inflation. Arbetslösheten hos nyanlända lär dock ligga betydligt högre i många år.

      Radera
  4. Antagligen får vi vänja oss med allt högre arbetslöshetssiffror framöver. Tillräckligt med varor och tjänster kommer förmodligen att kunna produceras ändå. Problemet blir snarare stora spänningar i samhället.
    Man kan inte säga att ett land med tandlös arme' och som helt öppnat sina gränser för vem som helst gör särskillt mycket för att skydda sina invånare.
    Det är ju mer fråga om ett ingemansland än ett land egentligen.
    Blir det därutöver dåliga tider kanske vi till och med hamnar riskzonen för inbördeskrig.
    I ett ingemansland finns väl knappast behov av någon klåfingrig regering?
    Demokrati är någonting vi alla vill ha och tar för givet. Nu finns det av allt att döma starka krafter i vår omvärld som är ute efter att destabilisera bl.a Sverige. Demokratin är nog mera bräcklig än vad vi inser. Det känns som att Sveriige är i ett läge där varenda kort skulle behöva spelas rätt.
    Att ett precis uppgraderat kärnkraftverk läggs ner är ett praktexempel på följderna av en regering som inte fattat allvaret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Resonemanget med ingenmansland och inbördeskrig är lite motsägande. Ingenmansland är område som ingen gör anspråk på medan inbördeskrig snarare innebär land som flera gör anspråk på.

      Möjligheten till ingenmansland är för övrigt att någon upprätthåller den statusen. Behov eller ej, där det finns människor kommer det dyka upp en stat i en eller annan form.

      Radera
  5. Hm circa 300000 nytillkomna unga vapenföra män från stridszoner som inte får jobb kombinerat med alla som blir arbetslösa i lågkonjunkturen. Bra jobbat 6-plantorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...Bra jobbat av 6-plantorna.

      Radera
  6. Handeln med kina har fallit Ligger i linje med Cornucopias siffror från göteborgs hamn.

    http://wolfstreet.com/2015/10/25/china-containerized-freight-index-ccfi-shanghai-scfi-drop-to-new-lows/

    Det finns ju som påtalat en visst eftersläpning i konjunkturbarometern. En del av eftersläpningen orsakas såklart av att orderingången har en eftersläpning i sig. Men man får nog även en viss eftersläpning av psykologiska skäl. Jag har pratat med chefer på mitt bolag både låga och höga. Gemensamt för dem alla att det inte finns ett moln på himlen. När jag pratat med dem medger de att det kanske ändå finns ett och annat moln men de är ofarliga. Deras tillväxtsiffror är löjligt höga och de verkar faktiskt tro på dem på riktigt. Tror att det ligger i chefens psykologi att enbart se framgång efter framgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fått uppgifter om att avbräcket i Göteborgs hamn kan bero på strul i Panamakanalen, som stoppar upp trafik, vilket fortplantats vidare, inklusive svensk handel med Kina.

      Radera
    2. Intressant, skulle kunna bidra. Men tex SCFI mäter spotpriser för frakt av kontainer från Shanghaj till 15 andra orter. Dessa har gått ner 50% sedan årsskiftet. Problem vid panamakanalen borde ju snarare fördyra dessa transporter.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...