Riksgälden meddelar att den tidigare omskrivna nya prognosen över statens skuldsättningsbehov skjuts upp på grund av den pågående krisen. Prognosen skulle komma i morgon, men man vill nu avvakta Migrationsverkets uppdraterade prognos. De svenska marknadsräntorna skjuter nu fart rapporterar Schibsted/SvD.

Baracker på Myttinge skjutfält, Värmdö, där asylsökande ska härbergeras enligt Försvarsmakten. Noll aktivitet. Läsarfoto.
Som tidigare nämnts här på bloggen skulle Riksgäldskontoret (RGK) komma med en ny prognos över statens upplåningsbehov i morgon. Då Migrationsverket ska komma med sin uppdaterade prognos över asylsökande på torsdag, vilket i mycket kommer styra hur många miljarder svenska staten behöver låna upp i den nya prognosen skjuter RGK nu upp sin prognos. Samtidigt säger experter till Sydsvenskan att aktuell prognos om 150 000 asylsökande om året kan gälla varje år fram till år 2020, dvs 900 000 asylsökande, som behöver infrastruktur och ekonomiskt stöd till de kan få avslag eller besked om uppehållstillstånd. En stor del av dessa är därtill män, som sedan vill ta in sina anhöriga via anhöriginvandring.

"Riksgälden senarelägger publiceringen av prognosen för budgetsaldot och statens upplåning. Anledningen är att Riksgälden vill invänta uppdaterat underlag för beräkning av migrationsutgifter.
Riksgälden kommer att publicera den nya prognosen onsdagen den 28 oktober kl. 9.00, i stället för som planerat den 21 oktober.
Genom att senarelägga publiceringen kommer Riksgälden att kunna använda uppdaterade siffror från Migrationsverket som publiceras den 22 oktober."
Nu prognos kommer alltså först nästa vecka. Tidigare prognos talade om att statsskulden skulle öka med 1.76% av BNP.

Riksgälden bekräftar med dagens pressmeddelande alltså att krisen ska finansieras med lån, vilket finansminister Magdalena Andersson gav besked om igår.

De svenska marknadsräntorna hoppade till på beskedet och den 10-åriga statslåneräntan steg med 0.10 procentenheter rapporterar SEB till SvD. Marknaden börjar alltså förstå att Sveriges statsskuld kommer ta fart, även om det är små rörelser än så länge. Det är inte bara asylhanteringen som snabbt kommer bli dyrare med stigande räntor, utan även all annan nyupplåning - både nya investeringar och rullning1. av obligationer som löpt ut. Man kan förmoda att regeringen i sin budget inte räknat med högre statslåneräntor, vilket gör att hela budgeten spricker. På ytterligare en punkt.

1. Nyupplåning idag är naturligtvis fortfarande billigare än t ex upplupna 10-åriga statsobligationer från för 10 år sedan, men det väsentliga är vad för räntor regeringen räknat med i sina prognoser och i sin budget. Stiger räntorna så ökar de budgeterade utgifterna för nyupplåningen.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Ska bli intressant att se reaktionen från alla bolånetorskar och alla särintressen som är beroende av en "stabil" bostadsmarknad om man i MSM gör kopplingen att boräntorna stiger pga av flyktingkrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Få kommer göra den kopplingen.

      Radera
    2. Näe
      Det är väl inte inom åsiktskorridoren
      Även om en ökning av statsskulden för att finansiera flyktingkrisen sannolikt kommer att leda till högre marknads-(bo-)räntor

      Radera
    3. Tror inte att stigande boräntor är den största risken för storstädernas BR-värderingar. En stad mår inte bra av väldigt många unga män utan framtid, och alla vill de till de större städerna även om de måste sova i skift i små lägenheter.

      Radera
  2. Nu kommer svenska folkets åsikter om flykting-invandring etc att radikalt förändras med kommande ekonomisk stagnation vilket innebär att regeringen kommer att tvingas att banta utgifterna och därmed insläppet under nästa år.
    Ekonomin bestämmer alltid. Inte hjärtan. 1990 är ett bra exempel liksom när vi i slutet på 70-talet stoppade flykting-vågen från Syd-Amerika-diktaturerna. Båda gångerna handlade det om ekonomiska orsaker som drabbat medborgarna och därmed deras inställning.

    (M) har nu lyssnat på väljarna och först ut är tiggarna som kommer att åka ut vad det lider. EU klarar inte att hantera dessa frågor vilket i förlängningen leder till mer avogsamhet både mot makthavare och flyktingar. När sedan ekonomin drabbar svensken minskar man även asyl-beviljandet. Man börjar även bli hårdare när det gäller arbetskrafts-invandring från "krigs-zoner". Man blir helt enkelt mer noggrann.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_migrationshistoria#/media/File:Invandrare_utvandrare_Sverige_1850-2007.svg

    SvaraRadera
    Svar
    1. @rttck Det förutsätter ju att fårket gör kopplingen mellan invandringen och dess konsekvenser. Som cornu påtalat så är det kanske inte så många som gör det, iaf inte i första taget och när de gör det så är det antagligen bara ett uttryck för "ogrundad" syndabock (dvs de skyller problemen på något, men ser inte riktigt kopplingen - av ren slump råkar det då kanske bli så att det faktiskt råkar finnas en koppling där).

      Radera
    2. Nej, nej, jag pratar om när ekonomin drabbar dem! Då behövs inte ens en direkt koppling. Sämre ekonomi innebär per definition att olika grupper drabbas olika för att ställas emot varandra. En naturlig reaktion som politiker aldrig pratar om offentligt fast de vet bättre. Att de inte gör det nu handlar om att de inte förstår ekonomi.

      Radera
    3. @rttck Ja det var ungefär så jag menar, fast annorlunda uttryckt. Det ligger naturligtvis nära tillhands att skylla på någon annan grupp som är i behov av allmosorna när man inte tycker man får tillräckligt själv, men det finns ju även utrymme att man riktar blickarna mot en annan grupp ifall man inte hittar en syndabock på första stället.

      Det är nog en ganska normal reaktion och den som reagerar har inte alltid rationella argument för sin reaktion (men det är klart att det är rationellt, om än egoistiskt, att kräva att allmosorna skall gå till en snävare grupp som man är medlem i).

      Radera
  3. Marknadsräntorna stiger i hela världen idag. Knappast på grund av Riksgälden.
    Varför försöker du skrämmas?
    Jag trodde du gillade fakta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får du fråga SvD och SEB som gick ut med den kopplingen, som jag refererar till.

      Radera
    2. Faktum är att en 10-åring föll minst i Sverige jmf m USA och Tyskland

      Radera
    3. Även DN publicerar nu "Flyktingkrisen lyfter svenska räntor".

      http://www.dn.se/ekonomi/flyktingkrisen-lyfter-svenska-rantor/

      Är det fakta att det påstås följande i den artikeln:

      "Det är ingen jättelik rörelse, men det visar på lite ökad osäkerhet om vart budgeten är på väg, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB"

      Radera
    4. Media men även handlare ska alltid hitta orsaker. Faktum är att det oftast finns flera orsaker. Inte en.
      Idag handlade det mest om bostadsoptimism i USA men viktigast är FOMC-mötet varvid många vill lätta lite på portföljen i avvaktan på Yellen. Pågår just nu.

      Radera
    5. Även DI 17:30.
      12 miljarder extra skulle kostnaderna bli 2016 för 60,000 flyktingar över prognosen.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Enligt Direkt: "Migrationsverket höjer prognosen för hur många ensamkommande flyktingbarn som väntas anlända till Sverige under 2015, från 12.000 till 30.000 innan årets slut."

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    7. Sorry.....FOMC-mötet är nästa vecka men medlemmar inkl Yellen håller tal idag från kl. 16.00.

      Radera
    8. Räntegapet mot den tyska räntan ökade, så ja, alla räntor ökade, men den svenska ökade mer.

      Radera
    9. Det är skillnad på spread och %(pris) då samma löptider handlas på helt olika nivåer.

      10-åringens yield i USA:+2%(+41 bp)
      d:o Tyskland + 0,8%(+5bp)
      d:o Sverige + 0,4%(+3bp)
      Räntegapet med Tyskland minskade.



      Radera
  4. Inga problem. Tvååriga statsobligationen har fortfarande negativ ränta. Staten tjänar alltså fortsatt på att låna. Fler flyktingar -> större lån -> större vinst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tänker som en BLT, dvs att lånen inte behöver betalas tillbaka :)

      Radera
  5. Jag har svårt att tro att flyktingkrisen kommer påverka våra räntor nämnvärt. Denna blipp bör bero på omvärldens ränterörelser snarare än detta besked. Oavsett så har vi nu en så pass låg statsskuld samt budgetunderskott att dessa inte inom någon överskådlig framtid kommer påverka vår betalningsförmåga. Att vi skulle röra oss mot en inställning på våra skulder är helt orimligt då vi kan trycka SEK i oändligheten samt att de flesta lån nu ändå denomineras just i SEK. Vi lånar av oss själva Mao. En krasch skulle tom kunna driva ner räntorna om Riksbanken bestämmer sig för att köpa med statspapper själva.
    Vi är på många sätt i samma sits som USA när det kommer till våra marknadsräntor, de har haft betydligt större underskott och skuldnivå än oss utan att deras marknadsräntor gått uppåt.
    En krasch i bostadsmarknaden däremot, den skulle slå tyngre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är USA världen största ekonomi sett till capita och glöm inte att ränta och valutakurs normalt är varandras motsatser ifråga om penningvärde och köpkraft. Med dagens negativa ränta letar man avkastning vilket det mao råder brist på. Visserligen är penningtryckning enklare idag tack vare deflation(sett ur långivarnas synvinkel) men räntan påverkas i första hand av avkastningskrav som i sin tur påverkar kapitalflödet. Alltså kommer vår största risk vara kreditvärdigheten på våra bolån. 4 biljoner sek är nästan ett års BNP. Hittills har kapitalägarna letat stabila risker med relativt höga räntor och en stark valuta. Men det är tack vare krisen i Europa. Kommer krisen hit blir läget allvarsamt.

      Dollarn är världens safehaven. USA har högre räntor än Europa, dvs Tyskland +.
      Om/när våra bolåneskulder äventyrar vår finansiering kommer varje utgiftspost som ökar budgetunderskott att drabba både krona och ränta negativt genom kapitalflykt.

      Radera
    2. "största ekonomi per capita jmf med Kina"(som nu gått om USA aggregerat)menade jag.

      Radera
  6. Hmm. Senariot är 1milj invandrare på 5 år som kräver stöd. Omsorg skola etc. Få kommer få jobb. Skatter måste stiga, skuld skaffas och standard sänkas. Detta är nog nästan en konstant.

    Sen då?
    Vem vill jag försöka vara i den nya fattiga och farliga tid som följer?


    Detta är den intressantaste frågetypen.

    Konstanten är nerförsbacke.

    Flummigt eller håller någon med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Efter det kan jag tippa på att välfärden dras ner alternativt tas bort helt för att inte Sverige skall gå i konkurs.
      Politikerna kommer inte våga höja för många skatter som syns direkt i plånboken, det är mindre politiskt självmord att låna ihjäl staten samt banta utgiftssidan t.ex. välfärd. Pensionerna kan mycket väl också röras, eventuellt göra om pensionssystemet då det idag är ett pyramidspel.

      Radera
  7. Men jisses.. det här inlägget med kommentarer liknar ju Hassan
    https://www.youtube.com/watch?v=ddiJr3XmGqY

    SvaraRadera
  8. "Migrationsverket ska komma med sin uppdaterade prognos över asylsökande"
    Hoppas att underlaget till prognosen presenteras för indata och modellerna behöver verifieras av från regeringen oberoende granskare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. MV och RB är notoriskt dåliga prognosmakare, varför lyssna till dem öht? Det är bara ett spel.

      Radera
    2. Har du någon som är betydligt bättre än dessa på respektive område?

      Radera
  9. Enligt statsskuld.com ökar statsskulden nu med närmare 500 miljarder i årstakt om jag inte räknat fel.. Det kommer att går raskt uför om det stämmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja,men det är för att du inte kan räkna och förstå hur statens betalningar fördelas över tid. Det är till exempel alltid så att staten går med stort underskott i december månad.

      Förra prognosen visade ett nettolånebehov på 71 miljarder 2015 och 25 miljarder 2016. Det är detta behov som kommer att öka ganska rejält nu, ska vi säga 85 miljarder 2015 och 50 miljarder 2016 som exempel?

      Radera
  10. Om det skulle vara så att statsskulden ökar med ca 35% från hösten 2015 till hösten 2016 undrar man ju var pengarna gått? Förvisso kostar det att öppna hjärtan, men den kostnaden kommer senare i huvudsak. Nu rör sig myndigheterna inom befintliga budgetar, krävs det resurser prioriteras det om bla av polisen som släpper allt. Jag ser inga upprustningar av försvar, nya miljonprogram eller ny infrastruktur.

    Man kommer låna för att finansiera sociala reformer men på något/några års sikt kommer det en skattehöjning.

    Det är dessa skattehöjningar som bryter kamelens rygg, förlåt pyser ut bostadsbubblan.

    Folk kommer inte ha råd att köpa dyrt längre.

    SvaraRadera

 
Top