Riksgäldens aktuella statsskuldsprognos talar för att statsskulden stiger 1.74% av BNP i år. Då är inte den aktuella krisens effekter med. En ny prognos kommer på onsdag.

För tillfället är löpande fyra kvartals nominell BNP 4 028 GSEK, dvs över fyratusen miljarder kronor. 

Riksgäldens prognos för statens ökade nettobelåning, dvs ökningen av statsskulden är 71 GSEK för 2015. Det är 71/4028=0.0176 eller 1.76%. Nu kan vi vänta oss att BNP ökar under tredje och fjärde kvartalet, så ökningen av statsskulden kommer vara något lägre än detta enligt prognosen från den 16:e juni.

Då förelåg dock inte den aktuella krisen, som spräcker budgeten rejält och kommer behöva utökade lån eftersom inga åtgärder tas för att finansiera krisen. Dock är beskedet till de flesta myndigheter enligt uppgift att myndigheterna ska hantera krisen inom budget. Man ska alltså ta personal och resurser från annan ordinarie samhällsservice och lägga på krisen. 

Det gäller dock inte Migrationsverket, men genom att föra över medel från biståndsbudgeten och extra utdelningar av höjd skuldsättning i de statliga bolagen kan man antagligen skaka fram ett antal miljarder, som inte nödvändigtvis Riksgälden räknat med. En annan variant är att som för försvaret helt enkelt inte tillåta myndigheten att förbruka anslagna medel, som därmed kan återföras till statskassan, medan försvarsvänner är nöjda med höjd försvarsbudget.

Därtill finns det vattentäta skott mellan linje och makthavarna, så skenande kostnader kommuniceras inte nödvändigtvis uppåt i hierarkierna och det är långt ifrån säkert att Riksgälden tar hänsyn aktuell prognos för antal asylsökande.

Det är alltså långt ifrån säkert att Riksgäldens nya prognos för den skenande statsskulden tar aktuell kris i beaktande när den släpps på onsdag. Trots allt har det tagit fyra månader att ta fram prognosen, och mycket arbete har skett innan krisen tog fart.

Nästa år är aktuell prognos från i juni att statskulden "bara" ska öka med 25 miljarder eller något i stil med 0.6% av BNP. Detta var dock också före aktuell kris, som ingalunda kommer försvinna bara för att det blir 2016. Det är rimligt att anta 2-3x så lång tid för att avgöra asyl på grund av belastningen givet att inte myndighetens handläggare går in i väggen, dvs 2-3 år, under vilken tid Migrationsverket ska betala för boende och uppehälle åt årets prognos om 150 000 asylsökande, plus de som kommer under den tiden. Därefter blir det sedan kommunernas budgetproblem och staten kan skaka av sig kostnaden, om inte asylströmmarna fortsätter. Kommunerna får dock till skillnad mot staten inte låna till den löpande verksamheten, utan kan bara finansiera flyktingarnas försörjningsstöd via höjd kommunalskatt, höjda kommunala avgifter (inklusive bygglov, VA, kommunala elnät mm) eller försämrad kommunal välfärd (skola och omsorg).

Det återstår att se med hur lång fördröjning de utländska aktörer, som finansierar den skenande svenska statsskulden, börjar reagera och kräva högre räntor när svenska staten och Pippi Långstrumpekonomin uppenbarligen går med underskott. Samt hur dessa högre räntor spiller över på bostadsmarknaden och kommunernas räntor. 

Släng på skenande elpriser när kärnkraftverken stängs ner och 10% av vattenkraften ska rivas, samt en kraschad bostadsbubbla i samband med nästa lågkonjunktur 2017 - 2018 så ser framtiden så ljus ut att man måste ha solglasögon.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Hehe, bra avslut på inlägg. Timbuk3 1986 ! I gotta wear shades ! https://www.youtube.com/watch?v=8qrriKcwvlY&ab_channel=emimusic I övrigt så skapas nu medan jag skrivern en massa investeringsbehov som landet måste låna till. Nya städer, nya sjukhus, nya skolor och universitet...det kommer ta lång tid innan vi får pay-off på investeringen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med det sagt får kommunerna och landstingen låna till infrastruktur och anläggningar som sjukhus och skolor. Men inte till personalen att bemanna dessa med.

      Radera
    2. Låna till infrastruktur och anläggningar är så 2005 typ. Nu är det OPS som gäller och då får man del av personalen på köpet..

      Radera
  2. Ooops vad jag kände mig optimistisk idag efter att ha läst det här.....

    SvaraRadera
  3. Saxat ur ekot på sverigesradio.http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/617722?programid=3071
    "Monica Saarinen visste att meddela att det vid årsskiftet blir 190 000 asylsökande totalt i år."
    "Låt oss anta att 70 procent av de 190 000 nya flyktingarna i år får stanna. Då behövs på sikt uppåt 133 000 nya bostäder för dessa."

    Om vi säger att en lägenhet kostar 3 miljoner kronor att bygga så skulle det innebära 400 miljarder som ska plöjas ner i bostäder.

    Med andra ord, det blir mycket pengar man får låna. Och nästa år blir det ännu mer folk, ännu mer boenden, vård, skolor mm som kommer att behövas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja. En lägenhet kostar en miljon att bygga, högst. Resten är värderingen, inte kostnaden. Bygger man förortsslum blir inte värderingen så hög.

      Och sedan tar det 10-15 år att bygga 133 000 nya bostäder, med de första spadarna i marken tidigast om 3-5 år. Så de 400 miljarderna i skuldsättning ska slås ut över ett antal år. Och det är inte staten som är tänkt att skuldsätta sig för att bygga, utan det ska förstås överlämnas åt marknadens aktörer.

      Radera
    2. Okay tack för nytting information där :) Du råkar inte ha nån källa på det där med 1miljon per lägenhet?

      Radera
    3. Beror förstås på storleken på lägenheten. 2013 kostade det i snitt 1.6 MSEK att bygga en hyresrätt och i snitt 2.4 MSEK att bygga en bostadsrätt. Per lägenhet, oräknat markkostnad.

      Per m2 kostade hyresrätter 25 kkr att bygga och BR 32 kkr.

      Detta enligt SCB:s statistikdatabas.

      40 m2 HR kan sägas kosta 1 MSEK att bygga om man räknar per m2, men det är förstås förenklat.

      Stor skillnad i landet för övrigt. Mkt billigare att inte bygga i storstäderna.

      Radera
    4. SCB har statistik för det mesta.. För hela riket var produktionskostnaden (brutto) per kvm lägenhetsarea för flerbostadshus 37571 Sek/kvm. 10^6/37571= 27kvm vilket kanske är lite lite?
      Bygger man sk Kaplanslum kan man nog komma ned en del..

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Byggnadskostnader/Priser-for-nyproducerade-bostader/7329/7336/29543/

      Radera
  4. I min värld kommer inget gratis
    Ingen tror mig men allt har ett pris

    SvaraRadera
  5. För egen del är jag egentligen mera fundersam över de andra samhälleliga konsekvenserna av den stora flyktingvågen än den direkta prislappen på bostadsbyggandet. Hur blir jobbmarknaden när boendemarknaden överbelastas och det blir omöjligt att flytta till jobben? Vad händer med våra ungdomar, kommer en hel generation drabbas av strukturell arbetslöshet?? Vad händer när polisen inte längre klarar av att fullgöra sina arbetsuppgifter?
    Förut tog vi emot normalt sett 30.000 per, men nu tar vi emot 10.000 per vecka.

    SvaraRadera
  6. Elpriset går säkert upp lite när alla de 4 sämsta reaktorerna tagits ur drift. Någon vansinnig höjning blir det knappast. Om däremot peak oil uppfattas som inträffad kommer däremot utbyggnad av vindkraft att ske med högt tempo och förmodligen solcellsanläggningar också. Utbytet av el med grannländerna kommer också att öka och åren med nettoexport kan minska.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  7. Det vore bra om vi har underskott i statens finanser några år framåt. Eftersom vi har en egen valuta kan staten finansiera underskottet genom att "trycka pengar". Det gör att vi får upp inflationen igen vilket penningpolitiken misslyckats med. Högre inflation gör att reallöneökningarna blir lägre och kronans värde sjunker vilket gör att arbetslösheten sjunker.

    SvaraRadera
  8. Gör som Cornu propagerar för o som jag i viss mån gjort, släng upp 10kW solpaneler, byt andra bilen mot en Leaf så lär vi inte sakna kärnkraften och som bonus får vi en fredligare värld då inte lika mycket oljepengar går till vapenköp :-)

    SvaraRadera

 
Top