2015-10-12 12:05

När försvinner ränteavdraget?

Efter gårdagens partiledardebatt måste man ställa sig frågan när möjligheten att kvitta underskott av kapital, det sk ränteavdraget, mot inkomst av tjänst försvinner. Alla pratar om det och miljarderna kommer behövas i en snabbt blödande statskassa.

Statsminister Löfven medger dock att om man drar ner på ränteavdraget kraschar bostadspriserna och dessutom kraschar den privata konsumtion av ändliga resurser som likt ett mantra påstås hålla upp svensk ekonomi. Till DN säger statsministern:
"Om vi är rädda för att en bubbla ska spricka ska vi själva inte spräcka den. När man gör förändringar för människor ska det kännas ändå tryggt, långsiktigt och förståeligt så att inte vi själva drar igång en utveckling som leder till minskad konsumtion och därmed problem i ekonomin."
Han medger alltså
  1. Bubbla
  2. Bubblan är subventionerad och hålls under armarna av ränteavdraget
  3. Om hushållen inte får denna subvention dör Pippi Långstrumpekonomin när hushållen inte längre har råd att konsumera
Statsminister Löfven medger alltså att hela Sveriges ekonomi bygger på en skuldbubbla och en bostadsbubbla som under inga omständigheter får spricka. Det var ärligt.

"Läget är akut. Även om priskraschen ligger långt framför oss, eller inte alls kommer, behövs reformer för att minska den ekonomiska sårbarheten. Regeringen bör därför avskaffa de kostsamma ränteavdragen som ökar belåningen."
Frågan blir också om regeringen har något val. Svensk statsbudget kommer gå massivt back, sämre än alla prognoser, för att inte tala om kommunernas budgetar under rådande situation. Den föreslagna statsbudgeten är redan helt inaktuell och det behöver till kraftigt höjda skatteintäkter. Ett slopat ränteavdrag kan ge åtminstone ett tiotal miljarder, lite beroende på vad för räntor de svenska hushållen sitter med.

Och ärligt talat, om svensk ekonomi inte klarar en minskad privat konsumtion på 10 - 20 miljarder kronor så är läget ännu värre än vad statsministern medger ovan. Så frågan blir när och inte om ränteavdraget försvinner. Dessutom har ett avskaffande av ränteavdraget önskade socialistiska fördelningseffekter, då den kreditvärdigaste (=högst lön) med de största skulderna drabbas hårdast medan långtidsarbetslösa i ghettonas utanförskap inte drabbas alls. Åtminstone inte direkt. Alla nöjda och lyckliga alltså.
Bostadsrätter i Mälarstaden Västerås.
1. Av sk rättviseskäl har inga män nämnts vid förnamn i detta inlägg, så inte artikeln av diverse automatiska rättviseräknare klassas som en manssvinartikel.

73 kommentarer:

  1. Lägger en gissning på att vi får första sänkningen till hösten 2016..

    SvaraRadera
  2. Det satt ju någon ekonomiprofessor(?) i teve för några veckor sedan och bedömde att bostadspriserna skulle falla med ca 30 procent om ränteavdragen togs bort rakt av. Så det lär väl inte bli några sådana puckar utan en gradvis avtrappning under kanske 15-20 år. Således inte mycket till förstärkning av budgetar i närtid.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politikerna är fruktansvärt tafatta och handlingsförlamade i den här frågan. varför inte med signalpolitik fasa ut ränteavdraget med 1 % om året tills det helt försvunnit. Det borde ju inte vara problem för någon då alla har ju i sin ekonomi tagit höjd för ökade kostnader om ex räntan skulle skena iväg.

      Radera
    2. Helt rätt. Men som den där centernissen sa i gårdagens partiledardebatt. Minns inte orden exakt men betydelsen " inte göra för stora eller för snabba förändringar i människors ekonomi" och "samarbete över blockgränserna". Med andra ord, det kommer att tassas runt och inget parti vill själva stå för beslutet. Syltryggar som vanligt alltså.

      Radera
    3. Påstår samma professor att bostadspriserna kommer falla 30 % när räntan går upp motsvarande!? Knappast! Rena barngissningar. Och räntan kommer gå upp inom 5-10 år. Med flera %-enheter, vilket innebär en dubbling, trippling eller ett trefaldigande av dagens räntor!

      Radera
    4. Bopriserna har väl gått upp 10-20% senaste året utan massiva räntesänkningar? Man skulle antagligen kunna ta bort avdraget över en natt utan att sänka priserna, men konsumtionen kommer ju att påverkas.

      Radera
  3. Äh, man kommer nog att säga "vi väntar och ser vad effekterna av amorteringskravet blir", alternativt "titta på SEBs boprisindikator och på tidningsartiklarna om bubblan, det räcker för att punktera den".

    SvaraRadera
  4. " Dessutom har ett avskaffande av ränteavdraget önskade socialistiska fördelningseffekter, då den kreditvärdigaste (=högst lön) med de största skulderna drabbas hårdast medan långtidsarbetslösa i ghettonas utanförskap inte drabbas alls."

    Verkligen?

    Om avdragsmöjligheten mot inkomst av tjänst för bolån försvinner så åker min belåningsgrad upp med 10 procentenheter. Pengarna som detta frigör investeras omgående på börsen i aktier med en hög direktavkastning. Detta i syfte att få fortsätta kvitta underskott av kapital mot inkomst av kapital. Givetvis tar jag också en högre risk i det scenariot än jag gör just nu men att inte agera på detta sätt vore hål i huvudet enligt min mening.

    Så de med bäst förutsättningar dvs höga inkomster, låg/medel belåningsgrad med ett ok utrymme i ekonomin kan enkelt fortsätta kvitta sina bolånekostnader.

    De som får ta den största smällen är de som har minst marginaler, redan har hög belåning och en medelinkomst som åtminstone går att belåna.

    Sammanfattningsvis har du väl rätt i att soc-fallen, de långtidsarbetslösa utan direkt ljusa framtidsutsikter inte drabbas. Men det gör å andra sidan inte de som har det gott ställt heller. De som drabbas är istället de som står i mitten, som vanligt. Halvhårt belånade barnfamiljer med två arbetande vuxna med en medianinkomst, de får ta smällen. men så har det alltid varit den stora grå massan i mitten får alltid ta alla smällar och får aldrig några direkta fördelar.

    De är inte rika nog för att få förmåner för att stanna i landet, de är inte fattiga nog för att få ta del av bidragsregnet istället får de bära alla kostnader för de med mängder av förmåner men får väldigt lite eller inget tillbaka. Det är rätt tragiskt faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du banken lånar ut mer med bostaden som säkerhet om nu priserna skakar till?

      Jag tror att låna på boemdet kommer försvinna duktigt och därför kommer konsumptionen minska,kraftigt.

      Radera
    2. Tja med en belåningsgrad på drygt 42% av nuvärdet så tror jag inte att det är ett problem att höja min belåning till låt oss säga 50% av nuvärdet även om priserna skakar till.

      Ratos tex har idag en direktavkastning på 6,62% om året. Bostadsräntan brutto är cirka 1,5% vilket kan ge en räntekostnad årligen om cirka 40 000 kr på ett lån om 2 500 000 kr. För att få 40 000 kr i kapitalinkomst för att kvitta mot behöver jag alltså investera runt 600 000 kr i papper som avkastar 6,5%. Som sagt så innebär det en ökad risk men den tar jag gärna för att spara s pass mycket pengar.

      Sen har jag givetvis redan sparade tillgångar som kan viktas om mot investeringar med högre direktavkastning. Tex från Lundin-bolag till HiQ eller Ratos. Det finns lösningar till det mesta om man bara är om sig och kring sig och har en sund plattform att stå på. Vilket också var min poäng, de som får ta smällen är högbelånade barnfamiljer i villa trots att båda arbetar heltid.

      Sluta låna på boendet är iofs sunt om man lånar till bilar, båtar och allmän konsumtion. Men enligt resonemang ovan tror ajg att alla som kan komemr göra som jag. Vilekt lämnar medelklassen i sticket och en ny debatt om ränteavdragen kommer dyka upp väldigt snabbt eftersom folk generellt inte ens verkar fatta vad de ber om.

      I tidigare trådar har jag ställt upp ett par scenarion och bett om feedback på dessa. Tror du jag fått ett enda svar? Det har jag inte.

      Folk verkar mest intresserade av att skrika i högan sky efter det nya svarta utan att förstå ens hälften av vad de ber om. De tror att de i någon slags rättviseutgångspunkt ska sätta dit de rika som har höga lån men i slutänden kommer de bara ha skjutit sig själva i foten.

      Radera
    3. Nu är dessvärre inte alla lika pålästa och aktiva som du. Även om de har skithög lön. Man kan inte ta ekonomiskt kompetent folk som normen.

      Radera
    4. Om det skakar till ordentligt kommer inte ens du få öka belåningen. Det beror på hur mycket och hur fort såklart prisfallet kommer. Man behöver nog ligga under 30% belåning för att räkna med att komma undan sådana krav. I synnerhet som effekterna kommer påverka realekonomin, nu vet jag inte hur god arbetsmarknad du har?

      Radera
    5. @D.L.
      Två invändningar.
      1. Ev avskaffande av möjligheten att kvitta underskott av kapital mot inkomst av tjänst handlar inte bara om att öka statens inkomster. En minst lika viktig del är att begränsa risktagandet hos medelinkomsttagaren med mycket hög belåning och utan andra tillgångar än den belånade bostaden. I det sammanhanget kan individer i din sits med förhållandevis låg belåningsgrad tillåtas öka sin risk genom t ex en konstruktion dylik den du beskriver ovan. Vissa kommer hävda att det är orättvist men den som inte är belånad till taknocken har alltid större handlingsfrihet.

      2. Eftersom du är insatt känner du säkerligen till att det under senare år införts av en rad begränsningsregler för ränteavdrag inom företagssektorn för att komma åt sk räntesnurror genom vilka företag undgick beskattning. Liknande åtgärder kan vidtas för privatpersoner. Om staten vill ha in skattemedlen som i dagsläget går till ränteavdrag på bostadslån förbjuder man helt enkelt samtliga möjligheter till avdrag genom begränsningsregler. Det är inte mer med den saken.

      Radera
    6. @Rickard

      Så kan det givetvis bli, det är alltid en risk. Då får jag väl vikta om 600 000 kr av mina redan investerade pengar för att möta upp till avdragskraven istället. Det finns alltid alternativa lösningar.

      @Ocke

      1. Men risken minskar ju inte. Folk lånar mindre pengar till en högre nettokostnad som kan likställas med dagens läge där de lånar mer till samma nettokostnad. Det enda ett avskaffat ränteavdrag kommer göra är att minska nya låns storlek i paritet med den kostnadsökningen för ett nytt lån som avdraget motsvarar. Risken kommer vara exakt densamma för den faktiska hushållsekonomin. Gamla högbelånade låntagare riskerar dock att få stora problem. Personer som mig tar till och med på sig en ökad finansiell risk genom ett avskaffat avdrag genom ytterligare belåning.

      Man vill alltså minska det lånebaserade riskpåtagandet genom att inte minska risken för någon utan istället skapa ett regelverk där man gör det förmånligt att öka risken istället. Det låter inte helt sunt.

      Jag tror att många kommer påstå att det är orättvist eftersom folk som skriker om avskaffade ränteavdrag skiter i ränteavdragen egentligen, de vill bara klämma åt "de rika" och detta ser de som en metod. Som givetvis kommer slå vansinnigt snett för att sen landa i din punkt 2 nästa gång folk sätter igång att skrika i högan sky.

      2. Visst kan man göra så. Dock är det oärligt att göra så. tex säga att inkomster beskattas men förluster inte får kvittas 1:1. Sen har jag inga illusioner om att politiker någonsin varit ärliga. De är giriga svin som smörjer sitt krås och ser till sin egen maktbas först och främst och dig och mig i andra hand. Det är därför det är olyckligt när man lyckas piska upp en lynchstämning där folk i falsett skriker om att politikerna ska belägga folket med kostnader/skatt. Ingen individ tjänar på detta i slutänden.

      Radera
    7. Kan tilläggas att jag principiellt egentligen inte försvarar avdraget. Men i dagens samhälleliga kontext så försvarar jag allt som ger till individen och tar från politikerna.

      I grund och botten anser jag att skatteuttaget ska minska så mycket som möjligt. Inkomster på redan beskattade pengar borde vara skattefria således hade avdraget inte ens behövts. jag får betala full ränta på mina lån men jag får också behålla den fulla vinsten vid tex aktieutdelning. Simsalabim så har vi trollat bort en stor del av alla konstiga statliga lösningar som aldrig har hjälpt någon eller skapat någon form av välstånd.

      Radera
    8. @D.L

      Vad är det som gör att du är beredd att öka risken om avdraget tas bort och inte redan nu? Med 42% belåningsgrad har du gott om utrymme för att låna mer på bostaden och investera i hög direktavkastning på börsen.

      Radera
    9. Riskanalysen blir bättre om avdraget försvinner. I dagsläget får jag skatta 30% på utdelningen men jag tar ju också en kursrisk och en eventuell risk att utdelning förändras.

      Avdraget mot inkomst av tjänst passar mig bra nu. Försvinner det så får jag se till att balansera mina inkomsträntor mot mina utgiftsräntor på ett annat sätt.

      Då tar jag förvisso fortfarande samma risk avseende kurs och utdelningsändring men jag behöver inte betala skatt när det går bra för den kvittar jag mot mina utgiftsräntor.

      Principiellt kan jag låna upp mig till 85% för 1,7% ränta, dra av den mot inkomst av tjänst och sedan investera alla dessa pengar i papper med godkänd avkastning. Så kan man göra om man gillar risk, det kanske lönar sig, det kanske går åt skogen.

      Jag försöker balansera min risk, utgångspunkten var att ha en belåningsgrad på 50% och resten av pengarna ska investeras i annat. Det har gett mig ungefär 20% extra kapital att investera, vilket gör att jag skulle kunna amortera ner min belåningsgrad till ungefär 30% vid behov. Skälet till att belåningsgraden bara är 42% är pga den galna prisökningen...

      Således har jag en plan och en målsättning baserad på nuvarande regelverk, förändras regelverket får jag helt enkelt anpassa mig och förändra min egen målsättning för att följa med i idiotin.

      Jag tycker jag har funnit en ok balans mellan belåning, sparande och konsumtion. Sparar drygt 30% av min nettoinkomst varje månad. På årsbasis är det sparandet cirka 5% av mina bostadslån.

      Det bästa vore förstås om priserna kraschade med en sisådär 35-40%. Jag har fortfarande en kontantinsats kvar och skulle inte ha något emot att köpa större i ett sådant scenario. Förutsatt att priserna faller hyffsat linjärt i procent blir det en vinst för mig om det kraschar och jag köper större boende.

      Tycker hela cirkusen är rätt festlig att beskåda men jag blir beklämd över hur många som inte fattar vad de ber om.

      Radera
  5. Ser man som ärlig blåögd svensk på saken är det förstås obegripligt att regeringen inte avskaffar/minskar ränteavdragen och stoppar invandringen. Men ser man däremot med öppna ögon på saken är det ju fullt begripligt eftersom våra styrande hatar patrioter (alltså hatar de som älskar sitt land och sitt folk). De styrande älskar bara sig själva och sin egen plånbok och är rädda att bubblan skall spricka när de själva sitter vid makten. De hoppas kunna stanna så länge att riksdags och regeringspensioner har säkrats eller fina poster i och utanför EU erhållits, och sparkar därför burken en bit till framför sig på gatan.

    SvaraRadera
  6. Ändrat ränteavdrag är utmärkt fördelnings- och uppfostranspolitik. Låt mig gissa att det förblir på ca 30% upp till en summav ca 25000 SEK. Därefter trappas det ner kraftigt.

    Då behöver inte politkerna försvara andra skatter. Dessutom drabbar det främst högbelånade, höginkomsttagare dvs icke SVAMP röstare.

    När folket inser att skatterna måste höjas , rejält för att finansiera alla floskler som sades igår, bygga alla baracker, resa alla tält, försvara nationen på ett trovärdigt sätt, administrera hela skiten och framför allt finansiera den fortsatta nedläggningen av industrisverige genom det all Europeiska race to the bottom av subventionerad förnyelsebar energi så då jävlar...

    SvaraRadera
  7. Avskaffat ränteavdrag för att finansiera invandringen - blir säkert väldigt populärt ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som sa det han var det :) ;)

      Radera
  8. Det enda reella förslaget som framfördes var vad jag hörde att härma Danmarks avveckling av ränteavdrag. Men det finns förstås många olika sätt som påverkar olika grupper mer eller mindre. Man kan gissa att V&S (inte Vin och Sprit AB) om de får bestämma försöker sig på någon fördelningspolitisk variant som motiveras med att de rika drabbas värst, där de rika är alla som tjänar mer än 25kkr i månaden.

    SvaraRadera
  9. Om ränteavdraget tas bort måste skatten på främst arbete sänkas rejält. Ett enkelt 25-25-25-0 vore en minimal ambition, 25% skatt på arbete, 25% på kapital och 25% på konsumtion och noll avdrag. Men vettiga lösningar som är bra för folket finns inte i dagens sinnessjuka Sverige där majoriteten röstar på sin egen undergång med massinvandring som främsta självmordsvapen. Det är djupt tragiskt att se sitt land förstöras av idiotiska kulturmarxister, utan tanke på våra barn och barnbarn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom ränteavdraget i praktiken är ett avdrag för boendekostnader om du äger bostaden.

      Man kan iofs resonera så att bostaden är en nödvändig kostnad för att kunna ha ett arbete, men isf borde det gälla även de som bor i hyresrätt. Dessutom så gäller att i stort sett alla har boendekostnader.

      Konsekvensen av ett sådant resonemang är att alla som har inkomst av tjänst borde ha ett avdrag att göra och då alla har samma behov av bostad borde det vara samma.

      Konsekvensen av resonemanget vore att man borde ha ordentligt grundavdrag.

      Annars är jag med på principen att man borde ha samma skatt på inkomst av kapital som inkomst. Mycket av småbolagsreglerna tar ju sikte på att man inte skall kunna flytta skatten mellan olika inkomstslag. Korollarium blir att differentierad kommunalskatt eler kommunalskatt öht inte har ett existensverättigande.

      Radera
  10. Vad sägs om att införa en "målkostnad" på 5% för bolån? Om ränta + amortering tillsammans uppgår till 5% av lånesumman så får man göra ränteavdrag, annars inte. Då får de som har lån ett starkt incitament att amortera, amortering blir mycket större om räntan är låg och kostnaderna blir förutsägbara oavsett räntenivå. På det sättet borde man kunna beta ner de farliga lånenivåerna hyfsat snabbt (10-15 år).

    SvaraRadera
  11. ....."en nedgång av privatkonsumtionen med 10-20 Mdr" är ju ingenting. Statens största inkomstkälla alla kategorier är momsen som innefattar investeringar av företagen. En nedgång av svenskarnas konsumtion med 10%(en liten nedgång men med stora konsekvenser)minskar statens momsinkomster med 1.800*0,10*0,20= 36 Mdr (y*0,25=360 Mdr, y= 1.440 Mdr, konsumtionen = 1.800 Mdr(=1.440+360)).

    Statens momsinkomster minskar mao med 36 Mdr om konsumtionen minskar med 10%. Följaktligen minskar även de andra inkomsterna när konsumtionen minskar. Därav det politiska intresset att alltid se till att konsumtionen växer. Vi kan därför också slå fast att våra politiker är de som medvetet medverkar till eller t.o.m skapar kriser genom deras behov av att skapa (stats-)inkomster för att tillfredsställa deras ständiga behov av makt. Denna kortsiktiga syn(karriärpolitikern i synnerhet) sätter landets långsiktiga behov på undantag.

    Ränteavdragen motsvarar på dagens räntenivå omkring 30 Mdr om jag inte minns helt fel. Man borde inse att regeringen lär ta höjd för en kommande kris genom att så småningom flagga för en ränteavdragsminskning. Se det som en säkerhetspremie för framtida konsumtionsfall om bo-bubblan spricker(vilken den kommer att göra). En särskild flyktingskatt är inte heller den långt borta. Regeringen har sedan länge tappat greppet.

    Momsen utgör ca 40% av statens inkomster. 40%, 40%.......
    BNP uppgick 2014 till ca 3.900 Mdr varav konsumtionen då är 1.800 eller 46%. BNP-tillväxten 2014 jmf med 2013 var 2,3%. Ett konsumtionstapp med bara 10% ger en BNP-minskning(c.p) med ((3.900./.180)/3.900)hela 5%. Tillbaka till 2008 kan gå snabbt alltså. Ju högre kredittillväxt hos hushållen ju större ekonomisk sårbarhet för ekonomin som helhet. Slutsatsen är att cb i Europa, USA och Japan aldrig kommer att höja styrräntorna över 0%(USA ger sina banker 0,25 ränta). Den japanska likviditetsfällan är intakt mao.

    Recessionen är nära i en skör ekonomi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste be bloggens ägare Cornucopia att ta bort dina förföljande inlägg. Håll dig åtminstone till min framställan som inget har med ditt inlägg att göra. Inlägget diskuterar ränteavdragen och dess ev. avveckling.

      Radera
    2. "Recessionen är nära i en skör ekonomi."
      Jag håller med om det mesta du säger, det blir så när pengar bara tillverkas om vi tar ett bostadslån.

      Du har rätt i det du säger om ränteavdraget men du har ingen lösning på problemet.
      Jag har sagt hur vi kan lösa problemet.

      Varför får inte riksbanken tillverka pengar?

      Radera
    3. Statens ev. icke-skuld-pengar (motsv inflationen) från Rb löser inte inkomstfall pga av spruckna bubblor! Lösning på ett problem som skapats av dem själva! Tidigare har man oftast "lyckats" inflatera upp kpi till tillgångsprisernas nivå efter en kris.Tyvärr medger inte dagens globala finansekonomi och tekniksprång att samma gamla räntepolitik löser uppgiften. De slår huvudet i väggen sedan 2008 och fortsätter med det medan Ingves, likt Bernaken, påstår att det är andras uppgift att lösa skuldproblemet(och defacto prisnivån). Samtidigt fortsätter han en kontraproduktiv politik, dvs att driva på skuldsättningen. Märkligt, eller hur. Jag kallar det både oprofessionellt och våghalsat, t.o.m naivt.

      Radera
    4. "Slutsatsen är att cb i Europa, USA och Japan aldrig kommer att höja styrräntorna över 0%(USA ger sina banker 0,25 ränta). "
      Nollräntan är till för att bankerna ska öka mängden pengar i ekonomin med kreditgivningen, men det fungerar inte om vi redan har för mycket skulder och staten inte får låna pga budgetregler och företagen inte vill investera.
      Då tvingas riksbanken att hålla räntan runt noll hela tiden, jag tror att du kan få rätt om räntan.
      FED har flyttat fram räntehöjningen hela tiden.

      Problemet kan bara lösas om riksbanken tillverkar lite pengar och ger staten pengarna.
      Då kan vi öka räntan till 1% direkt utan att få en nedgång i ekonomin.
      I en kris så måste riksbanken tillverka pengar om bankerna inte gör det.
      Alternativet är en stor skuldavskrivning, Jubilee Debt.

      Radera
    5. 17:08
      Riksbanken vill öka bankernas kreditgivning med negativ ränta för att få upp inflationen och nya pengar ska stimulera ekonomin.
      Att samtidigt minska vår skuldsättning gör att det inte fungerar som det är tänkt.
      Få har insett att man inte kan öka kreditgivningen och samtidigt minska skuldsättningen.

      Riksbanken ska inte trycka pengar i högkonjunkturer.
      Riksbanken måste trycka pengar i kriser om bankernas kreditgivning inte skapar pengarna ekonomin behöver.

      "icke-skuld-pengar (motsv inflationen) från Rb löser inte inkomstfall pga av spruckna bubblor"
      http://www.dn.se/debatt/lat-alla-invanare-i-sverige-fa-en-betydande-utbetalning/
      Det finns nationalekonomer som säger att vi måste trycka pengar nu.

      "(motsv inflationen)" 2% av M3 är ca 50 miljarder, men en del är bostäder aktier och det är inte pengar alltså ett betalningsmedel så summan blir mindre men det handlar om många miljarder.
      Vi måste öka mängden pengar minst lika mycket som inflationen blev, nu tillfaller vinsten av dom nya pengarna som måste tillverkas bankerna, det kunde i stället ge staten en inkomst likt momsen.

      Radera
    6. Förmodlingen kommer FED höja räntan för att stävja en kommande aktiebubbla. Som på 1920-talet och 1999. Inför detta kommer dollarn att nå rekordnivåer.

      Radera
    7. Penningmängden är INTE inflationen. Det är en indikator. Eller var! Numera är det en tillgångs-inflations-indikator.

      (jag tycker diskussionen om en avtrappning av ränteavdraget illustrerar den senfärdighet som etablissemanget visat ifråga om bo-bubblan men även oviljan att ta itu med banksystemets "ruttenhet". Bankerna har i princip rätt att göra vad de vill när det gäller prissättning och service gentemot hushåll. Så var det inte när bankerna före 1985 var s.k "utility"-institutioner för näringsliv o samhälle)

      Radera
    8. "Penningmängden är INTE inflationen"
      Jag har aldrig sagt det, kvantitesteorin är rent flum.

      Vi är överens om det mesta, det enda vi har skilda åsikter om är vem som ska tillverka våra pengar.
      Du är kritisk till banker men varför vill du att bankerna ska bestämma över mängden pengar som cirkulerar i ekonomin?
      Bankerna skapar bara krediter om dom gör en vinst på krediten.
      I kriser skapas inte tillräckligt med pengar därför blir kriserna onödigt djupa.

      I högkonjunkturer så skapar dom för mycket pengar, se bostäder och finanskrisen i USA.

      Reporäntan fungerar inte som en bra regulator för att reglera mängden pengar i ekonomin.

      Bankerna skulle få en kredit stock att låna ut där mängden pengar bestäms helt av riksbanken.
      Har inte bankerna lämpliga låntagare så måste riksbanken föra över pengar till staten.


      Du ser Jubilee Debt. som en lösning jag ser "(motsv inflationen)" som en lösning.
      Sen vill jag att riksbanken helt på egen hand bestämmer hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin.
      Japan där var det så efter kriget, bankerna fick låna ut det riksbanken hade bestämt.

      Radera
    9. Inflation är en skatt på våra pengar som går till bankerna, Bankerna tillverkar normalt minst lika mycket pengar som inflationen förstörde och bankerna får ränteintäkter på dom nya pengarna.
      Inflationen kan göras om till en skatt som staten tar på våra pengar.
      Riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflation förstörde och ger pengarna till staten, då får staten en inkomst, 2% av våra pengar går till staten och inte till banker.

      Man måste ersätta dom pengarna inflationen förstörde med nya pengar det är en matematisk lag.
      Vi har två alternativ,
      Bankerna tillverkar pengarna, kreditgivning.
      Riksbanken tillverkar pengarna och ger dom till staten.

      rttck varför ska banker tillverka pengarna som ersätter pengarna inflationen förstörde?

      Radera
    10. Elvationsteorin: är inte definitionen på pengar att de INTE kan skapas och förintas i en handvändning? Menar du inte i själva verket krediter när du säger pengar?

      Radera
    11. Digitala pengar skapas och delitas efter bankernas godtycke.
      http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
      Papperspengar skapas och förstörs inte på samma sätt, bara riksbanken kan skapa sedlar, betalar vi av en skuld till banken med papperspengar så finns sedeln alltid kvar.
      Papperspengar skapas och delitas när dom fysiskt går genom dörren till riksbanken (förenklat)

      Inflationen förstör både digitala och papperspengar det är det ingen skillnad.
      Pengarna inflationen förstör måste ersättas med nya, det är samma värde på digitala och papperspengar, alla typer av pengar förstörs och kan teoretiskt ersättas av både digitala och papperspengar.
      Av praktiska skäl så får riksbanken trycka upp digitala pengar och inte mer papperspengar.

      Riksbanken delar inte ut ekonomipriset till den som har skapat den bästa modellen priset går till den som inte ifrågasätter bankernas rätt att trycka upp alla våra pengar.
      Med andra ord är min modell inte välkommen.

      Riksbanken köpte nyligen bara upp begagnade statsobligationer av banker, riksbanken kunde köpt nytillverkade statsobligationer direkt av staten.


      Riksbanken vill inte ta fram en fungerande modell, riksbanken är bankernas bank inte statens bank.

      Jag vill göra om inflationen till en inkomst för staten, bankerna blir av med en liten inkomst men vi slipper bankkriser så bankerna är ändå vinnare.

      Någon måste tillverka lika mycket pengar som inflationen förstörde, min lösning ger staten en inkomst.
      Nu betalar vi in skatten till banker, vi kan lika gärna betala in skatten till staten.
      Capitalist har rätt inflation är en skatt vi betalar.

      Vi kan avskaffa inflationsmålet men då försvinner möjligheten att ge staten en inkomst.

      Dagens sätt att tillverka pengar på är en återvändsgränd, när skulderna blir för stora så kan vi inte ta mer lån och då upphör tillverkningen av nya pengar och bara inflationen är kvar som förstör 2% av dom pengarna som finns varje år.

      Löneökningar skapar inflation så inflationen är kvar även om vi slutar tillverka nya pengar.

      Radera
    12. Jo jag är med på vad du skriver men jag menar bara att man bör kalla saker för vad de är, inte för vad de inte är. Den klassiska definitionen på pengar är 1. Att pengar är ett allmänt accepterat betalningsmedel 2. Att pengar ska vara delbara, en "unit of account" samt 3. Pengar ska behålla sitt värde över tid.

      Kruxet ligger i den tredje punkten. Hur mycket är tyska mark från 1923 värda idag? Zimbabwiska dollar? Med en "önskvärd" inflationstakt på 2% är köpkraften på den svenska kronan halverad på 35 år. Hur kan man då säga att pengarna bevarar sin köpkraft/värde? Det kan man inte och ergo är det vi kallar pengar inte pengar utan något annat. Löften om ett svek, kanske.

      Radera
    13. 3. du har i princip rätt vi borde avskaffa inflationsmålet men jag ser en fördel med målet staten kan få en inkomst.
      Skatten blir högre ju mer pengar man har och den som inga sparade pengar har slipper skatten.
      Skatten är så låg 2% att inga försöker kringgå skatten.
      Vi kan sänka andra skatter och det ökar skattemoralen, en dröm vore att vi bara hade 10% i inkomstskatt då skulle alla se ner på skattefuskare.

      Med noll inflation får vi ett problem folk lägger pengarna i madrassen i stället för att låta dom cirkulera i ekonomin via bankerna.

      Det viktiga är att vi inser att det inte går att tillverka alla pengar som en skuld till banken.
      Alla pengar vi nu äger är borta om några århundraden inflationen förintar pengarnas värde och alla pengar som finns ägs av banker, varenda krona som finns har en bank tillverkat och lånat ut.
      Dagens modell kräver stora skuldavskrivningar med jämna mellanrum.

      Första och andra världskriget där gjordes stora skuldsaneringar ska nästa skuldsanering komma före eller efter ww3?

      Grekerna startar nog inget krig men skulderna riskerar att leda till ett inbördeskrig i Europa tyskar mot greker.

      Vi kommer inte att klara klimat målet när pengarna som behövs lånas ut till staterna, klimatmålen skapar skuldkriser, min lösning får fram en del pengar.

      Bankerna förlorar själva på dagens modell men till nästa kvartal är dagens modell mest lönsam.

      Radera
  12. Rättviseräknaren kan trigga på att ordet "inga" använts. Det är ett kvinnonamn ehuru numera sällsynt. Även ordet "Alla" kan trigga (Pugatjeva). Svårt det där.

    SvaraRadera
  13. Ränteavdraget borde ha avskaffats samtidigt med fastighetsskatten, det hade gått att genomföra utan politiska efterverkningar. Nu kommer folk bara minnas de som tog bort ränteavdraget och politikerna är väl medvetna om detta.

    Så ingen kommer våga lägga förslaget.

    Alla inser att bubblan finns där, samtidigt är alla lika medvetna om att det politiska priset för att ses som den som spräckte bubblan kommer vara skyhögt.

    SvaraRadera
  14. Ränteavdraget kan tas bort i sådan takt att bostadspriserna fryser på dagens nivå.
    Utvecklingen på bostadsmarknaden får avgöra hur fort dom rikas socialbidrag ska tas bort.

    Vi kan omedelbart sätta ett tak på hur mycket som man får göra avdrag för nu 100000kr sänk det till ca 40000kr
    inga fattiga drabbas, vanliga familjer påverkas inte, dom som påverkas är dom riktigt rika och dom kan betala sina lån själva.

    Tar vi helt bort avdraget så kan staten dela ut pengarna ca 30 miljarder till folket det blir ca 3000kr till varje medborgare, 3 barn och två vuxna ger familjen 15000kr det är mer än vad många får i räntebidrag.

    Nu får den superrike som äger sin villa värd 30 miljoner ett bidrag på 100000kr om han köper en segelbåt för 15 miljoner och kallar lånet för ett bostadslån.
    Dom rika får ett socialbidrag till sin lyxkonsumtion.
    Pengarna kommer från fattiga som bor i hyresrätter.

    Att ta pengar från rika och ge pengarna till fattiga är en politiks fråga men att ta pengar från fattiga och bara ge pengarna till rika är moraliskt förkastligt, det borde alla vara emot.

    Varför ska dom som äger sin bostad straffas?
    Dom betalar bara in skatt och dom får inget socialbidrag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är hyresgästerna som straffas till förmån för ägare

      Hur kan ränteavdragen fasas ut utan att bostadspriserna påverkas? När priserna inte motsvarar t.ex kpi på länga vägar. Men hålls uppe med 0-ränta och ett demografiskt tryck(som avtar). Statens situation kommer förr eller senare drabbas av sämre tider.

      Radera
    2. Min åsikt är att priserna ska hållas på dagens nivå under många år, politikerna kan delvis styra priserna med ränteavdragets avvecklingstakt och eventuellt införa den gamla fastighetsskatten.

      Låt inflationen lösa överpriserna på lång sikt.
      Det är ökningstakten som måste stoppas att punktera bubblan är ingen bra lösning.

      Radera
    3. @ekvationsteorin

      Finns väl inget tak idag, eller? Bara en gräns vid 100k när avdraget går från 30% till 21%.

      Så den superrike som lånar 15M till sin båt får kanske 40k i subvention givet att han får 1% ränta. Sedan behöver han inte kalla det huslån för att få avdraget. Anledningen till att kalla det huslån är enbart att huslån har lägre räntor än andra typer av lån.

      Men jag är helt med på linjen att sätta ett tak på avdraget på kanske 40k i ränteutgift som första steg (och noll avdrag över 40k). Då drabbas enbart de med väldigt höga lån i dagens ränteläge.

      Radera
    4. Du har rätt avdraget minskar om man ska vara noga.
      Göran person föreslog nyligen en gräns på 60000kr om jag mins rätt.
      Drabbar ingen som röstar på sossarna.
      Varför Magdalena inte vill göra det Persson sa är märkligt.
      Det skulle dämpa priserna där dom är för höga Stockholm och inte priserna i landsbygden där dom kan vara realistiska.

      Du tillhör majoriteten, folket skulle kräva en sådan reform ögonblickligen om dom bara förstod hur orättvist dagens ränteavdrag är.
      Om man ska använda August Strindbergs ord så är ränteavdraget uppfunnet av överklassen.
      "Vad är ekonomi en vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete."
      Jag vill inte ta dom rikas pengar jag vill bara att vi slutar ge rika våra pengar.

      Cornu kunde skriva om det och ge oss lite statistik på hur det påverkar folket.
      Tramset om symmetri borde även tas upp.

      Radera
  15. Symmetri i skatter brukar hyllas.
    Försvinner avdraget för räntor så bör även skatten på intäktsräntor försvinna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför då? Tvärt om har man ju tagit bort avdragsrätten för räntor i företag.

      Radera
    2. Det handlar om en kombinationer av åtgärder som bäddat för det svenska finansundret:

      1. Avsaknad av bankreform efter 1990-recessionen

      2. Svaga kapitaltäckningregler(för liten vikt och därmed påverkan på bolån(säkerheter) i bankernas balansräkningar). Fastighets-pant påverkar bankens eget kapital endast till max 10%(Statspapper 0%). I verkligheten ligger det på någon procent av utlåningen.


      3. För lång amorteringstid för bolån(förr 50 år för bottenlån för typ 60% belåningsgrad och t.ex 30 år för överskjutande belåning. Maximerad belåningsgrad till 75%. Högre belåning än så ska automatiskt ge väsentligt högre kapitaltäckningskrav och därmed högre låneräntor. Det måste kosta banken att "låna ut för mycket.

      4. När styrräntan underskrider den t.ex s.k "naturliga räntan"(Wicksell-teoremet) borde bankerna dessutom drabbas av kassakrav. Sunt förnuft. Inte bara skylla på politikers oförmåga.

      5. Beskattnings-reformen av bostäder innebar en osund lättnad genom att borttagen(i praktiken) fastighetsskatt. Sverige är i princip ensam utan en "normal" fastighetsskatt(s.k utkomstbeskattning är i linje med beskattningsteorin och vilar därför på stabil grund).

      Den viktigaste "bubbel-"reformen handlar om överavreglering och synen att marknaden tar ansvaret på ett effektivt sätt(igen en felbedömning av Riskbankens val av "Nobel"-pristagare(Eugen Fama). För vilken gång i ordningen!). Sverige har drag av mini-fascism där landets kritiska massa lätt uppnås genom landets politiska korrekta och homogena befolkningsvärderingar kan utnyttjas i politiska syften. Det nyliberala Sverige skapades av näringslivet och dolda maktetablissemang som kunde utnyttja politiska ledare som aldrig jobbat. Aningslösa figurer som efter lämnat makten får sin belöning varefter de kritiserar det de själv skapat, t.ex bobubblan(och helt utan självinsikt). Det gäller även vänstern(s). Karriärpolitikerna som sätter sig själva först.


      Radera
    3. Nej, inte ännu utan tidigast 2017. Utgiftsräntor i företag får fortfarande kvittas mot intäktsräntor dessutom.

      Radera
    4. Kvittning för företag kommer att finnas kvar. Det handlar mera om koncern-utnyttjande som i förlängningen lett till etablering av utländska lågbeskattade mottagare av ränteinkomster. Borde vara lätt att komma åt via den befintliga generalklausulen mot skatteflykt med komplement.

      Radera
    5. @Oppti

      Hur många gånger skall man behöva förklara den så kallade symmetrin för att det skall sjunka in?

      För det första är inte principen att bara för att en inkomst är skattepliktig så skall någon slags likartad utgift vara avdragsgill. Vi har skatt på inkomst av tjänst, men det duger inte som argument för att man skall kunna göra avdrag hejvilt när man köper tjänster. Vi har dessutom skatt ifall man tjänar pengar på att sälja varor, men det funkar ju inte som argument för att man skall kunna dra av hejvilt för allehanda inköp. I själva verket är ju i stort sett alla utgifter vi har att betrakta som beskattningsbar inkomst för någon annan - i förlägningen skulle ett sånt resonemang bli att man bara behövde skatta på den del av lönen som man inte gör sig av med.

      Istället är det principen att kostnader som är nödvändiga för den skattepliktiga inkomstens förvärvande som är grund till att avdrag normalt medges, och då är det mot den skattepliktiga inkomst som kostnaden är nödvändig som avdrag medges. Och det är liksom här som symmetriargumentet för ränteavdraget haltar - visst har man räntekostnader på sina belånade aktier så är det ju i sin ordning enligt denna princip att dra av räntekostnaderna mot vinsterna på aktierna, MEN det betyder ju inte att argumentet håller speciellt bra när man skall dra av sina räntekostnader (dvs boendekostnader för folk som äger sin bostad) mot inkomst av tjänst.

      Sen när var boendekostnaderna en nödvändig kostnad för att kunna ha ett arbete? Och framförallt när var den endast nödvändig ifall man äger sin bostad?

      Dessutom så är det som cornu säger att avdragsrätten för räntekostnader i företag försvinner så haltar ju symmetriresonemanget ytterligare.

      Radera
    6. @rttck

      Har du källa på det? Såvitt jag förstått det så försvinner avdragsmöjligheten för räntekostnader mot att man inför ett schablonavdrag på 25% av vinsten.

      Det vore verkligen märkligt ifall man fick detta schablonavdrag som kompensation och samtidigt kunde kvitta räntekostnaderna också...

      Radera
    7. @Anonym:
      Har ej läst ett förslag men syftet måste vara att "alla" företag ska kunna finansiera (ny/re-) investeringar utan avdragsbegränsningar. Ett schablon-avdrag är att dra alla över en kam men för enkelhetens skull har man säkert räknat baklänges med utgångspunkt från normal(1-2 standardavvikelser över tiden/historiskt)skuldsättning(soliditet) och därifrån lagt ut en linjär "normal" räntekostnad över tiden (konjunkturcykliskt t.ex) i relation till EBIT. Således bör avdraget kunna motsvara en statistisk värderad EBIT ./. nettovinst f.skatt.

      Ett vansinnigt förslag. Det kommer att få en massa konstruerade effekter och går inte att jämföra med andra schablonmässiga beskattningsregler som t.ex gäller avskrivningar. Men det är inte heller lätt att reglera allt mer skatteplanerande företag. Jag tycker dock att man borde koncentrera sig på att alla skulder inom en koncern måste placeras där verksamheten finns. I övrigt måste krävas marknadsmässighet i de fall koncernintern uthyrning tillämpas. Saknas marknadsvärden t.ex kan man tänka sig schablon-avdrag alternativt t.o.m förbud.

      Ränte-problemet är egentligen inte ett stort problem totalt sett(börsföretagsmässigt t.ex). Men där aktieägarna äger flera bolag utan moderbolag(s.k oäkta koncerner) kan räntesnurror och dylikt användas med hjälp av framförallt utländska lågbeskattade bolag och utdelningsinkomster. Bättre då att enbart straffa dessa oäkta koncernbolag(det svenska bolaget) med t.ex schablonskatt men även via dubbelbeskattningsavtal(där möjligt) av utländska dito.


      Radera
    8. @Anonym

      Du har helt rätt om symmetri-tanken. Utgifter för inkomstens förvärvande bör vara avdragsgilla(inom vissa gränser förstås). Bostaden anses normalt grunda en utkomst, dvs i grunden har den ett värde bortsett från avkastning på mark(betesdjur eller grödor etc). Der fanns förr en fastighetsskatt och när den togs bort skulle givetvis ränteavdragsrätten tagits bort helt eller delvis. Varför gjordes avsteg? Självklart var igen de nyliberala krafterna i form av borgerliga lobbyister som låg bakom detta huvudlösa beslut(korruption anser jag). Fastighetsägare drabbar dessutom icke fastighetsägare med stora kommunkostnader i form av skatt.

      Radera
    9. @rttck

      Ja, med den principen så bör det ju finnas inkomster som man kan kvitta mot räntekostnaderna och jag är med på att ränteavdragen i den formen är rimliga.

      När det gällde fastighetsskatten så kan man ha liknande resonemang där trots att det inte rör sig om en inkomstskatt. Det kan förvisso bli lite galet ifall man ifall man gör detta resonemanget alltför vidlyftigt. Vid något tillfällle var det dessutom så att fastighetsskatten var ungefär lika stor som ränteavdraget var. En hake var dock att fastighetsskatt endast togs ut av de som faktiskt ägde en fastighet och inte direkt av BR-ägare.

      Radera
  16. Ränteavdragen upphör i takt med att Skattemyndigheten under de kommande par åren helt upphör med att bedriva någon verksamhet. Helt meningslöst, och sinnesförvirrat verklighetsförnekande, att snacka om "ränteavdrag" om två år. Vad är ränteavdraget på bostadslån i dagens Syrien? Om två år har minst fem miljoner araber kommit till Sverige och infört samma politik här som de gjort hemma hos sig. Och de har inga ränteavdrag, de har inte ens någon ränta.

    SvaraRadera
  17. Det kommer dessvärre att dröja många år till innan det helt försvinner. Av de partierna som var öppna för att diskutera ränteavdraget så tyckte samtliga utom möjligen Vänsterpartiet att det skulle fasas ut under en mycket lång tidsperiod för att inte de högt belånade barnfamiljerna skulle drabbas. Men eftersom de tre stora partierna inte verkar så intresserade så kommer det dröja några år innan ett beslut om utfasning kommer. Så i bästa fall är kanske ränteavdraget avskaffat runt år 2030.

    SvaraRadera
  18. Har alltid tyckt att räntebidraget är ett oskick och skall tas bort, men jag hade föredragit att pengarna användes till sjukvård, skola, omsorg och försvar. Att bygga tältläger för pengarna eller skänka bort dem var väl inte direkt vad jag hade i åtanke.

    SvaraRadera
  19. Det brukar argumenteras att det är höginkomsttagarna som tjänar på ränteavdraget men det är ett populistiskt argument. I själva verket är det barnfamiljer som är mest beroende och det beror på att det är oftast i den situationen man går in på småhusmarknaden.

    Jag utgår från att denna artikel kommer tas bort från SCB för att den politiska argumentation ska verka faktabaserad.
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Barnfamiljer-tjanar-mest-pa-ranteavdraget/

    "Under 2012 hade nästan 5 miljoner personer ränteavdrag. Snittnivån för dessa låntagare var cirka 6 500 kronor per person, men beloppen varierade kraftigt mellan olika individer."
    "Allra störst andel med ränte­avdrag hittar vi bland samman­boende med barn där 95 procent av hushållen har ränteavdrag"

    "Sammanboende med barn är också den grupp som oftast har höga ränte­avdrag. Vart tredje hushåll som består av ett samman­boende par med barn hade ränte­avdrag på mer än 20 000 kronor per år och 15 procent, eller cirka 140 000 familjer, hade ränte­avdrag på minst 30 000 kronor. Snitt­beloppet för samman­boende med barn var drygt 16 000 kronor, vilket kan jämföras med snitt­beloppet för samman­boende utan barn som var cirka 7 000 kronor."

    "Förklaringen till att barnfamiljerna har de högsta ränte­avdragen är att det främst är barn­familjer som köper småhus och för dem som har gjort det under de senaste åren har hus­priserna varit höga och därmed har också lånen, ränte­beloppen och ränte­avdragen blivit höga."

    "Ränteavdraget har således stor ekonomisk betydelse för många hushåll i Sverige och då främst för barn­familjerna. En återgång från dagens låga räntenivå till en historiskt sett mer normal nivå skulle innebära kraftigt höjda ränte­utgifter för hushållen och som en följd av det skulle givetvis ränte­avdragen stiga i samma takt. Höjd boränta i kombination med att ränte­avdraget avskaffas eller sänks kraftigt skulle framför allt påverka de hushåll i Sverige som har stora bolån och det är det främst barn­familjer som har."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt som jag argumenterade ovan alltså. Jag behövde dock ingen SCB-statistik för att träffa rätt, det räckte med sunt förnuft och att titta bakåt för att se vilka som alltid får ta smällarna.

      Det sjuka med debatten är att den för gemene man verkar handla om att klämma dit "de rika", vilka inte är de som faktiskt kommer få ta smällen. För politikerna handlar det enbart om att tillskansa sig mer pengar på alla sätt som finns tillgängliga för att kunna slösa bort på skit, vilket de faktiskt kommer att göra.

      Det är därför det är olyckligt när politikerna vägrar ta bort avdraget för de vet mycket väl vilka som kommer drabbas och den väljargruppen har man inte råd att riskera att förlora. istället skapar man via sina megafoner en opinion bland fåren om att det skulle vara bra att ta bort ränteavdragen med ungefär vilka argu ment som helst som passar in och driver opinionen åt det hållet. Sen när folk skriker tillräckligt högt utan att veta varför smäller råttfällan igen. Hårt och skoningslöst.

      När folk sen upptäcker att de rika fortfarande gör avdrag och att det är de själva som drabbats istället slår politikerna ifrån sig med att det var vi själva som bad om det och att något annat var det aldrig tal om.

      Politiker är ett vidrigt pack som folk inte borde sätta någon som helst tilltro till.

      Radera
    2. Kunde inte sagt det bättre själv.

      Det är dock en liten sak jag undrar över. Hur tänker man när man resonerar så att ett slopat ränteavdrag skulle minska konsumtionsutrymmet för våra skattebetalare? Jag tror man har missat vart kedjan börjar.

      1. Staten tar in skatt av befolkningen för att kunna betala tillbaka det till vissa utvalda skattebetalare.
      2. Lite av pengarna försvinner i byråkratisk hantering av ränteavdraget.
      3. Pengarna betalas sedan i sin huvudsak tillbaka till vissa utvalda (skuldsatta) skattebetalare.

      Alla som uttalar sig i frågan verkar tro att det börjar på punkt 3. Det gör det inte.

      Om man slopar ränteavdraget så skall man göra det redan från punkt 1. Dvs. att helt enkelt sluta kräva in ett belopp motsvarande ränteavdraget precis samtidigt som man slutar betala ut det. Då sänker man skatterna med samma belopp.

      Då påverkas inte konsumtionsutrymmet för skattebetalarna, det blir bara en (rättvis) omfördelning av konsumtionsmöjligheterna. Det kommer dessutom gynna staten eftersom bankerna betalar mindre av sin omsättning i skatt än vad normal konsumtion gör, bankerna skapar dessutom få arbetstillfällen.

      Om man styr bort pengarna från spekulationsbubblan, och styr bort vinsten från banken, så får detta med stor sannolikhet följdeffekter i ekonomin.

      Radera
    3. Du har egentligen rätt bäst är om 1. tas bort

      En annan lösning som inte är så negativ för barnfamiljer är att avdraget tas bort helt och staten betalar ut pengarna till alla medborgare ca 3000kr per person, 3 barn 2 vuxna ger 15000kr till familjen
      Barnfamiljer med större avdrag är rika barnfamiljer och dom kan betala resten själva.
      SCB säger att dom barnfamiljerna som hamnar i mitten vad gäller inkomst får 15900kr i ränteavdrag.

      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Barnfamiljer-tjanar-mest-pa-ranteavdraget/

      Avdraget kan begränsas till max 30000kr påverkar inga vanliga barnfamiljer.

      Radera
    4. Gissar att det är få som läst hela artikeln och därmed den sista tabellen. Där framgår att de fattigaste 25% får 1% av sin boendekostnad betald via ränteavdrag och de rikaste 25% får 15% av sina boendekostnader betalda via ränteavdrag.

      När det gäller barnfamiljer är motsvarande för tex sammanboende med barn 6 respektive 20% av boendekostnaden.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    5. Nanotec
      Ränteavdraget måste bort, vi kan inte ta pengar från fattiga och sen bara ge dom rika pengarna.
      Driv på om det försök få cornu att skriva om det

      Radera
  20. Man kanske kan utgå ifrån att de flesta som har lån också har ett jobb. Vad skulle hända om man slopade ränteavdraget och sänkte inkomstskatten med motsvarande belopp? Ett förnyat jobbskatteavdrag.

    Det är 30 miljarder som fördelas ut på landets lönetagare.

    Det lär ju garanterat skapa bättre förutsättningar för ekonomin rent generellt än räntebidraget..

    SvaraRadera
  21. När AndersBorg var finansminister ville han inte fasa ut ränteavdragen.
    När Anders Borg slutade som finansminister ansåg han, och anser förmodligen fortfarande, att man ska fasa ut ränteavdragen.
    Nuvarande finansminister Magdalena Andersson anser inte att man ska fasa ut ränteavdragen.

    Vad är det sker med personer, som hamnar på finansministerposten och som gör dessa till starka förespråkare av ränteavdragen?

    Jag vet inte. Men jag tror att det makt- och kapitalstarka bankväsendet i Sverige, som skulle förlora på en ränteavdragsutfasning, har donerat pengar till partier som är troliga kandidater för att bilda regeringar i samband med val. Som motprestation lovar då dessa partier att inte ändra ränteavdragen. Tjänster och gentjänster.

    När man har lämnat det politiska rävspelet bakom sig, såsom Anders Borg, kan man uppenbarligen prata mer fritt, och t.ex. kritisera ränteavdragen.

    SvaraRadera
  22. Det optimala för samhället vore att avskaffa ränteavdrag och reavinstskatt och istället införa fastighetsskatt på samma sätt som kapitalförsäkring.

    Fördelar med fastighetsskatt istället för reavinstskatt: folk slipper inlåsningseffekten när de har stor värdeökning och vill sälja och flytta till en likvärdig bostad. och staten får en förutsägbar och stabil intäkt genom fastighetsskatten.

    Fastighetsskatten bör utgå från verkliga marknadsvärden och med samma procentsats som kapitalförskringen.

    Denna modell bör implementeras linjärt över en 5-årsperiod för att inte trigga igång en ordentlig krasch.

    Exempel:
    År. Ränteavdrag. Reavinstskatt. Fastighetsskatt;
    2015, 30%, 22.0%, 0.0%;
    2016, 24%, 17.5%, 0.1%;
    2017, 18%, 13.0%, 0.2%;
    2018, 12%, 8.5%, 0.3%;
    2019, 6%, 4.0%, 0.4%;
    2020, 0%, 0.0%, 0.5%;
    2021, 0%, 0.0%, 0.5%;

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns inget mer vårdslöst, sett till ekonomisk och skattemässig teori(fundamentet), än att ta bort reavinst-skatten. Tycks vara en våt dröm hos en del. Ditt förslag skulle innebära att fastighetsskatten över tiden skulle vara antingen för låg eller för hög beroende på den ekonomiska cykeln(den är på tok för låg(0,5%)). Fastighetsskatten var förr en kommunal skatt tänkt att bl.a finansiera kommunens kostnader av allt från planering till infrastruktur etc. Större delen av dessa kostnader betalas fortfarande idag solidariskt av icke-bostadsägare.

      Dagens situation är skapad av en dålig reform, avreglerade banker, svaga kapitalkrav, dålig cb-politik, dålig bostadsbyggnadsplanering, invandringstryck och intern-demografiska faktorer. Uppskovet med reavinster är också en dålig regel som drivit priserna. Varför tror ni att folk ska kunna äta kakan och ha den kvar? Att man kunnat köpa en större/dyrare bostad på skattekredit är knappast ett skäl att ändra beskattningen? Ett resultat av ungdomligt feltänk pga att de som barn fått allt de pekat på?

      Folk flyttar av verkliga skäl som utbildning/jobb och familjeskäl. Och då flyttar man också. Man är inte inlåst. Inlåsningseffekter är delvis en myt och baseras i verkligheten på rena i-världsproblem som t.ex drömmar och önskningar. Skulle alla tvingas betala skatten vid försäljning skulle inte priserna vara lika höga. Det blir alltid mer kvar även efter skatt. Ditt exempel skulle t.ex innebära att många skulle vänta till skatten för vinster är helt avvecklad(se ex).

      Ex. Goda inkomster med 3 tidigare försäljningar och där man hela tiden köpt väsentligt dyrare/större br-bostad

      M-värde 6 Mkr
      Lån 3 Mkr
      Skattem. värde ränteavdrag rörligt(2%)18 Kkr
      Uppskov vinst 2,5 Mkr
      Schablonskatt uppskov 0,5% 12,5 Kkr
      F-skatt o%

      År 2020(ackum)
      Mvd (+2%/år) 6.6 Mkr
      Lån 3 Mkr
      värde ränteavdr(2% i 5 år) + 54 Kkr
      Uppskov vinst 2,5 Mkr
      Schablonskatt uppskov 0,5% -62,5 Kkr
      Fastighetsskatt ackum 5 år -97 Kkr
      Reavinst år 5(2020) noll kronor

      Fram till och med 2020 betalar paret nettoskatt på 97+63./.54 =106 Kkr eller ca 21 Kkr per år för att slippa betala reavinstskatt år 5 på 2,5 Mkr * 22% = 550 Kkr. Ni skulle mao under avvecklingsperioden slippa undan med 84% av skatten. Räknar man efter reavinstavtrappningen kommer paret också billigare undan genom att schablonskatten faller parallellt pga mindre skattekredit.

      Alla inser nog vad ovanstående effekter skulle innebära för rörligheten på bostadsmarknaden!

      Förr var fastighetsskatten 1% på taxeringsvärdet(1/0.75). Man tog även bort arvs- gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Är någon förvånad att bopriserna är var de är? VAKNA ni curlade ungdomar som helt saknar historisk insikt. Det finns inget självändamål med stigande realpriser på fastigheter.


      Radera
  23. Hej, jag är fru Heather White, ett privat utlåning lån företag. Vi är för närvarande och är specialiserade på att ge ett slutet av året lånet, jul lån, nyår lån för att betala av alla kooperativ lån som du befinner dig på nu vi ger en unik möjlighet lån för dig att betala dina räkningar och personliga skulder och äger ditt företag. lån ges till privatpersoner och företag på en mycket låg ränta på 2% ränta. Så kontakta oss idag via e-post: (qualityloanfirms@asia.com)
    (heatherwhiteloanltd@gmail.com). Kom och upplev skillnaden i våra tjänster.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...